UV Rapport 2011:86 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

Ovan har de övre fyllnadslagren i nedgrävningen beskrivits. Det var ej möjligt attgräva till schaktbotten i denna del, vilket gjordes i schakt O700 (se nedan).Den ovan beskrivna A754 täckte en sättsand (ej inmätt), kallat L23 år 1982 respektiveL15 år 1998, som i sin tur överlagrade ett aktivitetslager (A756). Det senare innehöllförhållandevis rikligt med hushållsavfall. Detta lager täckte en stenläggning (A666), vilkentolkades som en gårdsyta eller väg. Stenläggningen hade endast en nord-sydlig utbredningpå ca 1 m i detta schaktet och var mer framträdande i schakt O700. Dess sammanlagdabredd kunde uppskattas till ca 4,5 meter och den föreföll ha samma orientering som nedgrävningensom den täckte. Ett makroprov från stenläggningen visade sig vara relativtmagert (PM741), men här kom bl a spikklubba.I den här delen av schaktet grävdes därefter inte mer på djupet. Ett sättsandslagerkunde skymtas under stenarna (benämnt L22 år 1982 och L13 år 1998). Det grävdaschaktdjupet i den här delen blev därmed ca 1 meter.I schaktets norra del dokumenterades överst (0,5 meter) fyllnadsmassor (L1 år 1982).Därefter följde mylla med tegelflis (L2 år 1982). Detta lager var ca 0,5–0,6 meter kraftigtoch i detta angavs år 1982 ha hittats yngre rödgods och kritpipor. Lagret täckte i sin turett par tunna myllalager (L3 och L4 år 1982) och ett gruslager (L5 år 1982). Även L4angavs innehålla kritpipor. Härunder fanns ett 0,3–0,5 meter kraftigt myllalager(A200240 år 2010/L6 år 1982). Lagret innehöll en del träkol och djurben. Nu hittadesett mynt från drottning Christinas tid i lagret (F9). Lagret täckte ett tunt mjälalager(L11 år 1982). Flera av de följande lagren hade tydliga inslag av organiskt material och detvar tydligt att de representerade olika fyllnadslager i nedgrävningen (jfr beskrivningarnaav O637 och O824).Här fanns t ex två, vardera 0,20 meter kraftiga, lager med bl a gödsel och mylla (L10och 12 år 1982). Ett brandlager (L8 år 1982) fanns mellan dessa lager. Lagret hadesäker ligen sina motsvarigheter till någon av brandlagren i södra delen av schaktet elleri schakten O637, O824 och O953 (se dessa beskrivningar). De undre lagren utgjordesav mylla och mo (L9 år 1982). Botten på nedgrävningen fanns ca 1 meter under brandlagret.Nedgrävningens totala djup var här ca 1,5–2 meter.I det här schaktets norra del analyserades sex makrofossilprover från fyllningar inedgrävningen (PM585/L10 1982, PM586 och PM587/L9, PM588/L13, PM589/L12och PM590/L8). Fyllnaderna tolkades (t ex PM588) som omlagrade från odlingsmiljöer.Det dominerande inslaget av dynga, blandat med avfall från kök och latrin, tillsammansmed en lokal fröbank av ogräs och enstaka fynd av fröer från odlingsväxter som inteätes (och därmed inte heller kommer från latrinavfallet), är karaktäristiskt för innehålleti välbevarade odlingshorisonter. Även det stora inslaget av träflis kan här betraktas somett möjligt jordförbättringsmedel. Bland ogräsen märks också extremt näringskrävandeogräs blå-/rödmålla, som trivs på gödselstackar och latrin, vilket kan tolkas som etttecken på att gödslet lagrats en tid i stackar eller bingar, innan det blandats ner i jorden.Ett av proven (PM585) från ett av fyllnadslagren med bl a gödsel (Lager 10 1982)innehöll bl a frö från spiklubba, vilket var anmärkningsvärt (se vidare bilaga 5).En stor del av de analyserade djurbensfragmenten från undersökningen var eroderadeoch rätt dåligt bevarade vilket tyder på att de hanterats och flyttats från ursprungligavlagringsplats för att redeponeras eller att de legat i odlingsjord och därigenom nöttspå grund av återkommande rörelse i jorden. Det gäller särskilt proven från detta schakt.I norra delen analyserades ben från A200025/L10 år 1982 (F20) och det södra diket(A754) analyserades F59 och F60 I denna senare kontext fanns även ben från häst och68 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse