Kunskapsbedömning i skolan - Umeå universitet

• Efter att eleverna har gjort det nationella provet ger läraren först skriftlig återkoppling,i form av kommentarer kring vad som kan utvecklas och förbättrasoch inte poäng eller betyg, på elevernas svar på uppgifterna i det nationellaprovet. När sedan eleverna har bearbetat återkopplingen kan läraren eventuelltmeddela poäng och/eller betyg på provet.SammanfattningI kapitlet ges exempel på metoder som kan användas för att utveckla den kontinuerligaklassrumsbedömningen i syfte att stärka elevernas lärande. Det handlar omatt klargöra syften och kunskapskrav, att urskilja kännetecken på lärande, att geformativ återkoppling och att planera för själv- och kamratbedömning. Vidare gesexempel på specifika bedömningssituationer, såväl autentiska sådana som nationellaprov, samt på hur bedömningsanvisningar till dessa kan utformas på olikavis. Kapitlet avslutas med några exempel på metoder för att använda de nationellaproven formativt i undervisningen.Diskussionsfrågor•undervisning?•sammanhang.•en rimlig arbetsbelastning?••Vilka möjligheter och begränsningar med bedömningsmatriser ser du i dinJämför och diskutera erfarenheter av hur elever tar emot återkoppling i olikaHur kan arbetet med att ge formativ återkoppling genomföras inom ramen förVilka möjligheter ser ni med att använda er lärplattform (om er skola har ensådan) för att stärka själv- och kamratbedömning?I vilka sammanhang använder du dig av holistiska respektive analytiska bedömningsmetoder?Vilka förtjänster och svårigheter kan du se med en utökadanvändning av analytiska bedömningsmetoder?• Hur arbetar ni med bedömningsexempel i form av egna konstruktioner eller avidentifieradeautentiska elevprestationer på din skola?•I vilken utsträckning arbetar du formativt med prov? Vilka förtjänster och svårigheterser du med att i större utsträckning arbeta formativt med prov?kunSKapsbedömning i SKolan 57