DIKA, Driftstörningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...

16Slamhalterna i luftningsbasängerna hade höjts innan 15/9-98 vilket normalt bör leda till bättreslamegenskaper. CST och flocksönderslagningen (lutningen) är också klart lägre än 18/3-97.Slammet synes också vara mera homogent (klart lägre hysteres). Nivån på hysteres 2 verkar hög isammanhanget men någon grads felläsning betyder ju mycket för de små skillnader det är fråganom. Bortsett från 1a avanc. som var klart lägre 15/9-98 ligger vinklarna inom de intervall somerhölls vi de olika klockslagen 18/3-97.Den 29/10-97 var slamprovet något mera hydrofilt än 15/9-98 vilket utan att ta hänsyn tillkoncentrationer av amfifiler (och C/N/P förhållanden) bör förväntas för ett mera högbelastatslam. De låga värdena för CST och lutning är förvånande, speciellt med tanke på attsedimentationsegenskaperna var dåliga (höga SVI och SSVI). Resultaten är förmodligen enartefakt på grund av det dåligt förtjockade slammet som förmodligen aldrig bildade någon riktigfilterkaka i CST-cylindern.HaparandaUnder intensivprovtagningen 1-2 juli -98 gjorde vi mätningar bara på ett prov med nedanståenderesultat:Datum: 2/7-98Position: mittenKlockslag: 10.001a avanc. vinkel 451a tillbak. vinkel 32.0Avanc. (vattenmättat) 36.8Tillbak. (vattenmättat) 34.0Hysteres 13Hysteres 2 2.8CST/SS 10 sek 217CST/SS 20 sek 253CST/SS 50 sek 386CST/SS 110 sek 491Intercept 0 sek 207Lutning 2.7r 0.974Kontaktvinklarna indikerar en liknande ytkaraktär som den 15/9-98 i Gävle men med en någotmera hydrofob karaktär i vattenmättat tillstånd. Trots att detta ”normalt” skulle ha lett till någotbättre slamegenskaper finner vi att filtreringsegenskaperna och framför allt flockstyrkan ärmycket sämre i Haparanda. Slammet var också extremt illaluktande vilket brukar vara ett gott