Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7

Räddningsverkets tidning Nr 6 • Oktober 2007 

Tjejerna räddar deltidensidan 12 

Klimatutredningen: 

Stoppa sjönära 

byggande 

sidan 6 

Remiss om ny myndighet: 

Kommunerna sågar 

utbildningsförslaget 

sidan 3

Sirenen 

Räddningsverkets tidning 

inledaren 

Klimathotet bör 

prioriteras av nya 

myndigheten 

Nu har också regeringen gjort sin avsiktsförklaring. 

Det blir en ny samlad 

myndighet för olyckor och kriser och 

den startar sin verksamhet den 1 januari 2009. 

Regeringen tycker att arbetet när det gäller 

olyckor och kriser bör hållas samman bättre 

än i dag. Frågan om behov och resurser bör 

behandlas mer samordnat och dubbeluppgifter 

ska undvikas. 

Jag har alltsedan direktiven till utredningen 

om en ny myndighet presenterades sett 

mycket positivt på att politikerna vill ta ett 

helhetsgrepp, som omfattar allt från förebyggande 

och förberedande, hantering av olyckor 

och kriser till återuppbyggnad, uppföljning, 

utvärdering och lärande. Det är bra att regeringen 

i budgetpropositionen gör klart att den 

nya myndigheten ska vara en pådrivande kraft 

och stödja andra aktörer på det här området. 

En viktig signal i detta arbete är att samhällets 

krisberedskap är ett ansvar för alla, enskilda 

och det offentliga. 

I budgetpropositionen trycker regeringen 

på behovet av åtgärder för att mildra effekterna 

av klimatförändringar. Riskerna är mycket 

påtagliga för översvämningar med svåra 

konsekvenser och det kommer att kräva mer 

förebyggande åtgärder och höjd beredskap i 

kommuner, landsting, myndigheter och hos 

dem som bedriver verksamhet. 

Denna ambition ligger helt i linje med de 

slutsatser som dras av Klimat- och sårbarhetsutredningen 

i sitt slutbetänkande. Med 

vetenskapligt stöd slår utredningen fast att 

Sverige kraftigt kommer att påverkas av en 

klimatförändring. Det måste till långtgående 

anpassningsåtgärder för att lindra följderna. 

Översvämningsrisken i sjöar och vattendrag 

ökar, liksom faran för ras och skred. Människoliv 

och livsmiljöer kan hotas. Kostnaden för 

skadorna kan bli obegriplig hög. 

Räddningsverket har suttit med i utredningen 

och det är mycket glädjande att konstatera 

att de frågor vi velat uppmärksamma i mycket 

hög grad har beaktats. Verket är en av många 

myndigheter som av utredningen föreslås få 

omfattande uppgifter. I vår instruktion bör 

skrivas in att vi ska initiera, stödja och följa 

upp arbetet med anpassning till klimatförändringarna. 

Vi bör också få ansvar att stödja 

länsstyrelserna i deras arbete med klimatan- 

Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets 

ansvarsområden och ska 

stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart 

Inledaren på sidan 2 är att betrakta som 

Räddningsverkets officiella linje. 

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. 

Adress: Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. 

E-post: sirenen@srv.se 

Webb: http://sirenen.srv.se 

Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt 

genom att skicka in prenumerationstalongen 

som finns i slutet av varje nummer. 

passning. Mot bakgrund av den utveckling 

som utredningen tecknar känns uppgifterna 

mycket angelägna och befogade. 

Vårt uppdrag att översiktligt kartera översvämningsrisker 

och stabilitetsförhållanden 

av ras och skred i bebyggda områden ska fortsätta. 

Utredningen föreslår att vi ska göra en 

översyn av gamla karteringar. Vårt anslag för 

att ekonomiskt stödja förebyggande åtgärder 

mot jordskred och andra naturolyckor är 

enligt utredningen av stort värde för kommunerna. 

Bidraget bör behållas som det ser ut 

idag, men ersättningsnivån sänkas från 80 till 

60 procent av kostnaderna. 

Utredningen föreslår dessutom ett speciellt 

statsanslag för investeringar för att förebygga 

naturolyckor. Det ska röra sig om verkligt 

storskaliga projekt som en kommun eller 

region inte kan betala själv, men som har hög 

prioritet för att minska sårbarheten. Utredningen 

vill se Räddningsverket som sammanhållande 

för att avgöra när ett projekt ska äska 

pengar från detta särskilda anslag. Åtgärderna 

bekostas gemensamt av staten och de aktörer 

som drar nytta av insatsen, det vill säga kommuner 

och företag. Den som drar mest nytta 

av åtgärden får stå för huvuddelen av kostnaden. 

I förra numret av Sirenen skrev jag om kommunernas 

tendens att inte ta tillräckligt stor 

hänsyn till riskerna för översvämning, ras och 

skred i sin fysiska planering och sin bygglovsverksamhet. 

Det är utmärkt att utredningen 

nu föreslår att Plan- och bygglagen skärps ytterligare 

på detta område. 

Jag kan försäkra att Räddningsverket står 

berett att lägga ytterligare 

kraft på att fullfölja 

de intentioner, 

som presenteras i Klimat- 

och sårbarhetsutredningensslutbetänkande. 

Från 1 januari 

2009 bör det vara en 

given och prioriterad 

del av verksamheten 

vid nya myndigheten 

för olyckor och kriser. 

Göran Gunnarsson 

Generaldirektör 

Räddningsverket 

Upplaga: 32 000 exemplar. 

Adressändring görs via epost, på webbplatsen 

eller genom talongen som finns i slutet 

av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration, 

Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. 

Kom ihåg att uppge gamla adressen vid 

adressändring. 

Tryck: V-TAB, Västerås. 

Tryckt på miljövänligt papper. 

Utgivningsdag detta nummer: 2 oktober. 

Nästa nummer trycks 6 November 

Redaktion 

Omslagsbilden 

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 

nya myndigheten 

Stor oro för försämrad utbildning ………………4-5 

nyheter 

Kommunerna tvingas ta hänsyn till klimathotet 6 

”Vi kan inte fortsätta bygga fel” ……………………7 

Stockholm blir störst i landet …………………… 8 

Norrtälje och Södertörn skriver samarbetsavtal 9 

Det farliga godsets vägar ………………………… 10 

Kvinnliga SMO-elever trakasserade …………… 18 

Räddningstjänstinsatsen pågick för länge …… 19 

Största uppdateringen av Rib …………………… 24 

reportage 

Kvinnorna Jokkmokks räddare ………………… 12 

internationellt 

Svensk helikopter sent på plats ………………… 16 

porträttet 

Jan Wisén en ”frälsare” för Stockholm? ………… 20 

samhällets risker 2020 

Vi måste förbereda oss för stora elavbrott ……… 23 

Riskkommunikation en nyckelfråga …………… 23 

sirenens räddningsskola 

Elektricitet en förrädisk risk …………………… 26 

erfarenheter 

Plastisolering gav storbrand …………………… 28 

Syrebrist och förgiftning ………………………… 29 

ordet fritt 

Skrattar dom åt oss om hundra år? …………… 30 

”Andra utrustningar lika bra som skärsläckaren” 31 

Regelvidrig brandteknisk praxis breder ut sig … 32 

BRF: Sjöstrands förslag försämrar utbildningen 33 

eftersläckning 

Blåvit hjälte fostrar nytt i Gällivare ……………… 38 

Foto: KATARINA SELLIUS 

Kvinnliga brandmän räddar beredskapen och bär upp 

deltidskårerna i Jokkmokks kommun. Här har nio av 

elva samlats utanför Porjus brandstation. Katarina 

Larsson, Eva Öberg, Anna Kramer, Margot Döfnäs, 

Louise Kramnäs Larsson, Annica Lindmark, Yvette 

Nordström, Jenny Bergdahl och Viktoria Brännmark. 

Stig Dahlén 

Chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

054–13 51 04 

070-243 33 85 

stig.dahlen@srv.se 

Gunno Ivansson 

Journalist 

054–13 51 06 

070-364 33 45 

gunno.ivansson@srv.se 

INNEHÅLL 

Per Larsson 

Journalist 

054–13 51 02 

070-287 22 75 

per.larsson@srv.se 

Katarina Sellius 

Journalist 

054–13 52 58 

070-374 22 90 

katarina.sellius@srv.se

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nya myndigheten 

I våras föreslog utredaren Mats Sjöstrand att tre myndigheter slås samman till en myndighet för säkerhet och beredskap. Om detta har remissinstanserna yttrat sig. De är 

positiva till en ny myndiget, men många är kritiska till Sjöstrands förslag om framtida utbildning av brandmän. I budgetpropositionen skriver regeringen att en ny samlad myndighet 

mot olyckor och kriser bör inrättas 1 januari 2009. Regeringen återkommer i en senare proposition om detaljerna. 

Foto: Per Westergård 

Nästan alla vill ha ny myndighet 

– men den försenas ett halvår 

Remissinstanserna ger ett närmast 

rungande ja till att en ny myndighet 

mot olyckor och kriser bildas. 

Regeringen behöver mer tid på 

sig för att behandla remisserna och 

komma med förslag, men redan i budgetpropositionen 

gavs beskedet att 

en ny myndighet bör inrättas 1 januari 

2009. 

I maj presenterade utredaren Mats Sjöstrand 

på 379 sidor utredningen ”Alltid 

redo! En ny myndighet mot olyckor och 

kriser.” 

Den var ute på remiss till första veckan 

i september. 199 yttranden kom in och 

nästan alla tycker att en ny myndighet 

bör bildas av de tre nuvarande myndigheterna 

Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten 

(KBM) och Styrelsen 

för psykologiskt försvar (SPF). 

Regeringen skriver i budgetpropositionen 

att en ny myndighet bör bildas inom 

politikområdet Samhällets krisberedskap, 

men nämner inget om att de tre berörda 

myndigheterna ska läggas ner. Kan det 

betyda på att regeringen funderar på att 

låta SPF vara kvar som egen myndighet? 

Utredare Sjöstrand föreslog att den nya 

myndigheten inrättas redan 1 juli 2008. 

Byte av försvarsminister och statssekreterare 

har bidragit till att regeringen vill 

skjuta ett halvår på den nya myndighetens 

start. 

I budgetproppen skriver regeringen: 

”Den nya myndigheten bör vara en pådrivande 

kraft, stödja andra aktörer på 

området samt samordna, utveckla och 

följa upp arbetet med samhällets beredskap. 

En viktig roll för myndigheten bör 

vara att arbeta med samordning över sektorgränser 

och ansvarsområden. 

Remissyttrandena är av mycket varierande 

längd och inriktning. Räddningsverkets 

är på elva A4-sidor, KBM:s på 61 

sidor! Många fokuserar på särintressen 

(egna verksamhetsområden, lokalisering 

av myndigheten, räddningssskolors vara 

eller icke vara, och mycket annat). 

Den fråga som överlägset har engagerat 

flest remissinstanser är Sjöstrands förslag 

på utbildningsområdet, särskilt utbildningen 

av räddningstjänstens personal 

(läs mer om detta på nästa sida). 

Räddningsverket slåss inte oväntat för 

att nya myndigheten lokaliseras i Karlstad, 

KBM förespråkar Stockholm. Gemensamt 

för de som yttrat sig i frågan är att de varnar 

för en ”splittrad lokalisering” av den 

nya myndigheten. 

Några utdrag ur mer neutrala (än närmast 

berörda) remissinstanser: 

Jordbruksverket: Utredningen föreslår 

att den nya myndigheten lokaliseras till 

sex orter i landet. Bland annat föreslås 

att verksledning med stab, kommunikationsenhet 

och huvuddelen av analysavdelningen, 

Rakelverksamheten och lägesbildsfunktionen 

ska placeras i Stockholm. 

Större delen av verksamheten placeras 

dock i Karlstad. Med utgångspunkt från 

Jordbruksverkets erfarenhet av att vara 

regionalt placerat, kan verket se fördelar 

med att de föreslagna, till Stockholm lokaliserade, 

verksamheterna i stället också 

lokaliseras till Karlstad. 

Ekonomistyrningsverket (ESV): Lokalisering 

till färre orter kan vara effektivare 

bland annat med hänsyn till samordningsmöjligheter. 

Hänsyn bör tas till re- 

kryteringsmöjligheter på de olika orterna 

och dess närområden. På samma sätt kan 

det diskuteras om verksledning och stab 

ska förläggas till Stockholm eller om någon 

annan av orterna är mer lämplig. 

Landstinget Östergötland: Landstinget 

förordar att den nya verksledningen 

finns i Stockholm med närhet till regeringskansliet 

och nationella sektormyndigheter. 

Länsstyrelsen Uppsala: Verksamheten 

vid den nya myndigheten bör lokaliseras 

till så få orter som möjligt och samordnas 

med andra statliga myndigheter 

som bedriver likartad verksamhet. För att 

säkerställa en ny myndighetskultur vill 

länsstyrelsen betona vikten av att den nya 

myndighetens verksledning lokaliseras 

till den ort där huvuddelen av myndigheten 

är verksam. 

Räddningstjänsterna i Jämtlands län: 

När det däremot gäller lokaliseringen av 

den nya verksledningen delar vi inte utredarens 

uppfattning och motiv för att 

denna skall finnas i en närförort till Stockholm. 

I stället ser vi det som naturligt att 

knyta ledningen för den nya myndigheten 

till Karlstad där en stor del av kärnverksamheten 

kommer att finnas. 

Järnvägsstyrelsen: Styrelsen ställer sig 

tveksam till utredarens förslag till lokaliseringsorter. 

Verksamheter bör i stället 

så långt som möjligt hållas samman och 

verksledningen ska vara lokaliserad där 

den har bäst förutsättningar att utöva 

en effektiv intern styrning av verksamheten, 

och det är där myndigheten har 

sin tyngdpunkt avseende personal- och 

ärendehantering. 

Samarbetskommittén Skåne Nordväst: 

Räddningstjänsterna anser att det är 

viktigt att både verksledning och huvudverksamhet 

samlokaliseras på en plats. 

Det är olyckligt om myndigheten delas 

mellan Stockholm och Karlstad. 

Samtliga remissyttranden finns att läsa 

på nätet: www.regeringen.se 

Skriv Alltid redo i sökrutan uppe till 

höger så kommer du till remissvaren. 

STIG DAHLÉN

nya myndigheten 


Kommunerna gör tummen ner för utbildningsförslagen 

”Får förödande konsekv 

Kommunerna är genomgående 

kritiska till förslagen om 

förändringar i utbildningssystemet. 

Många befarar att räddningstjänstens 

kompetens 

kommer att försämras. Men 

det finns också remissinstanser 

som gillar Sjöstrands 

förslag. 

Åtminstone den tidigare ledningen 

på försvarsdepartementet 

sa att stor hänsyn kommer att 

tas till vad remissinstanserna 

tycker. 

Gäller denna inriktning fortfarande 

talar mycket för att det 

blir nödvändigt med en fördjupad 

utredning, där konsekvenserna 

av Sjöstrands förslag analyseras. 

Det handlar bland annat 

om möjligheten för ”andra aktörer” 

att ta över, behov av skolor, 

finansieringsfrågor och annat. 

Här nedan ett antal utdrag ur 

remissyttrandena, först från 

kommuner och avslutningsvis 

från några andra instanser: 

Varbergs kommun: Det kommer 

att ta många år innan det 

finns aktörer över landets yta 

med rätt förutsättningar. Vi ser 

en stor risk för att ett bra utbildningssystem 

som utvecklats 

från 1986 och 

framåt snabbt 

förs tillbaka till 

tiden före 1986, 

då varje kommun 

skötte sin 

egen utbildning 

med mycket varierande 

resultat 

och kvalitet. 

Halmstads kommun: Enligt 

vår uppfattning har utbildningen 

inom svensk räddningstjänst 

hittills varit i världsklass. Det är 

olyckligt om förändringar medför 

att denna topplacering äventyras. 

Malmö stad: Utredaren har 

missat KBM:s utbildningsverksamhet 

och den behöver således 

utredas vidare. 

Ronneby kommun: Vi anser 

att motiven för att införa en ”beställar-utförarmodell” 

avseende 

utbildningsverksamheten inte 

är tillräckligt starka. 

Hultsfreds kommun: Även 

frågan kring ekonomi och utbildning 

måste enligt oss belysas 

ytterligare. Konsekvenserna kan 

bli att en kommun med dåliga 

ekonomiska förutsättningar inte 

prioriterar ut- 

bildning av sin 

personal och på 

så sätt sänks nuvarandesäkerhetskompetens 

avsevärt. 

Det är enligt 

oss olyckligt 

om enbart rent 

kommersiella 

intressen ska få styra en så viktig 

verksamhet som säkerhet 

och trygghet för våra kommunmedborgare. 

Är det inte 

mest effektivt att låta en redan 

etablerad och kunnig verksamhet 

fortsätta med utbildning, 

information och övning i syfte 

att stärka samhällets förmåga på 

individnivå? 

Mjölby kommun: I Sverige 

lever kommunernas räddningstjänster 

utanför storstäderna till 

stor del av frivilliga krafter i form 

av deltidsbrandmän. I den nya 

myndighetens utbildningsverksamhet 

måste 

det därför ingå 

att fullt ut ersätta 

kommunerna 

ekonomiskt och 

säkerställa den 

kvalitativa nivån 

med hänsyn 

till utbildningen 

räddningsinsats. 

Som förslaget är 

lagt kommer det att få förödande 

konsekvenser för landets 

kommunala räddningstjänster. 

Läget är som vi alla redan känner 

till på sina håll högst prekärt 

LO: LO instämmer inte i 

förslaget om privatisering av 

utbildningen inom området. 

Brandmännens Riksförbund: 

Största farhågan har vi för utbildning 

i Räddningsinsats, 

grundutbildningen för Sveriges 

alla deltidsbrandmän....Att lägga 

ner mer än hälften av SRV:s skolor 

anser Brandmännens Riks- 

förbund vara ett alldeles för stort 

steg, utan att man har andra 

alternativ klara. Det äventyrar 

grunden KRAFTIGT för svensk 

räddningstjänsts bibehållande 

och utveckling. 

Utredningen talar också om 

att den nya myndigheten kommer 

att få ett 

betydligt bredare 

uppdrag 

och det borde 

väl också betydavolymmässigt 

mer 

utbildning. 

Är inte det ett 

skäl att ytterligare 

fundera 

på om nedläggning av två hela 

skolor är en vettig åtgärd. Det 

känns som ett slöseri med samhällsresurser. 

Räddningstjänsterna i Norra 

Bohuslän och Dalsland: Risken 

med privata utförare är att olönsamma 

delar i det behov som 

samhället kräver inte kommer 

till stånd och därmed föreligger 

en risk för successiv kunskapsförsämring 

och sämre förmåga 

inom räddningstjänsterna. 

Räddningstjänsterna i Jämtlands 

län: En brandman i Kiruna 

har i grunden samma utbildning 

som en brandman i Trelleborg. 

Motiven till att slå sönder detta 

system tycker vi är för dåligt underbyggda 

och effekterna av ett 

sådant här systemskifte är inte 

heller tillräckligt utredda. I det 

långa loppet riskerar vi att få väldigt 

stora regionala skillnader i 

kompetensen hos vår personal. 

Detta är en återgång till hur det 

var innan Räddningsverkets tillblivelse 

1987. 

Räddningstjänsten Östra 

Skaraborg: Att minska utbildningskapaciteten 

vid räddningsskolorna 

utan att andra 

kvalitetssäkrade alternativ finns 

tillgängliga kommer att bli förödande 

för den kompetensutbildning 

som behövs inom kommunerna 

för räddningstjänst och 

förebyggande av brand. 

När det gäller den negativa 

miljöpåverkan som praktiska 

övningsmoment medför för 

utredaren motstridiga resone- 

mang. Några få platser med väl 

utvecklat miljöskydd, som vid 

dagens räddningsskolor, måste 

vara bättre än många mindre, 

som av kostnadsskäl, har ett 

begränsat miljöskydd som blir 

fallet om andra aktörer och institutioner 

skall etableras. 

Kommunerna och deras räddningstjänster 

är alltså kritiska 

till förslagen på utbildningsområdet, 

andra remissinstanser 

har annan uppfattning eller har 

fokuserat på andra frågor: 

Ekonomistyrningsverket: Utredningen 

föreslår att påbygg- 

nadsutbildning liksom annan 

specialistutbildning bör finansieras 

via avgifter. ESV delar utredningens 

förslag. 

Myndigheten för kvalificerad 

yrkesutbildning (KY): Myndighetens 

principiella inställning är 

att utbildningsverksamhet inte 

ska bedrivas av sakmyndigheter…. 

Detta gäller all utbildningsverksamhet, 

inte bara studiemedelsberättigad 

grundutbildning. 

…. Bland annat försvåras myndighetens 

tillsyn då insatserna av den 

egna utbildningsorganisationen 

blir en viktig del i tillsynen. 

Det är KY-myndighetens upp- 

– Förslaget om utbildning är ett has 

– Mycket ideologi och avsaknad 

av sunt förnuft. 

Det är Bo Carlssons, kommunalråd 

(c) i Vänersborg, 

omdöme om förslaget till 

förändringar i utbildningen. 

– Förslaget är ett hastverk och 

jag tror inte man har tänkt igenom 

konsekvenserna. 

Bo Carlsson anser att det inte 

är begåvat att föreslå så genomgripande 

förändringar utan att 

analysera konsekvenserna till- 

”En återgång 

till hur det var 

innan verkets 

tillblivelse -87 

räckligt mycket. 

– Men vi står ju inför 

ett paradigmskifte. 

Du syftar på att 

mycket ska privatiseras? 

– Ja, och problemet är 

när man gör det okritiskt. 

