Nedläggning – hot eller möjligheter? - Svensk Biblioteksförening

hur folkbiblioteket har uppstått och utvecklatsunder 1900-talet. I uppsatser, artiklar och avhandlingarhar jag dock funnit några iakttagelser somberör nedläggningsprocessen och som kan varaintressant för just denna studie.Bristande dokumentationI uppsatsen Nedläggningar och nyetableringar avbibliotek, konstaterar Maria Rosengren att det intefinns någon tidigare forskning av relevans i ämnet. 19Det finns ingen direkt diskussion om varför bibliotekläggs ned men däremot mycket kring hurbiblioteken har uppstått. Rosengren undersökerfyra fall av nedläggning i Göteborg under 1990-talet.Hon kommer fram till att argumentationen vidnedläggningar är kortfattad och innehåller ovidkommandeargument. Det främsta argumentet ärekonomi. I två av fallen skulle kvaliteten försämrasså pass mycket att den enda lösningen var attslå ihop eller samla resurserna och få ett starkarekvarvarande bibliotek. Dock vidareutvecklas inteargumentationen i särskilt hög grad anser författaren,som också konstaterar att det saknas övergripandekonsekvensanalyser i samtliga fall. Treav fallen innehåller argument kring tillgänglighetför medborgarna. Det fanns också relativt storabrister i dokumentationen kring besluten om nedläggningar.Varför så starka känslor?I magisteruppsatsen Rör inte mitt bibliotek frågar sigförfattarna Ida Andersson och Hillevi Andreassonvarför debatten om nedläggning av filialbiblioteketi lokalsamhället är så stark. 20 Via debatten i den lokaladagspressen noterar de att invånarna uppleveren faktisk försämring av servicen på landsbygdenoch biblioteket blir en symbol i kampen mellanstad och land. Frågan om landsbygdens avfolkningoch reducerad service aktualiseras när ettfilialbibliotek hotas av nedläggning. Paralleller till19 Rosengren, Maria, Nedläggningar och nyetableringar av bibliotek. Enargumentationsanalytisk studie av hur folkbibliotekssituationen förändrats iGöteborg under 90-talet med hänsyn till stadsdelsnämndsreformen. Magisteruppsatsi biblioteks- och informationsvetenskap vid biblioteks-ochinformationsvetenskap/bibliotekshögskolan 2003:109 (Borås 2003), s. 3220 Andersson, Ida och Andreasson Hillevi, Rör inte mitt bibliotek. Om nedläggningshotadefilialbibliotek i den lokala tidningsdebatten. Examensarbeteför magisterexamen i Biblioteks- och informationsvetenskap vid Lundsuniversitet (Lund 2005), s. 39nedläggningar av annan service dras ofta eftersomde som bor på landsbygden har fått vänja sig vidallt mindre service i närmiljön.Argumenten för nedläggningarna handlaroftast om ekonomi. Andra argument utifrån bibliotekspersonalenär att lokalerna inte är anpassadeför ändamålet, att samlingarna inte är aktuella, attbiblioteket inte är datoriserat eller inte bemannasav utbildad personal. 21Kritikerna på orten menar att de saknar utredningarsom visar vad man vinner på en nedläggningoch vilka konsekvenser den skulle få. 22 Näranvändarna protesterar har de, av naturliga skäl,inte insikt i hela biblioteksorganisationen. Därförkan det vara svårt att se vinster med en nedläggning.Information om nedläggningarna får defrämst genom de lokala tidningarna.En konsekvens av nedläggningarna är inskränkningav kulturutbudet, eftersom biblioteketoftast är den enda kulturinstitutionen på en ort. Urinvånarnas perspektiv handlar konsekvensernaom en känsla av att vara förbisedda, orättvist behandladeoch att de inte räknas eftersom de intelängre får ta del av den service de med sina skattepengarupplever sig ha rätt till. 23Biblioteket symboliserar, enligt uppsatsförfattarna,mer i sin frånvaro än vad det gör när detfortfarande finns kvar. Biblioteket representerarsamhällets närvaro i lokalsamhället och bidrar tilldelaktighet i samhället genom att vara en mötesplatsför utbyte av information och kunskap. Det ären självklar del av vardagen, även för dem som inteanvänder biblioteket finns möjligheten att göra det.Författarna kommer dock fram till att det kanvara bra med nedläggningar av bibliotek som intelängre uppfyller kraven för vad ett modernt bibliotekska vara, för att på sikt bidra till att utvecklaoch förbättra biblioteksorganisationen och anpassabiblioteken till samhällets utveckling. Dockär det viktigt att försäkra sig om att tillgången tillbibliotek säkras för alla kommunens invånare. Enfråga man då kan ställa sig är ur vems perspektivsom bibliotekets kvalitet ska bedömas? Personalens?Medborgarnas? Politikernas?21 Andersson och Andreasson, s. 6222 Ibid., s. 4123 Ibid., s. 60 ff16nedläggning – hot eller möjlighet?