UV Rapport 2011:86 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

Inom ramen för denna förundersökning är det inte möjligt att analysera problemetnärmare. Däremot kan konstateras att i publicerade sammanställningar, globalt, finnsytterst få arkeobotaniska fynd av arten som kan kasta ljus över dess historia. Från desenaste två decennierna har jag bara hittat ett fynd av arten från Belgiska Flandern,härrörande från 1600-talet (Kroll 1997). Ytterligare en observation gjordes i just Norrköpingunder grävningen av kvarteret Konstantinopel 2000, då två exemplar av spikklubbablommade från en fröbank i schaktets sektioner. De lager som fröbanken varbelägen i undersöktes aldrig arkeologiskt men antogs vara från 1700-talet (Heimdahl2005). Även av historiska källor är artens förekomst i Europa från 1600-talet och framåtkänd, botaniskt beskrevs den bl a av Nicholas Culpeper (1653), och hundra år senare,1753, av Linné. En första fynduppgift i Sverige av arten som vildväxande ogräs publicerades1737 (Hylander 1971). Från Sverige finns inga skriftliga belägg för arten före1600-talet, och utifrån detta kan vi också konstatera att spikklubbans förekomst i låststratigrafiskt läge i lager som är äldre en 1600-talet är anmärkningsvärda, och att dessförekomst före 1500-talet i det närmaste vore sensationellt, då detta skulle vara ett bevispå att arten fanns i Europa före upptäckten av Nya världen. Att den då, fram tills nu,skulle ha undgått arkeobotanisk upptäckt vore synnerligen märkligt. Mer rimligt är dåatt tillsvidare utgå från att arten har ett Amerikanskt ursprung, vilket majoriteten av denbotaniska forskarvärlden menar, och att den, i likhet med tobaken, tidigast nått Sverigeunder 1500-talet.Därmed är det rimligt att betrakta förekomsten av spikklubba i lagren som ett daterandefyndmaterial, och konstatera att lagret som antagits vara medeltida (PM 200052)antagligen har en senare datering. På samma sätt är det rimligt att fråga sig om lagerdaterade till 1500-talet kanske är något yngre, då även 1500-talet (PM 585 och 739)vore en uppseendeväckande tidig förekomst.Gemensamt för samtliga prover med spikklubba (utom PM888 som består av sandovanpå ett brandlager) är att de är tagna i diken, antingen vattenavsatta sediment i dikenasbotten, eller i dikesfyll av mer osäkert ursprung. Dessa strata är skarpt definieradeoch uppvisar inga spår av bioturbation (senare omrörning av marklevande djur). Förekomstenav fröerna i diken beror inte på att växten vuxit där (den trivs inte i så fuktigmiljö), utan att fröerna omlagrats dit, antagligen från plantor som vuxit i närheten avdikena. Sammanhanget och dateringen gör det rimligt att anta att vi ser spår av medicinskodling av spiklubba, åtminstone i någon period. Då växtens fröer förmår bilda en långvarigfröbank är det möjligt att arten i senare perioder av markstörning blommat uppsom tillfälligt ogräs, och då avsatt nya fröer.Jens HeimdahlUV Mitt 2010-12-20Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 121