Det har blivit mer 

en ideologisk fråga än 

en fråga om vad som är 

ekonomiskt eller praktiskt vettigt 

att genomföra. 

Även från kommuner och för- 

”Effekterna av 

systemskiftet 

är inte tillräckligt 

utredda 

Bo Carlsson 

bund i andra delar av 

landet ifrågasätts Sjöstrands 

förslag. 

– De äventyrar den 

utbildningsreform 

som varit, säger Anders 

Engblom, räddningschef 

i Östra Blekinge.Räddningstjänstförbundet 

för Karlskrona 

och Ronneby är en av många remissinstanser 

som uttrycker oro 

för den framtida utbildningen. 

Några få platser med ett väl utvecklat miljöskydd måste vara 

bättre än många mindre med ett begränsat miljöskydd, anser Räddningstjänsten 

Östra Skaraborg. 


– Vi är rätt så nöjda med det 

system vi har. Jag är rädd att 

utbildningen både för deltidsbrandmän 

och i skydd mot 

olyckor äventyras. Det är otydligt 

vad förlaget egentligen leder 

till. 

Anders Engblom tycker också 

att resonemanget om nya aktörer 

haltar när det i utredningen 

samtidigt talas om ett minskat 

behov av utbildning. 

– I ljuset av det är det svårt att 

tro att det snabbt ska komma 

nya alternativ. Den som ska bedriva 

utbildning måste vara beredd 

att investera i utbildningsanläggningar, 

vem gör det på 

osäker grund? 

Vidareutbildningen till räddningsledare 

måste även i framtiden 

i sin helhet ligga under 

statens försorg, anser Anders 

Engblom. 

– Räddningsledarskapet och 

de exceptionella befogenheter 

det för med sig är unikt. Jag kan

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nya myndigheten 

enser” 

fattning att den utbildning som 

i dag bedrivs av Statens räddningsverk 

och som i utredningen 

föreslås ligga kvar inom den 

nya myndigheten mot olyckor 

och kriser, bör kunna ingå i det 

ramverk som den nya Yrkeshögskolan 

kommer att utgöra. Yrkeshögskolan 

ska vara genomförd 

senast under 2010. 

Lunds tekniska högskola: Utredningen 

föreslår att vidareutbildning 

som inte är studiemedelsfinansierad 

också fortsättningsvis 

bör finansieras genom 

avgifter. Vi delar i princip denna 

syn. Vi anser att den nya myndigheten 

noggrant bör granska vilka 

delar som kan och bör läggas ut 

på andra aktörer. 

tverk 

tycka det är ytterst angeläget 

att staten behåller den utbildningen 

själv. 

Östra Blekinge är också kritiskt 

till att utgifter ska vältras över på 

kommunerna. 

– Ingen konst för staten att 

spara 30 miljarder om man låter 

andra betala. 

PER LARSSON 

Göran Gunnarsson: 

Bra att regeringen 

tar helhetsgrepp 

Regeringen vill ta helhetsgrepp 

och är tydlig med sina 

avsikter. 

Det uppskattas av Räddningsverkets 

generaldirektör 

Göran Gunnarsson. 

– Det är bra att regeringen 

talar om att det ska bildas en 

myndighet och när det ska ske. 

Att man är tydlig ger förutsättningar 

för att det ska bli bra, säger 

Gunnarsson. 

Han gillar raka besked och 

uppskattar därför också att helhetsgreppet 

markeras. 

– Regeringens besked att arbetet 

i nya myndigheten ska omfatta 

såväl olyckor som kriser samt 

allt från förebyggande och insats 

till uppföljning och lärande är 

mycket bra. 

Gunnarsson konstaterar att 

när nu regeringen slagit fast att 

det ska bli en myndighet som ska 

ta helhetsgrepp, så är det dags 

att lämna den diskussionen. 

– Med regeringens inriktning 

kan nu arbetet gå vidare. 

Hade du räknat med fler besked 

i budgetpropositionen? 

– Det hade varit bra med några 

fler svar, exempelvis lokalisering 

av myndigheten och vilka skolor 

som ska vara kvar. Samtidigt 

Räddningsverkets remissvar 

Räddningsverkets remissvar 

är på elva sidor. Här följer ett 

utdrag ur sammanfattningen 

av yttrandet: 

Räddningsverket instämmer 

i utredningens förslag att en 

ny myndighet för olyckor och 

kriser bör bildas. Det finns i 

dag inget bärande skäl till den 

nuvarande uppdelningen av de 

tre myndigheternas säkerhetsarbete. 

En ny myndighet mot 

olyckor och kriser, tillsammans 

med en stärkt krishanteringsfunktion 

i regeringskansliet, är 

en adekvat anpassning till de 

krav som nu ställs på samhällets 

förmåga att förebygga och 

hantera olyckor och kriser. 

Räddningsverket anser att 

den nya myndighetens uppdrag 

i allt väsentligt kan beskrivas 

i enlighet med utredningens 

förslag till instruktion för 

myndigheten. Räddningsverket 

anser dock att även frågor 

om transport av farligt gods 

bör föras till den nya myndighetens 

verksamhet. 

Den nya myndigheten måste 

ges möjlighet att bedriva en 

effektiv verksamhet. Det kräver 

att myndigheten organiseras 

och lokaliseras på ett sätt som 

stödjer ett integrerat arbetssätt 

och en effektiv intern ledning. 

Utredningens förslag i dessa 

avseenden står direkt i strid 

mot dessa krav. 

Verksledningen samt analys- 

och kommunikationsfunktionerna 

bör lokaliseras tillsammans 

med avdelningen för 

olyckor och kriser i Karlstad. 

Utredningens motiv till lokalisering 

i Stockholm kan vara 

behovet av samverkan med 

regeringskansliet och andra 

myndigheter i Stockholm. Detta 

behov kan emellertid inte 

tillgodoses på bekostnad av behovet 

av en samlad och effektiv 

verksamhet under en stark och 

gemensam ledning. Med en lokalisering 

enligt ovan, som kan 

kompletteras med ett mindre 

samverkanskontor lokaliserat 

i stockholmsområdet, får den 

nya myndigheten goda förutsättningar 

att verka effektivt. 

När det gäller de administrativa 

funktioner som enligt 

utredningen ska lokaliseras 

till Sollefteå är det Räddningsverkets 

uppfattning att deras 

innehåll och lokalisering måste 

prövas förutsättningslöst av en 

kommande organisationskommitté. 

Ansvars-, likhets-, och närhetsprinciperna 

måste tillämpas 

konsekvent. Den nya myndigheten 

ska hålla en lägesbild 

måste vi ha respekt för att det är 

en politisk process och den måste 

ges den tid som erfordras. 

Regeringen senarelägger den 

nya myndighetens födelse med 

ett halvår till 1 januari 2009. 

Är det bra? 

– Det beklagar jag. För den 

enskilde medarbetaren innebär 

det ytterligare tid av osäkerhet 

över vad som ska hända. 

Min förhoppning nu är att regeringskansliet 

tydligt förklarar 

hur processen fram till nya 

myndighetens bildande ska se 

ut. Öppenhet i det kommande 

arbetet är viktigt, det är bästa 

metoden att bemöta rykten. 

Hur påverkas arbetet framöver 

av att regeringen fått ny 

försvarsminister och statssekreterare? 

– Delar av processen får göras 

om, exempelvis att de besöker 

Räddningsverket. Med hänsyn 

till de stora omställningar som 

väntar är det viktigt att vi får 

möjlighet att sätta in dem i vår 

verksamhet och hur vi ser på 

utvecklingen inom skydd mot 

olyckor och krisberedskap. 

”Räddningsverket vänder sig 

inte mot att nya aktörer tar över 

delar av utbildningen” står det 

i Räddningsverkets remissvar. 

inom det egna ansvarsområdet 

samt bidra till regeringskansliets 

arbete med en nationell 

lägesbild. 

Räddningsverket hyser farhågor 

för de konsekvenser som 

en del av utredningens förslag 

inom utbildningsområdet kan 

medföra. Räddningsverket vänder 

sig inte mot att nya aktörer 

tar över delar av utbildningen, 

men är tveksamt till tidsplanen 

för genomförandet av 

förändringen. Ett alltför snabbt 

systemskifte innebär risk för att 

dagens resurser för utbildning 

avvecklas utan att några nya 

aktörer är beredda att ta över 

uppgifterna. 

Ett systemskifte måste genomföras 

så att samhällets, 

främst kommunernas, behov 

av kompetent personal tillgodoses. 

Den nya myndighetens 

uppgift att analysera och identifiera 

det samlade behovet av 

utbildning och övning utgör 

en väsentlig del av utvecklingen 

av den nya myndigheten. 

Detta arbete måste ges hög 

prioritet och ses som en del 

av arbetet med att förbereda 

utvecklingen av verksamheten i 

den nya myndigheten. 

Rationaliseringar av Räddningsverketsutbildningsorga- 

Ska vi tolka det som att verket 

tycker det är bra med andra 

aktörer? 

– En central och viktig uppgift 

för den nya myndigheten är att 

analysera och identifiera utbildningsbehovet 

och säkerställa att 

utbildningen som genomförs 

kvalitetssäkras oavsett vem som 

är genomförare. 

Om två skolor ska bort, bör 

man stänga en i taget för att 

klara övergången? 

– Vi har uttryckt oro för en alltför 

snabb omställning där våra 

utbildningsresurser avvecklas 

utan att andra aktörer hinner 

etablera sig på marknaden. Vi 

anser att två skolor med full kapacitet 

krävs för att med säkerhet 

kunna genomföra ett balanserat 

systemskifte. Detta innebär 

att vi inte vill se en reducering av 

verksamheten i Sandö utan att vi 

vill se två ”hela” skolor. 

Hur ser du på remissvaren i 

stort? 

– Det är stor uppslutning kring 

en myndighet. 

PER LARSSON 

nisation har genomförts sedan 

2003, men en ytterligare rationalisering 

av dagens organisation 

är nödvändig för att skapa 

utrymme för utveckling och för 

att anpassa verksamheten till 

behoven. En sådan förändring 

är sedan tidigare planerad av 

Räddningsverket. Verket anser 

att två utbildningsplattformar 

behövs för det nya utbildningsuppdraget 

inom området 

skydd mot olyckor och anser 

vidare att valet av platser för 

utbildningen är riktigt, utgående 

från den inriktning 

och de förutsättningar som 

utredningen redovisat. Den föreslagna 

reduceringen är dock 

för omfattande och svarar inte 

mot de krav som utbildningsuppdraget 

ställer. 

Att planeringen och finansieringen 

av krisberedskapen 

i huvudsak ska hanteras inom 

varje myndighetsområde för 

sig och inom ramen för den ordinarie 

mål- och resultatstyrningen 

innebär en välkommen 

förstärkning av ansvarsprincipen 

på krisberedskapsområdet. 

Denna förändring bör åtföljas 

av åtgärder för en bättre 

samordning av de regelverk 

som styr kommunernas planering 

inför olyckor och kriser.

6 nyheter 


Kommunerna tvingas ta 

hänsyn till klimathotet 

Det ska stå kommunerna dyrt 

att planera fel och ge grönt 

ljus för byggen i områden med 

översvämningsrisk. 

Det slår Klimat- och sårbarhetsutredningen 

fast i sin 

rapport som presenterades 1 

oktober. 

Klimat- och sårbarhetsutredningen 

Fler översvämmade källare, fler 

skyfall och utsläpp av avloppsvatten. 

Det är några av de problem 

som kommer att bli ännu 

större i framtiden till följd av klimatförändringar. 

Liksom ras och 

skred, förorenade vattentäkter, 

stigande havsnivå och medeltemperatur 

samt extrema värmeböljor. 

– Vi måste på allvar börja anpassa 

Sverige till ett förändrat 

klimat. Risken för översvämningar, 

ras, skred och erosion 

ökar på många håll, det kommer 

att krävas kraftfulla förebyggande 

åtgärder, säger Tom 

Hedlund, som är huvudsekreterare 

i Klimat- och sårbarhetsutredningen. 

Utredningen, som förra hösten 

lämnade ett delbetänkande, 

har haft till uppgift att kartlägga 

vad som krävs för att Sverige 

ska slippa naturkatastrofer och 

förödelse i klimatförändringens 

spår. 

– Vissa åtgärder är det bråttom 

med. I hög grad gäller det att 

förhindra att nya bostäder och 

annan infrastruktur byggs där 

risken för översvämning eller ras 

och skred är stor. Den fysiska planeringen 

bör anpassas efter de 

framtida riskerna, och ansvaret 

måste läggas på kommunerna 

och den enskilde. 

En inventering som länsstyrelsen 

i Västra Götaland genomfört, 

visar att kommunerna struntar 

i klimatvarningar. Endast var 

tredje av de 49 kommunerna har 

tagit tillräcklig hänsyn till riskerna 

med sjönära byggande. En av 

de kommuner som länsstyrelsen 

är kritisk mot är Mariestad, som 

planerar nya bostäder för 800 

personer på en pir i hamnen. 

På vilket sätt ska den här utredningen 

väcka kommunerna 

och få dem att ta klimathotet 

på allvar? 

– En skärpning av Plan- och 

bygglagen pågår redan där man 

tvingar kommuner att ta hänsyn 

till riskerna för översvämningar 

och erosion i sina översikts- och 

detaljplaner från och med 2008. 

Vi föreslår ytterligare skärpning 

så att det blir tydligt att ras- och 

Vanligare syn i framtiden.Här exemplifierat med översvämningarna i Arvika. Klimat- och sårbarhetsutredningen sätter press på kommunerna 

att väga in risker för framtida naturolyckor, innan de ger bygglov. Med vetenskapligt stöd slår utredningen fast att Sverige kraftigt 

kommer påverkas av klimatförändringar. Foto: Per Larsson 

skredrisker vägs in vid bygglovsansökningar. 

Och att man ska 

kunna ställa krav i detaljplanen 

på säkerhetshöjande åtgärder, 

säger Hedlund. 

– Sen tror jag medvetenheten 

har ökat mycket, klimathotet 

diskuteras ständigt i media. 

Men det blir förstås ett problem 

för kommuner som redan har 

planer färdiga och trycket från 

folk som vill bo nära vatten. Men 

kommunerna har ett ansvar för 

att medborgarna bor säkert. 

Det ska bli dyrare att bygga fel. 

För att öka kommunens ekonomiska 

ansvar för konsekvenserna 

av att bygga på översvämnings- 

och skredkänsliga områden, 

föreslås en förlängning av preskriptionstiden 

för skadeståndsansvaret 

från 10 till 20 år. 

Ytterligare en signal om att 

kommunerna bör tänka efter 

före när det gäller sjönära byggande, 

är förslaget att inte ge 

statsbidrag till förebyggande 

insatser för byggnader som 

kommer till efter 2007. Dessutom 

sänks bidraget till högst 

60 procent av åtgärdskostnaden, 

från i dag 80 procent. 

– Det blir press på kommunerna 

att ta större hänsyn till riskerna. 

Det gäller att planera rätt från 

början, hus som byggs nu står 

i hundra år. Samtidigt vet vi att 

kraftfulla översvämningar kommer 

bli vanligare på många håll, 

hundraårsflöden väntas i ett 

framtida klimat inträffa mycket 

oftare, framför allt i Västsverige 

och i delar av Norrland. 

Länsstyrelserna föreslås få en 

central roll i att driva klimatanpassningsarbetet. 

– Det har gjorts en genomlysning 

av samtliga sektorer i samhället 

som ska bidra i med sin 

del i anpassningsarbetet. Ett av 

de viktigaste inslagen är att 28 

myndigheter får nya eller förtydligade 

uppgifter kopplade 

till klimatförändringarna. 

Hur snabbt klimatförändringarna 

kommer drabba oss är svårt 

att säga. 

– Men vi vet att det är bråttom. 

De senaste två åren har Sverige 

drabbats av flera ras och skred 

där konsekvenserna kunde blivit 

mycket allvarliga. 

I Ånn i Jämtland fick ett plötsligt 

skyfall både järnväg och väg 

att rasa. Ett tåg med 60 personer 

var ytterst nära att följa med 

i raset. I Munkedal rasade E6:an 

längs en sträcka på flera hundra 

meter. 

Hotade städer 

Risken för både översvämningar 

och torka ökar när klimatet 

värms upp. Häftiga stormar 

och enorma regnmängder 

på kort tid kan bli fem gånger 

vanligare än i dag. 

• Vänern är värst utsatt. För 

att minska risken för översvämningar 

föreslår utredningen 

att utflödet av vatten ökar. På 

– Rena turen att dessa händelser 

inte krävt dödsoffer, konstaterar 

Tom Hedlund. 

Minst 200 000 byggnader ligger 

i dag nära vatten i områden 

där ras- och skredrisken ökar. 

Enligt Statens geotekniska institut 

(SGI) finns 8 000 kilometer 

skredkänsliga sträckor längs 

älvar och vattendrag i Sverige. 

Skadekostnaderna för kommande 

klimatförändringar är 

overkligt stora. Under samma 

tid räknar man dock med intäkter 

i samma storleksordning 

– till följd av ökad vattenkraftproduktion 

och billigare uppvärmning. 

– Men det är kostnader och intäkter 

som inte går att kvitta mot 

varandra, eftersom de uppstår i 

olika sektorer. Sverige kommer 

på sikt inte att förlora ekonomiskt 

på klimatförändringarna, 

men det betyder inte att vi inte 

ska göra något åt problemen. 

Utredningen förslår att dammsäkerheten 

ses över. Detta sedan 

kort sikt ska den högsta vattennivån 

sänkas med 0,4 meter 

genom ökat utflöde i Göta 

Älv. På längre sikt bör antingen 

utflödet öka ännu mer eller så 

bör en tunnel byggas mellan 

Vänern och en av fjordarna i 

Bohuslän. Tunneln ska kunna 

transportera 400 kubikmeter 

vatten i sekunden. 

• Mälaren är mindre utsatt 

Riksrevisionen granskat dammsäkerheten 

vid kraftverksdammar 

och hittat brister i tillsynen. 

Trots att vi haft flera extremhändelser 

de senaste åren, har 

inte mycket gjorts för att möta 

kommande klimatändringar. 

Hur ser du på det? 

– Det har gått trögt på en del 

områden. Vid det höga vattenståndet 

i Mälaren 2001, var det 

bara några centimeter från att 

tunnelbanan i Stockholm översvämmades. 

Jag kan tycka att det 

är förvånande att man inte tagit 

till sig den erfarenheten och vidtagit 

åtgärder för att exempelvis 

skydda kulvertsystemet under 

Stockholm. För det kan naturligtvis 

hända igen, avslutar Tom 

Hedlund. 

KATARINA SELLIUS 

för översvämning än Vänern. 

Men redan i dag är riskerna så 

stora att utflödet från Mälaren 

måste öka. Ett första steg är att 

öka avtappningen via Södertälje. 

I steg två byggs Slussen 

i Stockholm om för ett ökat 

utflöde. 

• Hjälmaren bedöms vara ett 

mindre problem. Men det finns 

visst behov av invallningar.

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyheter 

”Vi kan inte fortsätta 

bygga fel” 

Mer pengar föreslås till att 

förebygga naturolyckor. 

Ökade risker för ras, skred 

och översvämningar bedöms 

av Klimat- och sårbarhetsutredningen 

som det allra 

allvarligaste hotet. 

Klimat- och sårbarhetsutredningen 

– Här har Räddningsverket en 

fortsatt viktig roll när det gäller 

att kartera översvämningsrisker 

och stabilitetsförhållanden 

av ras och skred. Bra att 

de här frågorna tas på största 

allvar, konstaterar Elisabeth 

Söderberg, chef för Räddningsverkets 

olycksförebyggande avdelning. 

Hon välkomnar att Klimat- och 

sårbarhetsutredningen trycker 

hårt på att kommunerna 

måste ta större hänsyn 

till klimatförändringen 

när de planerar sitt byggande. 

– Vi kan inte fortsätta 

bygga fel och sedan rätta 

till felen i efterhand, det 

kostar för mycket. Vi har 

ju faktiskt kunskapen, vi 

vet var riskerna för översvämningar, 

ras och skred finns. 

Det handlar om att omsätta den 

här kunskapen, säger hon. 

För de områden som redan är 

bebyggda, föreslår utredningen 

både insatser och mer pengar till 

förebyggande åtgärder. Bland 

annat ska Boverket i samverkan 

med Räddningsverket ta fram 

allmänna råd för hur man ska 

skydda befintlig bebyggelse. 

Räddningsverket bör också 

göra en översyn av gamla karteringar. 

Räddningsverkets anslag på 40 

miljoner som ges till kommuner 

som investerar i förebyggande 

åtgärder mot jordskred och andra 

naturolyckor, ligger kvar 

även i fortsättningen. 

Dessutom föreslås ett nytt 

”klimatanslag”, en större pott 

pengar vikta för storskaliga åtgärder 

mot naturolyckor. Peng- 

Elisabeth 

Söderberg 

n Kommunernas skyldighet 

att ta hänsyn till risker för översvämningar, 

ras och skred bör 

bli tydligare i lagstiftningen. 

Preskriptionstiden för kommunernas 

skadeståndsplikt bör 

ökas från 10 till 20 år. 

n Länsstyrelserna bör få en 

central roll i klimatanpassningsarbetet. 

En särskild klimatanpassningadelegation 

bör 

inrättas vid varje länsstyrelse, 

ar som ska kunna användas för 

att bland annat förstärka Göta 

älvdalen eller borra tunnel från 

Vänern till Skagerack för att 

minska översvämningsriskerna 

i Vänern. 

– Det är positivt och minskar 

belastningen på vårt nuvarande 

anslag, de 40 miljoner vi har att 

dela ut kan gå till mindre åtgärder 

som minskar sårbarheten. 

Problemet är nämligen att de 

40 miljonerna inte räcker långt. 

