DIKA, Driftstörningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...

5SammanfattningUnder de senaste 5-10 åren har driftstörningarna ökat i många kommunala avloppsreningsverk.Det har främst varit problem med syresättning, slammets sedimenteringsegenskaperoch skumning, med ökade utsläpp som följd. Det här projektet startade medteorin att en del av problemen hade samband med den ökade användningen av biologisktlätt nedbrytbara tensider. Dess nedbrytningsprodukter kan tänkas påverka bådesyreöverföringen och den mikrobiella sammansättningen. En viktig del i projektet varockså att testa möjligheterna till övervakning och styrning av verken med multivariatametoder.En mycket stor mängd data har samlats in från fem reningsverk (Borlänge, Gävle,Haparanda, Karlstad och Örebro). Prover har tagits varannan timme under särskildaintensivprovtagningsdygn. Förutom de vanliga variablerna har då också halten av tensideroch fettsyror analyserats, liksom syreöverföringen. Dessutom har verken varje veckasammanställt en mängd driftdata inklusive mikrobiell och fysikalisk karakterisering avbioslammet.Analysmetoderna för tensider och fettsyror har anpassats för kommunala avloppsvatten.Analyser av tensider, fettsyror och syreöverföringshastighet (α-värde) vid flera medelstorasvenska avloppsreningsverk har styrkt antagandet att tensider, men dessutom fettsyror,försvårar syreöverföringen. Höga halter av tensider och fettsyror kan, trots att debryts ner i luftningen, göra att luftningsbehovet ökar kraftigt. Det betyder ökad energikostnadför luftningen, och risk för slamproblem om syrehalten inte kan hållas.Ett sätt att minska problemen kan vara att minska slambelastningen i verket, och därmedfå en snabbare och mer fullständig nedbrytning av tensider och fettsyror. En ökning avslamhalten i Duvbackens reningsverk i Gävle resulterade i högre α-värden, lägre resthalterav tensider och fettsyror, och mindre problem med syrehalt och slamförluster.Ett annat sätt att minska problemen som följer med fettsyrorna kan vara att, som iÖrebro, låta överskottsslammet passera försedimenteringen. En stor del av fettsyrornakan då adsorberas till slammet, och inte påverka luftningen i nästa steg.Mätning av slammets filtreringsmotstånd, flockstyrka och hydrofobicitet (med CST- ochkontaktvinkelbestämning) kan ge ytterligare viktig information om slammets separationsegenskaper.Data från dessa mätningar och andra analyser har också lett fram till ettdelvis nytt ytkemiskt betraktelsesätt av syreöverföringen.Insamlade data varje vecka från de fem reningsverken har utvärderats med multivariatametoder för att finna olika samband av intresse för en stabilare drift. Det har bland annatvisat sig möjligt att utgående från data om vattenflöde, COD och konduktivitet i inkommandevatten beräkna halten av totalfosfor i vattnet med relativt god noggrannhet