DIKA, DriftstÃƒÂ¶rningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...

More documents

Recommendations

Info

10slamsvällningen.Den multivariata sammanställningen av processdata visade att tekniken var mycket användbarför att identifiera driftstörningar.Syftet med det här projektet var att ta fram driftanalyser för att kunna beskriva de olikadriftstörningarna, slam med dåliga sedimenteringsegenskaper och syresättningsproblem.Syftet var även att tillämpa multivariat teknik för sammanställning av driftdata och föratt ta fram multivariata modeller för övervakning on-line.2. MålProjektets övergripande målsättning var att finna orsakerna till de uppkomna problemenoch att ta fram konkreta råd och anvisningar för hur problemen ska lösas så att man klararnuvarande och framtida utsläppsvillkor.Utsläppens recipientpåverkan är givetvis den centrala frågan, men den har inte behandlatsi detta projekt.3. Studerade verk3.1. Avloppsreningsverket i Fagersta By, BorlängeBelastningen var under perioden ca 54 000 p.e., varav ca 10 000 från ett antal mindreindustrier av olika slag. Järnklorid används för förfällning. Doseringen är tidsstyrd, dvsden är baserad på erfarenhetsmässig variation i belastningen över dygnet.En fast dos järnklorid tillsätts också i biologin (simultanfällning). Ingen efterfällningtillämpas. Den totala volymen i de två luftningsbassängerna är ca 2 300 m 3 , och luftningensker via membranluftare. Tidvis får man en långtgående nitrifikation i anläggningen..Slutsedimenteringens yta är 1 820 m 2 , vilket med dimensionerande flöde ger enbelastning på 0,64 m 3 /m 2 *h (eller m/h).3.2. Duvbackens reningsverk i GävleVerket belastas med ca 88 000 p.e., varav ca 8 000 från mindre industrier. Bland dessadominerar livsmedel (mejeri, fisk och bryggeri), men också sjukhus och biltvättar är anslutna.Olika järnsalter används i förfällningen.Den totala luftningsvolymen är 8 850 m 3 , och membranluftare används. Vid behov an-
11vänds AVR för slutfällning. Mellansedimenteringens yta är 4 900 m 2 , vilket med normalflödeger en belastning kring 0,4 m 3 /m 2 *h.3.3. Bottenvikens reningsverk i HaparandaNormalbelastningen är ca 70 000 p.e., varav ca 45 000 kommer från ett bryggeri medstora variationer över veckan och dygnet. Efter sandfång och grovrens går vattnet till tvåbiotorn (900 m 3 totalt), och därefter till aktivslambehandling. Man har fyra seriekoppladeluftningsbassänger om vardera 350 m 3 . Luftarna är av OKI-typ. Järnsulfat användsför simultanfällning.Eftersedimenteringens yta är 885 m 2 , vilket med normalflöde ger en belastning kring 0,6m 3 /m 2 *h.3.4. Sjöstadsverket i KarlstadVerket belastas normalt med ca 83 000 p.e., varav ca 13 000 från industri. Den huvudsakligaindustribelastningen kommer från ett mejeri.Man förfäller med järnklorid och polyelektrolyt. Doseringen är flödesproportionell ochdelvis också belastningsproportionell. Polyelektrolyt doseras enligt CDM:s tvåkomponentsfast-loop system. Järnklorid används också i slutfällningen, men även andra kemikaliertestas. Den totala luftningsvolymen är 2 400 m 3 , och man använder membranluftareav märket nopol. Mellansedimenteringens yta är 2 000 m 2 , vilket med dimensionerandeflöde ger en belastning kring 0,8 m 3 /m 2 *h.3.5. Avloppsverket i ÖrebroVerkets medelbelastning var 1995 104 000 p.e., men toppar upp till 155 000 p.e. förekom.I genomsnitt kommer 11 000 p.e. från industrier, men mängden kan gå upp till60 000 p.e. Dominerande industrier är ett returpappersbruk och livsmedelsindustri, ävenett par större tvätterier är anslutna.Järnsulfat används både för förfällning och simultanfällning. Man arbetar med en dagdosoch en nattdos. Vid behov slutfäller man med PAX, polymer och/eller AVR.Mellansedimenteringens yta är 1 750 m 2 , vilket med normalflöde ger en belastning kring1,0 m 3 /m 2 *h.Den totala luftningsvolymen som drevs konventionellt var i början och slutet av perioden9 340 m 3 , men bara 7 700 m 3 från oktober 1996 till mars 1997. Membranluftare används(membranen byttes ut sommaren 1996), och sommartid får man en del nitrifika-
