Nedläggning – hot eller möjligheter? - Svensk Biblioteksförening

ForskningslägeI uppsatser, rapporter och artiklar har jag funniten del forskning som är relevant för denna studie.I detta kapitel redogör jag till att börja med förforskning som handlar om nedläggning av servicei allmänhet. Sedan tar jag upp forskning som rörnedläggning av bibliotek i synnerhet.Nedläggning av service i allmänhetI över 50 år har man talat om den så kallade butiksdödeni Sverige. Bensinmackar läggs ned, postkontorenfinns inte längre och nedläggning av kommunaloch kommersiell service pågår ständigt pålandsbygden. 10 Vi lever i ett Sverige i förändring,där befolkningen är koncentrerad till ett mindreantal regioner kring 20-30 av landets största städer.Mycket talar för en fortsatt regional urbaniseringoch de orter som har svårigheter med att få enökande befolkning är de som ligger utanför bekvämtpendlingsavstånd till de större städerna. 11Av landets 290 kommuner kämpar 200 med minskandebefolkningsunderlag. 12För första gången i historien bor fler människori städerna än på landsbygden i Sverige. Städernaväxer idag av egen kraft. Även utan inflyttningskulle befolkningen i Stockholmsregionen fortsättaatt växa i 40 år eftersom det bor så många ungamänniskor där. Om detta resonerar journalistenKristina Mattsson i reportageboken Landet utanför.Det är för få som vill bo utanför ”Storstadslandet”för att landsbygden ska fungera i framtiden. Honbeskriver också ett Sverige där orter och samhällenutanför storstadsregionerna håller på att försvinnaoch om tjugo år kommer många samhällen intefungera längre, menar hon.Mattsson beskriver vidare hur befolkningsminskningeninte bara gäller i byar i Norrlandsinland. Befolkningen blir äldre och minskar i antaläven i Blekinge, Dalsland, Småland, i Bergslagen,delar av Uppland, Dalarna, Gästrikland, Jämtland10 Petra Pöyri, Nedläggning av service i levande landsbygder. En studie omservicen och dess föreställningar, utveckling och möjligheter. Examensarbeteför magisterexamen i kulturgeografi 15 p vid samhällsplanerarlinjen.Kulturgeografiska institutionen Stockholms universitet. (Stockholm,2010) s. 4011 Amcoff, Jan, Ska hela Sverige leva? Red: Birgitta Johansson. Formas,(Stockholm, 2008) s. 71 ff12 Mattson, Kristina, Landet utanför : ett reportage om Sverige bortomstorstaden. Leopard förlag (Falun, 2010) s. 17och Härjedalen. Det är just den skeva åldersfördelningensom skapar problem. Det är ingen somkommer efter den äldsta generationen som nu är ipensionsåldern i de bygder där avfolkningen gåttlängst. Eftersom vårt välfärdssystem bygger på attman via skatten försörjer barn och gamla fram tillpensionen och att nästa generation sedan ska taöver, skapar detta problem. I de 200 kommunernasom kämpar med befolkningsminskningar kommerdet inte att fungera eftersom det inte finns folki alla åldrar. Mattsson menar att något måste brytadenna utveckling om vi ska ha en fungerandelandsbygd kvar men ingen verkar veta hur. Dennautveckling påverkar förstås även biblioteken.I studien När lanthandeln stänger undersöker JanAmcoff, Peter Möller och Erik Westholm lanthandelnsbetydelse för bygdens livskraft. 13 Deras rapportvisar att det är befolkningsutvecklingen somär boven i dramat och som orsakar butiksnedläggningar,inte tvärtom som man kanske kan tro. Närbutiken stänger har de boende på orten redan ordnatmed sin försörjning av livsmedel på annat sätt.Den stora konsekvensen av nedläggningarna avlanthandeln är att invånarna förlorar en naturligsamlingsplats och ett slags informationscentrumom vad som händer på orten. Den gemenskap somupprätthålls genom butiken och den sociala kontrollenöver hur äldre och andra mer utsatta hardet i sin vardag försvinner. Konsekvensen blir attinvånarna måste planera och organisera ett socialtliv som ersättning för den otvungna mötesplatsen.Vissa butiker som lagts ned har också fungeratsom samordningsplats för olika tjänster. 14 Det ärlätt att se vissa likheter mellan bibliotekets roll ochbutikens, framför allt i rollen som spontan mötesplats.Att butiken säljer livsmedel och att biblioteketlånar ut böcker är viktiga uppgifter, men när deförsvinner är det relativt enkelt att ordna försörjningenav livsmedel respektive distributionen avböcker på annat sätt. Det är det sociala mervärdetsom försvinner som är svårt att återskapa.13 Amcoff, Jan, Möller, Peter och Erik Westholm, När lanthandeln stänger.En studie av lanthandeln betydelse för flyttning in och ut och för människornai byn. Arbetsrapport/Institutet för framtidsstudier; 2009:4 (Stockholm2009)14 Dyrlind, Anna, Livet på landet, en studie om landsbygden i Gällivarekommun. C-uppsats i sociologi, institutionen för arbetsvetenskap. Luleåstekniska universitet. 2009:200 (Luleå 2009) s. 314nedläggning – hot eller möjlighet?