Kunskapsbedömning i skolan - Umeå universitet

av utvecklande karaktär kan vara sådana frågor som fokuserar på skillnader ellerkonsekvenser. Det kan vara hypotetiska frågor ”vad skulle hända om” eller frågorsom handlar om vad eleven behöver ta reda på för att lösa ett problem. 78Lärare vet ofta av erfarenhet vad elever brukar uppleva som särskilt svårt. Detkan då vara värdefullt att utveckla diagnostiska frågor som kan visa om eleven harförstått ett specifikt kunskapsinnehåll. I analysen av diagnostiska frågor är detviktigt att läraren kan urskilja vad som är problemet för eleven eftersom felsvarkan bero på skilda typer av svårigheter och missförstånd. Syftet med diagnostiskafrågor är att de ska kunna visa läraren vari elevens problem med förståelsen ligger. 79I den satsning på formativ bedömning som genomförs i Borås kommun framträderockså flera olika aspekter i förändringen av klassrumssamtalet. En sådanaspekt är att klassrumssamtalet allt oftare tar form av ett gemensamt utforskande,en annan att läraren får information som kan användas för att förändra undervisningeni enlighet med elevernas behov. Utvecklingen av klassrumssamtalet beskrivssom en ändring i ett dolt kontrakt mellan elev och lärare och mellan elev och elev:”En omförhandling från minsta möjliga arbetsinsats för att nå godkänt till att varoch en ska nå så långt som möjligt”. 80Att ge formativ åteRKopplingI det nyss refererade KMOFAB-projektet ingick också en förändrad praktik vadgällde skriftliga kommentarer. Lärarna slutade att ge poäng eller betyg och gavistället skriftliga kommentarer på elevernas inlämnade arbetsuppgifter. De läraresom var involverade i projektet upplevde detta som en stor förändring i derasklassrumspraktik. De skriftliga kommentarerna var sakliga och inriktade mot vadsom behövde förbättras. En effekt av den nya praktiken var att lärarna uppmärksammadehur viktig uppgiftens konstruktion var för möjligheterna att ge framåtriktadåterkoppling. När de började arbetet fann de att vissa uppgifter som detidigare använt inte gav den information om elevens förståelse som skulle behövasför att läraren skulle kunna ge framåtriktad återkoppling. En annan insikt var attsåväl den egna återkopplingen som elevernas bearbetning av återkopplingen börplaneras när uppgiften konstrueras. 81 Om återkopplingen ska användas av eleverna78. Lundahl (2011).79. Lundahl (2011).80. Holmberg (2010) s. 172.81. Black m.fl. (2003).kunSKapsbedömning i SKolan 43