CentraliseringenAlla medborgare ska ha tillgång till folkbibliotekoch varje kommun ska ha folkbibliotek, säger bibliotekslagen.I lagen sägs inget om kvantitet, ochinget direkt om kvalitet. Det är upp till de självstyrandekommunerna att besluta om omfattningen.I de 109 av 184 kommuner som svarat på den nationellaundersökningen, har man inte lagt ned någotbibliotek de senaste åren, i 75 fall har man lagt nedallt från 1-5 filialer. Men man kan ana en centraliseringstrend,eftersom det också tillkommit nyahuvudbibliotek i 15 kommuner (av 184), och fler ärpå gång att invigas de närmaste åren. Det förekommerockså satsningar på nya stadsdelsbibliotek ochintegrerade folk- och skolbibliotek. Om det nu ärså att det är en centraliseringstrend som pågår, ärdetta inte en unik företeelse. I ljuset av samhälletsgenerella centralisering och medborgarnas förändradevanor, är bibliotekens centralisering en naturligföljd av att service koncentreras till större orterdär befolkningen kanske både arbetar och uträttarde flesta av sina ärenden. Butiker, bensinmackar,vårdcentraler, skolor, kommersiell service etablerarsig strategiskt och där så många som möjligtnyttjar servicen.För folkbibliotekens del är det nödvändigt attsamla resurserna till ett begränsat antal störrebibliotek med generösa öppettider, ett brett utbud,attraktiva lokaler och kompetens. Resurserna måsteanvändas till att skapa attraktiva bibliotek som ärangelägna för medborgarna. Men: kommunernamåste hitta nya vägar för den biblioteksservice somriktas till mindre orter, och särskilt till de gruppersom enligt lagen ska prioritera.I debatten talas det ibland om att det pågår enbiblioteks-död i Sverige, eftersom ca 30 procent avfilialerna har försvunnit de senaste 20 åren. Statistikenvisar, som tidigare nämnts, att många avdessa filialer har integrerats med skolan på orten.Statistiken visar också att så kallade övriga utlåningsställenhar ökat med ungefär samma antalsom filialerna har minskat. Denna undersökninghar visat att det är de små biblioteken som lagtsned de senaste tio åren, med få utlån, besök ochöppettimmar. Den visar också att det finns kommunersom satsar på nya bibliotek. Därför vill jaghellre tala om en strukturförändring än en biblioteks-död.Men den biblioteksstruktur som finnsi Sveriges 290 kommuner har ändrats mycket litesedan den skapades. En del bibliotek står kvar därde byggdes på 1950-talet. Det tycks vara så att bibliotekofta packas ned och packas upp genom attflytta till andra lokaler men besluten är inte grundadei ett strategiskt arbete med fokus på framtidenoch medborgarnas behov av biblioteksservice.Det är däremot mycket diskussion när ett bibliotekär nedläggnings<strong>hot</strong>at, vilket ofta leder till att det”räddas” och kanske flyttar istället till någon lokaltlämplig lösning. Men att helt börja om för att hittaen ny struktur i en kommun är det ingen kommuni landet som hittills gjort, enligt Eide Jensen. 142Hon frågar sig också var biblioteken skulle mötamedborgarna om man började om från början ochtänker att det inte fanns några fasta bibliotek?Var skulle biblioteken i så fall byggas idag, <strong>eller</strong>hur skulle kompetensen möta användarna? Ombesökarna inte kommer till biblioteket i framtiden,då måste väl biblioteket söka upp dem? Utifråndessa frågor efterlyser Eide Jensen en kreativitetför att biblioteken ska återta en dynamisk position.Jag tycker att hennes frågor är både relevanta ochmycket angelägna.Debatten om biblioteketDet viktigaste för att vi ska ha bra bibliotek iframtiden beror på hur offentligheten talar ombiblioteken, säger Inger Eide Jensen. Och hur talaroffentligheten om biblioteken? De aktörer somvar aktiva i biblioteksdebatten, som Åse Hedemarkbeskriver i sin avhandling, dvs manliga författareoch andra starka kulturpersonligheter, får ävenpå 2010-talet en hel del utrymme i riksmedia därbibliotekarien och biblioteket får kritik. Hedemarkkonstaterar att bibliotekets företrädare inteär synliga i denna debatt, och att andra röster fårtolkningsföreträde för bilden av bibliotekets uppgift.143 Hon menar att om fler biblioteksföreträdaredeltog i debatten kanske en mer sammansatt bildav biblioteket hade framträtt. Jag har noterat attinom biblioteksprofessionen upplever man sällanen motsättning i att representera en demokratiskinstitution där man både bevarar ett kulturarv och142 Föredrag Inger Ejde Jensen Uppsala 2010-12-01143 Hedemark, s. 12070nedläggning – <strong>hot</strong> <strong>eller</strong> möjlighet?
”Denna undersökning visar att detär små bibliotek som lagts ned desenaste tio åren, med få utlån,besök och öppettimmar. Den visarockså att det finns kommuner somsatsar på nya bibliotek.nedläggning – <strong>hot</strong> <strong>eller</strong> möjlighet? 71