UV Rapport 2011:86 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

Schakt O953Area: 13,7 m 2Djup: 1,7 mDet här schaktet motsvarade i stort utbredningen av schakt 13 från undersökningen år1982 och de lager som då dokumenterades kunde i stort återfinnas nu.Övre delen av schaktet bestod av sentida påförda massor. Dessa varierade i tjocklek.I södra delen var de ca 0,2 meter kraftiga för att i norr vara ca 0,5 m kraftiga. En stenläggningfanns i schaktets södra del. Stenläggningen tolkades vara ca 1800-tal. I norrövergick stenläggningen i ett brandlager (L3 år 1982). Bägge dessa ytor låg ovanpå ettsandlager (L2 år 1982), vilket fungerade som sättsand.I schaktets norra del fanns ytterligare två brandlager (L4 och L9 år 1982), vilka åtskildesav raseringslager (L8 år 1982). Det övre brandlagret tolkades år 1982 motsvarabrandlager L8 i schakt 15 (O612 år 2010), vilket möjligen kan stämma. Det undre brandlagretlåg på ett tunt sandlager (L10 år 1982), möjligen ytterligare ett sättsandslager. Ischaktets södra del fanns ett humöst lager (L5 år 1982), vilket stratigrafiskt motsvaradedet övre brandlagret. Lagret kan möjligen ha utgjort en markyta. Lagret täckte i sin tursand och mjälalager (L6 och 7 år 1982), vilka snarare stratigrafiskt motsvarade det undrebrandlagret i norr och sanden (L9 och L10 år 1982). Det undre lagret (L7 år 1982) varrelativt kraftigt ca 0,2–0,3 meter.I schaktets norra del följde därefter ett tunt humuslager (L11 år 1982), i vilket ett s kknävelspjut år 1982 påträffades. Lagret tolkades som en möjlig markyta. Det låg även iöverytan i på vad som nu tolkades som en anläggning/dike i schaktets norra del (A960).Den utgjorde en fortsättning av den anläggning som även undersöktes i schakten O637och O824 (se dessa schaktbeskrivningar). Det var tydligt att de undre kulturlagren i dethär schaktet ”tippade neråt” i schaktets norra del. Nedgrävningen hade en nord-sydligutbredning på åtminstone ca 3 meter i schaktet och här fanns således dess södra begränsning.I schaktets norra del identifierades ett antal troliga fyllnadslager under det ovanbeskrivna L11. Här fanns en småstenspackning (L12 år 1982), ett träflislager (L26 år1982), mjäla (L19 år 1982), träflis (L21 år 1982) och mjäla (L25 år 1982). I stort settsamtliga av dessa lager tolkades redan år 1982 ha sin motsvarighet i fyllnadslagren ischakt 15 i norr (schakt O637 år 2010).Även lagren i schaktets södra del var av delvis likartad karaktär som de förmodadefyllnadslagren i norr. Lagren var tydligt skiktade och här fanns först sand (L16 och L17år 1982) och mylla (L13, L14, L15, L18 och L20 år 1982). Lagren var tillsammans ca0,4–0,5 meter kraftiga. Flera av myllalagren innehöll träkol och tegelflis. I L20 påträffadesen del av en trefotsgryta (F63). Lagren kan möjligen tolkas som markytor (bakgård/odling?). Dessa lagren överlagrade ett gruslager (L24 år 1982) och ett träflislager (L22år 1982).Det var svårt att avgöra ifall dessa lagren var avgrävda i norr (av diket A690) ellerom de successivt ”ebbade ut”. Detta gällde framför allt L18, L20 och L24. Det stratigrafisktäldsta lagret, L22, var däremot tydligt avgrävt av diket. Detta lager innehöllrikligt med träflis och ett makroprov analyserades från detta (PM952, se vidare bilaga 5),men det innehöll förhållandevis begränsad information. År 1982 hittades BII-keramiki lagret och samtidigt dokumenterades en träpåle. Lagret ökade i mäktighet i schaktetssödra del där det var ca 0,2 meter kraftigt för att endast vara några centimeter i norr. DetTidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 89