Nedläggning – hot eller möjligheter? - Svensk Biblioteksförening

Framtiden och bibliotekenGunvor Maazon ser Norrvikens profilerade biblioteksom ett koncept som kan införas även på andra bibliotek.När det gäller framtiden tror hon att bibliotekenmåste arbeta mer med mervärden för besökarna:Den digitala boken kommer snart att slå igenom på bred frontoch vad ska då bibliotekslokalerna användas till? 126Bibliotekschefen menar att kommunen har enfilialstruktur som inte stämmer överens med hurkommunen ser ut. Kommunen är geografiskt knutentill pendeltågsstationerna, varav två har haftbiblioteksenheter. När det gäller Norrvikens bibliotekfunderar ledningen nu på att titta på en annanplacering, om det finns en bättre lokal. Biblioteketligger kvar i samma lokal som tidigare i skolan,vilket kanske inte upplevs så tillgängligt av alla.Det finns delar av kommunen som inte har ennära tillgång till biblioteksservice. I Rotebro finnsen återlämningslåda där låntagare kan lämnatillbaka sina böcker som hämtas regelbundet avvaktmästare. 127 Men det finns många konstruktivaidéer inför framtiden avseende biblioteksstrukturenoch bibliotekets roll och innehåll. Och Sollentunabibliotek kommer att få ett uppdrag frånkultur- och fritidsnämnden för att göra en demografiskanalys över hur befolkningen användersina bibliotek som kan ligga till grund för framtidensplanering.Det finns också idéer om att skapa bibliotek inärheten av pendeltågsstationerna, för att finnasnärmare där folk rör sig. Tanken på det mobilabarnbiblioteket finns kvar, även om bibliotekschefenbetonar att vinsten av närheten till ett fysisktbibliotek är så mycket större än en bokbil somkommer då och då. Eventuellt tillkommer biblioteksverksamheti ungdomens hus och då uppståren ny arena att verka på. Bibliotekschefen talar omvikten av att synliggöra verksamheten, inte minstgentemot politiker. Det är viktigt att de får höraom biblioteket i olika sammanhang. Biblioteketsviktigaste roll tycker bibliotekschefen är att varaen självklar plats för fri opinionsbildning:Det jag tycker är viktigast är biblioteket som en offentlig plats,en arena, för demokratiska värden. Vår önskade position ”ensjälvklar plats för opinionsbildning” i biblioteksplanen sammanfattardet jag tycker att biblioteket ska stå för: en offentligarena där det inte bara finns information till medborgareutan där man som medborgare kan få tillträde och göra sinröst hörd….Det läsfrämjande arbetet för barn och unga ärframförallt där man bygger demokratiska människor,menar bibliotekschefen. Genom att ta till sig,hantera och förhålla sig till information får mansom medborgare en plats i samhället. Bibliotekenär viktiga offentliga rum för att hjälpa människoratt fungera i ett demokratiskt system. Biblioteketska tillåta de obekväma frågorna menar han, ochdet gäller att hitta målgrupperna och kontrasternai närsamhället för att belysa det. Dessa tankarpassar väl in i den pedagogik Reggio Emilia står förmed berättandet i fokus, där biblioteket deltar i attanalysera berättande, och hjälpa barnen att skapaverktyg för att analysera vad man till exempel serpå minibio. Genom att berätta får vi en diskussionom olika frågor och ett demokratiskt samhälle,menar bibliotekschefen. På frågan om politikernaskulle hålla med hans resonemang svarar han:Alla politikerna i nämnden skulle nog säga att biblioteket ärett demokratiskt torg, även om de inte kan säga exakt vad detinnebär.Sammanfattningsvis är det intressant i detta fallden kraft som finns i personalens agerande, för attfå till stånd en positiv förändring i ett läge somkänns dystert och hotfullt. Initiativet att sökabidrag för att förändra bibliotekets karaktär tasav personalen. Drivkraften och kreativiteten ärbidragande orsaker till att resultatet blivit också såkreativt och driftigt som det verkar. Att profileraett folkbibliotek till en särskild målgrupp och följaen pedagogisk idé gör biblioteket spännande, kreativtoch innovativt. Det finns också en vilja att tareda på användarnas behov som gör verksamhetenlyhörd och kommunikativ.126 Intervju med Gunvor Maazon, 2010-11-02127 Ibid.nedläggning – hot eller möjlighet? 55