UV Rapport 2011:86 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

Gravarna år 2010 – begravningsskick och dateringSammanlagt undersöktes fyra ”säkra” gravar. Tre av dessa hade år 1982 dokumenterats,men inte undersökts närmare.Tre av de undersökta gravarna hade benmaterial som var möjligt att studera närmare.Benmaterialet var generellt ganska dåligt bevarat, men det var möjligt att dravissa slutsatser utifrån framför allt tänderna (se bilaga 4).Två gravar undersöktes i norra delen. Den nordliga graven (A1025) var grävd genomen förhistorisk eldstad (se nedan, A977) och gravfyllningen innehöll rikligt med skörbrändsten. Däremot saknades helt moderna inslag som t ex tegel. Nedgrävningen varca 2 m lång och som bredast ca 55 cm. Det bevarade gravdjupet var som mest ca 15 cm.Graven täcktes med odlingslager och häri låg bl a ett mynt, präglat år 1585 under JohanIII:s regeringstid (F8, se nedan). Det saknades spår efter kista och det gjordes intenågra föremålsfynd i anslutning till den gravlagda individen. Personen hade gravlagtsmed huvudet i väster och med armarna utmed sidorna. Den högra armen var någotvinklad in mot kroppen, medan den vänstra hade en mer rak linje utmed kroppen.Osteolog Caroline Arcinis genomgång av skelettet visade att det inte var möjligt attgöra en könsbestämning eftersom det könsindikerande muskelfästet i nacken saknades,då hela det yttre skalltakskiktet var upplöst och borta. En relativt stor del av rörbenenvar bevarade men ledändarna saknades helt och precis som på kraniet var det ytterstakompakta skiktet på benen upplöst, vilket gör att man inte kan få en korrekt bild avgrovleken på benen. Analysen visade att höger armbågsben och de båda vadbenen saknashelt. Däremot var relativt många tänder bevarade.Graden av skallsömmarnas sammanväxning och tandslitaget indikerade att detrörde sig om en ung individ, i åldern 20–30 år.En tand 14 C-analyserades och den kalibrerade åldern med två sigma ligger i perioden1020–1190 AD.En barngrav påträffades en knapp halvmeter söderut (A1011). Nedgrävningen varca 75 cm lång och som mest ca 45 cm bred. Det bevarade djupet var som mest och 15 cmoch fyllningen bestod av sand. Fyllningen var helt tom och även den här graven täcktesav senare odlingslager. Det visade sig att inga ben var bevarade i graven. Nedgrävningenstorlek pekade på att det mycket väl kunde vara frågan om en spädbarnsgrav.De bägge gravarna hade en något avvikande orientering i förhållande till varandra,där barngraven hade en mer markerad sydväst-nordostlig orientering. De här bäggegravnedgrävningarna var framrensade i plan år 1982 och kallades då grav 5 och grav 6.En tredje, men osäker grav, dokumenterades ca 1,5 meter åt sydost (A1002). Denhär nedgrävningen fortsatte utanför undersökningsområdet.Gravläggningen av en äldre man påträffades centralt på området (A405). Graven lågca 17 meter sydost om de ovan beskrivna gravarna. Nedgrävningen var ca 2 meter och dessbredd var som mest ca 70 cm. Gravens djup var ca 0,5 meter och fyllningen bestod av sandoch jord. Individen var gravlagd med den ena armen längs med sidan och den andra någotvinklad in mot höften. Det låg en del mindre naturstenar i gravens västra del, dvs kringhuvudet och på bröstet. Caroline Arcini kunde konstatera att mannen haft stora problemmed tandlossning under sin livstid och hans återstående tänder var mycket hårt slitna.Däremot observerades ingen karies. De övriga benen var allt för dåligt bevarade för attbestämma längd och ge annan information. En kindtand 14 C-analyserades och kalibreringmed två sigma gav en datering på 1020–1160 AD. Graven var svagt orienterad åt nordvästsydostoch hade således en annan riktning än de ovan undersökta gravarna.Tidigmedeltida gravar och tidigmodern bebyggelse 21