12.07.2015 Views

DIKA, Driftstörningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...

DIKA, Driftstörningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...

DIKA, Driftstörningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

31övriga verk<strong>en</strong>. PLS-modell<strong>en</strong> visar ändå att det är möjligt med <strong>en</strong> relativt god noggrannhetberäkna halt<strong>en</strong> <strong>av</strong> inkommande fosfor som funktion <strong>av</strong> övriga inkommande parametrar.4.2.3.4. ÖrebroDatamaterialet omfattar period<strong>en</strong> från november 1997 till november 1998. PCA-modell<strong>en</strong>består <strong>av</strong> två kompon<strong>en</strong>ter, figur 17, som tillsammans förklarar 45% <strong>av</strong> d<strong>en</strong> total<strong>av</strong>ariation<strong>en</strong> i processparametrarna.0.4COD inPO4-P inBOD in0.2SSV klarTempCOD-belaBOD-belaKj-N Tot-P in inNH4-N inp[2]0.0NO3-N utMLVSSMLTSS LuftflödNH4-N utKondukt a-värdeß-värdea-värdepHKj-N ut-0.2NO3-N inVatt<strong>en</strong>flSyrehaltß-värdeTSS utSVISSVITot-P ut PO4-P ut-0.3 -0.2 -0.1 0.0 0.1 0.2 0.3p[1]Figur 17.Variabelprojektion<strong>en</strong> visar processparametrarnas samvariation i Örebro.D<strong>en</strong> första principalkompon<strong>en</strong>t<strong>en</strong> förklarar d<strong>en</strong> största variationsriktning<strong>en</strong>. För Örebro<strong><strong>av</strong>loppsr<strong>en</strong>ingsverk</strong> var det i huvudsak de utgå<strong>en</strong>de parametrarna som varierade utmedd<strong>en</strong> första kompon<strong>en</strong>t<strong>en</strong>, för de övriga <strong><strong>av</strong>loppsr<strong>en</strong>ingsverk</strong><strong>en</strong> var det de inkommandeparametrarna som varierade i d<strong>en</strong> riktning<strong>en</strong>. Huvudorsak<strong>en</strong> till detta är att slammetssedim<strong>en</strong>teringseg<strong>en</strong>skaper varierat relativt mycket under provtagningsperiod<strong>en</strong> (SVI 50till 600). Under de perioder då slammet har haft dåliga sedim<strong>en</strong>teringseg<strong>en</strong>skaper hardet bidragit till ökade halter <strong>av</strong> susp<strong>en</strong>derat material och närsalter i utgå<strong>en</strong>de vatt<strong>en</strong>.Modell<strong>en</strong> visar tydligt att höga värd<strong>en</strong> på SVI sammanfaller med <strong>en</strong> hög slambelastning.Ett sätt att motverka detta kan vara att öka susphalt<strong>en</strong> och därig<strong>en</strong>om få ett slam medbättre sedim<strong>en</strong>teringseg<strong>en</strong>skaper. α-värdet i inkommande vatt<strong>en</strong> samvarierade med högahalter in <strong>av</strong> organiskt material och närsalter, vilket äv<strong>en</strong> var fallet under int<strong>en</strong>sivprovtagning<strong>en</strong>.Konc<strong>en</strong>tration<strong>en</strong> <strong>av</strong> närsalter och organiskt material i inkommande vatt<strong>en</strong>samvarierade med varandra på samma sätt som för de övriga <strong><strong>av</strong>loppsr<strong>en</strong>ingsverk</strong><strong>en</strong>. Ett

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!