Bara i år ligger ansökningar för 

243 miljoner inne, från ett tjugotal 

kommuner. 

– Det beror på stora satsningar 

som ska göras i Arvika och Kristianstad. 

Enbart dessa kommuner har 

tillsammans sökt bidrag på 90 

miljoner kronor. Arvika för ett 

stort dammbygge och Kristianstad 

för att bygga invallningar 

och pumpstationer. 

För de åtgärder som 

är bidragsberättigade 

kan kommunerna maximalt 

få bidrag med 80 

procent. Bidragsnivån 

förslås sänkas till 60 

procent. 

Räddningsverket förslås 

även få ansvaret att 

bereda det nya klimatanpassningsanslaget 

på cirka 100-300 miljoner kronor 

om året. 

Åtgärderna ska bekostas gemensamt 

av staten och de aktörer 

som drar nytta av åtgärderna. 

Dessutom föreslås verket få utökade 

uppgifter, som att kartlägga 

risker för stranderosion i 

bebyggda områden. 

Erosion är ett fenomen som 

ständigt pågår utmed kuster och 

vattendrag, men ökade flöden 

och höjd havsnivå i framtiden 

kan förvärra problemen. Erosion 

kan på sikt leda till att ras och 

skred uppstår. 

– Det leder långsiktigt till 

olyckor. I södra Sverige är 

kusterosionen ett stort problem 

som förväntas bli större 

i ett framtida klimat. ganska 

omfattande arealer mark kan 

som ett förstärkt stöd till kommunerna. 

n Ett särskilt klimatanpassningsanslag 

på cirka 100-300 

miljoner per år för de närmaste 

tio åren. Pengarna ska användas 

till större projekt för att 

förebygga översvämningar, ras, 

skred och erosion, exempelvis 

i Väner- 

regionen. 

n Räddningsverkets bidrag till 

komma att hotas, säger Barbro 

Näslund-Landenmark, Räddningsverket. 

En nyhet är förslaget att kommuner 

ska kunna söka bidrag 

hos Räddningsverket också för 

att förebygga erosion. 

Räddningsverket ska tillsammans 

med flera andra 

expertmyndigheter(SMHI, Boverket 

och Naturvårdsverket) få 

ett uttalat ansvar att bistå länsstyrelserna 

i deras arbete med 

klimatanpassning. 

Elisabeth Söderberg tror att klimat- 

och sårbarhetsutredningen 

kommer ta skruv och få stort genomslag, 

såväl på hemmaplan 

som internationellt. 

– När konsekvenserna av klimatförändringarna 

går upp för 

folk och att detta nu blir en politisk 

fråga, kommer medvetenheten 

att öka. Det har gjorts en 

total genomlysning av klimateffekter 

i samhällets alla delar, något 

som tidigare aldrig gjorts. 

Däremot saknar hon hur beredskapen 

för extrema väderhändelser 

ska hanteras i framtiden. 

Som vilka särskilda krav 

som ställs på räddningstjänsten, 

vilken kompetens behövs? 

– Oavsett vilka förebyggande 

åtgärder vi vidtar, kommer 

olyckor alltid inträffa. 


Risk för framtida översvämningar. 

Kartan visar 

förändring av dagens 

100-årsflöde om 100 år, 

perioden 2070-2100. Räddningsverket 

har karterat 56 

vattendrag längs 800 mil. På 

verkets hemsida kan kommuner 

kostnadsfritt hämta översiktliga 

karteringar, med syfte att 

använda som planeringsunderlag 

vid nybyggnation eller som stöd 

till räddningstjänstens insatsplanering. 

Ytterligare fem vattendrag 

ska vara klara före jul. Källa: Beräkning av 

förändrat 100-årsflöde Rossby Centre, SMHI 

Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår bland annat: 

kommunernas förebyggande 

insatser behålls på nuvarande 

nivå, 40 miljoner per år. Erosion 

bör inkluderas i bidraget. 

n Brandflyget blir kvar, finansierat 

av staten. Utredarna bedömer 

att risken för större och 

och mer intensiva skogsbränder 

kommer öka i framtiden. 

n Tillsätta en särskild förhandlingsman 

som ska fördela kostnaderna 

mellan staten och an- 

dra intressenter när det gäller 

åtgärder i Vänern och Mälaren. 

Genom att titta på invallningar 

eller avtappning, förslaget att 

borra tunnel mellan Vänern 

och Bohuslän. 

n Karteringar, höjddata och 

geotekniska data samt varningssystem 

för extremväder 

ska tas fram. Kartor och databaser 

bör vara gratis för kommunerna 

att använda i sin fysiska 

planering. 

n Inrätta ett nytt institut för 

klimatforskning och anpassning. 

n Se över dammsäkerheten. 

Håller svenska dammar måtttet? 

n SMHI får ansvaret att sprida 

kunskap om klimatförändringar. 

7

nyheter 

Storförbund på gång 

Stockholm blir 

störst i landet 

STOCKHOLM. Nu tänker stockholmarna 

bli störst. 

1 januari 2009 kan 17 kommuner 

kliva samman i Sveriges största räddningstjänst. 

Revisionsbyrån Öhrlings gör en fördjupad 

studie av hur sex räddningstjänster kan 

slås samman till en gigant. 2 oktober ska 

ett förslag till förbundsordning lämnas 

till politikerna. 

– Det här går fort. Politikerna lägger 

tidsplaneringen och vi arbetar för att få 

fram underlag så att processen kan rulla 

vidare, säger Anders Bergqvist, brandingenjör 

i Stockholm. 

Han ingår i en projektstab som är sufflörer 

åt Öhrlings. Övriga i staben är Patrik 

Åhnberg, Attunda, Magnus Wallin och 

Christoffer Wedelin, båda Södra Roslagen. 

En gemensam viljeinriktning för kommunerna 

vid årsskiftet, full drift ett år 

senare; det är två tydliga tidsmål. För 

verksamheten pratas det om gemensam 

larmcentral nästa år – två blir en – och att 

larm och ledningsorganisationen ska vara 

sammanslagen under 2008. 

Enligt första underlaget kommer en 

gemensam organisation att innebära 

vissa effektiviseringsvinster, framförallt 

inom lednings- och stödfunktioner samt 

operativ ledning. Men i övrigt är mycket 

öppet. 

17 kommuner aktuella 

för storförbundet 

kommuner invånare areal, km2 

Danderyd 30 607 26 

Järfälla 62 822 439 

Knivsta 13 731 283 

Lidingö 42 541 30 

Nacka 83 430 95 

Sigtuna 37 120 327 

Sollentuna 61 071 53 

Solna 62 548 19 

Stockholm 788 269 187 

Sundbyberg 34 672 9 

Täby 61 283 60 

Upplands Väsby 38 014 75 

Upplands-Bro 21 879 236 

Vallentuna 28 084 360 

Vaxholm 10 579 57 

Värmdö 36 363 439 

Österåker 38 129 310 

totalt 1 451 412 3 007 

– Visionen om vad ett eventuellt 

förbund ska göra i framtiden 

är inte fastställd, säger Anders 

Bergqvist. 

Stockholms brandförsvar är 

kolossen, Attunda och Södra 

Roslagen två större förbund. I 

andra änden finns lilla Knivsta 

räddningstjänst, där kommunen 

bröt sig ur Uppsala och blev 

egen kommun 2003. Totalt sex 

organisationer i dag. 

Olika kulturer och olika förhållanden 

ska knytas samman. 

– Men vi har ingen ambition om total 

likriktning. Vi måste hantera både fördelen 

med den lokala kopplingen till kommunerna 

och fördelen med stordrift. 

Anders Bergqvist ser framför sig en 

organisation där man jobbar med lokal 

förankring och kan använda sig av stordriftens 

fördelar. 

– Ett syfte med förbundet är att vi ska ha 

råd med ökad specialistkompetens. 

Totalt berör förbundet drygt 1 100 anställda, 

100 av dem på deltid. 

Hur många anställda kan det vara 

2009? 

– Strävan är att vi skall vara minst lika 

många som idag, men exakt hur många 

det ska bli är svårt att veta. Det är svårt 

nog att räkna ut vår egen personal här i 

Stockholm i dag. Vi är 586 – tror vi. Men 

Anders Bergqvist 

det ändrar sig dag för dag. 

Kommunerna har olika risker 

och olika behov, men personalsidan 

ser inte dramatiskt olika 

ut, anser Anders Bergqvist. Trots 

kraftiga nedskärningar under 

året har dock Stockholm förhållandevis 

mer folk i organisationen 

än övriga. 

– Vi har en bemanningsfaktor 

för brandmän på 5,82. Det är så 

många anställda vi har för att 

skicka ut en man på larm. Södra 

Roslagen som har lägst ligger på 5,3. 

Varken Öhrlings eller projektstaben ser 

några stora problem i sådana skillnader. 

Det finns svårare frågor. 

Nomenklaturen är en. Brandförman 

här, styrkeledare där. Befattningar ska 

föras samman. Det handlar kanske inte 

så mycket om lönesättningen, mer om 

skiftande kulturer. Vilka arbetsuppgifter 

ingår i en befattning? 

En annan fråga är fastighetsbeståndet. 

– Det kan tyckas mindre viktigt, men det 

är det inte. Södra Roslagen äger merparten 

av sina stationer, hyr resten. Attunda 

hyr lokaler, Stockholm äger sina. Och med 

de fastighetspriser som är i Stockholm, ja 

det blir en fråga att bena ut. 

Hur ska då kommunerna kunna både 

vara del av den stora organisationen och 


Knivsta 

Sigtuna 

Upplands-Bro 

samtidigt till 

viss del hålla 

egen profil? 

– Vi kanske 

kan ha ett grundpaket som är lika 

för alla kommuner, sen kan man 

göra tillval. 

Ungefär som att köpa TV-kanaler alltså. 

Alla måste ha familjepaketet. Sen kan man 

bygga på med mer efter egna intressen, 

men då kostar det också mer. 

Om alla 17 kommuner går med i storförbundet 

innebär det tre räddningstjänster 

i Stockholms län. Södertörn i söder, 

storförbundet – och längst upp i norra 

hörnet Norrtälje. 

Anders Bergqvist tittar på kartan på sitt 

rum och konstaterar: 

– Det blir rätt stort detta. 

Tja, som en normal norrlandskommun. 

– Precis, och med 1,5 miljoner invånare… 

Fotnot: Storgöteborg är i dag landets 

största räddningstjänst. Efter att ha förlorat 

ambulansverksamheten har Storgöteborg 

850 anställda, varav 250 deltid eller 

i rädningsvärn 

PER LARSSON 

Järfäll 

Norrtälje och Södert 

Norrtälje saknade inbjudan till storförbundet. 

Nu föreslås i stället intimt samarbete med Södertörn. 

– Vi har samma arbetssätt och värderingar, säger 

Jan Eriksson, räddningschef i Norrtälje. 

Norrtälje anmälde, enligt Jan Eriksson, tidig intresse 

att medverka i förbundsdiskussionen, men fick inget 

gehör. 

– Vi blev bortvalda, det är min bild. Då var vi tvungna 

att titta på något annat. Vi är beroende av samarbete, 

klarar inte oss själva. 

Partnern blir Södertörn, förutsatt att kommunstyrelsen 

i Norrtälje säger ja i oktober. 

Förslaget innehåller i första skedet gemensam larm- 

och ledningscentral. 

Det innebär att personal från Norrtälje kommer att vara 

med och bemanna larmcentral och befälsjourer. Det kan 

låta lite avigt rent geografiskt. De två räddningstjänsterna 

får det nya storförbundet mellan sig. 

– Det är förstärkning på ledningssidan som ska komma 

från Södertörn i stället för det tänkta Storstockholmsförbundet 

och då är inte tidsaspekten avgörande. Vi väljer 

en central där vi kan vara med och påverka, säger Jan 

Eriksson. 

Norrtälje har i dag avtal med larmcentralen i Täby. Det 

upphör 1 november och därefter hoppas Norrtälje knytas 

till Södertörn. 

Men huvudskälet till att Norrtälje och Södertörn vill 

samarbeta är att man tänker och jobbar ganska lika. 

– Vi har i många år eftersträvat ett större samarbete med 

Södertörn. Det var kanske förbundsdiskussionen som 

fick oss att lyfta blicken och konstatera att det geogra- 

S

a 


Upplands- 

Väsby 

ollentuna 

Stockholm 

Sundbyberg 

Täby 

Danderyd 

Solna 

Vallentuna 

Lidingö 

Vaxholm 

Nacka 

Österåker 

Karta: Rib 

Måste fungera i stort 

och smått 

Värmdö 

Ett storförbund får inte innebära total likriktning, kommunerna 

måste ha möjlighet att jobba på sitt eget sätt. 

Det anser Stockholms brandchef Jan Wisén. 

– Ska organisationen lyckas måste den vara lokalt orienterad, 

lokala varianter tillåtas. Samtidigt måste vi givetvis 

ha samsyn, hitta den minsta gemensamma nämnaren, säger 

han. 

Vilket är huvudmålet för förbundet? 

– Förutom effektiv verksamhet som syftar till att minimera antalet 

olyckor och likvärdigt skydd mot olyckor är det att förbundet som helhet 

ska vara väldigt involverat i kommunernas krishanteringsarbete. 

Vilket är största utmaningen att klara av? 

– En av de största är att vi i dag har olika kulturer och det kan inte fortsätta. 

Kultur, policy, värdegrund måste vara densamma i förbundet. 

Fakta 

Räddningstjänster aktuella för storförbundet 

Attunda 

n Brandstationer: 4. 

Heltidspersonal i Järfälla, Sollentuna och 

Upplands Väsby, kombinerat hel- och deltid 

i Upplands-Bro 

n Anställda: 142 heltid (varav 117 operativ 

personal), 25 deltid. 

Södra Roslagen 


Heltid i Värmdö, Täby, Vallentuna och Åkersberga, 

kombinerat hel- och deltid i Vaxholm. 

n Brandvärn: 9. 

N. Stavsudda, Djurö, Möja, Nämdö, Sandhamn, 

Runmarö, Svartsö, Husarö och Ingmarsö. 

n Räddningscentral: 1 (Täby). 


personal), 46 deltid. 

Stockholm 


Johannes (ingen utryckning), Östermalm, Katarina, 

Farsta, Brännkyrka, Hägersten, Kungsholm, 

Kista, Vällingby, Solna och Lidingö, 

samtliga heltid. 

n Räddningscentral: 1 (Johannes). 


personal). 

Knivsta 

n Brandstation: 1 med heltid och deltid i 

Knivsta. 

n Anställda: 11 heltid, 16 deltid. 

Nacka 

n Brandstation: 1. 

Heltid i Värmdö 


personal). 

Sigtuna-Arlanda 


Heltid i Kolsta (Arlanda), deltid i Sigtuna. 

n Anställda: 50 heltid, 20 deltid. 

örn skriver samarbetsavtal 

fiska avståndet inte spelar så stor roll. Det här förslaget 

känns väldigt bra. 

Norrtälje hoppas bland annat lära av Södertörns sätt 

att jobba med stab och ledning. 

Vad vill Södertörn lära av Norrtälje? 

– Deras sätt att jobba tillsammans med förvaltningar 

i egna kommunen är intressant, säger Arne Jonsson, 

brandchef i Södertörn. 

Jobbet att integrera räddningstjänsten med andra kommunala 

förvaltningar är ett skäl till att Jan Eriksson trots 

allt ställer sig tveksam till storförbundet. 

– Vi jobbar hårt på att ta större ansvar i vår egen kommun. 

I ett storförbund skulle vi kanske tappa den närheten. 

Arne Jonsson håller med och konstaterar att problem 

fanns när Södertörn bildades. I dag när räddningstjäns- 

ten jobbar närmare kommunen i övrigt är han inte övertygad 

om att kommunalförbund är rätt väg längre. 

– När Södertörn bildades 1993 fick vi ägna mycket tid 

åt egna organisationen och fjärmade oss från övrig verksamhet. 

Vi tappade kontakten utåt. Nu har vi försökt ta 

oss tillbaka. I ett stort förbund blir det också ett stort 

demokratiunderskott, de små kommunerna förlorar 

möjligheten att påverka. Frågan är hur stor en politiskt 

styrd organisation kan vara innan den blir för stor. 

Samtidigt har inte Södertörn sagt nej till fler medlemmar 

i sitt förbund, senast var det Ekerö som anslöts. Och 

om någon kommun som är aktuell för storförbundet, 

exempelvis Nacka som ligger nära, skulle söka sig till 

Södertörn i stället, vad säger ni då? 

– De skulle vara välkomna. 

Södertörns larmcentral jobbar med planering och 

Foto: Katarina Sellius 

personalfrågor, med kommunal trygghet i form av inbrottslarm, 

förmedling av kommunala jouruppdrag, 

kameraövervakning med mera. Det anser Jan Eriksson 

stämmer väl överens med egna räddningstjänstens ambition 

att ta större ansvar i sin kommun. 

Avtalet med Södertörn kostar Norrtälje 1,1 miljoner 

kronor. Det är Norrtäljes del av kakan. Eftersom kommunen 

står för elva procent av larmen och befolkningen 

står man också för elva procent av kostnaderna. 

– I dag betalar vi 2,1 miljoner. Täbys larmcentral är väl 

dyrare att driva, eller också har Södertörn mer inkomster 

på sin, säger Jan Eriksson. 

PER LARSSON

10 nyheter 


Det farliga godsets vägar 

Sträckan Köping-Västerås är hårdast 

belastad i landet av farligt gods. 

Det visar flödesstatistik som 

Räddningsverket beställt av SCB. 

– Vi hoppas siffrorna ska ge kommuner 

och länsstyrelser en uppfattning om 

vilken typ av farligt gods som passerar 

under en månad, säger Camilla Oscarsson, 

Räddningsverket. 

För första gången någonsin har mätning 

skett av alla fyra transportslag. 

Det gav följande månadssiffror: 

1,3 miljoner ton farligt gods på väg 

208 000 ton på järnväg 

154 000 ton till sjöss 

28 ton med flyg 

Resultaten är inga absoluta tal av 

mängden transporter. Dels har mätningen 

skett under en månad, dels har 

inte alla tillfrågade svarat på enkäten. 

Transittrafik som passerar genom landet 

finns heller inte med i statistiken. 

Att mängden farligt gods till sjöss inte 

är större beror på att tankfartyg inte 

ingick i undersökningen. 

– Siffrorna får inte tas som den absoluta 

sanningen. Men svarsfrekvensen 

är bra, resultatet en tendens, säger Camilla 

Oscarsson. 

Mätningarna gjordes under september 

2006 och transportföretagen 

har svarat på vilken typ av gods och 

vilken mängd man transporterar, var 

transporten började och slutade samt 

transportvägen. 

n n n Undersökningen av transporter av farligt 

gods gjordes september månad 2006. 

Mätningen innehåller en mängd fakta, bara för 

transporter på väg är 35 000 uppgifter inlagda. 

I kartläggningen redovisas det farliga godset 

per transportslag. I tabeller finns totala mängden 

farligt gods, men också farligt gods per klass. 

Räddningsverket har tidigare gjort mätningar 

av transporter på väg 1994 och 1998, samt av 

transporter på järnväg 1996. 

Svaren visar inte överraskande höga 

belastningar kring exempelvis Köping 

som har stora kemindustrier samt där 

det finns oljedepåer. 

Totalt har cirka 80 procent av företagen 

svarat. 

– Ett av de största företagen har inte 

deltagit, men den transporterar kanske 

inte så mycket farligt gods. Däremot är 

samtliga petroleumföretag med. 

Undersökningen ger dock inget svar 

på hur intensiv trafiken är. 

– Om ett företag transporterar 100 

ton mellan två orter vet vi inte hur 

många transporter som krävs för att 

klara av det. 

Brandfarlig vätska (exempelvis bensin, 

diesel, eldningsolja och flygfotogen) 

står för 70 procent av farligt godstransporterna 

på väg. 

I samma veva som undersökningen 

gjordes ändrades transportrutten för 

flygfotogen till Arlanda. 

– Därför gjordes en mätning av just 

de transporterna under oktober månad. 

Tidigare gick transporterna på väg 

från Loudden i Stockholm till Arlanda, 

men från oktober kom drivmedlet till 

hamnen i Gävle och går nu med järnväg 

till Arlanda. 

– 48 000 ton flygfotogen fraktades 

under oktober. 

Det är av intresse att veta även i Uppsala, 

där spåret passerar genom stan. 

De siffror som redovisas är de faktiskt redovisade, 

cirka 80 procent. Det görs alltså ingen statistisk 

skattning av totala antalet transporter under 

en månad. Därför görs heller inga jämförelser 

med de tidigare mätningarna. 

1998 noterades 990 000 transporter på väg per 

månad, nu 1,3 miljoner. Men om det innebär en 

ökning vet man inte, eftersom svarsfrekvensen 

var högre den här gången. 

Farligt gods som transporteras under en månad – antal ton 

Klass väg järnväg båt flyg 

1 explosiva ämnen och föremål 1 100 0,1 4 532 0,391 

2* gaser 1 340 

2.1 brandfarliga gaser 25 047 23 178 807 0,002 

2.2 icke brandfarliga eller giftiga gaser 80 736 814 3 405 0,557 

2.3 giftiga gaser 166 7 750 690 0 

3 brandfarliga vätskor 959 953 112 370 50 542 2,3 

4.1 brandfarliga fasta ämnen 3 630 147 1 297 0,42 

4.2 självantändande ämnen 429 120 151 0,181 

4.3 ämne som utvecklar brandfarlig gas 

vid kontakt m vatten 

753 2 385 1 534 0 

5.1 oxiderande ämnen 8 820 25 039 35 362 0,002 

5.2 organiska peroxider 46 213 1 777 0,004 

6.1 giftiga ämnen 1 694 2 721 8 016 0,061 

6.2 smittförande ämnen 1 819 0 0 0,002 

7 radioaktiva ämnen ** 27,5 327 0 

8 frätande ämnen 172 767 20 966 25 009 4,747 

9 övriga farliga ämnen o föremål 123 163 12 580 19 913 19,964 

Totalt 1 380 124 208 311 154 702 28,882 

* Där delklassen inte är känd redovisas som klass 2. ** Finns ej redovisat efter vikt, endast antal kollin. 

