UV Rapport 2011:86 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

schakt. Nu hittades inga fynd i lagret men dess stratigrafiska belägenhet gör att detmycket väl kan vara senmedeltida.Det dokumenterades bevarade odlingslager inom skilda delar av undersökningsområdet.Lagrens fyndinnehåll indikerar att de varit i bruk in på 1700-talet (se nedan), mende har även ett innehåll som pekar på äldre aktivitet. Denna verksamhet är mer framträdandeinom områdets västra del.I odlingslagret A353 påträffades en del fynd som kan vara medeltida-senmedeltida.Inom den del som senare skulle bli södra delen av tomt 4 (1728-29) låg bl a en eventuellvikt i bly (F64), en ten i cu-legering (F65), samt en krampa i järn (F71). Här fanns ävenett Johan III mynt, 2 öre, präglat på 1570-talet. Myntet hade ett hål i kanten, varför detkan ha varit i bruk senare (F7). Myntet låg inom det som senare skulle bli tomt 4:ssödra del (1728-29). Ytterligare ett mynt från Johan III:s regeringstid hittades (F8).Myntet, som är präglat 1585, låg i odlingslager inom den del som senare blev södradelen av tomt 2 (1728-29).Den kamerala anteckningen som år 1543 omnämner att kronan ägde fyra tomternorr om ån ger ingen vägledning om vilken typ av verksamhet som avsågs (t ex om devar bebyggda) eller var de mer exakt låg. Förundersökningen år 1982 gav en del fyndsom daterades till medeltid, bl a skor och ett sk knävelspjut. Mot bakgrund av dessa ochkulturlager tolkades östra delen av kv Mjölnaren ha spår av medeltida verksamhet (Svensson1982). Det finns inget som motsäger detta.Slutsatserna blir att dikena kan vara grävda under senmdeltid–1500-tal. Förekomstenav enstaka senmedeltida fynd inom området, samt möjliga kulturlager och anläggningar(nedgrävning) kan indikera verksamheter på plasten under senmedeltid. Detsaknas emellertid tydliga belägg för bebyggelse. De senmedeltida indikationerna vartydligast i östra delen av området.1600-taletArkivstudierKvarter och tomter. Norra delen av Kv Mjölnaren utgör på kartan från 1640 en öppenplats enligt denna karta (ett ca 20x60 meter stort område). Kvarterets nordöstligaste delutgör en egen liten ”kvartersö” på denna karta. Kvarterets södra del ansluter till Västgötegatan.Dagens gatusträckning förefaller ”inkräkta” på tomterna närmast Strömmen,men här finns oklarheter i rektifieringen. Det är tydligt att Mjölnarens ”intag”, som synsså tydligt idag och som delvis är parkering, redan finns på denna karta från 1640. Iväster kan Tunnbindaregatan identifieras, men den ligger längre västerut då. Gatan flyttadestill sitt nuvarande läge på 1700-talets slut (se nedan). I öster kan Mäster Påvelsgränd (Norra Bryggaregatan) urskiljas. Enligt kartan så löper denna längre österut änidag, men även här kan det bero på skevheter i den äldre kartan. Den har delvis sammaorientering 1640 som idag. Gatan mynnar i den ovan beskrivna öppna plasten norr omkv Mjölnaren. Kvarterets största bredd år 1640 är drygt 110 meter, medan dess nordsydligautbredning är som mest ca 80 meter.Tomtägare och verksamheter. De ovan studerade kartorna från 1600-talet geringen information om tomtägare eller verksamheter inom det nu aktuella området. Detär först i början av 1700-talet som vi får en inblick i vilka verksamheter som bedrevs ikvarteret.Bebyggelse. Det har inte varit möjligt att få fram några uppgifter om bebyggelseinom tomterna under 1600-talet.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 27