KemI Rapport 3/06. - Kemikalieinspektionen

9Överväganden och slutsatser9.1 Förutsättningar för ett nationellt förbud9.1.1 EG-rättsligtMöjligheten att införa ett svenskt förbud mot HBCDD och TBBPA begränsas av EGrätten.Direktiven om typgodkännande av fordon är harmoniserande avseende både hälso- ochmiljöeffekter. Det är därför inte möjligt att införa ett nationellt förbud som går utöver vadsom följer av dessa direktiv. Ett nationellt förbud kan således inte omfatta HBCDD ellerTBBPA som ingår i typgodkända fordon. Ett nationellt förbud kommer därför att ha enbegränsad räckvidd.Kemikalieinspektionens tolkning av RoHS-direktivet, som begränsar användningen avvissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter, är att endast de ämnen somRoHS-direktivet hindrar därmed inte ett nationellt förbud mot HBCDD eller TBBPA ielektriska eller elektroniska produkter. I direktivet finns bestämmelser om översyn vilketpå sikt skulle kunna leda till att HBCDD och TBBPA regleras genom RoHS-direktivet.Enligt direktiv 98/34/EG, om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder,och föreskrifter ska medlemsstater som avser att införa en nationell regel bl.a. omedelbartöverlämna alla utkast till tekniska föreskrifter. Anmälningsproceduren ska ge underlag förövriga medlemsstater och kommissionen att bedöma om den tänkta nationella åtgärden ärförenlig med EG-rätten. Utan anmälan enligt proceduren får medlemsstaten inte tillämpaåtgärden mot enskilda. Medlemslandet ska så långt möjligt beakta synpunkter på anmälanfrån kommissionen eller andra medlemsländer. Beroende på om dessa har synpunkter påförslaget anges tidsramar för när den föreslagna åtgärden får genomföras. Tidsramarnavarierar från tre månader till 12 månader beroende på synpunkterna.För att göra en fullständig bedömning av möjligheterna att införa ett nationellt förbudmåste hänsyn tas till proportionalitetsprincipen. För att ett förbud ska vara proportionelltmåste det vara möjligt att uppnå syftet med åtgärden, åtgärden måste vara nödvändig föratt uppnå syftet och åtgärden måste stå i skälig proportion till syftet.9.1.2 BrandskyddskravKrav på brandskydd för vissa produkter ställs i lagar, förordningar och föreskrifter samt istandarder. Cirka 75 procent av alla standarder har utarbetats för att det finns ettgemensamt behov av lösningar på marknaden och inte som följd av myndighetersreglering. I lagstiftningen är kraven normalt angivna i generella termer. För att bevisa attkraven uppfylls finns fastställda verifierbara kriterier, som ofta standardiseringsorganent.ex. ISO 78, CEN 79 och UL 80 har varit med om att utarbeta. Specifika flamskyddsmedeleller grupper av flamskyddsmedel som måste användas pekas inte ut.78 International Organization for Standardization79 European Committee for Standardization80 Underwriters Laboratories Inc.103