Det var för övrigt länsstyrelsen i just 

Uppsala som bad regeringen att Räddningsverket 

skulle göra nya mätningar 

av transportflödet. Det blev ett regeringsuppdrag 

och Räddningsverket gav 

jobbet till SCB (Statistiska centralbyrån). 

En uppgift som Räddningsverket 

skulle vilja ha från länsstyrelser och 

kommuner är hur många uppställningsplatser, 

eller rastplatser om 

man så vill, för farligt gods-fordon 

det finns efter våra vägar. 

– Den allmänna uppfattningen 

bland företagen är att de 

är för få. 

Konsekvensen av det är 

sannolikt att chaufförer 

av farligt gods använder 

allmänna rastplatser eller 

liknande när de behöver 

stanna. 

PER LARSSON 

Camilla 

Oscarsson 

Fakta 

Flödesstatistik 

Resultat från de olika transportslagen 

i mätningen. 

Vägtrafik 

1,3 miljoner ton farligt gods. 

3 915 företag (81 procent) 

är med i undersökningen. De 

som transporterar små mängder 

(ej har orange skylt) är 

inte tillfrågade. För många vägtransporter 

saknas besked om 

vilket vägval man gjort mellan 

två orter. Med hjälp av ett ruttplaneringssystem, 

som visat 

sig stämma till 80 procent, har 

dessa uppgifter lagts in. 

Mest farligt gods september 

2006: Sträckan Köping-Västerås 

165 000-200 000 ton. 

Sjötrafik 

154 000 ton farligt gods. 

12 sjörederier (67 procent) 

medverkar. Tankfartyg räknas 

inte. Definition av farligt gods 

är att det är förpackat. Även 

utländska hamnar i Östersjöregionen 

finns med i statistiken, 

förutsatt att transporten 

Farligt gods 

vägtrafik 

September 2006 

antal ton 

antingen avgår från eller 

anländer till svensk hamn. 


2006: Göteborgs hamn 20 000 

ton (lastat och lossat). 

Järnvägstrafik 

208 000 ton farligt gods. 

16 företag (87,5 procent), plus 

uppgifter i databas ingår. 


2006: Gävle-Arlanda 50 000- 

60 000 ton (oktober ingår i 

beräkningen). 

Flygtrafik 

28 ton farligt gods. 

46 speditörer (78 procent). 

Mängden farligt gods är i sammanhanget 

marginell. Bara sex 

flygplatser har sänt eller tagit 

emot farligt gods, därav hade 

Jönköping 2 kilo och Norrköping 

15 kilo. Sturup och 

Arlanda hade 93 procent av 

transporterna. 


2006: Sturup 15,8 ton. 

Flödet av farligt gods kan ses 

på en Gis-funktion på 

www.raddningsverket.se


Utredning föreslås 

Varning via SMS 

Varning till mobiltelefoner 

inom begränsade geografiska 

områden kan bli verklighet. 

Räddningsverket vill utreda 

möjligheterna. 

– Vi föreslår en utredning om 

införande av ett landsomfattande 

varningssystem via mobiltelefon, 

säger Lars Olsson 


Det ska ses som ett komplement 

till VMA, viktigt meddelande 

till allmänheten. 

Fler ska kunna nå allmänheten 

via VMA. 

Det föreslås i en utredning 

som Räddningsverket lämnat 

till regeringen. 

– Vi vill att VMA ska kunna användas 

i flera situationer inom 

krishantering, säger Mats Oscarsson, 


Det har i princip varit förbehållet 

räddningstjänst och polis att 

få ut budskap via VMA (Viktigt 

meddelande till allmänheten) i 

radio och TV. 

– I framtiden kan det också 

vara chefen för krisledningsnämnden 

eller miljö- och hälsoskyddschefen 

i kommunen som 

vill få ut ett meddelande. 

Utredningen föreslår att VMA 

behålls i två nivåer: 

1 Varning – kravet för att gå 

ut med varning är att livsfara 

föreligger. 

2 information – möjlighet att 

ge råd och rekommendationer. 

Svenska medborgare utomlands 

ska kunna larmas inom 

sex timmar. 

Det handlar om ”VMA” i 

mobiltelefonen. 

Räddningsverket har, tillsammans 

med Krisberedskapsmyndigheten, 

haft ett regeringsuppdrag 

att redovisa möjligheter för 

varning till allmänheten via mobiltelefoner. 

Myndigheterna föreslår framför 

allt två åtgärder. 

n Svenskar utomlands ska 

kunna varnas via SMS. 

n Medborgare i Sverige som 

har svårt att reagera på varning 

via VMA-systemet, radio och TV 

ska kunna beställa en tjänst som 

varnar i mobiltelefon. 

– Tas beslut om upphandling 

av tjänsterna kan systemet fungera 

inom ett halvår. Tekniken 

finns redan, säger Håkan Marcusson, 


Förslaget innebär att SOS- 

Alarm blir förmedlare för ut- 

Med ett sådant system skulle 

man kunna skicka SMS till alla 

mobiltelefoner inom ett specifikt 

område, exempelvis en 

stadsdel vid ett giftigt utsläpp. 

– Det är inte möjligt i dag. Vi 

kan tala om var ett mobilnummer 

befinner sig, men vi kan inte 

vända på det och tala om vilka 

mobilabonnenter som finns 

i ett visst område. Det skulle 

kräva manuell genomsökning 

av aktuella basstationer och ta 

minst ett dygn innan vi fått tag 

Nivå två kan handla om strömavbrott, 

teleavbrott, eller andra 

störningar i viktiga samhällsfunktioner. 

Det är på denna 

nivå som fler får behörighet att 

använda VMA. 

– Frågan är hur omfattande ett 

teleavbrott ska vara för att det 

ska anses rimligt att gå ut med 

information i radio och TV. Hur 

många hushåll ska vara drabbade? 

Det blir en fråga som måste 

diskuteras grundligt, bland annat 

med regeringen och programbolagen, 

säger Mats Oscarsson. 

VMA kommer att gå ut i alla Sveriges 

Radios kanaler, i de kommersiella 

radiokanalerna och i 

TV-kanalerna 1-6 och 8-9. 

Naven i verksamheten är SOS- 

Alarms regionala larmcentraler 

som sköter kontakten med de 

som vill sända ett meddelande. 

Sveriges Radio ansvarar för sändning 

i de egna kanalerna och för 

skickande av varningen och att 

avtal tecknas mellan SOS och 

teleoperatörerna (Telia, Tele2, 

Telenor och 3). 

I praktiken skulle det innebära 

att när ansvarig svensk myndighet 

vill skicka ut en varning kontaktas 

SOS-Alarm, vilka i sin tur 

begär att operatörerna tar fram 

telefonnumren till de svenskar 

som befinner sig i det aktuella 

landet. Den uppgiften finns eftersom 

operatören får registrering 

när en mobiltelefon med 

svenskt abonnemang kopplar 

upp sig till en annan operatör 

utomlands. 

– Det som krävs är en arbetsinsats 

från operatören att ta fram 

telefonnumren. Det klarar man 

inom sex timmar. 

Tsunamin i Thailand och kriget 

i Libanon är exempel då svenska 

medborgare informerades via 

SMS utomlands. Men då fanns 

inga färdiga rutiner. Under Tsunamin 

kontaktade UD operatö- 

i alla nummer. Då är det redan 

för sent att varna, säger Håkan 

Marcusson, Räddningsverket. 

Med stora investeringar kan 

det dock bli verklighet, men det 

kräver systemet Cell Broadcast 

(CB) som är dyrbart. I Holland 

pågår dylik utbyggnad, där delar 

staten och operatörerna på 

kostnaderna. 

– CB har inte samma begränsningar 

som konventionell SMSteknik, 

säger Lars Olsson. 

Fler ska använda VMA 

distribution till övriga radio- och 

TV-kanaler. 

När fler kan använda VMA för 

att skicka ut meddelande, finns 

risken för missbruk? 

– Det nya systemet kräver tydliga 

listor över vilka som har 

behörighet att gå ut med meddelanden, 

och att dessa listor 

uppdateras ofta. 

Kommer lyssnarna att anhopas 

med VMA? 

– Det tror jag inte. Vi brukar ha 

runt tio VMA per år och jag gissar 

att ökningen blir marginell. 

Räddningsverket har på uppdrag 

av regeringen tagit fram 

förslaget tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten,Styrelsen 

för psykologiskt försvar, SOS- 

Alarm och Sveriges Radio. 

– Om regeringen ger oss i uppdrag 

att genomföra det vi föreslagit, 

då kan det nya systemet 

träda i kraft vid årsskiftet, säger 

Mats Oscarsson. 

PER LARSSON 

VMA utomlands i mobilen 

rerna som började leta svenska 

abonnemang aktiva i Thailand. 

Det tog ett dygn innan listorna 

fanns. 

Svenskar som har svårt att ta till 

sig varningar här hemma, exempelvis 

döva, ska kunna anmäla 

sig till en tjänst som ger varning 

i mobiltelefonen. 

– Det handlar främst om varningar 

och information från 

myndigheter. Men vi ska komma 

ihåg att det inte finns någon 

garanti för när ett SMS når fram, 

eller att det kommer fram överhuvudtaget. 

Därför ska systemet 

ses som ett komplement, säger 

Marcusson. 

Staten betalar införande och 

drift av systemet. Men förslaget 

innebär även andra kostnader, 

exempelvis kostnaderna vid utskick. 

Vem ska betala det? 

– Det är inte sagt i vårt förslag. 

PER LARSSON 

11 

Fyra kommuner bildar 

svensk-norsk räddningstjänst? 

Strömsunds och Krokoms kommuner funderar på att tillsammans 

med sina norska grannar Lierne och Röyrvik riva gränsen 

och utveckla samarbetet. 

Syftet är utveckling, behålla servicen och minska avfolkningen. 

En av de förvaltningar där ett intimt samarbete nämns är räddningstjänsten. 

Det diskuteras rent av gemensamma förvaltningar. Men Strömsund 

och Krokom ingår i dag i förbund med Östersund. 

– Det här kan tolkas som att man vill bryta sig ur förbundet, 

men det vet jag inte, det tror jag blir svårt, säger P-O Eriksson, 

kommunchef i Strömsund. 

Han tror att det i stället handlar om att fördjupa samarbetet 

över gränsen. Räddningstjänsterna har redan samarbetsavtal 

över gränsen vid insatser. 

Försäkringsbolag 

sponsrar deltidskår 

Deltidskåren i Bodafors har fått en efterlängtad GPS till sin släckbil 

– av försäkringsbolaget Länsförsäkringar. 

Bodafors hör till Höglandets räddningstjänstförbund. De åker 

på 60 larm om året och behovet av en GPS i bilen har funnits 

länge. 

Problemet var pengabrist, räddningstjänsten hade inte råd och 

kostnaden på drygt 20 000 kronor var för häftig för deras egen 

fikakassa. 

– Då ringde vi Länsförsäkringar och frågade om de ville sponsra 

oss. De har ju allt att vinna på att vi kommer fram snabbare och 

gör vårt jobb. Varje minut vi är sena, kostar försäkringsbolagen 

pengar, säger deltidsbrandman Jan Karlsson. 

– Är det larm i Bodafors har vi förstås tillräcklig lokalkännedom. 

Men de flesta larm gäller passning i Nässjö och Vetlanda 

när heltidsstyrkorna ryckt ut. Där är vi inte lika hemma och hittar 

inte lika bra om vi får ett larm, utan har fått stödja oss på papperskartor. 

Ändå förväntas de vara framme lika kvickt och göra samma 

insats som heltiden. 

– Vi har haft minst en incident där vi fick övertändning, vi kom 

några minuter för sent när vi hade svårt att hitta. I det läget hade 

en GPS garanterat gjort nytta, säger Jan Karlsson. 

Försäkringsbolaget tände på idén och nu sitter en GPS monterad 

i släckbilen, samt en hållare även i förstainsatsbilen. 

Fortsatt bra trend 

för SMO-studenter 

87 procent av de som i våras tog examen från utbildningen i 

skydd mot olyckor (SMO) har fått jobb inom området risk och 

säkerhet. De allra flesta (80 procent) har få jobb inom kommunal 

räddningstjänst. Totalt har 97 procent av eleverna fått jobb. Det 

visar en telefonenkät som Räddningsverket gjort. 

Totalt har fem kullar lämnat Räddningsverkets skolor sedan 

utbildningen startade. Ett år efter examen (kortare tidsaspekt för 

de två senaste kullarna) har 88 procent arbete. 

Av den senast utexaminerade kullen svarar 85 procent att de 

som helhet är nöjda med utbildningen. Mest nöjda är kvinnorna 

(95 procent). 

372 elever har intervjuats, 25 procent av dem anser att utbildningen 

kan bli effektivare. Antingen genom kortare kurstid eller 

genom att öka studiemängden. 

De allra flesta har genomfört anställningstest vid räddningstjänster, 

vilket tyder på målmedveten yrkesinriktning. 92 procent 

av männen och hälften av kvinnorna har klarat de fysiska testerna. 

Träff för kvinnliga brandmän 

Den 7-8 november hålls en nätverksträff för heltidsanställda 

kvinnor i utryckningstjänst inom räddningstjänsten. Träffen hålls 

i Örebro och arrangeras av Bo Johansson, förman vid Nerikes 

Brandkår, tillsammans med Räddningsverket. 

Hur är det att vara kvinna och brandman i Sverige? Hur ska 

räddningstjänsten bli mer jämställd och yrket brandman ett 

naturligt val också för kvinnor? På programmet: föreläsning, 

workshop, erfarenhetsutbyte och diskussioner. Bland annat deltar 

genusforskarna Hanna Glans och Bettina Rottner (som skrivit 

boken Bära slang som en man, som kan beställas via Räddningsverkets 

publikationsservice). 

Anmälan senast 25 oktober till Bo Johansson. 

Tel: 0734-23 33 05 eller e-post: 58@nerikesbrandkar.se. 

Antalet tjejer som väljer brandmannayrket ökar stadigt, men 

är fortfarande oerhört få. Av totalt 5 100 heltidsbrandmän är ett 

60-tal kvinnor.

1 reportage 


Tjejerna räddar be 

PORJUS. I Jokkmokks kommun är var femte brandman kvinna. 

Utan tjejerna skulle deltidskåren i Porjus tvingas slå igen. 

61 av 93 kommuner har akut brist på deltidsbrandmän 

och svårt att klara beredskapen. 

Porjus brandstation ligger förstås på 

Strömgatan. Med utsikt över dammluckorna, 

transformatorstolparna 

och kraftstationen i Lule älv. Porjus har 

producerat el till resten av landet i snart 

hundra år. 

Just den här augustikvällen trängs nio 

deltidsbrandmän – samtliga tjejer – i 

köket på brandstationen. Knappt så att 

koppar och stolar räcker till. Brandbefälet 

Lennart ”Pjodden” Sandman sköter kaffekokningen. 

Deltidskårerna i Porjus och Vuollerim 

har länge varit hotade. Det är svårt att rekrytera 

nya brandmän eftersom många 

män i ”rätt” ålder pendlar till jobb på 

andra orter. 

Men räddningen kom – från annat håll. 

Tjejerna jobbar på grillen, i skolan, på Vattenfall 

och på lokala fabriken som tillverkar 

solceller. De är undersköterskor eller 

driver café och butiker. När larmet går är 

de på stationen inom några minuter. 

Viktoria Brännmark, 37, jobbar natt på 

äldreboendet i Vuollerim. Hon har varit 

deltidsbrandman i fem år. 

– Helt klart en gammal ”pojkdröm”, 

säger hon. 

Tanken på att bli brandman har hon ru- 

vat på länge, men när barnen kom blev 

det inte av. Det som avgjorde var när hon 

miste ett barn i plötsligt spädbarnsdöd. 

– Jag kände så starkt att jag måste ut och 

hjälpa andra efter den händelsen. Jobba 

med något viktigt, förklarar hon. 

– Varje gång en olycka sker, är det naturligtvis 

en tragedi. Men samtidigt mår man 

så bra, är nästan mallig, när man varit på 

insats och gjort allt man kan för att lindra 

konsekvenserna för den som drabbats. 

I dag är hon mamma till fyra barn, och 

ser inga hinder för att jobba som brandman 

vid sidan om nattjobbet. 

Kollegan och fyrabarnsmamman Louise 

Kramnäs-Larsson, 43, är egen företagare 

inom ekonomi och administration. Det 

var ren slump att hon blev brandman för 

tre år sedan. 

Hon var nyinflyttad och råkade gå förbi 

brandstationen, och som nytt ansikte blev 

hon inbjuden på kaffe. Två timmar senare 

var hon såld. 

– Jag ställde tusen frågor, trivdes i doften 

av olja och bil, gillar att meka och 

fixa. ”Du verkar ju intresserad, vi har en 

vakans”, sa de när jag gick. Men jag var 

jätterädd för fystestet, trodde inte att jag 

skulle klara det. Jag hade aldrig tänkt tan- 

ken att bli brandman. 

Nästa gång hon tittade in blev hon 

grundlurad. De hängde på henne full utrustning, 

larmställ och andningsapparat. 

Med vikter i fickorna fick hon kliva upp 

på rullbandet. 

– Efteråt fick jag veta att det var det riktiga 

testet – och att jag klarat det! 

Sen blev hon placerad på ett skift. 

– Det här är det roligaste jag gjort, en 

dröm som jag inte visste att jag hade! Jag 

trivs i den här miljön och uppskattar rakheten, 

det är aldrig nåt tjafs. Man jobbar 

ihop mot samma mål och alla hjälper varandra. 

Det är flockkänsla utan tjafs. 

Samtliga tjejer är överens om att det är 

ett tungt och tufft jobb. 

– Vilja, envishet och grundstyrka räcker 

långt, som på skogsbranden i somras. Jag 

gick fem kilometer genom skogen med 

tjugo kilo över axlarna, fyrhjulingen var 

trasig. Det var inga problem just då, men 

efteråt var jag helt slut, erkänner Louise. 

Å andra sidan är skogsbrand bland det 

tuffaste uppdrag en brandman kan ha. 

Porjusbon och deltidsbrandmannen 

Yvette Nordström minns förra årets 

skogsbrand i Bodträskfors, då hon jobbade 

i 12-timmarspass. 

Slumpen, övertalningen eller drömmen som uppfylldes. Hur man blir deltidsbrandman i Vuollerim, fem mil från Jokkmokk, 

varierar. – Det var Viktoria som tjatade iväg mig, säger Jenny Bergdahl (mitten). Louise Kramnäs Larsson(vänster) bjöds på kaffe 

och för Viktoria Brännmark var det en ”pojkdröm”. 

Folk ringde 

sista samtalet till 

sina anhöriga, det 

var overkligt. 

– Det var slitsamt på flera plan. Vi var 

25 ur räddningspersonalen som blev 

inringade av branden. Folk ringde sista 

samtalet till sina anhöriga, det var overkligt. 

Samtidigt mäktigt att se flygbränder 

hoppa 30 meter i trädtopparna. Men så 

fick vi order om att kasta oss i bandvagnarna 

och köra genom elden, och kom ut 

oskadda, berättar hon. 

– Vi har kanske inte samma råstyrka 

som killarna, men jag har aldrig hamnat 

i en situation jag inte klarat av. Tjejer kanske 

löser problemen på andra sätt, säger 

Annica Lindmark, 30, också hon deltidsbrandman 

i Porjus. 

Själv blev hon och sambon värvade i 

samma andetag de flyttade till Porjus. 

– När vi fick nyckeln till lägenheten, 

stack hyresvärden till oss ansökningspapper 

till brandkåren. Han var själv deltidsbrandman. 

Tjejerna är medvetna om att de tagit 

steget in i en mansdominerad värld – på 

både gott och ont. 

– I början kände jag verkligen i luften 

att jag inkräktade på männens revir, säger 

Viktoria. 

– Många har nog sett brandstationen 

som tjejfri zon, som en tillflyktsort för 

grabbar. Och så kommer det in tjejer och 

ändrar och rör om. 

Ganska snabbt blev de accepterade. 

– Men först fick vi visa att vi är att räkna 

med på insats. 

– Och bli av med ”oskulden”, som de säger 

efter första utryckningen. Fast med 

tanke på alla barn vi har, så var det ju redan 

kört…, skrattar Louise. 

Skinn på näsan och gott självförtroende 

är helt klart nödvändiga egenskaper. 

– Framför allt är det jätteviktigt att killarna 

i kåren är villiga att släppa in oss, 

annars blir steget för stort att ta, säger 

hon. 

– De flesta i bygden är angelägna om att 

vi ska ha ett brandförsvar, men visst får 

man höra en del bakvägen, menar deltidsbrandman 

Eva Öberg, som också jobbar 

som textillärare och lokalvårdare på 

Porjusskolan. Hon är på samma skift som 

Margot i Grillen. 

”Bara det inte börjar brinna hos mig, 

för hur ska tjejerna få ut mig”, är en av 

kommentarerna. 

– Men det är inget att bry sig om, vi vet 

att vi gör ett lika bra jobb som killarna. 

Att ställa upp som deltidare kräver både 

engagemang och god planering. 

