DIKA, Driftstörningar i kommunala avloppsreningsverk - en studie av ...

93En lägre ytbelastning i sedimenteringsbassängerna än den normala är i sig inte negativ.Det viktiga är att bioslammets uppehållstid i sedimenteringen inte blir för lång, så attanoxiska eller t.o.m. anaeroba betingelser uppstår. Särskilt vid kväverening kan detställa till problem med flytslam i sedimenteringen beroende på bildning av kvävgas.7.1.4 Utjämning av den hydrauliska belastningenUtjämning av den hydrauliska belastningen kräver en stor buffertbassäng, antingen vidverket eller i samband med pumpstationer. System med stor buffertkapacitet i avloppssystemetfinns i Stockholm och Malmö. Behovet finns dock knappast vid normalavariationer, utan bara vid extrema regn och möjligen snösmältning och stora avrinningsytorför dagvatten. Att bygga buffertbassänger för de tillfällena är för de flesta verkresursmässigt tveksamt. Med en ytbelastning i mellansedimenteringen på ca 0,5 m/hvid normalflöde klarar man de flesta variationer. Om ytbelastningen måste sänkas i enbefintlig anläggning kan insatser för lamellsedimentering ibland fungera bra.Om man normalt har stora variationer i flödet är det säkrare att ha ett konstant slamreturflöde,än ett som är proportionellt till inkommande flöde, detta för att undvika förlång uppehållstid för slammet i sedimenteringen vid låga flöden.7.2 Mindre problem med syreöverföring7.2.1 Avskiljning av störande ämnenDet har konstaterats i rapporten att fettsyror, och kanske andra nedbrytningsprodukterfrån tensider, påverkar syreöverföringen negativt. Det kostar energi, och med begränsadluftningskapacitet kan syrehalten bli så låg att reningseffekt och slamegenskaper försämras.Det naturliga sättet att komma ifrån de här störningarna är förstås att fetter, fettsyroroch tensider inte kommer in till luftningen.Ett första steg är att så långt möjligt undvika att de här föreningarna kommer in i avloppsnätet.Det är naturligt att man försöker avskilja fetter vid källan, gärna för direkttillsats i rötkammaren i stället. Det är betydligt svårare att undvika fettsyror i tvålformeller tensider.Man kan propagera för en måttlig användning av tensider i t.ex. tvättmedel, till förmånför lågfosfatmedel som de flesta verk är byggda för att klara. En konsekvens skulledå vara att man ökar ansträngningarna att återvinna den fosfor som man avskiljer i fällningeller biologi. Man kan också arbeta för mer slutna processer vid industriell rengöring,och därmed minska mängden lättnerbrutna tensider till reningsverken. Det här ärdock långsamma förändringar, och effekten skulle sannolikt inte bli så stor, åtminstone