DIKA, Driftstörningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...

204.2. Resultat och diskussion4.2.1 Fettsyraanalyser4.2.1.1. VattenproverFettsyrasalterna i kommunala avloppsvatten är oväntat svåra att överföra till fria fettsyror.Det krävs antingen lång tid vid neutralt pH och tillsatser av komplexbildare ellermycket drastisk surgörning t ex till 1 M saltsyra för att erhålla fettsyrorna i sådan formatt de kan extraheras. En andra orsak till det låga utbytena som erhölls vid de förstaanalyserna var att lösningsmedelblandningen hexan/TBME inte extraherar fettsyrornaeffektivt i denna typ av vatten utan kräver TBME för fullständig extraktion. Detta tyderpå att det inte bara var salterna av fettsyrorna som försvårade extraktionen utan att detdessutom förekommer en interaktion med löst och partikulärt organiskt material i proverna.Extraktionsutbytet, beräknat med hjälp av de tillsatta utbytesstandarderna, var för redovisadanalysmetod 96-98%.För att bestämma analysmetodens precisionen analyserades fem replikat av ett vattenprovfrån ett kommunalt reningsverk. Spridningen för de olika fettsyrorna (C10-C24)var mellan 3,1 och 7,4% med ett medelvärde på 5% (relativ standardavvikelse, RSD).Fettsyran eicosansyra (C20) avvek dock kraftigt från de övriga analyterna (RSD 21%).Ingen annan förklaring kan ges till detta än att det antagligen rör det sig om interferensav en okänd förening i provet med samma retentionstid som eicosansyra.4.2.1.2. SlamproverUtbytet av utbytesstandarden vid analys av slamprover med redovisad metod var 93%.Inget försök att bestämma precisionen gjordes i detta fall men metoden bedömdes ge engod och med vattenanalyserna jämförbar precision. Surrogatstandarden heptadekansyra(C17) kan inte användas till analys i denna typ av matris då föreningen förekommer irelativt hög halt i slamprover.4.2.2. Pilotförsök med tensidtillsatsUnder den första delen av försöket var den hydrauliska uppehållstiden 10 timmar. Vidtiden, t = 0, startades tillsatsen av tensid till inkommande avloppsvatten, motsvarande10 mg/l. Därefter togs prover från den första luftade zonen där α-värdet i klarfasen bestämdesi referens- och experimentlinjen under de första 10 timmarna, figur 5. Dennamätning utfördes för att visa den eventuellt snabba effekten då tensiden späds in i luftningssystemet.