– Under vaktveckan gäller det att anhöriga 

och kollegor ställer upp. Jag har 

en sexmånaders bebis hemma, jag måste

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 reportage 

redskapen 

Kraften i Porjus. Kommer inte enbart från älven, utan ockå från tjejerna på orten. Utan dem skulle deltidskåren få stänga igen. 

Från vänster: Yvette Nordström, 38, Anna Kramer, 26, Katarina Larsson, 42, Eva Öberg, Margot Döfnäs, 49, samt Annica Lindmark, 

30. Från början var Porjus brandstation en industribrandkår för Vattenfalls räkning. I dag har kraftstationen avtal med kommunen. 

61 av 93 kommuner har i dag akut brist på deltidsbrandmän och svårt att klara beredskapen. 

planera för backup när larmet går, förklarar 

Viktoria, som inte såg graviditeten 

som något bekymmer. 

– Jag klev åt sidan en period, slutade 

rökdyka och bytte arbetsuppgifter. Körde 

släckbilen tills magen blev för stor och 

jag inte nådde fram till ratten. Det var i 

sjätte månaden. 

Enda nackdelen hon upplever är att 

det saknas dubbla omklädningsrum på 

brandstationen. Alla byter om till larmställ 

i vagnhallen, men sen går tjejerna 

hem och duschar efter insatsen eller övningen. 

Louise håller med: 

– Det är klart att det vore bra om det 

fanns bastu och dusch även för oss. Ibland 

har man behov av att prata av sig 

efteråt. På sikt, när vi blir ännu fler, måste 

det fixas omklädningsrum. Men det har 

ju med ekonomi att göra. 

Förman ”Pjodden” Sandman har varit 

vid Porjus brandstation i 25 år. Han har 

tagit emot tjejerna med öppna famnen. 

– Vi har tjejer på alla lag. Det har blivit 

trevligare och roligare stämning på något 

vis. Tjejerna är mer vetgiriga, frågar om 

allt och vill ha koll på läget, säger han. 

– Jag hoppas tjejerna även satsar på befälsutbildning 

så småningom, jag är övertygad 

om att de skulle fungera utmärkt 

som förmän. 


Topp fem 

Antal deltidsbrandmän i Sverige: 

cirka 10 400 

Varav antal kvinnor: 306 

Andel kvinnor i deltidskåren: 

Jokkmokk: 21 procent 

Arjeplog: 18 procent 

Rättvik: 18 procent 

Trelleborg: 15 procent 

Torsby: 13 procent 

Snitt i Sverige: 3 procent 

Källa: Räddningsverket/Årsuppföljning 

2006 Lag om skydd mot olyckor i 

kommunen 

Hallå där! 

1 

Thomas Andersson, platschef, Jokkmokks 

räddningstjänst: 

11 av era 53 deltidsbrandmän är 

kvinnor. 

Hur gör ni? Varför lyckas ni så bra 

med att rekrytera tjejer? 

– Vi har använt oss av hela befolkningen, 

inte bara ena halvan. Det är ingen hemlighet 

att det är svårt att rekrytera deltidsbrandmän 

och befäl i glesbygd, med 

tanke på att folk ofta pendlar till jobb på 

andra orter. 

– Tjejerna betyder jättemycket för vår 

organisation. Vi skulle ha svårt bedriva 

räddningstjänst utan dem. 

– Att vi lyckats beror främst på ett stort 

engegemang från de som redan arbetar 

på deltiden i Porjus och Vuollerim. De 

har gått runt och raggat och punktmarkerat 

tjejerna på orten och frågat dem 

personligen. 

– När vi väl fick in ett par tjejer, rasade 

det på. De värvar varandra. Sen har vi även 

fått pengar från Räddningsverket för att 

köra prova-på dagar för tjejer. Det har 

varit uppskattat. 

Hur anpassar ni brandstationerna, 

med dusch och omklädningsrum, när 

allt fler tjejer strömmar till? 

– Tyvärr ligger vi efter där, Porjus brandstation 

är gammal och svår att bygga om 

eller ut. Det är inte alldeles enkelt, det 

handlar om ekonomi. 

– Ofta bor tjejerna nära och går hem 

och duschar efter insatsen. Men självklart 

måste vi satsa på att anpassa stationen om 

utvecklingen fortsätter så här. 

Blir det annorlunda när tjejerna kommer 

in? 

– Ja, absolut och alla tycker det är positivt. 

Mixade arbetsplatser är alltid trevligare 

och mer stimulerande. Eventuell 

macho-jargong försvinner på en gång. 

– Dessutom breddar vi oss, får en bättre 

slagstyrka som team i och med att vi får 

så många blandade kompetenser. Vi har 

ju allt från snickare, rörmokare och undersköterskor 

i styrkorna, det som inte 

killarna är bra på, är tjejerna starkare på 

och vice versa. 

Jokkmokks räddningstjänst 

n Består av tre deltidsstationer, 

Jokkmokk, Porjus och Vuollerim samt 

två räddningsvärn, Kvikkjokk och 

Kåbdalis. 

n Av 60 deltidsbrandmän är elva kvinnor. 

I värnen finns tre tjejer. 

n Jokkmokk är till ytan landets näst 

största kommun 

n Larm: cirka 100 per år. 

n Räddningstjänsten tillhör kommunens 

samhällsbyggaravdelning. 

n Köper tjänster från Boden: räddningschef 

, högre befäl i beredskap 

samt förebyggandearbete. 

n I Porjus finns cirka 400 invånare, i 

Vuollerim det dubbla.

1 reportage 


”Inte utan djungel 

ULLATTI/GÄLLIVARE. De tror sig ha 

släckt Sveriges kallaste villabrand. 

Och de åker ingenstans utan djungelolja 

i släckbilen. 

Räddningsvärnet i Ullatti är en av 

Gällivare räddningstjänsts förlängda 

armar. 

Vattnet frös i slangarna, pumpen frös. Termometern 

visade minus 50 när villan i 

byn Ullatti brann för ett par år sedan. 

– Det tog ett dygn att tina slangarna. 

När vi släckt hade vi kärn-is i 500 meter 

slang, minns Anders Nilsson, ullattibo 

och ansvarig förman för räddningsvärnet 

i byn. 

– Men ingen kom till skada. Familjen 

väcktes av hunden klockan fyra på morgonen 

och fick fly ut i kylan i sockar och 

underkläder. Vi kunde bara rädda halva 

villan, det gick inte att få fram tillräckligt 

med vatten. 

Sedan dess startar de vintertid alltid 

pumpen inne i brandgaraget innan de 

rycker ut. 

Räddningsvärnet i Ullatti är ett av fyra 

värn i Gällivare kommun. Ullatti-värnet 

består av elva man och de är välutrustade 

och motiverade. De har länge åkt som förstaenhet 

på larmen i sitt område. 

– Vi har en viktig uppgift den första 

halvtimmen, det är nödvändigt att vi 

finns. Det är sex mil till Gällivare och det 

tar lång tid innan heltidsstyrkan är här. 

Dessutom har vi ett stort område att bevaka, 

det ligger sju andra byar i trakten som 

vi har beredskap för, säger Anders Nilsson 

som ingått i värnet i drygt 20 år. 

Räddningsvärn bygger på frivilliga krafter. 

Att få folk att ställa upp har aldrig varit 

några problem. 

– Man känner starkt för sin bygd och 

vill ta ansvar. Vi är mångsysslare och finns 

ofta till hands. Många av oss jobbar här 

i byn, andra strax utanför. Vi är bönder, 

gruvarbetare, mekaniker, skogsarbetare, 

egenföretagare, undersköterskor och fastighetsskötare. 

I Ullatti bor knappt 300 invånare, här 

finns en kombinerad livsmedelsaffär 

och bensinmack, äldreboende, skola och 

dansloge. Byn är vackert belägen i sluttningen 

av berget Särkivaara, nere i dalen 

flyter Ängesån fram. 

De 10-20 utryckningar de har på ett år 

gäller trafikolyckor, skoterolyckor, husbränder, 

skogsbränder eller personer som 

kommit vilse i vildmarken. 

Sommartid är knott och svidd påfrestande 

fiender. Djungeloljan är obligatorisk 

i utrustningen. 

Värnet har en motorspruta och en släckbil 

från 2003, som tidigare gick i Gällivare, 

och i övrigt ungefär samma utrustning 

som en deltidskår. 

De delar brandstationsbyggnaden med 

Ullattis Idrottsförening. Inpå knuten ligger 

slalombacken, skidspår, isrinken och 

fotbollsplanen. 

Värnet larmas av larmcentralen i Gällivare. 

Sirenen uppe på taket till brandgaraget 

tjuter och blinkar. Sen går djungeltrumman. 

– De flesta dyker upp vid larm och är det 

kväll, helg eller natt kommer alla, konstaterar 

Anders, som ringer alla mobiler 

på larmlistan. 

Två-tre tar släckbilen, resten kommer 

till skadeplasten i egna bilar. 

– Syrran bor mitt emot brandstationen, 

så hon ringer mig direkt ifall jag skulle 

vara utom hörhåll, säger Per Nilsson, 

60. 

Han är värnets äldste deltagare, ”det går 

i släkten”, som han säger. Hans far ingick i 

värnet på 50-talet. Nu är också sonen Olle 

med i värnet. 

Han blev fullvärdig medlem när han 

fyllde 18. 

– Men jag var med en hel del redan innan 

dess, men då fick jag mest spela offer 

på övningar och så, säger Olle Nilsson, i 

dag 22. 

Både han och pappa Per jobbar i Aitikgruvan 

utanför Gällivare, men skulle de få 

ett larm är det okej att de åker ”hem”. 

Peter Eriksson har desto närmare om 

larmet kommer på arbetstid. Han är undersköterska 

på äldreboendet som ligger 

granne med brandstationen. 

– Jag har velat bli brandman sedan jag 

var liten. Och man vill göra en insats för 

De kommer i regel – och de kommer 

jäkligt många! 

Tre gånger Nilsson. Räddningsvärnet i Ullatti, Gällivare kommun, består av elva man. 

Här representerat av Olle Nilsson, Per Nilsson (far till Olle) samt värnchefen Anders 

Nilsson. 

– Här bor knappt 300 personer, men det är inga problem att få frivilliga till värnet. 

Folk vill ställa upp för bygden, säger Anders Nilsson. Foto: Katarina Sellius 

byn, det dröjer ju innan någon annan 

kommer, säger han. 

Värnet har även komplett rökdykarutrustning. 

– Men vi ska egentligen inte rökdyka. 

Andningsskydden ska användas för att 

skydda oss själva, till exempel vid bilbrand. 

Men skulle vi komma till en husbrand 

och vi visste att det fanns folk därinne, 

skulle vi inte tveka att gå in. Inte 

skulle vi stå ute och vänta en halvtimme 

till heltiden från Gällivare kommer, konstaterar 

Peter. 

En gång i månaden övar de, ofta kommer 

någon från Gällivare och håller utbildning. 

– Kontakten med heltiden i Gällivare är 

väldigt bra, vi känner att de satsar på oss 

och att de behöver oss, säger värnchefen 

Anders Nilsson. 

Enligt räddningschef Kjell Ragnestam, 

Gällivare räddningstjänst, fyller räddningsvärnen 

en viktig funktion: 

– Gällivare räddningstjänst har enorma 

ytor att bevaka, utan räddningsvärnen 

skulle vi inte fixa det. Vi har även i Nattavaara, 

Skaulo och Nilivaara. Utöver det 

har vi avtal om släckhjälp med Jokkmokk, 

Boden, Pajala och Kiruna, säger han. 

– För värnet innebär det att larmen går 

ut som vanligt, men det finns ingen jour 

och brandmännen har ingen skyldighet 

att rycka ut. Är de hemma, har möjlighet 

och vill, kan de rycka ut. Men de kommer i 

regel – och de kommer jäkligt många! 

KATARINA SELLIUS

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 reportage 

oljan” 

Brandgarage. Räddningsvärnet delar lokaler med Ullatti Idrottsförening. 

Det blir en hel del samarbete, som exempelvis när isrinken ska 

spolas. 

1 

– Det är sex mil till räddningstjänsten i Gällivare. Det finns ingen 

möjlighet för dem att hinna hit i tid. Räddningsvärnet fyller en viktig 

funktion i hela trakten, säger Peter Eriksson som jobbar på byns äldreboende. 

Frivilliga värn vill ha erkännande 

Frivilliga räddningsvärn måste få 

bättre status och mer utbildning. Det 

hävdar organisationen Sveriges frivilliga 

brandkårer. 

Nu får de gehör från Räddningsverket. 

Det finns omkring 300 frivilligkårer i landet, 

bestående av 3 500 frivilliga brandmän 

som får betalt bara för utryckningar. 

– Vi har länge försökt få stöd och ett erkännande 

från samhället och Räddningsverket, 

att värnen finns och gör stor nytta, 

säger Anders Liljegren, vice ordförande i 

Sveriges frivilliga brandkårer som organiserar 

ett 50-tal räddningsvärn. 

I en skrivelse till Räddningsverket vill 

man uppmärksamma räddningsvärnens 

situation. 

De flesta värn har avtal med sina kommuner 

som ger dem utrustning och viss 

utbildning. 

– Men det saknas statligt stöd i form av 

utbildningsprogram som man har för heltids- 

samt deltidsbrandmän. Det är det 

stödet och den dialogen vi eftersträvar 

från Räddningsverket. Vi ser ett stort behov 

av bättre villkor för värnen. 

Frivilliga brandmän har ingen möjlighet 

till utbildning inom Räddningsverkets 

system, de kan inte söka eftersom de inte 

räknas som kommunalt anställda. 

De senaste åren har flera kommunala 

deltidskårer lagts ner, men en ökad kris- 

medvetenhet har gett en större betydelse 

för räddningsvärnen. 

– Det skulle betyda oerhört mycket för 

frivilliga värnen att få acceptans och ett 

erkännande från Räddningsverket, säger 

Anders Liljegren. 

– Vi ställer självklart upp på en dialog 

med frivilligorganisationerna, säger Håkan 

Axelsson, chef vid Räddningsverkets 

avdelning för Stöd till räddningsinsatser. 

Han är övertygad om att frivilliga krafter 

kommer få en allt starkare roll i framtiden. 

– Det är en trend i vårt samhälle. Både 

staten och kommunerna måste bli bättre 

på att öppna ögonen för frivilliga kraf- 

ter. Minskade resurser i kombination 

med framtida klimatförändringar och 

vad det för med sig, kommer öka behovet 

av frivillighet. Som vid större kriser, 

översvämningar eller andra påfrestningar 

i samhället. 

Utbildningssystemet för brandmän 

anses inrutat, endast öppet för deltids- 

och heltidsbrandmän. Kommer detta 

förändras? 

– Konkret är inga omedelbara förändringar 

aktuella, men det är viktigt att 

starta en dialog och hämta in frivilligorganisationers 

syn. Framöver bör både 

stat och kommun anpassa systemet till 

de behov som finns. 

KATARINA SELLIUS

16 internationellt 


Stort behov av 

materiel på Balkan 

Balkan-området drabbades 

hårt av skogsbränder under 

sommaren. Flera länder begärde 

internationell hjälp. 

Räddningsverket bistod 

Makedonien och Albaninen 

med både kunnande och 

utrustning. 

Den 26 juli reste Karl-Axel Dahlberg 

och Tonny Karlsson, till Makedoniens 

huvudstad Skopje för 

att undersöka hjälpbehovet och 

om den svenska materielen var 

användbar. 

– Efter en två timmar lång helikopterflygning 

över 40 skogsbränder 

kunde vi konstatera att 

de saknade såväl folk som materiel, 

säger Karl-Axel Dahlberg. 

De ville ha all hjälp de kunde få 

och Sverige skickade sex skogbrandscontainrar 

plus tio ton 

skumsvätska med lastbil. Transporten 

anlände sent på kvällen 

30 juli. 

Instruktörer fick en dags utbildning 

på utrusningen som 

därefter kördes ut i området 

runt Skopje för att bygga upp begränsningslinjer. 

Containrarna 

togs emot med öppna armar. 

– Räddningstjänsten i Skopje 

med 600 000 invånare har inte 

gjort några investeringar på 15 

år. Den senaste nyanställningen 

skedde 1994 och de har 80 vakanser. 

En vecka senare skickades 

två skogsbrandscontainrar till 

Tirana i Albanien. Vilken nytta 

den svenska utrustningen gjorde 

ska följas upp. Det kan även bli 

aktuellt med ytterligare, mer 

långsiktig hjälp. 

– Vi ska åka ner och utvärdera 

användningen av utrustning och 

samtidigt diskutera ett program 

för kapacitetsuppbyggnad, berättar 

Karl-Axel Dahlberg. 

Några veckor senare utbröt 

skogsbränder i Grekland som 

begärde internationell hjälp. 

Sverige erbjöd skogsbrandscontainrar 

och skickade två man 

för att undersöka om materielen 

skulle passa. 

Svag helikopterberedskap. När Grekland begärde helikopterhjälp 

fanns inte en enda av det svenska försvarets större helikoptrar 

tillgängliga. Felaktig olja gjorde att ingen kunde lyfta. 

Patrik Åhnberg, Attunda, och 

Thomas Winnberg, Södertörn, 

kunde konstatera att förhållanden 

och taktik skiljer sig en del 

från svenska. 

– Jordlagret är tunt och gräset 

är som torrt, svenskt fjolårsgräs. 

Skogarna består av låga träd, liknande 

våra enar. Det brinner på 

ett helt annat sätt; det är torrare 

och branden sprider sig snabbare, 

säger Patrik Åhnberg. 

Eftersom det skulle ta minst 

ett dygn att transportera containrarna 

från Sverige och de 

började få bränderna under 

kontroll tackade man nej till 

utrustning. 

Grekland har stora områden 

med otillgänglig terräng och 

mycket bygger på flygresurser. 

Taktiken är att slå ut branden 

med vattenbombning medan 

den fortfarande är liten. 

På marken satsar de på små, 

rörliga skogsbrandsenheter och 

har relativt ont om tankfordon. 

Där skulle den svenska utrust- 

Den svenska hjälpen var sent 

på plats i Grekland. Det tar tre 

dagar att flyga en helikopter 

från Sverige till Grekland. 

– Det är på gränsen för hur 

långt man flyger med en helikopter, 

säger Carl Håkansson, 

pilot och flygchef för Ostermans 

Helicopter. 

Återigen har Sverige fått kritik 

för långsamt agerande och att 

andra länder var snabbare. Norge 

var på plats i Grekland med 

sina helikoptrar två dygn före 

den svenska. 

Förklaringarna är flera. Via 

den så kallade EU-mekanismen 

begärde Grekland hjälp med 

Canadair-flygplan och tunga 

helikoptrar fredagen 24 augusti. 

Räddningsverket vände sig till 

försvaret. 

– Men deras helikoptrar hade 

fått felaktig olja och var inte tillgängliga, 

berättar David Norlin, 

Räddningsverkets internationella 

avdelning. 

Eftersom grekerna var villiga att 

betala för hjälpen förmedlade 

Räddningsverket då kontakt 

med det privata helikopterbolaget 

Ostermans. Den helikopter 

ningen varit till nytta. 

– Vi skulle till exempel kunnat 

hjälpa till att skydda en bergsby 

genom vår kapacitet att bygga 

system för vattenförsörjning, 

säger Patrik Åhnberg. 

Patrik Åhnberg och Thomas 

Winnberg tar också med sig en 

viktig detalj när Sverige ska erbjuda 

andra länder hjälp. 

– Det behövs bilder på vår materiel. 

Nomenklaturen skiljer sig 

länder emellan och när vi kunde 

visa bilder på en del av utrustningen 

blev intresset mycket 

större. 

GUNNO IVANSSON 

Den grekiska terrängen är 

ofta svårtillgänglig och bränder 

sprider sig snabbt i de torra, 

lågväxta skogarna. 

Svensk helikopter 

sent på plats 

Ostermans kunde erbjuda ansåg 

Grekland var för liten och tackade 

först nej till erbjudandet, men 

ändrade sig på söndag kväll. 

Det blev då upp till Ostermans 

att förhandla med grekiska myndigheter 

om betalningen och 

först på tisdag morgon kom Carl 

Håkansson iväg. Efter två övernattningar 

och en fem timmars 

försening på grund av dimma 

i Alperna var han framme på 

torsdag. 

Helikoptrar är inte avsedda för 

långflygningar och den aktuella 

helikoptern, en Bell 205, har en 

räckvidd på två timmar. För att 

ta sig till Grekland måste den gå 

ner för att tanka åtta gånger. 

– Resan tog lika lång tid för 

de norska helikoptrarna, men 

de åkte två dagar tidigare, säger 

Carl Håkansson. 

Norge har ett annat system 

för sina helikopterresurser. Där 

finns redan färdiga avtal mellan 

myndigheterna och privata helikopterföretag 

som alltid har 

resurser i beredskap. I det här 

fallet gick dessutom norska UD 

in och tog på sig kostnaden för 

insatsen. 

– Det går att göra på olika 

sätt, men vi följde idén bakom 

EU-mekanismen för hur en begäran 

om hjälp ska hanteras, 

säger David Norlin. 

Räddningsverket undersökte 

först möjligheten att skicka helikoptern 

med ett Herculesplan, 

men den visade sig för stor. 

– Bell 205 är ursprungligen en 

amerikansk arméhelikopter och 

byggd för att kunna transporteras 

med ett Hercelusplan. Vi har 

monterat högre landningsställ 

för att kunna gå ner på hyggen. 

De går att lossa, men nu fanns 

det väl inte tid, säger Carl Håkansson. 

Väl framme gjorde den svenska 

helikoptern ändå nytta. 

– Med min mindre och smidigare 

maskin kunde jag gå in på 

svårtillgängliga ställen och släppa 

min last. När grekerna fick 

se det blev jag flitigt utnyttjad. 

