DIKA, Driftstörningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...
DIKA, Driftstörningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...
DIKA, Driftstörningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
76Med d<strong>en</strong>na förhoppningsvis rationella bakgrund borde det påbörjade arbetet drivasvidare efter att de hittills vunna erfar<strong>en</strong>heterna har fått mogna. Detta skulle kunna göraspå två sätt (anting<strong>en</strong> <strong>en</strong>a eller andra eller båda).1) Det befintliga datamaterialet underkastas <strong>en</strong> noggrannare analys i ljuset <strong>av</strong> ovanstå<strong>en</strong>deoch detta efter att fasgränsskiktets ev<strong>en</strong>tuella betydelse eller ej för syreöverföring<strong>en</strong>har kontrollerats g<strong>en</strong>om modellsystemförsök.2) Nya mätningar görs vilka förutom tidigare parametrar inkluderar mätningar <strong>av</strong>dynamiska ytspänningar i olika positioner i anläggning<strong>en</strong> samt några ytterligareanalyser (ex. fosfatfraktioner, fria och bundna metalljoner). I samband med dettagörs också beräkningar (kanske redan finns i litteratur<strong>en</strong>) <strong>av</strong> fettsyrasystem<strong>en</strong>slöslighetsjämvikter med olika metalljoner. För att få <strong>en</strong> bakgrund till vad somhänder i de reella system<strong>en</strong> kan det vara <strong>av</strong> stort värde att först göra lufningsförsökoch analyser/mätningar i modellsystem. Därefter konc<strong>en</strong>treras mätningarna till ettverk. Efter utvärdering <strong>av</strong> dessa kan undersökningar med förhoppningsvis reduceratantal mätningar/analyser göras på flera verk.Arbetet görs som nu i samarbete mellan IVL och YKI m<strong>en</strong> med mera resurser till YKIän vad som varit fallet i detta projekt.5.2.3. MikroskoperingsmanualEn manual har tagits fram inom projektet eftersom det saknas material inom områdetsom är skrivet på sv<strong>en</strong>ska. Manual<strong>en</strong> (11) innefattar inte bara mikroskopering utankomm<strong>en</strong>terar äv<strong>en</strong> hur vissa driftparametrar påverkar olika filam<strong>en</strong>tbildare och slammetssedim<strong>en</strong>teringseg<strong>en</strong>skaper. Detta är viktiga upplysningar t ex då man planerar attändra slambelastning eller slamålder.Tank<strong>en</strong> är att manual<strong>en</strong> skall kunna användas <strong>av</strong> både laboratoriepersonal och driftpersonal.Eftersom manual<strong>en</strong> är ganska bred så är det m<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> att man inte skall behövaytterligare litteratur för att kunna mikroskopera och få idéer till lämpliga driftstrategier.Givetvis finns inte allt inom området komm<strong>en</strong>terat i manual<strong>en</strong>, m<strong>en</strong> mer finns att hitta irefer<strong>en</strong>serna artiklar.5.3. Slutsatser angå<strong>en</strong>de slameg<strong>en</strong>skapernaD<strong>en</strong> veckovisa sammanställning<strong>en</strong> <strong>av</strong> mikroskoperingsdata tillsammans med processdatag<strong>av</strong> <strong>en</strong> bra bild över sedim<strong>en</strong>teringsproblematik<strong>en</strong>. Bland annat gick det att peka påvilka driftbetingelser som g<strong>av</strong> upphov till slam med sedim<strong>en</strong>teringsproblem. Det gickäv<strong>en</strong> att bilda sig <strong>en</strong> uppfattning om under vilka driftbetingelser de olika filam<strong>en</strong>t<strong>en</strong> orsakadesedim<strong>en</strong>teringsproblem.