denna studie att det har lagts ned bibliotek i 75kommuner de senaste tio åren, men det har ocksåtillkommit huvudbibliotek, nya skol- och folkbibliotekoch stadsdelsbibliotek i 44 kommuner och flernya är på gång. Detta tyder på att biblioteksfråganär allt annat än marginaliserad i många av landetskommuner.De integrerade bibliotekenKulturrådet siar om att de filialer som finns kvarom tio år är integrerade med skolor runt om i landet.Två exemplen i denna studie har gått från attha varit ett integrerat bibliotek till ett renodlatfolkbibliotek, om man räknar med fallet med utlåningsstationen.Ett exempel har gått från att varaett renodlat folkbibliotek till ett integrerat folkochskolbibliotek.Även om jag ser att lösningen i Ingatorp harpotential, och var den bästa tänkbara lösningenjust nu, så är det med viss skepsis jag konstateraratt det är svårt att förena de olika rollerna folkbibliotek– skolbibliotek. Med så olika behov hos målgruppernaså tror jag inte att det är en bra lösningför den allmänhet som nyttjar folkbiblioteksdelen.De dubbla rollerna som folk- och skolbibliotekariekan också vara svåra att förena. Att besöka en skolakänns inte alltid välkomnande. Att inreda förfolkbibliotekets behov kan vara en utmaning. Atträddningen för filialerna skulle vara integreradebibliotek håller jag faktiskt inte riktigt med om.Jag tror att det krävs andra lösningar.Folkbildningen och profileringenFolkbildningen och läsande har varit hörnstenari hur vårt land fungerar, säger vd för Bibliotekstjänst,Jonas Arvidson, i boken Folkbibliotekensframtid? 136 Han menar att medborgarna måstetycka att folkbiblioteken spelar en roll för samhällsbygget,annars har biblioteket tappat sinuppgift. Folkbiblioteken måste avancera till nästanivå för att motivera sin existens. Även vd för Bonnierförlagen,Jacob Dalborg, uttalar sig i sammabok om att det är folkbildningen och den fysiskamötesplatsen som är folkbibliotekets framtid ochatt biblioteken borde profilera sig ännu starkare136 Folkbibliotekens framtid? Red: Roland Eliasson, (Lund, 2010), s. 17”som det folkbildande navet”. 137 Folkbiblioteketmåste profilera att det erbjuder utlåningen och litteraturen,men också scenen och debatten. Det ärviktigt att man är aktiv, och inte reaktiv, genom attvåga testa saker, säger han. Biblioteken, fortsätterDalborg, ska inte vara rädda för att hamna i debatt.Det är bättre med debatt än att det är helt tyst. Ärdet tyst, då har vi problem. Illustratören Stina Wirsénframhåller i samma bok att biblioteken självamåste ha en idé om vart de är på väg och varför deska finnas. I dessa tider kanske man ska vässa argumentenoch ha en plan för detta, menar hon. Jagär i mångt och mycket benägen att hålla med alladessa tre inlägg.Bibliotekslagen och biblioteksplanernaOm bibliotekens uppdrag tänker jag att det finnsju redan en idé. Vi har en bibliotekslag som sägervad biblioteken ska ägna sig åt. Denna lag brytsned i kommunala biblioteksplaner som blir styrdokumenti kommunerna. Visst behöver bibliotekenveta vart de är på väg, men det finns ju faktiskt ettnationellt uppdrag genom bibliotekslagen:2 § Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information,upplysning och utbildning samt kulturell verksamheti övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek.Folkbiblioteken skall verka för att databaserad informationgörs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall hafolkbibliotek.I lagen står också om vilka grupper som ska prioriteras,att bibliotek av olika typer ska samverkaoch att det ska vara gratis att låna. Att främjainformation och upplysning innebär att främjainformations- och yttrandefrihet. Många kommuneranvänder detta demokratiska uppdrag i sinabiblioteksplaner. I Sollentuna är målet till exempelBiblioteken som en arena för fri opinionsbildning.Bibliotekschefen i Sollentuna kommun menarallvar med detta mål. Han tycker att det viktigasteuppdraget för folkbiblioteken är att öppna uppoch möjliggöra demokrati och bidra till att befolkningenblir demokratiska människor. 138 Inger EideJensson betonar också att bibliotekens viktigaste137 Ibid., s. 27138 Intervju med Anders Olsson, 2010-11-0268nedläggning – <strong>hot</strong> <strong>eller</strong> möjlighet?
”Politikerna och biblioteksorganisationenkommer att få problemi framtiden om man inte ändrartaktik från ett reaktivt förhållningssätttill ett mer proaktivt.uppdrag i framtiden är att förverkliga yttrandefrihetoch informationsfrihet. 139 Vem som helst kandistribuera böcker. Men folkbiblioteket som arenaför att göra sin röst hörd och bli lyssnad på i en kravlösmiljö, är unik. Det måste finnas en beredskapatt utmana de stora frågorna. Att besöken generelltminskar på biblioteken bland yngre människor ochskillnaderna ökar dramatiskt mellan vilka somanvänder bibliotek och inte, oroar Eide Jensen.DigitaliseringenEn av de omvärldsfaktorer som påverkar biblioteksverksamheteni framtiden är förstås hur digitaliseringenav både samlingar och service kan förändrabiblioteksservice särskilt till de prioriterade grupperna.För exempelvis talbokslåntagare förändrastillgången till talböcker radikalt för de som hartillgång till dator, eftersom man kommer att kunnaladda ned böcker själv. Biblioteken kommer fortfarandeha en roll i att registrera låntagare och se tillatt de med särskild teknik får hjälp att få böcker via139 Ett alldeles speciellt seminarium, Uppsala 2010-12-01, arrangerat av LänsbibliotekGävleborg Uppsalabredbandet. Det kommer också att finna applikationertill mobiltelefoner för att ladda ned talböcker. 140Enligt bibliotekslagen ska biblioteken verka föratt databaserad information görs tillgänglig för allamedborgare. Utvecklingen går från fysiska mediertill digitala och idag är det virtuella biblioteket påmånga håll väl utvecklat. 141 Digitaliseringen bidrarförstås också till diskussionen av behovet av detfysiska biblioteket kontra vilka tjänster som kanutföras via nätet. Digitaliseringen är alltså en viktigfaktor vid nedläggning av bibliotek eftersom behovetav det fysiska biblioteket förmodligen minskarför de som har tillgång till tekniken. Samtidigtdiskuteras nu ”den digitala klyftan” som visar attmånga grupper i samhället faktiskt inte har tillgångtill de digitala resurserna. Detta gör att behovet avdet fysiska biblioteket ökar för de grupperna, menminskar för de som har tillgång till tekniken.140 Mejlkommunikation med Jesper Klein, Tal- och punktskriftsbiblioteket,2011-02-21141 Biblioteken 2009. Kulturen i siffror 2010:4. Statens kulturråd. (Stockholm,2010) s. 14nedläggning – <strong>hot</strong> <strong>eller</strong> möjlighet? 69