Page 1: ',$'ULIWVW|UQLQJDULNRPPXQDODDYORSSV
Page 6 and 7: 45.1.4. Mätning av kontaktvinkel o
Page 8 and 9: 6(ca ±15%). Med bättre tidsupplö
Page 10 and 11: 8flow rate, COD and conductivity. W
Page 14 and 15: 12tion i luftningen. I ett annat bl
Page 16 and 17: 14extraheras i ringa grad med organ
Page 18 and 19: 164.1.5. Pilotförsök med tillsats
Page 20 and 21: 18Målet med veckomätningarna var
Page 22 and 23: 204.2. Resultat och diskussion4.2.1
Page 24 and 25: 22987654Kla referenceKla Experiment
Page 26 and 27: 244.2.3. Veckovisa mätningar i de
Page 28 and 29: 26Figur 9 visar en bra överensstä
Page 30 and 31: 284.017 2129252218243.5115 19103128
Page 32 and 33: 30Analyserat4.54.03.53.02.52.054183
Page 34 and 35: 32högt flöde till avloppsreningsv
Page 36 and 37: 34mande vattnet hade varit lågt f
Page 38 and 39: 360.650.603210.55Analyserat0.500.45
Page 40 and 41: 38och 8,2 mg/l respektive 0,27 och
Page 42 and 43: 404.2.4.2.2. 28-29 oktober 1997Vid
Page 44 and 45: 42dellen ganska bra. Figur 31 visar
Page 46 and 47: 44Vid det här tillfället mättes
Page 48 and 49: 464.2.4.2.3. 15 september 1998Den h
Page 50 and 51: 48Tabell 2. Medelvärde för några
Page 52 and 53: 500,70,60,50,40,30,20,10AlfavärdeC
Page 54 and 55: 52siderna och fettsyrorna samvarier
Page 56 and 57: 5410,90,80,70,60,50,40,30,20,10Alfa
Page 58 and 59: 5654,543,5COD, mg/10 mlFettsyror, m
Page 60 and 61: 58i sina beståndsdelar. En aktiv t
Page 62 and 63:
60209Analyserat153105106131242 111
Page 64 and 65:
6210.82Analyserat0.70.630.567 4 850
Page 66 and 67:
641.01012110.9Analyserat0.87 891130
Page 68 and 69:
66lighet i avloppsvatten. Modellern
Page 70 and 71:
685.1.4. Mätning av kontaktvinkel
Page 72 and 73:
7042N.kedkedNocN.NocMicN. ked Mict[
Page 74 and 75:
72p[2]0.30.20.10.0-0.1-0.2-0.3MLTSS
Page 76 and 77:
74t[2]420-2-4-6004096S.N.096004 096
Page 78 and 79:
76Med denna förhoppningsvis ration
Page 80 and 81:
78delprojektet är att ta fram mult
Page 82 and 83:
806.2.2.1 NADH-mätareNADH-mätaren
Page 84 and 85:
826.2.3 Konceptuell modellFrån fig
Page 86 and 87:
84verkligen mäter on-line, efterso
Page 88 and 89:
86inkommande parametrarna mäts i d
Page 90 and 91:
88När processen och masken befinne
Page 92 and 93:
90volymsenhet avloppsvatten. På s
Page 94 and 95:
92Alltför hög slambelastning inne
Page 96 and 97:
94inte på kort sikt.Inne i verket
Page 98 and 99:
96att mäta sammansättningen på i
Page 100 and 101:
1 Bilaga 1Bestämning av syrets lö
Page 102 and 103:
3 Bilaga 10,80,70,6log (Cs-Ct)0,50,
Page 104 and 105:
2 Bilaga 2ml/lSSVISÄ klarfas SSVa-
Page 106 and 107:
Bilaga 4. Belastningar och reningsr
Page 108 and 109:
3Total reningseffekt i de olika ver
Page 110 and 111:
5900800700600COD i olika delar av v
Page 112 and 113:
1Bilaga 5. Samband mellan separatio
Page 114 and 115:
3där. En större heterogenitet i s
Page 116 and 117:
54Borlänge 20/3-97Hysteres 232Mitt
Page 118 and 119:
74Borlänge 20/3-97MittUtSyrehalt32
Page 120 and 121:
9Mätningarna av CST (och kontaktvi
Page 122 and 123:
11Kontaktvinklarna visas i figurern
Page 124 and 125:
1350Gävle 18/3-9740Hysteres3020Mit
Page 126 and 127:
15finns ej som i Borlänge (figur 1
Page 128 and 129:
17tecken på att något inte står
Page 130 and 131:
190.100.08Karlstad 18/2MittUtLutnin
Page 132 and 133:
21a)Kontaktvinklar34333231301a till
Page 134 and 135:
234Karlstad 18/23Hysteres 221068101
Page 136 and 137:
252.62.4Karlstad 18/2MittUtSyrehalt
Page 138 and 139:
27250Örebro 25/2Slamindex200150100
Page 140 and 141:
29Figur 38 visar att flockstyrkan v
Page 142 and 143:
31b)3635Örebro 25/2Kontaktvinklar3
Page 144 and 145:
33I slutet av bassängen följer hy
Page 146 and 147:
35genomsnitten under den tidigare p
show all

DIKA, DriftstÃƒÂ¶rningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?