DIKA, Driftstörningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...
DIKA, Driftstörningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...
DIKA, Driftstörningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
31övriga verk<strong>en</strong>. PLS-modell<strong>en</strong> visar ändå att det är möjligt med <strong>en</strong> relativt god noggrannhetberäkna halt<strong>en</strong> <strong>av</strong> inkommande fosfor som funktion <strong>av</strong> övriga inkommande parametrar.4.2.3.4. ÖrebroDatamaterialet omfattar period<strong>en</strong> från november 1997 till november 1998. PCA-modell<strong>en</strong>består <strong>av</strong> två kompon<strong>en</strong>ter, figur 17, som tillsammans förklarar 45% <strong>av</strong> d<strong>en</strong> total<strong>av</strong>ariation<strong>en</strong> i processparametrarna.0.4COD inPO4-P inBOD in0.2SSV klarTempCOD-belaBOD-belaKj-N Tot-P in inNH4-N inp[2]0.0NO3-N utMLVSSMLTSS LuftflödNH4-N utKondukt a-värdeß-värdea-värdepHKj-N ut-0.2NO3-N inVatt<strong>en</strong>flSyrehaltß-värdeTSS utSVISSVITot-P ut PO4-P ut-0.3 -0.2 -0.1 0.0 0.1 0.2 0.3p[1]Figur 17.Variabelprojektion<strong>en</strong> visar processparametrarnas samvariation i Örebro.D<strong>en</strong> första principalkompon<strong>en</strong>t<strong>en</strong> förklarar d<strong>en</strong> största variationsriktning<strong>en</strong>. För Örebro<strong><strong>av</strong>loppsr<strong>en</strong>ingsverk</strong> var det i huvudsak de utgå<strong>en</strong>de parametrarna som varierade utmedd<strong>en</strong> första kompon<strong>en</strong>t<strong>en</strong>, för de övriga <strong><strong>av</strong>loppsr<strong>en</strong>ingsverk</strong><strong>en</strong> var det de inkommandeparametrarna som varierade i d<strong>en</strong> riktning<strong>en</strong>. Huvudorsak<strong>en</strong> till detta är att slammetssedim<strong>en</strong>teringseg<strong>en</strong>skaper varierat relativt mycket under provtagningsperiod<strong>en</strong> (SVI 50till 600). Under de perioder då slammet har haft dåliga sedim<strong>en</strong>teringseg<strong>en</strong>skaper hardet bidragit till ökade halter <strong>av</strong> susp<strong>en</strong>derat material och närsalter i utgå<strong>en</strong>de vatt<strong>en</strong>.Modell<strong>en</strong> visar tydligt att höga värd<strong>en</strong> på SVI sammanfaller med <strong>en</strong> hög slambelastning.Ett sätt att motverka detta kan vara att öka susphalt<strong>en</strong> och därig<strong>en</strong>om få ett slam medbättre sedim<strong>en</strong>teringseg<strong>en</strong>skaper. α-värdet i inkommande vatt<strong>en</strong> samvarierade med högahalter in <strong>av</strong> organiskt material och närsalter, vilket äv<strong>en</strong> var fallet under int<strong>en</strong>sivprovtagning<strong>en</strong>.Konc<strong>en</strong>tration<strong>en</strong> <strong>av</strong> närsalter och organiskt material i inkommande vatt<strong>en</strong>samvarierade med varandra på samma sätt som för de övriga <strong><strong>av</strong>loppsr<strong>en</strong>ingsverk</strong><strong>en</strong>. Ett