Nedläggning – hot eller möjligheter? - Svensk Biblioteksförening

givande författarna i Rädda-biblioteken-debatten.Argument för bibliotekens betydelse läggs fram ochdet är främst bibliotekens folkbildande och kulturbevaranderoll som betonas, men även demokratiskaargument förekommer, förmodligen för att nåpolitiskt genomslag, och att biblioteket har en avgörandebetydelse för att människor ska få tillgång tillneutral information. Men främst är det boken i centrumoch biblioteket som bevarare av ett kulturarvmed god skönlitteratur i ett folkbildande syfte somär det som är hotat och det som måste bevaras.Öppettider viktigare än många filialerEfterfrågan på boklån på svenska bibliotek sjunker,konstaterar forskarna Knut Löyland och VidarRingstad i rapporten Efterfrågan på boklån på svenskabibliotek. 29 De har analyserat efterfrågan på boklånpå svenska bibliotek under 1995-2007, där underlagfrån 261 av 290 svenska kommuner ingår. 1995 varden genomsnittliga utlåningen per invånare 8 böcker,2007 mellan 6,5 och 7 böcker. Det är framföralltutlåningen av vuxenlitteratur i Sverige som minskar.Däremot finns en positiv trend i efterfrågan påbarn- och ungdomslitteratur.Under perioden för undersökningen minskarantalet filialer och bokbussar i Sverige. Det totalamediebeståndet sjunker också under perioden. Samtidigtsom filialerna har minskat har öppettidernaökat vid huvudbiblioteken. Löyland menar att flerfilialer borde leda till att boklånen blir fler eftersomtillgängligheten ökar. Men tvärtom har han funnitatt kommuner med många filialer bidrar tillatt bokutlåningen sjunker, i alla fall när det gällervuxenlitteraturen, jämfört med kommuner medfå filialer. Detta beror på att resurser som läggs nedpå filialer går ut över öppethållande och nyförvärv,vilket är faktorer som har större betydelse för utlåningen.Det finns alltså klara stordriftsfördelar iproduktionen av bibliotekstjänster menar Löyland.Huvudbibliotekets öppettider är till exempel mycketviktiga för utlåningsfrekvensen i stort och efterfråganpå lån. Men de faktorer som är de viktigasteoch som påverkar efterfrågan på utlåning är restid,öppettider och mediebestånd.Sammanfattning av forskningslägetSammanfattningsvis visar forskningsläget flera intressantapunkter som är relevanta för denna studie.Till exempel framkommer att:• Det saknas forskning om nedläggning avbibliotek, däremot finns det mycket skrivetom hur folkbiblioteket uppstod.• Nedläggning av bibliotek och nedläggningav annan kommunal och kommersiellservice är en följd av de befolkningsminskningarsom många av landets kommunerkämpar med.• Nedläggning av bibliotek kan bli en symbolför utanförskap och en språngbrädatill missnöje över nedläggning av servicegenerellt på en ort.• Processen kring nedläggning av bibliotekär dåligt dokumenterad och det saknasofta konsekvensanalyser.• Nedläggning av bibliotek skapar storaprotester och reaktioner.• Konsekvenserna av nedläggning kan varaatt en mötesplats på orten försvinner ochatt särskilt barn och äldre drabbas.Utifrån dessa punkter är min förhoppning att dennastudie ska komplettera bilden av processen kringnedläggning av bibliotek. Genom att undersökaprocessen är min förhoppning också att identifieranågra viktiga frågor som den forskning jag tagitdel av inte tar upp. I hur stor utsträckning har detlagts ned bibliotek i landet de senaste åren? Är detbibliotek med liten eller stor verksamhet? Erbjudsalternativ? Vad består alternativen av i så fall ochhur fungerar de? Och finns det fler konsekvenser avnedläggningarna som är viktiga?Vi ska nu gå vidare till undersökningsdelen.Först ska vi titta på den nationella enkätundersökningenoch efter det kommer en redovisning avfallstudien.29 Löyland, Knut och Ringstad, Vidar, Efterfrågan på boklån från svenskafolkbibliotek. Statens kulturråd. (Stockholm, 2010)nedläggning – hot eller möjlighet? 19