KemI Rapport 3/06. - Kemikalieinspektionen

Regleringen syftar således till harmonisering av nationella regler. Direktivet gäller förpermanent installerade hissar i byggnader och anläggningar.I bilaga 1 till direktivet uppställs väsentliga hälso- och säkerhetskrav som ska varauppfyllda för hissar.Direktivet harmoniserar medlemsstaternas lagar och andra författningar när det gällerhälso- och säkerhetskrav på hissar. Det finns därför en möjlighet att införa ett nationelltförbud mot HBCDD och TBBPA med hänvisning till yttre miljöskydd.Direktivet är införlivat i svensk rätt genom förordning (1999:371) om kontroll av hissaroch vissa andra motordrivna anordningar i byggnadsverk, samt Boverkets föreskrifter ochallmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar.7.4 Omfattningen av ett svenskt förbudAnvändningen av HBCDD och TBBPA är inte uttryckligen reglerad i någonharmoniserande EG-rättsakt. Det kan dock ändå finnas begränsningar av möjligheterna attinföra ett nationellt förbud, genom att en viss produkttyp som kan innehålla HBCDD ellerTBBPA är reglerad. Det är fallet med direktiven om typgodkännande av fordon, som ärharmoniserande avseende både hälso- och miljöeffekter. Det är därför inte möjligt attinföra ett nationellt förbud som går utöver vad som följer av dessa direktiv. För att etteventuellt svenskt förbud ska bli överskådligt och praktiskt tillämpbart bör undantagetomfatta de fordon som avses i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Genom attanvända den definitionen säkerställs även att det svenska förbudet inte går utöver vad somär tillåtet med hänsyn till direktiven om typgodkännande av fordon.I övrigt har utredningen inte visat att finns någon harmoniserande rättsakt som står i stridmed ett nationellt förbud mot HBCDD eller TBBPA.7.5 ProportionalitetMöjligheten att införa ett svenskt förbud mot HBCDD och TBBPA begränsas av EGrätten.För att göra en fullständig bedömning av möjligheterna att införa ett nationelltförbud måste hänsyn tas till proportionalitetsprincipen. För att ett förbud ska varaproportionellt måste det vara möjligt att uppnå syftet med åtgärden, åtgärden måste varanödvändig för att uppnå syftet och åtgärden måste stå i skälig proportion till syftet.EG-domstolen har i ett mål 67 avseende möjligheten att behålla nationella regler genom attanvända miljögarantin argumenterat för att det rätteligen kan göras olika bedömningar avde risker som föreligger utan att bedömningen måste vara grundad på olika eller nyavetenskapliga fakta. Bakgrunden till målet var att den vetenskapliga kommittén hade yttratsig och anfört att det fanns samband mellan nitriter och bildandet av cancerframkallandenitrosaminer och att det inte fanns någon säker nivå för nitrosaminer. EU satte då en gränsför användningen i livsmedel. Danmark ansåg att gränsen var alltför hög och användedärför miljögarantin för att få behålla sina nationella strängare regler. Kommissionenbeslutade att miljögarantin inte kunde tillämpas och Danmark tog ärendet till EG-67 EG-domstolens dom av den 20 mars 2003. Konungariket Danmark mot europeiska kommissionen. Mål C-3/00.78