I tre dagar eftersläckte jag skogsbränder, 

säger Carl Håkansson, 

som uppskattar att hans insats 

kostar grekerna omkring en miljon 

kronor. 

GUNNO IVANSSON

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 internationellt 

I Pisco söder om Lima i Peru, tvingades människor bo i tältläger sedan en jordbävning förstört stora 

delar av staden. Foto: Räddningsverket 

Svenska tält till Peru 

Räddningsverket genomförde 

två hjälpinsatser i Sydamerika 

i augusti. Tält, filtar och 

sovsäckar till jordbävningsdrabbade 

Peru och it-stöd till 

Jamaica efter orkanen Dean. 

Jordbävning med epicentrum 

i havet utanför Peru 15 augusti 

beräknas ha krävt 600 offer. Via 

FN:s katastrofsamordningsorgan 

begärde peruanska myndigheter 

assistans under natten till 

lördagen. 

Sent på måndag kväll lyfte 

ett plan från Landvetter med 

93 tält och kaminer skänkta av 

Lions samt filtar, sovsäckar och 

presenningar. 

Pisco 25 mil söder om Lima 

med 130 000 invånare, var en av 

de hårdast drabbade städerna. 

Där landade det svenska hjälpplanet 

på en gammal militärbas 

natten till onsdagen. 

– Vi överlämnade materielen 

till civilförsvaret som i sin tur 

lämnade den till Frälsningsar- 

mén. De drev redan flera tältläger, 

berättar Gudrun Carlsson, 

Räddningsverket, som tillsamman 

med Mats Hallsund, Räddningsverket 

i Skövde och en 

person från Lions följde med 

planet. 

Behovet av tält var stort. 

– Vi åkte genom staden och 

det var inte många hus som var 

oskadda. Det var ganska kallt 

och fuktigt och människor bodde 

i ruinerna, berättar Gudrun 

Carlsson. 

Räddningstjänstens stängning 

av Hotell Gustaf Fröding 

i Karlstad blev ett antiklimax. 

Eftersom stängningen 

upphävdes efter några dagar 

fanns inget beslut att överklaga. 

Länsstyrelsen prövar 

därför inte ärendet. 

Beslutet är en besvikelse för 

Karlstadsregionens räddningstjänst 

som gärna sett en rättslig 

prövning av sitt beslut, var det 

skäligt att stänga hotellet. 

– Vi har inte fått sakfrågan 

prövad och det är synd för hela 

den svenska räddningstjänstens 

tillsynsverksamhet, säger 

Hans Berged, ställföreträdande 

räddningschef för Karlstadsregionens 

räddningstjänst. 

Hotellet stängdes av räddningstjänsten 

11 maj eftersom 

man ansåg att brandskyddet 

hade så allvarliga brister att 

det förelåg omedelbar fara för 

liv och hälsa. Beslutet byggde 

på en revisionsbesiktning som 

hittade 93 brister. 

Hotelledningen godtog inte 

besiktningen och anlitade en 

annan konsult. Denne upptäckte 

bara ett fåtal brister och 

16 maj hävde räddningstjänsten 

stängningen. 

Ledningens överklagan kom 

in till länsstyrelsen först efter 

att hotellet öppnat igen och 

enligt Räddningsverket finns 

då inget beslut att överklaga. 

Den uppfattningen delar länsstyrelsen. 

Hans Berged är besviken på 

Räddningsverkets korta, ”juridiska” 

yttrande. 

– På förebyggandekonferenser 

och på hemsidan i samband 

med stängningen har 

Räddningsverket sagt att det 

är bra att räddningstjänsten 

sätter ner foten. När vi verkligen 

sätter ner foten får vi ingen 

reaktion alls. Det känns lite 

snöpligt. 

Själv anser han fortfarande 

att räddningstjänsten fattade 

rätt beslut. 

– Vi gick igenom ärendet 

otroligt noga före beslutet 

togs. Vi kunde inte handlat 

annorlunda. 

Mette Lindahl-Olsson, enhetschef 

på Räddningsverket, 

förklarar det kortfattade yttrandet. 

– Självfallet ser vi, precis som 

kommunen, att det här ärendet 

ger oss lärdomar och väcker ett 

antal frågor som behöver bearbetas 

och utvecklas. Eftersom 

stängningen upphävdes efter 

några dagar fanns inget beslut 

att pröva. 

17 

Stängningen 

av hotellet 

prövas inte 

Generellt har Räddningsverket 

uppfattningen att om 

brandskyddet är allvarligt eftersatt 

bör räddningstjänsten 

använda de maktbefogenheter 

man har, även att stänga verksamheter. 

– Annars kommer tillsynsinstrumentet 

inte att fungera. Behovet 

av tvångsåtgärder beror 

givetvis på hur allvarliga bristerna 

är och den bedömning 

tillsynsförrättaren gör om 

ägare eller nyttjanderättshavares 

vilja att vidta nödvändiga 

åtgärder. 

Också hotelledningen hade 

hoppats på en prövning, även 

om beslutet inte var oväntat 

för deras advokat. Hotellet anser 

att de problem som fanns 

skulle lösts på ett mindre drastiskt 

sätt. 

– Räddningstjänsten kunde 

varit mer lyhörd och lyssnat 

på vad hotelledningen hade 

att säga, vilket i stora delar 

visade sig vara korrekt. Men i 

spåren efter Borgholms-branden 

var räddningstjänsten lite 

för ivrig, säger hotellets advokat 

Tom Placht. 

Han kommer nu att kräva 

kommunen och konsulten 

bakom den första besiktningen 

på ersättning för förluster och 

badwill som hotellets drabbades 

av vid stängningen. 

Fakta 

Hotellsäkerhet 


Efter branden på Hotell 

Borgholm kartlägger Räddningsverket 

med hjälp av 

ett antal räddningstjänster 

brandskyddet på ett urval 

av omkring 100 hotell i 

landet. 

Kartläggningen görs på 

rekommendation av Haverikommissionen 

och är ett 

stöd för det allmänna råd 

om brandskydd på hotell, 

pensionat och vandrarhem 

som Räddningsverket håller 

på att ta fram. 

Samarbete pågår också 

med Svenska Brandskyddsföreningen, 

som tagit fram 

utbildning kring hotellbrandskydd 

och Sveriges 

Hotell- och Restaurangföretagare, 

som tar fram vägledningar 

kring brandskydd 

på hotell för sina medlemmar.

1 nyheter 


Var tredje kvinnlig 

SMO-elev trakasserad 

Fler än var tredje kvinnlig 

student på Räddningsverkets 

skolor känner sig trakasserad 

på grund av kön. Var fjärde 

anställd kvinna upplever 

samma sak. 

Det visar en enkätundersökning 

om förekomsten av sexuella trakasserier 

eller trakasserier på 

grund av kön under de senaste 

tre åren som Räddningsverket 

genomfört. 

Enligt undersökningen upplever 

34,6 procent av de kvinnliga 

studenterna och 24 procent 

bland anställda kvinnor att de 

trakasserats antingen sexuellt 

eller på grund av kön. 

– Jag hade inte väntat mig att 

det skulle förekomma i den här 

omfattningen. Vi har utan tve- 

Nationellt 

samarbete mot 

naturolyckor 

En nationell plattform för 

arbete med naturolyckor har 

nu skapats. 

I september träffades generaldirektörerna 

och ledarna för 

ett 15-tal myndigheter och organisationer 

vid Räddningsverkets 

skola i Rosersberg. Det blev 

startskottet för den nationella 

plattformen och det samordnade 

svenska arbetet mot en 

klimatanpassning. 

– Naturolyckor har alltid inträffat, 

men i och med klimatförändringar 

förväntas de öka 

i omfattning. Därför krävs ett 

samordnat arbete, säger Claes- 

Uno Brask, från Räddningsverket 

och ansvarig för att koordinera 

det samordnade arbetet. 

– Även om vi i Sverige har goda 

resurser att förebygga och åtgärda 

effekter av naturolyckor, 

visar de senaste årens händelser 

med översvämningar, stormar, 

skogsbränder, ras och skred att 

vi är sårbara. Målet är att bli effektivare 

på att hantera de här 

händelserna. 

Ett av de första stegen är att varje 

myndighet kartlägger sitt eget 

klimatanpassningsarbete. 

– När vi har en bild av vad var 

och en gör, kan vi hitta problemen 

och luckorna i det svenska 

förebyggande arbetet och beredskapen? 

Därefter kan vi ta 

itu med det konkreta arbetet. 

– Men att driva detta arbete 

utifrån en gemensam plattform 

fråntar absolut inte varje myn- 

kan ett allvarligt problem och 

det måste vi ta itu med. Jag har 

redan haft ett möte med Räddningsverkets 

chefer och det finns 

en stor vilja i organisationen att 

komma till rätta med problemen, 

säger Göran Gunnarsson, 

Räddningsverkets generaldirektör. 

Även män i Räddningsverket 

upplever sig trakasserade, men 

inte alls i samma utsträckning. 

Till skillnad från kvinnorna är 

det fler anställda än elever som 

trakasseras, 7,5 respektive 4,6 

procent. 

Trakasserierna uppges ha inträffat 

på arbetsplatsen, under 

arbetstid. För de absolut flesta 

– både kvinnor och män – är det 

en enskild, äldre man som upp- 

dighet att ta ansvar för sina egna 

åtgärder på det här området. Vi 

vill också undvika dubbelarbete, 

poängterar Brask. 

Hur kommer allmänheten att 

märka av det intensifierade arbetet? 

– Klimatförändringarna och 

att de kan öka risken för naturolyckor 

ligger numera i folks 

medvetande. Det leder till ökade 

krav på att samhället ska arbeta 

för att minska riskerna och ha 

förmåga att hantera naturolyckorna 

när de inträffar. 

De myndigheter och organisationer 

som deltar i samarbetet 

är: Räddningsverket, Lantmäteriverket, 

Banverket, Svenska 

kraftnät, Boverket, Skogsstyrelsen, 

Vägverket, utrikesdepartementet, 

försvarsdepartementet, 

Livsmedelsverket, Sveriges kommuner 

och landsting, Sveriges 

geologiska undersökningar, 

Naturvårdsverket, Socialstyrelsen,Krisberedskapsmyndigheten 

och Statens geotekniska 

institut. 

Den nationella plattformen 

är ett led i den tioårsplan som 

FN antagit om att göra världen 

säkrare mot naturolyckor. Målet 

är att effekterna av naturolyckor 

påtagligt ska ha minskat år 2015. 

Redan 2009 ska arbetet på nationell 

nivå följas upp av FN-organet 

International Strategy for 

Disaster Reduction (ISDR). 


ges ha trakasserat. Han finns i 

den egna arbetsgruppen eller 

är närmaste chef. De vanligaste 

skälen till att kvinnor känner sig 

trakasserade är en sämre löneutveckling 

än männen, att de 

undanhållits information eller 

att deras kompetens har nedvärderats. 

Andra skäl är ovälkommen 

beröring, smekningar eller kramar, 

allmänna sexistiska kommentarer 

och uppträdande, 

ovälkommen uppmärksamhet 

med sexuella undertoner och att 

kvinnor undanhålls möjligheten 

att delta i informella nätverk. 

Få av de drabbade kvinnorna 

har rapporterat att de blivit 

utsatta, de tror inte att det ska 

förbättra situationen. De söker 

stöd hos familj och vänner, inte 

Naturolyckor samlas i databas 

Från 10 oktober finns erfarenheter 

från inträffade naturolyckor 

samlade i en nationell 

databas. 

Genom databasen samlas 

dokumentation om naturolyckor 

som hittills funnits 

spridd hos flera myndigheter. 

– Databasen har ett 20-tal händelser 

till att börja med och om 

ett år 100-150, beroende på hur 

arbetet går. Vi matar in successivt 

och besökare kommer att 

hitta nya händelser varje vecka, 

säger Magnus Johansson, projektledare 

vid Nationellt centrum 

för lärande från olyckor, 

NCO. 

i organisationen. 

Det vanligaste sättet att hantera 

trakasserierna är att ignorera 

beteendet, att undvika personen 

eller låtsas som om man 

inte bryr sig. 

En stor del av de drabbade 

kvinnorna (39,1 procent) upplevde 

trakasserierna som ytterst 

eller mycket obehagliga och 7,1 

procent som ytterst eller mycket 

hotfulla. 

Män upplever sig inte lika 

starkt kränkta av trakasserierna. 

Bara 13,7 procent av männen 

upplevde händelserna som 

ytterst eller mycket obehagliga. I 

knappt hälften av fallen var förövaren 

en annan man. 

Försvarshögskolan som utvärderat 

resultaten anser att de är 

representativa. Ju fler män som 

Databasen ska innehålla dokumentation, 

rapporter och 

utvärderingar, av naturolyckor 

som skred, ras, laviner, översvämningar, 

stormar, skyfall, 

åsk- och snöoväder, skogsbrand 

samt jordbävning. Både små och 

stora händelser läggs in. 

– Det finns ingen undre gräns, 

men den måste ha orsakat en 

samhällsskada eller tydlig miljöskada. 

Användarna kommer också att 

kunna utgå från en karta och begränsa 

sökningar till vissa områden. 

I februari-mars kommer 

det vara möjligt att på en karta 

se utbredningar av till exempel 

en översvämning. 

finns på en arbetsplats desto vanligare 

är trakasserierna av kvinnor. 

Samma förhållande råder 

där jämställdheten är dålig. 

Räddningsverket ska nu bland 

annat genom arbetsplatsträffar 

intensifiera arbetet för jämställdhet 

och mot trakasserier. 

– Vi har redan en handlingsplan 

mot kränkande särbehandling 

och trakasserier, men den 

har uppenbarligen inte trängt 

ut i organisationen. 

– Vi har konstaterat att det i 

flera avseenden bottnar i en kunskapsbrist. 

Räddningsverket tar 

avstånd från alla former av trakasserier 

och tolererar inte att 

det förekommer på arbetsplatsen, 

säger Göran Gunnarsson. 


Dokumentation om naturolyckor har hittills funnits spridd på flera myndigheter. Från 10 oktober 

finns data samlade i en naturdatabas som kan nås via Räddningsverkets webbplats. 

Databasen är viktig inte minst 

med tanke på vad som händer 

med klimatet. 

– Eftersom forskarna tror att 

vi i Sverige kommer att få större 

problem med stormar och översvämningar 

vilket i sin tur antagligen 

leder till fler ras och skred 

är det bra att ha en bank för att 

kunna se bakåt; se trender och 

hur man agerat och vilka lärdomar 

som dragits. 

Databasen kan nås via Räddningsverkets 

hemsida eller direkt 

på www.raddningsverket. 

se/naturolycksdatabas 

GUNNO IVANSSON


Haverikommissionen om tågurspårningen: 

Räddningstjänstinsatsen 

pågick för länge 

Vid tågurspårningen utanför 

Kungsbacka 2005 borde räddningsledaren 

i ett tidigt skede 

ha lämnat över ansvaret till 

Akzo Nobel och Banverket. Insatsen 

pågick i 16 dagar trots 

att kriterierna för räddningstjänst 

inte uppfylldes. 

Det anser Haverikommissionen 

i sin rapport från olyckan som 

skedde 28 februari 2005. Tåget 

med tolv klorvagnar hade kört 

in på ett sidospår för att släppa 

förbi ett X2000-tåg. 

Då föraren av klortåget skulle 

sänka farten tog inte bromsarna 

ordentligt. Eftersom farten var 

för hög öppnades en skyddsväxel 

och klortåget fortsatte ut 

på ett stickspår. 

Farten var fortfarande för hög, 

tåget körde igenom stickspårets 

stoppbock och plöjde ut i en 

leråker. 

Det kunde snabbt konstateras 

att det inte uppstått något klorläckage. 

Så länge vagnarna låg 

där de låg fanns enligt Haverikommissionen 

ingen uppenbar 

risk för klorutsläpp, och därmed 

var det inte heller räddningstjänst. 

Räddningschef i beredskap 

har uppgett att även han gjorde 

bedömningen av det inte var 

räddningstjänst efter akutskedet, 

men ändå beslöt att stanna 

kvar i räddningsjänstläge tills 

vagnarna var tömda på sitt innehåll. 

Beslutet innebar att räddningstjänstinsatsen 

varade i 16 

dagar. 

Haverikommissionen anser att 

det finns möjligheter för räddningstjänsten 

att följa utvecklingen 

och planera för en insats 

utan att det är räddningstjänst. 

Verksamhetsutövarna har ett 

långtgående ansvar både för 

Räddningsledaren: 

– Jag vågade inte lämna ifrån mig ansvaret 

Räddningsledningen gjorde 

bedömningen att räddningstjänstskedet 

enligt lagen 

upphörde redan andra dagen. 

Av säkerhetsskäl beslöt man 

ändå fortsätta insatsen tills 

klorvagnarna var tömda. 

I sina rekommendationer till 

Räddningsverket antyder Haverikommisionen 

att bristande 

kunskaper låg bakom beslutet. 

– Men det handlar inte om det. 

Redan första dagen var vi fullt 

på det klara med att räddnings- 

Haverikommissionen anser att räddningstjänsten borde lämnat över ansvaret till Akzo Nobel och Banverket i ett tidigt skede. Enligt 

kommissionen fanns ingen uppenbar risk för klorutsläpp, och därmed var det inte heller räddningstjänst. Nu kom räddningstjänstinsatsen 

att fortgå i 16 dagar trots att kriterierna för räddningstjänst inte var uppfyllda. Foto: Räddningstjänsten Storgöteborg 

skadeavhjälpande åtgärder och 

kostnader. Avspärrningar och 

eventuell utrymning kan länsstyrelsen 

ta ansvar för. 

Räddningstjänsten insåg att 

insatsen skulle bli långvarig och 

därför tecknades ett avtal mellan 

räddningstjänsten, Akzo Nobel 

och Banverket om att parterna 

skulle stå för sina egna kostnader. 

Men bestämmelserna i Lagen 

tjänstskedet var slut när det inte 

fanns risk för läckage, säger Kjell 

Collstedt, räddningsledare i beredskap 

inledningsvis. 

Räddningsledningen vågade 

inte lämna ifrån sig ansvaret 

av säkerhetsskäl när vagnarna 

skulle omhändertas. 

– När du står där som räddningsledare 

med ansvar för 

70000 människor vågar du inte 

åka därifrån förrän faran är över. 

Ett stort haveri hade till och med 

drabbat Göteborgs utkanter. 

om skydd mot olyckor kan inte 

sättas ur spel genom ett avtal och 

enligt Haverikommissionen kom 

det sannolikt till för att parterna 

inte var insatta i lagens bestämmelser 

om räddningstjänst och 

kostnadsansvar. 

Räddningstjänsten använde 

Rib för att göra bedömningar 

av riskområdet. I dåvarande 

version av verktyget fanns ingen 

möjlighet att automatiskt 

Kjell Collstedt kände en oro för 

att ekonomin kommer i första 

hand och säkerheten i andra om 

ansvaret lämnas över till verksamhetsutövarna. 

– Allt ska återställas så snabbt 

som möjlig och då finns en risk 

att man tummar på säkerheten. 

Jag säger inte att blivit så i just 

det här fallet, men generellt 

finns en stor risk att ekonomin 

prioriteras. 

Kjell Collstedt anser att Lagen 

om skydd mot olyckor är otydlig 

på det här området och har tidi- 

hämta in väderdata och Haverikommissionenrekommenderar 

Räddningsverket att utveckla 

Rib så att den möjligheten blir 

tillgänglig. 

Räddningsverket rekommenderas 

också att informera räddningstjänsten 

om vilket ansvar 

för åtgärder och kostnader som 

verksamhetsutövaren har under 

en räddningsinsats. 

gare skrivit till försvarsministern 

men fått svaret att lagstifningen 

är tillräcklig. 

– Vid den här typen av händelser 

borde det finnas nåt tydligare 

som gör att räddningstjänsten 

kan peka med hela handen även 

om det bara föreligger ”fara för”. 

Lagen tar inte tillräckligt tydligt 

hänsyn till människors säkerhet. 

Om inte vi håller i dirigentpinnen 

tror jag inte säkerheten får 

prioritet. 

Kjell Collstedt är övertygad 

om att flera säkerhetsåtgärder 

1 

Det Rib-verktyg som Haverikommissionen 

efterlyser har 

Räddningsverket arbetat på sedan 

ett par år tillbaka. Det heter 

Spridning i luft. 

– Vi räknar med att det ska vara 

klart i år. Verktyget tar emot väderdata 

från SMHI och kan visualisera 

spridningsberäkningar på 

en karta, berättar Tore Eriksson, 

chef för Rib-enheten 


inte kommit till om inte räddningstjänsten 

fungerat som ett 

slags ordförande vid alla genomgångar. 

– Vi tillät till exempel inte arbete 

på natten. Det förlängde naturligtvis 

insatsen, men kranförarna 

kunde inte garantera att 

arbete på natten var lika säkert. 

Det hade också fördelen att vi 

slapp skiftbyten och kunde ha 

samma personal som visste vad 

som diskuterats dagen innan. 

GUNNO IVANSSON

0 porträttet 


”Frälsaren” 

STOCKHOLM. Han dög inte förra gången Stockholm skulle få ny brandchef. Tio år senare hoppas många 

att han är frälsaren. 

Kanske är nu rätt tillfälle att bli chef i Stockholm. Kanske är Jan Wisén rätt man att skapa framtidstro i 

en medfaren organisation. 

Han har utstrålning, är vad man populärt kallar medial. Men han är också genuint kunnig. Jan Wisén 

lever i mångt och mycket med räddningstjänst. Kanske något mindre nu än för några år sedan. En överlevnadsfråga 

kallar han det, att koppla av och samla energi i stället för att leva med jobbet dygnet runt. 

