UV Rapport 2011:86 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

Bilaga 5.Makroskopisk analys av jordprover från FU kv Mjölnaren, NorrköpingTeknisk rapportUnder den arkeologiska förundersökningen i kvarteret Mjölnaren, Norrköping, togs 31jordprover i olika strata för analys av makroskopiskt innehåll med fokus på växtrester.Proverna har analyserats under slutet av december 2010. Syftet med analyserna är attbedöma fornlämningens karaktär och bevarandegrad beträffande makrofossila spår, samtatt bedöma dess potential för framtida analyser.Metod och källkritikProvtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen, proverna skars urolika strata i framrensade sektioner. Proverna innehöll torrvolymer om ca 1 liter jordper prov. I laboratoriet preparerades proverna genom flotation enligt metod beskrivenav Wasylikowa (1986) och våtsiktades med 0,25 mm maskvidd. Även den kvarvarandeflotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter.Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades.Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7–100gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil(som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben m m hareftersökts.Större delen av den provtagna kulturlagerstratigrafin utgörs av lager med finkornigtmaterial och/eller hög organisk halt som i flera fall definierades med skarpa kontaktervilket visar att den postdepositionella bioturbationen varit begränsad, och i hög utsträckningförsumbar i detta fall. Det mesta av materialet som hittas i olika strata kan sålundabedömas ligga in situ sedan lagrets tillkomst. Eventuell omlagring av material harsåledes skett innan lagrens tillkomst. Undantaget är främst rottrådar som bedöms hapenetrerat odlingslagren, och ytligt liggande strata även efter dessas tillkomst. Djupareliggare strata, som avfallsgropen och brunnarna, tycks orörda av denna typ av postdepositionellpåverkan.När det gäller odlinsghorisonter är det viktigt att ta hänsyn till vissa speciella omständigheter.Odlingshorisonterna i kvarteret har tillkommit genom en medveten ochregelbunden omrörning i jorden, vilket lett till en syresatt miljö med hög biologiskaktivitet och nedbrytning tillföljd av detta. I dessa horisonter har alltså innehållet delvisförsvunnit, och de kan dessutom innehålla omlagrat material från äldre kontexter (odlingsjordarhar t.ex. stundom förbättrats med äldre kulturlager). Här skall vi dock betänkaatt ömtåligt organiskt material normalt sett inte bevaras länge i en odlingsjord,och det är bara undantagsvis som det är fruktbart att analysera dem makroskopiskt.Bevarandet kan ske om odlingsjorden begravs och en tillräckligt syrefattig miljö råderi jorden. Detta innebär i sin tur att makrofossilen som hittas i odlingsjorden troligasthärrör från de senare brukningsfaserna. Detta innebär också att om odlingsjord flyttasfrån ett ställe till ett annat, så kommer det ömtåliga omlagrade materialet att brytas neri den nya odlingen. Ömtåliga fröer har därför i detta sammanhang har ett högre primärtkällvärde än motståndskraftiga fröer. De makroskopiska spåren i odlingsjord kan alltsåpå goda grunder tolkas som jämnåriga med den aktuella odlingshorisontens sista fas.118 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse