Nedläggning – hot eller möjligheter? - Svensk Biblioteksförening

BakgrundI detta kapitel ger jag en kort bakgrund till folkbibliotekenshistoria. Här beskriver jag också bibliotekslagensviktigaste paragrafer som rör folkbiblioteken,samt redogör för aktuell biblioteksstatistik som ärrelevant för denna studie.Folkbibliotekets ursprungDet moderna folkbiblioteket växte fram i början av1900-talet för att samhällsmedborgarna skulle få rätttill kultur, bildning och information. Folkbibliotekstankenslog igenom tack vare eldsjälar som ValfridPalmgren och de styrande politikerna då staten villeskapa ett mer demokratiskt samhälle i tider av socialförändring. 1 Under 1950-talet var folkbibliotekenett viktigt led i att förvandla landet till en modernvälfärdsstat efter krigsåren. 2 En expansiv period förfolkbiblioteken var slutet av 1960- och 1970-talet dåden uppsökande biblioteksverksamheten slog igenom.Biblioteket skulle finnas i människors vardag,och biblioteket flyttade ut för att nå människor därde befann sig. Biblioteksservice som boken kommer,fängelsebibliotek, arbetsplatsbibliotek och service tilläldre fick en högre status under denna period. Programverksamhetenökade och förutom författarbesököppnade biblioteken upp för teater, musik och annatoch många bibliotek fungerade också som kulturhus. 3Många nya bibliotek etablerades, inte minst mångaskol- och folkbibliotek i nya bostadsområden och nyastadsdelar. En förnyelse pågick alltså av filialbibliotekenmen också många nya huvudbibliotek kom tillvid denna tid. 4Under 1980- och 1990-talet debatterades folkbiblioteketsroll och uppgift flitigt och på grund av lågkonjunkturerminskade kommunernas budgetar mednedläggningar av filialbibliotek och nedskärningarsom följd. Men 1990–talet förstärkte också bibliotekensställning. Intresset för debatter, författarbesökoch andra kulturevenemang på biblioteken ökade. Imitten av 1990-talet introducerades Internet och slogigenom på kort tid, även på biblioteken. Bibliotekensroll som informations- och kunskapscentra betona-1 Hansson, Joacim, Om folkbibliotekens ideologiska identitet. En diskursstudie.Göteborgs universitet. Skrifter från Valfrid nr 17 1998 (Göteborg, 1998)2 Ristarp, Jan och Andersson Lars G, Mitt i byn! Om det moderna folkbiblioteketsframväxt. Bibliotekstjänst. (Lund, 2001) s. 323 Ibid., s. 544 Till exempel Norrtälje, Norrköping, Göteborg m fldes. 5 Biblioteken var snabba på att erbjuda gratis tillgångtill Internet för medborgare, i demokratins ochyttrandefrihetens namn.Det var också på 1990-talet som Sverige fick sinefterlängtade bibliotekslag. I de nordiska grannländernafanns bibliotekslagar men i Sverige tyckte intepolitikerna att det behövdes någon lag, eftersom utbyggnadstaktenvar så hög. Inte förrän 1997 kom dockden bibliotekslag som garanterar kostnadsfria lån ochsom lagligt legitimerar folkbibliotekets grundidé.BibliotekslagenBibliotekslagen styr kommunernas, landstingens ochstatens ansvar för biblioteken. För folkbibliotekensdel säger lagen att alla medborgare ska ha tillgång tillfolkbibliotek, att det ska vara gratis att låna och attdet är vissa grupper som särskilt ska prioriteras. Menlagen säger inte särskilt mycket om varken kvalitet ellerkvantitet av verksamheten. Följande tre paragraferav lagens tio är särskilt viktiga för folkbiblioteken:2 § Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information,upplysning och utbildning samt kulturell verksamheti övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek.Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görstillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek.8§ Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhetåt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteterbl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska ochi former särskilt anpassade till dessa gruppers behov.9 § Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åtbarn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknikoch andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutvecklingoch stimulera till läsning.Notera att lagen alltså inte styr antalet folkbibliotek ien kommun. Skrivelsen Varje kommun skall ha folkbibliotekhar i vissa kommuner tolkats som att det räckermed att ha ett bibliotek. 83 procent av landets kommunerhar filialbibliotek, enligt Kulturrådets biblioteksstatistik,vilket innebär att det förmodligen är 17 procentav kommunerna som bara har ett folkbibliotek.5 Nilsson, Sven, Kulturens nya vägar. Kultur, kulturpolitik och kulturutveckling iSverige. Polyvalent. (Malmö, 2004) s. 173nedläggning – hot eller möjlighet? 11