– Jag har insett att chefen inte behöver kunna allt. Man måste våga vara okunnig. 

Människor som känner Jan Wisén säger att det nu blir ledarskap med stor delaktighet, att han är social 

och noggrann, mer förberedd än spontan. Men att han också kan ha hårda nypor och bli irriterad om 

folk inte hänger med i hans tempo. 

n Att bli chef i Stockholm, är det en dröm 

som blivit sann? 

– Både och. Sista året har det kanske inte 

varit så lockande, med alla konflikter, och 

jag har trivts bra i Södra Roslagen. Samtidigt 

gillar jag utmaningar, mår inte bra av att förvalta. 

Då blir jag rastlös. Stockholm har jättepotential. 

Det är huvudstaden, här händer 

mycket, här finns mycket utveckling. Det är 

en utmaning att vända en negativ trend till 

positiv, den kunde jag inte missa. 

n Hur var det att se turbulensen i Stockholm 

utifrån. Kliade det i fingrarna? 

– Ja, det gjorde det lite grann. Vet inte om 

jag kunnat göra något. Men det är frustrerande 

att se så många som far illa, yrkesstolthet 

som försvinner. 

n När du tillträdde i somras hade du efter 

en vecka plockat bort de tre områdescheferna. 

Orsak? 

– Det var ganska illa ställt i organisationen. 

Brist på samordning, styrning och uppföljning. 

Områdesstrukturen var en orsak till 

det, de fungerade lite som egna kårer. 99 

procent av personalen är oerhört positiv till 

ändringen. Underifrån har man sett hur det 

misshushållats med resurser. 

n Vilken bild fick du av Stockholms brandförsvar 

när du tillträdde i juni? 

– En turbulens som hade kulminerat med 

stora neddragningar. Här fanns ingen gemensam 

målbild, det var resursslöseri och 

otydlig organisation, neddragningarna var 

genomförda men inte accepterade. Brandförsvaret 

hade svårt att fullgöra tillsyn, personalen 

hade förlorat arbetsglädjen. Det var 

den bild Christer Ängehov och jag såg när 

vi kom hit. 

n Det här är ganska hård kritik mot den 

gamla ledningen. 

– Det kanske det är. Men det har funnits en 

ledningsgrupp, och jag kan ha synpunkter 

på hur den skötts. 

n Hur många finns kvar i ledningsgruppen? 

– Fyra av nio, fast gruppen har nu krympt 

till sju personer. 

n Rykten säger att Wisén har lobbat för det 

tänkta storförbundet, att du hjälpte till att 

plantera det hos politikerna. 

– Det här har jag pratat om i alla år. Redan 

1992 var jag involverad i planer på ett förbund. 

Det sprack på politisk oenighet och 

ett starkt inslag av att Stockholm ville bestämma. 

Därefter har funnits idéer. Jag har 

trott på tre stora områden, ett i norr, Stockholm 

i mitten och Södertörn i söder. De som 

lyckats är Södertörn. När Attunda började 

diskutera samgående med Stockholm blev 

det nya förutsättningar. Nu är det politikerna 

som driver frågan. 

n Men du har varit med och påverkat? 

– Jo, så tillvida att jag tycker det är en positiv 

utveckling. 

n Är ni säkra på att ni blir större än Storgöteborg? 

– He, he. Det är inget självändamål. Och 

även om 17 kommuner är aktuella i dag vet 

vi inte hur många som skriver på. 

n Vi hoppar tillbaka i tiden lite grann. 

Under 90-talet var du stjärna i TV-serien 

”Larmet går”. När du testades för jobbet 

satt folk i London som inte begrep svenska 

och lyssnade på dig. Du fick jobbet för din 

utstrålning, hur kändes det? 

– Jag kände mig lite lurad, eftersom uppgiften 

var att prata i tio minuter och jag hade 

förberett mig och försökte säga något vettigt. 

Samtidigt uppskattade jag omdömet. 

n Branden i SALK-hallen 1993, när du var 

räddningsledare, är det ditt värsta uppdrag? 

– Ett av dem. Framförallt ett moment under 

insatsen när vi inte visste om alla brandmän 

kommit ner från taket som riskerade ge vika. 

Det blev övertändning och taket vek sig. Det 

var jobbiga minuter innan vi fick beskedet 

att alla var nere. Och skrämmande var att vi 

efteråt i ett brandsyneprotokoll från innan 

branden kunde läsa ”I händelse av brand får 

tak ej beträdas”. Men det visste ingen om på 

skadeplatsen. På den tiden var det verkligen 

vattentäta skott mellan förebyggande och 

operativt. 

n Vi måste slåss för att beredskapen behövs 

har du sagt. Du har reagerat på att 

debatten ofta handlat om att man ställt 

operativt och förebyggande arbete mot 

varandra. Hur är den debatten i dag? 

– Jag tycker pendeln svängt tillbaka lite. 

Men för några år sedan var det inte rumsrent 

att prata operativ verksamhet och det 

vände jag mig emot. Även Räddningsverket 

raljerade om ”tut och sprut”. Det är orättvist 

att säga att en brandman är effektiv till fyra 

procent, vilket motsvarar utryckningsdelen. 

Att träna och öva för utryckning kräver tid. 

Och dessutom krävs tid att vara tillgänglig 

för larm. Om det i efterhand kan kallas 

bortkastade pengar när inget larm inträffat, 

då måste vi våga säga att vi ska ha råd med 

bortkastade pengar. Jag tror ingen skulle acceptera 

alternativet, att vi stängde stationen 

och hoppades att ingen skulle hända. 

n Hur viktigt är begreppet 1+4? 

– Vi ska värna om högt arbetarskydd. 1+4 

är viktigt när det handlar om rökdykning. 

Men i övrigt tycker jag inte 1+4 är viktigt. 

Begreppet har blivit en rikslikare och en del 

kan inte åka på larm om man inte är fem 

personer. Men hur ofta rökdyker vi och hur 

ofta räddar vi liv vid rökdykning? Det är en 

överskattad företeelse. Vi skulle rädda fler 

liv med små, snabba enheter. Då är det synd 

att stelbent hålla fast vid 1+4. Vi kan alltid 

vara för få, även om vi är tio personer på ett 

larm kanske vi är för få. Polis och ambulans 

skickar alltid två personer i första skedet, det 

kan även vi göra vid vissa insatser. 

n Innebär det att du förespråkar fler snabba 

enheter i Stockholm? 

– Jag skulle vilja se en sådan utveckling. 

Och då handlar det inte om att skära ner 

enheter. Det handlar om att sprida våra re-

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 porträttet 

Foto: Per Larsson 

Att såga saker innan man provat dem 

är inskränkt. Tyvärr är det en påtaglig 

inställning i den här branschen. 

surser. I city finns ingen utryckningsstation, 

men där rör sig massor av människor under 

dagtid och på kvällar under helgen. Varför 

inte ha en snabb enhet med tre man som 

finns tillgänglig ute på stan. 

n Nya lösningar stupar ofta på att folk ofta 

är stenhårt för eller emot. Ungefär som 

med skärsläckaren, folk i branschen är ofta 

vän eller fiende, sällan mittemellan. 

– Att såga saker innan man provat dem 

tycker jag är ett inskränkt sätt. Tyvärr är det 

en påtaglig inställning i den här branschen. 

Det är dokumenterat att skärsläckaren gör 

nytta, men det innebär inte att den alltid gör 

nytta. Jag förespråkar skärsläckaren som ett 

oerhört bra komplement, var med och skaffade 

fem stycken till Södra Roslagen. 

n Du började karriären som brandman. 

Har du nytta av det i dag? 

– Ja, det tycker jag. När jag försöker driva 

utveckling är det lättare att föra en diskussion 

med personalen. Det är lättare att bli 

accepterad. Jag slipper höra ”du har ju aldrig 

varit i verkligheten”. 

n Är brandmän bekväma? 

– Nej, det är aktiva människor som fjällvandrar 

eller bygger om huset när de är lediga. 

Kreativa människor. Men när de kommer 

i brandstationsmiljön händer något, 

de får inte utlopp för sin kreativitet. Det är 

systemet det är fel på, en kultur framförallt 

bland äldre chefer som säger ”dom kan ju 

inget”. Vi måste släppa fram brandmännen, 

det har vi varit dåliga på. 

n Du spådde i Sirenen inför millennieskiftet 

att framtiden skulle bära med sig fler 

närbrandstationer som skulle vara öppnare 

för allmänheten. Tror du fortfarande 

på det? 

– Ja. Dels för att få kortare insatstider, flexiblare 

styrkor. Men också för att brandstationerna 

behöver bli välkomnande, det ska 

kännas naturligt för en kommuninvånare 

att besöka sin brandstation. 

n Vilken är din ledstjärna? 

– Det blir lätt klyschor, men öppenhet och 

ärlighet är viktigt. Att vi har en öppen och 

ärlig dialog. Ledningen får inte se facket som 

en motpart, det finns ingen anledning att 

mörka uppgifter för dem. Vi har bara olika 

roller och det måste vi respektera. 

n Coach eller chef, vad är du mest? 

– Ser mig framförallt som coach. Men i en 

sån här stor organisation måste man också 

vara chef. Speciellt i det läge vi är. Nu är det 

viktigt att sätta gränser, peka ut riktningen. 

n Tycker du om att bestämma? 

– Nej, men att påverka utvecklingen. Och 

indirekt är väl det att bestämma. 

n Vilken är viktigaste framtidsfrågan för 

svensk räddningstjänst? 

– Vi måste riva murar och jobba mer med 

andra, exempelvis hemtjänsten. Vi måste se 

att vi är en del av ett större system, inte bara 

åka i vårt eget spår. Antalet anlagda brän- 

1 

der måste minskas, det måste vi göra tillsammans 

med andra som äger frågan. 

n Det finns alltid trender i debatten, vilken 

är nästa? 

– I närtid tror jag det är utbildningen, beroende 

på det som händer med Räddningsverkets 

skolor. Jag tror vi kommer se olika utbildningar 

och till viss del tror jag det är risk 

att den blir sämre. Tyvärr kan det motverka 

rörligheten som vi fått i branschen. 

n Har du någon räddningstjänst som förebild? 

– Fler inom olika områden som lyckats på 

olika sätt. Jönköping har lyckats inom många 

områden att systematiskt kartlägga kommunen. 

Södertörn som vågar prova nya vägar, 

gå mot strömmen. Det är sunt. Merseyside i 

Liverpool är också en räddningstjänst som 

vågar testa, jobbar mycket utåtriktat och har 

massor av spännande projekt. 

n Vad gör du en ledig dag? 

– Har relativt stort umgänge. Antingen har 

vi folk hemma eller går ut och nyttjar Stockholms 

utbud. På helgen är jag ofta i stugan 

på Ingarö. 

n Vilket beteende skulle du vilja radera ur 

svensk räddningstjänst? 

– Vårt inåtfokus. Vi är väldigt inåtvända i 

diskussionen. Det handlar om jobbet, schemat 

och alldeles för lite om vad vi levererar 

utåt. Vi bör oftare ställa oss frågan vilka vi 

är till för. 

Fakta 

Namn: Jan Wisén 

Ålder: 53 

Familj: sambo 

Yrke: brandchef i 

Stockholms brandförsvar 

PER LARSSON 

Bakgrund: 1973 

Brandman i Lidingö och sedan Nacka, 

1978 brandförman hos Luftfartsverket 

på Arlanda, 1980 räddningstjänsthandläggare 

på länsstyrelsen, 1982 ingenjör 

Stockholms brandförsvar, jobbade 

med insatsplanering, 1984 utbildare 

på Brandförsvarsföreningen (i dag 

Brandskyddsföreningen), 1986 började 

läsa tvåårig utbildning till brandingenjör 

i Stockholm, 1987 brandingenjör 

i Stockholm, därefter chef för utbildningen 

och stabschef, 1998 räddningschef 

Södra Roslagen, 2007 brandchef 

Stockholm. 

Medlem i: Svenska Brandbefälets Riksförbund 

, där han är ordförande. 

Stolt över: tror jag kan få människor att 

lyssna och att bli engagerade. 

Längtar till: en hel del är jobbrelaterat, 

kan längta efter att få genomföra saker. 

Utlandsresan i november kan jag mer 

se fram mot.

samhällets risker 2020 

Många hot – men 

också möjligheter 

Mina visioner om samhällets 

risker 2020 har jag delat in 

enligt den traditionella modellen 

med hot – möjligheter. Det har jag 

gjort för att inte bara visa på den svarta 

sidan utan också komma med konkreta 

förslag på åtgärder. 

HOT 

A. Klimatförändringen 

- Fler svåra skogsbränder på grund av 

mer stormfälld skog och fler extremt 

varma perioder. 

- Fler svåra översvämningar och ras på 

grund av fler kraftiga regnoväder. 

- Ökad risk för skador på elnät, kommunikationer, 

bebyggelse, skog och 

vattenförsörjning på grund av fler svåra 

stormar. 

B. Attitydförändringar i samhället 

- Fler anlagda bränder, främst i 

allmänna byggnader som skolor och 

köpcentra. 

- Fler svåra trafikolyckor och ökat våld i 

samhället som en följd av ökad drog- och 

alkoholanvändning och fler psykiskt 

sjuka, samtidigt som samhällets förebyggande 

och vårdande insatser mot detta 

har minskat och kvalitetsförsämrats. 

- Minskat intresse från den stora 

allmänheten att deltaga i frivilliga organisationer 

och föreningar. 

- Ökat vårdslöst beteende i trafiken i 

kombination med snabbare bilar och 

pressade arbetsförhållanden. 

C. Minskade ekonomiska resurser 

för räddningstjänst och sjukvård 

- Kommunerna får allt sämre ekonomi, 

vilket drabbar räddningstjänsten 

med nedlagda eller krympta deltidskårer 

och sämre materiel. Detta drabbar 

särskilt glesbygden, som därmed får 

sämre förutsättningar för företagsetableringar 

och boende. 

- Kontrollen av fastigheterna har lagts 

över på fastighetsägare, näringsidkare 

och hyresgäster. Detta kan leda till 

ojämn och sämre standard eftersom 

kunskaper, ekonomi och intresse saknas 

hos många. 

- Skolan har inte prioriterat kunskaper 

i brandskydd, första hjälpen, HLR, 

simkunskap och trafikkunskap. Kunskaperna 

är också varierande mellan olika 

skolor och olika kommuner. 

D. En åldrande befolkning 

- Våra äldre blir äldre och fler. 

- Våra äldre bor allt oftare kvar i 

sin hemmiljö med mindre tillsyn än 

tidigare. Det innebär: fler fallolyckor 

och fler sjukdomsfall som kräver akuta 

sjukvårdsinsatser. 

Inför millennieskiftet siade jag i en debattartikel 

(Sirenen nr 7/1999) om utvecklingen 

inom räddningstjänsten under 

2000-talet. Bland annat om att antalet 

mycket stora bränder skulle minska. Detta 

genom sprinklerskydd på bred front, även 

ifråga om boendesprinkler. 

Redan nu, efter sju år, har detta och andra 

förväntningar infriats. 

I avslutningen av den artikeln inför 

2000-talet, förutsågs att nya släckmeto- 

E. Större ekonomiska 

värden 

- Mer komplicerad 

teknik och 

större byggnader 

gör att större ekonomiska 

värden 

går förlorade 

vid bränder och 

olyckor. 

Michael Wallin 

- Större och fler 

transportfordon 

på vägarna som också utgör stora värden 

som går förlorade i olyckor. 

F. Arbetsplatserna på landsbygden 

minskar 

- Allt fler arbetar på annan ort än sin 

bostadsort, vilket minskar möjligheten 

att rekrytera till deltidskårerna. 

- Nedläggning av företag på landsbygden 

får också konsekvenser för 

rekryteringen till deltidskårerna och 

der och släckningsmedel (chocksläckning 

med jetstråle) skulle bli revolutionerande. 

Redan nu börjar forskningen tyda på en 

utveckling i den riktningen, som har sin 

bakgrund i ett svenskt patent, så tidigt 

som 1948. Men då fanns inte pumpar och 

slang som klarade önskat tryck. De finns i 

dag. Metoden har framgångsrikt provats 

vid släckning av brand i oljekällor efter 

kriget i Kuwait. 

I förra numret av Sirenen (5/2007) finns 

värnen och möjligheten att bevara 

vårdcentral och distrikssköterska på de 

mindre orterna i en kommun. 

MÖJLIGHETER/ÅTGÄRDER 

- Skolan ska satsa ännu mer resurser 

på att sprida kunskaper om droger, 

alkohol, första hjälpen och HLR. 

- Teoridelen av körkortsutbildningen 

och annan trafikundervisning borde 

vara obligatorisk i skolan för att tidigt 

utbilda barn och ungdomar till ett riktigt 

trafikbeteende. 

- Kraven bör skärpas på kommunerna 

att upprätthålla räddningstjänst av viss 

kvantitet och kvalité på mindre orter 

genom att krav på insatstiden skärps. 

Också orter som har viss storlek och 

viss typ av industri skulle i högre grad 

tvingas att ha räddningstjänst. 

- Krav på kommuner och landsting att 

upprätta IVPA-styrkor på landets samt- 

2020 borde det finnas krav på att kommuner och landsting inrättar IVPA-styrkor (I 

väntan på ambulans) på landets samtliga hel- och deltidskårer, skriver Michael Wallin. 

Foto: Katarina Sellius 

många synpunkter på hur förhållandena 

inom räddningstjänsten kommer att vara 

år 2020. Mitt bidrag hade syftet att man 

borde ”tänka efter före”. Alltså ta med 

bakomliggande anledning till den risk 

man talar om. 

Vid utredningar av svåra olyckor och 

katastrofer, framkommer ofta faktorer 

som underlåtenhet, alkoholförtäring, 

brister i underhåll, för att nämna några. 


Räddningsverket driver en 

framtidsstudie om samhällets 

risker om 10-15 år, vilka de är 

och hur vi kan förebereda oss. 

Sirenen inbjöd i våras 

läsarna att tycka till om samhällets 

risker 2020. Sex inlägg 

presenterades i förra numret, 

här kommer ytterligare några. 

liga hel- och deltidskårer som då åker 

på alla sjukvårdslarm på orter som har 

långt till ambulansstation eller då ledig 

ambulans inte finns inne på stationen. 

På vissa orter med värn och frivilliga 

kårer borde också IVPA-styrka övervägas. 

Med en åldrande befolkning som 

ska bo kvar på landsbygden är detta en 

förutsättning för att det ska vara möjligt 

att bo kvar. 

- Sjukvårdsutbildade personer bör 

aktivt rekryteras till deltidskårerna och 

värnen, särskilt till IVPA-styrkorna. 

- På orter där inte deltidskår finns eller 

kan behållas ska kommunen aktivt 

arbeta för att ett värn eller frivilligkår 

bildas. Finansiering av frivilligkårer 

skulle kunna uppmuntras genom att 

företag på orten får skattereduktioner 

som motvarar sponsring till sådan 

verksamhet. 

- Utveckla idén med förstahandspersoner 

på deltidskårerna, värnen och frivilligkårerna 

till att vara obligatoriskt. 

Dessa åker alltså direkt från arbetsplatsen 

eller hemmet i ett mindre utryckningsfordon 

direkt till olycksplatsen 

och kan då dirigera huvudstyrkan, göra 

en första insats och snabbt begära förstärkning. 

- En person som arbetar på en ort 

och bor på en annan skulle eventuellt 

kunna tillhöra två olika deltidskårer. 

Det finns kanske någon annan som 

pendlar i motsatt riktning och på så sätt 

kan man täcka en tjänst på två olika deltidskårer 

(alternativt värn). 

- Låta fler ”vanliga” medborgare 

deltaga i utredningar. Detta gäller inte 

bara samhällets risker utan allt, där experter 

och politiker ofta har en färgad 

och vanemässig syn på verksamhet och 

företeelser. 

Michael Wallin 

före detta hotelltjänsteman 

Nässjö 

Peter Löthman får medhåll av Brandsjö 

Peter Löthman, räddningschef i Sundsvall/Timrå, 

skriver bra om hur han år 2020 

ser tillbaka på förändringarna. Bland annat 

om lättrörliga styrkor, samverkan och 

regionalisering. Något som redan nu är 

på gång och som jag instämmer i. 

Kaare Brandsjö

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 samhällets risker 2020 

Konsten att kommunicera 

risker blir en nyckelfråga 

Diskussionen om samhällets 

framtida risker 

är i full gång och om 

detta har även jag uppfattningar. 

Men i stället för att 

diskutera konkreta potentiella 

hot och risker vill jag peka på 

riskkommunikationen som 

en ödesfråga för ett framtida 

framgångsrikt säkerhetsarbete 

i samhället. 

Självklart ska vi fortsätta utveckla 

vår bevakning och analys 

av vad som sker runt omkring 

oss. Utvecklingstakten 

på samhällets alla områden är 

sådan att något annat vore att 

betrakta som självmord i flera 

bemärkelser. 

Kunskap är en färskvara och 

med nuvarande utvecklingstakt 

på kunskapsområdet tenderar 

bäst-före-datumet bli allt 

kortare. Utifrån detta måste 

vi genom forskning, utvecklingsarbete, 

studier och analys 

ständigt uppdatera oss. För att 

hamna rätt i vårt förebyggande 

och skadebegränsade arbete 

måste vi helt enkelt sträva efter 

att ha koll i sak. 

