UV Rapport 2011:86 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

där var den ca 1 m bred idag. Stenkonstruktionen hade således grävts av år 1982 ochden hade närmast haft en sydväst-nordostlig orientering. Dess funktion var obekant,men det är möjligt att den utgjort en skoning på diket i ett senare skede (med tanke på attkonstruktionen överlagrade flera av fyllnadslagren). Det fanns en packning med bl a tegel,kalkbruk och mjäla på bägge sidor om stenkonstruktionen och som troligen fungerat somett konstruktionslager (kallat L15 år 1982). Detta lager fortsatte västerut och överlagradeäven den ovan beskrivna stolpen A596.Övre delen av profilen utgjordes av ett 10-tal kulturlager. Ett träflislager (L12 år1982) i fin sand med tegelflis, kol och djurben täckte L15. Lagret var nästan 0,5 meterkraftigt i östra delen (det bedömdes år 1982 motsvara L26 i schakt 13). Därefter följdenågra sandlager. Ett relativt mäktigt brandlager (L7 år 1982), upp till 0,3 m kraftigt,fanns mitt i schaktet (brandlagret bedömdes år 1982 motsvara L4 i schakt 13). I överstadelen fanns två stratigrafiskt åtskilda stenläggningar i sättsand (L2/3 och L5). Den övreav dessa hade uppenbarligen varit i bruk in på 1900-talet.Eftersom de nu gjorda arkeologiska insatserna mycket koncentrerades till att rensa degamla schaktkanterna, så blev det arkeologiska fyndmaterialet mycket begränsat. I A200019,motsvarande L22 år 1982, påträffades lite djurben från nöt (F16, se vidare bilaga 3).Sammanlagt åtta prover valdes ut för makrofossilanalys från diket (PM610/L22,PM627 och PM628/L18, PM629/L13, PM630/L16, PM634/L19, PM839/L17 ochPM887/bottensand i diken). Samtliga prov är relaterade till lagerbeteckningarna år 1982,utom det sista som saknar id.Heimdahls analys visade att innehållet i vattenavsatta sediment (PM887) och fyllnaderna(t ex PM627, PM634, PM628 och PM639) kan tolkas som omlagrade frånod lingsmiljöer. Det dominerande inslaget av dynga, blandat med avfall från kök ochlatrin, tillsammans med en lokal fröbank av ogräs och enstaka fynd av fröer från odlingsväxtersom inte ätes (och därmed inte heller kommer från latrinavfallet), är karaktäristisktför innehållet i välbevarade odlingshorisonter. Även det stora inslaget av träfliskan här betraktas som ett möjligt jordförbättringsmedel. Bland ogräsen märks ocksåextremt näringskrävande ogräs blå-/rödmålla, som trivs på gödselstackar och latrin,vilket kan tolkas som ett tecken på att gödslet lagrats en tid i stackar eller bingar, innandet blandats ner i jorden. Sammantaget kan detta tolkas som att fyllnaden i diket bestårav omlagrad odlingsjord, och att deras vattenavsatta bottensediment bildats i en miljöomgiven av odlingar (se vidare bilaga 5).Kontextbeskrivning för schakt O637Id Typ Innehåll Beskrivning Anm596 Stolpe Trä Bevarad höjd 0,6 m ochdiameter 0,2 mStod i nedgrävning väster om dike602 Stenkonstruktion Stenar i lera Stenstorlek 0,1–03, m Konstruktion i dikeskant606 Konstruktionslager Lera – Över stenkonstruktion A602, motsvarar L10schakt 15 1982631 Dike Fyllning med flera lager – Nedgrävningskant, delvis undersökt 1982200019 Lager Mo, mylla och träkol – Lager 22 schakt 15 198276 Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse