Kunskapsbedömning i skolan - Umeå universitet

till kunskapskraven flera gånger och med olika metoder. Variationen är viktig ur ettlikvärdighetperspektiv med tanke på att en elev kan komma mer eller mindre tillsin rätt beroende på vilken typ av bedömningssituation hon ställs inför.Enstaka testresultat utgör med andra ord en osäker grund eftersom bedömningarsällan görs under optimala förhållanden som är fria från felkällor (setidigare avsnitt). En elev kan trots allt ha efterfrågade kunskaper även om den inteförmår visa dem vid ett specifikt bedömningstillfälle. Varje bedömningstillfälleeller elevprestation är avgränsad i tid, rum och kontext. Varierade bedömningsformerär därför ett sätt att minska felkällors påverkan på bedömningen. Olikaformer kan ha olika typer av felkällor, exempelvis att läsförståelse eller tidigarekunskaper inom ämnesområdet gynnar vissa elever jämfört med andra. Ett sättatt minska de nämnda felkällorna kan vara att ge elever frihet att själva välja ämneeller att hjälpa elever att tolka uppgifter. Det väsentliga är att elever får möjlighetatt visa sina kunskaper i relation till alla betygsstegen. 69 Elevernas frihet att väljabedömningssituation måste emellertid alltid vägas mot risken att likvärdigheten ibedömningen försämras.Med variation i bedömningsformer och bedömningar ur olika perspektiv, inklusiveelevers medverkan i form av t.ex. själv- och kamratbedömningar, kan lärarenfå en trovärdig och allsidig bild av elevens kunskaper. Just elevens medverkan ibedömningen kan få positiva effekter för såväl dennes personliga som kunskapsmässigautveckling. 70 Det kan då handla om att elever ombeds att uttala sig bådeom lärarens bedömning och om sitt eget lärande. Ett sådant förfarande kan varaextra viktigt när elever tränas i kritiskt och reflexivt tänkande. 71Den allsidiga bilden av en elevs kunskapsutveckling tar därmed sin utgångspunkti elevens prestationer på olika uppgifter från olika bedömningstillfällen.Pettersson m.fl. (2010, s. 9) föreslår följande frågor som redskap vid analysen avelevens observerade kunskaper i matematik.Har eleven försökt lösa/arbeta med uppgiften?På vilka sätt har eleven förstått uppgiften?På vilka sätt har eleven löst/arbetat med uppgiften?• Vilken kunskap har eleven behärskat vid sitt arbete med uppgiften?69. Lundahl (2007). Detta kan dock vara svårt att genomföra i vissa ämnen eller kurser som kräver tydlig lärarhandledning,t.ex. yrkesinriktade kurser.70. Garme (2003).71. Lundahl (2007).kunSKapsbedömning i SKolan 37