UV Rapport 2011:86 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

BegravningsplatsenDen del av begravningsplatsen som undersöktes har varit i bruk under 1000–1100-talenoch är inte den eventuella begravningsplats som har funnits i anslutning S:t Gertrudskapell. S:t Gertrud var troligen i bruk under 1400–1500-talen och det är osäkert om detfunnits en begravningsplats knuten till denna.Förutom det två 14 C-dateringarna så pekar begravningsskicket med armställningarutmed sidorna (två gravar), sidoläge (en grav) och gravgåva (järnkniv) på en tidigkristenbegravningstradition. Det fanns ingenting som tydde på kistbegravningar.Det fanns en viss avvikelse i några av gravarnas orientering, men det undersöktagravmaterialet är för litet för att dra några vidare slutsatser beträffande kronologi o dyl.Avståndet mellan den nordligaste graven (A1025) och graven längst i sydost (A660)var ca 45 meter. Ytterligare några gravar fanns i det som kallades schakt 5 år 1982 ochi så fall blir avståndet ca 55 m. Ett par gravar dokumenterades år 1998 i området västradel, varför det åtminstone har funnits gravar inom ett ca 40x50 meter stort område inomdagens kv Mjölnaren.Intrycket ifrån undersökningen år 1982 var att gravarna ökar i intensitet åt norr,delvis också norr om det nu aktuella förundersökningsområdet. Inledningsvis refereradestill en tidningsartikel från år 1905 som uppgav att det då hittades en grav i nuvarandeMäster Påvels gränd, ytterligare ca 25 meter österut.Det faktum att inga lösben påträffades i anslutning till undersökta gravar eller i yngrelager, som t ex odlingsjord, understryker att gravtätheten inte bör ha varit så omfattandeinom området. Dessutom saknades gravar i flera av de schakt som undersöktes, därsteril markyta kunde fastställas. Flera gravar från år 1982 kunde också avskrivas nu (isödra delen av schakt 17, i schakt 18 och 23).Det bör poängteras att senare tiders byggnationer, framför allt 1700–1800-talsbebyggelsen,och markberedning troligen har förstört många gravar.Lämningar från det medeltida NorrköpingS:t Gertruds kapell?Ingen av de undersökta och daterade gravarna kunde således knytas till ett S:t Gertrudskapell. Det har troligen funnits ett kapell i Norrköpings i början av 1500-talet. I denovan refererade kamerala förteckningen från år 1543 framgår att kronan då ägde fyratomter ”nordan bron vid S:ta Gertruds kapell”. Kapell helgade åt S:ta Gertrud anladesi huvudsak under 1400-talet och ofta var en stiftelse kopplad till dem som hade tilluppgift att vårda sjuka. S:ta Gertrud var de sjöfarandes skyddshelgon och Gertrudsgillen,vilka underhöll kapellen, fanns i många svenska städer. I Skänninge har man t ex hittaten sigillstamp, tillhörande S:ta Gertruds gille (Ljung 1965:97).Prosten Pehr Wilhelm Lithzenius författade i början på 1740-talet sin skrift på latin,”Den akademiska dissertationen om Norrköping – östgötarnas främsta stad”. Detta är denförsta stadsbeskrivningen över Norrköping och verket är skrivet i sin tids anda, där detgällde att bl a försöka påvisa ortens höga ålder. En nutida läsare får alltså ta en del uppgiftermed en nypa salt! Lithzenius skriver bl a följande när han kommer till beskrivningenav det äldsta Norrköpings kyrkobyggnader; ”äldst torde den vara, som vår stadsinvånare en gång uppförde i den norra delen av staden”. Denna kyrka byttes i senare tid utmot ett kapell, då platsen också fick ett nytt namn. Lithzenius var övertygad om attkapellet uppfördes i nordvästra delen av kvarteret ”Capel-horffan” (Lithzenius, utgiven1953). Andreas Rhyzelius, som delvis var samtida med Lithzenius, berättar också sinTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 23