I kunskapssamhället vill 

Räddningsverket (och rimligen 

den framtida ”säkerhetsmyndigheten”) 

utvecklas och växa 

som expertmyndighet. Så långt 

är allt gott och väl. Jag anser 

emellertid att vi på ett systematiskt 

sätt behöver reflektera 

över vilken roll expertmyndigheten 

ska ha. Det räcker 

inte att man som expert med 

stöd av forskning och annan 

kunskap (som väl genomförda 

” 

För att förstå framtiden måste 

man kunna sin historia” 

har någon känd filosof sagt 

för länge sedan. Jag kommer 

inte ihåg hans namn, men det 

ligger väldigt mycket i detta 

uttalande. 

Därför instämmer jag till 

fullo vad Kaare Brandsjö skriver 

i sin artikel med rubriken 

”Viktigt att titta i backspegeln 

när man ska se framåt” i Sirenen 

5/2007. 

Hela vårt samhälle är 

uppbyggt för att drivas med 

elektricitet. Vi vet redan i dag 

att vi är väldigt sårbara om det 

blir strömavbrott. Än viktigare 

blir detta i framtiden då 

alltmer kommer att fjärrstyras 

av datorer. 

På fartyg har man en nödgenerator, 

som drivs av en dieselmotor. 

Den startar automatiskt 

omvärldsanalyser och 

framtidsstudier) anser 

sig ha rätt. I en modern 

demokrati måste allmänheten 

och andra 

organiserade aktörer 

också anse att det som 

experten/expertmyndigheten 

hävdar är 

rätt. 

Att hävda något annat 

sprider en unken doft 

av 1800-talsmässig 

patriarkalism. I dag är 

begrepp som delaktighet 

och medbestämmande 

realiteter stadfästa 

i den lagstiftning 

som kringgärdar stora 

delar av samhällets 

planeringsprocesser. 

Generellt ökar utbildningsnivån 

bland 

befolkningen och inte 

minst genom internet 

kan alla när som helst 

söka kvalificerad 

information. Det traditionellt 

giltiga kunskapsmonopolet 

som 

burits upp av forskarsamhället 

och andra (i 

sak) högt kvalificerade 

experter ifrågasätts av 

gemene man. 

För att få reda på om vi i 

samhället är överens om vad 

som är rätt krävs ödmjukhet av 

experten/expertmyndigheten. 

Vi på ”säkerhetsmyndigheten” 

måste till exempel bejaka att 

säkerhet inte är det enda viktiga 

värdet. Och det gäller både 

på individ- och samhällsnivå. 

om det blir ”black out”, alltså 

all el försvinner i fartyget. Då 

gäller det att snabbt få igång 

elförsörjningen ombord, om 

inte är fartyget plötsligt manöverodugligt. 

Problemet är inte avbrottet 

i sig utan hur förberedd 

man är på att detta kan hända 

och att åtgärder har vidtagits 

innan det händer. Hur många 

viktiga samhällsfunktioner har 

en nödgenerator som startar 

inom 60 sekunder? 

Sjukhus ska ha en dylik 

beredskap, men hur många 

viktiga samhällsfunktioner i 

övrigt har denna beredskap 

om strömavbrottet blir långvarigt 

genom exempelvis sabotage 

på flera ställen samtidigt 

i Sverige? 

Detta vore värre än en krigs- 

Agne Sandberg 

För den enskilde 

är säkerhet en 

aspekt av individens 

livskvalitet. 

Det är inte alldeles 

självklart att säkerhetsåtgärder 

alla 

gånger är i harmoni 

med individens 

berättigade krav på 

personlig integritet, 

utmaning och 

utveckling. Och för samhällets 

del kan tvivelsutan ett överdrivet 

och klåfingrigt säkerhetsarbete 

komma på kollisionskurs 

med kraven på demokrati, ekonomisk 

effektivitet och hållbar 

ekologisk utveckling. 

Utmaningen blir än tydligare 

Vi måste förbereda 

oss för stora elavbrott 

förklaring. Hela samhället får 

”black out”, vilket gynnar inkräktare 

och samhällsomstörtare, 

som vill uppnå sina syften 

att ta över Sverige. 

Industrier, lantbruk och 

kommunikationer kommer att 

drabbas hårt om de inte har en 

egen säkerhetsplan om vilka 

åtgärder som snabbt måste 

komma igång. 

Om varje liten enhet har 

en egen strömkälla blir det 

mycket svårare för en sabotör 

att släcka hela samhället. 

Ett klassiskt uttryck är: ”Det 

händer inte mig utan bara 

andra!” 

Det tål att tänka på, eller vad 

tycker ni läsare? 

Lars H Landström 

brandkonsult 

Göteborg 

då vi funderar på hur befolkningssammansättningenförändras 

nu – och framöver. Sverige 

blir alltmer heterogent; 

kulturellt, etniskt och förmodligen 

även socio-ekonomiskt. 

Detta gäller förmodligen även 

synen på säkerhet/trygghet 

och förtroendet för myndigheter 

och andra aktörer. 

”Säkerhetsmyndigheten” 

måste således kommunicera 

risker och hot med sina målgrupper 

i samhället. Vi får inte 

nöja oss med att bli experter i 

sak – vi måste även bli experter 

på att kommunicera. Expertkompetens 

på det området 

innebär enligt min mening 

att vi måste identifiera och beskriva 

de direkta och indirekta 

framtiden kommer vi att ha 

I samma typ av olyckor som 

nu, men konsekvenserna blir 

svårare. 

Väderrelaterade händelser 

som översvämningar, stormar, 

åsknedslag blir kraftigare och 

kräver större resurser. 

Högre trafikintensitet ger 

svårbemästrade trafikolyckor 

trots säkrare fordon. 

Drogmissbruket ökar med 

dess olika följdverkningar. 

Ökad andel äldre, som förlitar 

sig på samhället, som i sin 

tur får svårt att räcka till, då 

många behöver hjälp. 

Sämre kunskap och sjunkande 

beredskap i stort bland 

allmänheten. 

Kommunala räddningstjänstens 

uppgifter har förändrats 

och breddats, och kommer att 

fortsätta förändras. 

relationer som kan bli aktuella 

då vi vill kommunicera om risker. 

Vi bör ha en uppfattning 

inte bara om myndighetens 

egna direkta relationer, utan 

också om vad som sker i andra 

och tredje led. Schematiskt kan 

de beskrivas enligt illustrationen 

till här intill. 

Utifrån detta måste vi gå 

vidare och ställa oss frågor, 

sakområde för sakområde: 

Vem/vilka berörs, vilka former 

för kommunikation ska vi utveckla? 

Gamla tiders informationsinsatser 

och kampanjer 

är exempel på envägskommunikation 

som självklart ska 

undvikas. Utgångspunkten är 

att skapa former för ömsesidig 

dialog i hela systemet: uppifrån-och-ner 

och nerifrån-ochupp 

och tvärs över. Förutom 

detta måste vi fundera på hur 

vi kan utveckla meningsfulla 

dialoger med media så att den 

samlade dialogen i samhället 

gynnas. 

Att utveckla samhällets 

förmåga på riskkommunikationsområdet 

är lika viktigt 

som att utveckla expertis och 

säkerhetsarbete inom viktiga 

sakområden. På så sätt ges 

förutsättningar för att det 

faktiska säkerhetsarbetet förankras, 

uppfattas som relevant, 

trovärdigt och meningsfullt. 

Agne Sandberg 

analytiker 


Konsekvenserna 

blir svårare 

I takt med mer slimmade organisationer 

och andra arbetsuppgifter, 

tror jag allmänhetens 

nuvarande förväntningar 

på räddningstjänsterna blir 

svårare att uppfylla i framtiden. 

Janne Nordin 

Sköllersta 

Fler inlägg välkomnas 

Sirenen har i de två senaste 

numren gett särskilt utrymme 

åt läsarnas texter om Samhällets 

risker 2020. 

Vi tar gärna emot fler inlägg i 

ämnet, men de kommer då att 

publiceras på Ordet fritt-sidorna. 

För att fler ska komma 

till tals gäller där en textlängd 

på maximalt 3 500 tecken (inkl 

mellanslag).

nyheter 


Rib har genomgått 

”extreme makeover” 

Räddningsverkets integrerade 

beslutsstöd, Rib, har 

genomgått en ”extreme makeover”. 

Med en rad nya och 

förbättrade funktioner, men 

framförallt ett modernare och 

sökorienterat gränssnitt. 

Rib XM, som den nya versionen 

heter, började levereras i början 

av oktober. 

– Det är den största uppgraderingen 

i verktygets historia. 

Programmet är omskrivet från 

grunden och gränssnittet är moderniserat, 

berättar Stefan Jönsson, 

projektledare. 

Den nya versionen är resultatet 

av fyra års arbete. 

– Vi har haft tre referensgrupper 

och förändringarna bygger 

på användarnas önskemål, säger 

Helen Persson, som ingår i projektgruppen. 

Rib har med åren växt och blivit 

svårare att överblicka. Ett mer 

”Google-liknande” gränssnitt 

har varit ett starkt önskemål från 

användarna. 

– Det har vi lyssnat på och Rib 

startar nu med en söksida, säger 

Stefan Jönsson. 

Tidigare var man tvungen att 

veta var uppgifterna fanns, nu 

kan man söka i hela Rib från ett 

ställe. Sökningar kan sparas vilket 

gör det enkelt att gå tillbaka 

till en tidigare sökning. 

Ett delsystem har genomgått en 

större utveckling än övriga. 

– Hela OP-Rib och insatsstödet 

är egentligen nytt. Det som fanns 

innan vara bara ett embryo, säger 

Stefan Jönsson. 

Uppdateringsfunktionen har 

förbättrats. 

– De som är uppkopplade kan 

välja att uppdatera löpande via 

internet. Uppdateringen är ”intelligent” 

och laddar bara ner 

det som är ändrat. 

Man kan också välja att ladda 

hem uppdateringen till en server 

så att användarna kan uppdatera 

därifrån eller via ett USB-minne. 

Grundversionen för installation 

kommer även i fortsättningen 

att levereras på DVD. 

Rib XM levereras också med en 

Sverigekarta motsvarande översiktskartan. 

Väljs full kartinstallation 

får man med ortskartor 

för de flesta tätorter motsvarande 

tätortskartan i telefonkatalogen. 

Det går även att använda 

egna kartor. 


Efter fyra års arbete är Helen Persson och Stefan Jönsson glada att kunna släppa en ny version av Räddningsverkets integrerade beslutsstöd: 

Rib XM. Programmet har skrivits om från grunden. – Det är den största uppdateringen i Ribs historia. Vi har lyssnat på användarnas 

önskemål och Rib XM har fått ett modernare, sökorienterat gränssnitt, säger projektledaren Stefan Jönsson. Foto: Gunno Ivansson 

Nyheter och förbättringar i Rib XM 

• Biblioteket 

Liksom i alla delsystem möts man av en sökflik. Många dokument 

finns numera i fulltext och miniatyrer visar omslagen. Man kan 

också välja att ”gå runt” i biblioteket genom att välja Bokhyllan som 

visar omslaget och en kort sammanfattning av alla publikationer. 

• Favoriter 

Man kan skapa egna favoriter över sökresultat, öppna dokument 

med mera 

• Historik 

Gör det möjligt att gå tillbaka till sökningar. Det kan underlätta om 

man en gång lyckats stava till ”2,5-Dietoxi-4-(fenylsulfonyl)bensen 

diazoniumklorid” 

• Hjälp 

Hjälpfunktionen har förbättrats och är lägeskänslig. Med ett tryck 

på F1 tangenten får man hjälp om det område man befinner dig i. 

• Farliga ämnen 

Ångtryckskurvan är förbättrad och kan återges vid vald temperatur. 

Verktygstips förklarar olika begrepp när man för muspekaren över, 

visar förkortningar för gränsvärden. 

• Räddning 

Sökning sorteras efter bästa träff. Nytt är ett åtgärdsschema som är 

en integration av initiala åtgärder och metod kem. 

• Akutvård 

De uppgifter som presenteras är framtagna i ett gemensamt projekt 

mellan Socialstyrelsen, Giftinformationscentralen och Räddningsverket. 

• Transport 

Klassificering och etiketter/märkning har slagits samman samtidigt 

som information om klassificering utökats. 

• Resurs 

En Gis-karta visar var markerad resurs finns. I resurssök kan man nu 

välja scenario (översvämning, skogsbrand osv). 

I en plocklista kan man lägga upp resurser och på så sätt förbereda 

sig för en viss typ av insats. Samlade resurser kan även sparas 

som favoriter. 

Liksom bokhyllan i biblioteket finns en resurshylla där man kan 

titta på resurser, organisation och scenario. 

•OP-Rib/insatsstöd 

Operativa Rib är en variant av Rib som är anpassad till användning 

under stress, i en skakig bil, sämre ljusförhållanden och mindre 

skärm. Stor nyhet är att man själv kan lägga till dokument som insatsplaner, 

kontaktlistor, åtgärdskalender eller olika rutiner. Dessa 

dokument blir sedan sökbara tillsammans med övrigt innehåll i 

Rib. Det går att lägga till metadata vilket kan vara användbart om 

man till exempel vill göra filmklipp och bilder sökbara. 

Banverkets insatskort är nu tillgängliga för alla myndigheter. 

Dagboksfunktionen påminner om Lupp men är betydligt enklare 

och fokuserad på vad man kan ha nytta av på olycksplatsen. Genom 

lägesbildsfunktionen kan man lägga till och flytta fordon. Syftet är 

att skapa överblick av tillgängliga resurser. 

Det är även möjligt att exportera dagboken från Insatsstöd till 

Lupp. På kartan kan man skissa, skriva samt placera symboler som 

ett stöd under en insats. 

• Statistik 

Funktionen har förenklats kraftigt. Fokus är enkel hantering och lätt 

att hitta.


Rib har växt i omfång med åren och blivit svårt att överblicka. Ett starkt önskemål från användarna 

har varit ett mer ”Google-liknande” gränssnitt. Det har man lyssnat till och Rib XM startar med en 

söksida som når alla delsystem. 

Rib XM levereras med en Gis-karta som visar var markerad resurs finns. I resurssök kan man nu välja 

scenario (översvämning, skogsbrand osv). I en plocklista kan man lägga upp resurser och på så sätt 

förbereda sig för en viss typ av insats. Samlade resurser kan även sparas som favoriter. 

Under fliken Bokhyllan kan man ”gå runt” i biblioteket, titta på 

omslaget och läsa en kort sammanfattning av alla publikationer. 

Rib XM visas upp 

Nya Rib XM lanseras med träffar 

på ett antal utvalda orter från 

Boden i norr till Malmö i söder. 

Det blir en endagsförevisning av 

Rib XM och inbjudan kommer 

att gå ut till berörda målgrupper. 

Följande datum och orter är 

inplanerade: 

Karlstad .....................20/11 

Boden .........................27/11 

Sundsvall ...................28/11 

Stockholm ................11/12 

Göteborg ..................12/12 

Malmö................. 9/1-2008 

För mer information och detaljer 

se www.srv.se/rib 

Glesbygdsklubben gör 

tummen ner – igen 

Glesbygdsklubben är svårflörtad i frågan om utryckningsförarutbildning. 

De har gjort tummen ner för alla förslag som hittills 

kommit. 

Efter kritik gav Vägverket i våras upp planerna på en nationell 

utbildningsplan för utryckningsförare. I stället hoppades man nå 

en överenskommelse om gemensamma kompetenskrav. Men 

även det förslaget sågas av Glesbygdsklubben. 

Förslaget innebär en smygreglering och är kostnadsdrivande 

skriver klubben som vill se ett uppmjukat förslag med utrymme 

för lokala anpassningar. 

Checklista för säkrare vardag 

Räddningsverket erbjuder en ny tjänst på sin webbplats – att 

skräddarsy och skriva ut checklistor för olycksförebyggande 

hembesök hos äldre. 

Tjänsten är främst till för personal inom vård- och omsorg om 

äldre. 

– Du kan välja bland olika kategorier, till exempel inomhus 

eller utomhus och hjälpmedel. Du väljer själv vad du vill gå igenom 

vid det specifika besöket, säger Inger Larsson, Räddningsverket. 

Det finns ett 70-tal olika parametrar, allt från nattbelysning i 

badrum till spistimer i köket, att ta med i checklistan. 

Det finns även möjlighet att skriva ut skräddarsydda fall- och 

avvikelserapporter. Här kan man välja vilka omständigheterna 

till olyckan var, vilka skador som uppstod, vilka åtgärder som ska 

göras. 

Checklistor och fallrapporter kan skrivas ut via www.raddningsverket.se 

under Förebyggande. 

SMO ges på distans 

Från och med vårterminen 2008 kan man läsa den 2-åriga utbildningen 

i skydd mot olyckor (SMO) på distans. 

Distansutbildningen kommer ha samma längd, innehåll och 

kursmål som den SMO-utbildning Räddningsverket erbjuder vid 

sina skolor. 

Jämte de vanliga intagningarna till Räddningsverkets fyra 

skolor, kan nya distansutbildningen betraktas som en ”femte” 

skola på hemmaplan. 

Ansökan till nya SMO på distans, liksom till den skolbundna 

SMO-utbildningen, ska vara inne senast 15 oktober. Mer 

information om distansutbildningen finns på www. 

raddningsverket.se. 

Göteborg tappade ambulansen 

– och 120 anställda 

Den 1 oktober förlorade räddningstjänsten Storgöteborg drygt 

120 anställda. 

Men de finns kvar i huset, dock med ett annat emblem på 

kläderna. 

Det är Ulfab, privat ambulansentreprenör i Ulricehamn, som 

tagit över verksamheten i Göteborg. 

I slutet av förra året beslutade Sahlgrenska universitetssjukhuset 

att ge uppdraget till Ulfab. Räddningstjänsten överklagade, 

ansåg att upphandlingen inte gått rätt till. Men länsrätten stod 

inte på räddningstjänstens sida och kammarrätten gav inte 

prövningstillstånd. 

Ulfab tog därför över personalen och bemannar 27 ambulanserna. 

Företaget hyr plats för personal och fordon i räddningstjänstens 

lokaler. Avtalet är femårigt med möjlighet till tre års 

förlängning. 

Nytt forskningsråd bildat 

Brandforsk har startat ett nytt forskningsråd. Rådet består av 16 

medlemmar som representerar Brandforsks intressenter och 

som ska öka intressenternas möjlighet att påverka forskningens 

inriktning. 

Forskningsrådet ska göra det möjligt för Brandforsk att ta initiativ 

till ett antal större och bredare FoU-projekt som sträcker sig 

över längre tid. Projekten ska finansieras av Brandforsk tillsammans 

med ett antal andra tänkbara finansiärer, som till exempel 

problemägare, olika forskningsstiftelser, EU och så vidare.

6 sirenens räddningsskola 


Elektricitet 

En förrädisk risk 

Varje år inträffar ett 50-tal bränder i svenska 

transformatorer. Insatser till sådana och andra 

elanläggningar ställer särskilda krav på räddningstjänsten. 

Även vid stormfälld skog och skogsbränder finns 

risk för att skadas av elektricitet, en förrädisk fara 

eftersom den i regel varken syns, luktar eller hörs. 

Sirenens räddningsskola handlar denna gång 

om elrisker under insatser. 

Det är ovanligt i Sverige 

att brandmän dör av 

elskador under en 

insats. Men farorna är 

många och måste tas 

på största allvar. 

Att det trots allt 

inträffar så få skador 

hänger samman med 

att svensk räddningstjänstpersonal 

tycks 

ha en inbyggd respekt för farorna. Och 

det är bra. Samtidigt får man inte bli överdrivet försiktig, 

då blir det svårt eller omöjligt att genomföra 

en räddningsinsats eller brandsläckning. 

Kunskap om riskerna är särskilt viktiga vid elrelaterade 

bränder och insatser. Det handlar till 

exempel om säkerhetsavstånd vid släckning och de 

speciella riskerna vid högspänning. 

I detta avsnitt av Sirenens räddningsskola går 

vi igenom några grundläggande fakta och sådant 

man bör tänka på vid olika typer av insatser. Repetition 

av självklarheter för en del, en tankeställare 

eller väckarklocka för andra. Framför allt en 

påminnelse om behovet av att på olika sätt höja 

kårens beredskap. 

Räddningsledaren har ett stort ansvar 

Det finns ett antal elrisker 

som räddningstjänsten måste 

ha med i beräkningen vid 

insatser, exempelvis ljusbågar, 

explosion i elektriska anläggningar, 

kabelbränder och automatisk 

återinkoppling. 

Räddningstjänstens personal 

måste känna till inte 

bara dessa risker utan också 

innebörden av begrepp som 

säkerhetsavstånd, riskområde 

och närområde. 

Räddningsledaren har ett 

särskilt ansvar. Men insatser 

vid bränder och olyckor i elanläggningar 

kräver att sakkunnig 

från objektsägaren först 

kontaktas och helst kommer 

på plats. 

Fakta 

Elektricitet 

När elektricitet transporteras 

från kraftverk transformeras 

spänningen till mycket höga 

nivåer, som mest 400 000 volt. 

Spänningen transformeras 

sedan ner till olika nivåer, för 

att slutligen hamna på 230/400 

volt i bostäder. Industrier köper 

ofta in högspänning direkt. 

Spänning är den drivande 

kraften i en elektrisk krets. Lite 

förenklat kan man jämföra 

Oftast kan räddningsledaren 

vid exempelvis en händelse i 

en transformatoranläggning 

invänta jourhavande från det 

berörda företaget, de stora 

elbolagen har i regel avtal med 

SOS Alarm. 

Men det kan också i sällsynta 

fall uppstå akuta nödlägen, 

som när räddningstjänsten 

kommer fram till en anläggning 

och personer finns innanför 

staket, i värsta fall skadade 

barn. Finns ingen sakkunnig 

från bolaget på plats blir situationen 

extra besvärlig. Här har 

RL en delikat uppgift att väga 

olika faktorer mot varandra 

(se checklista upptill på nästa 

sida). 

spänning med vattentrycket i 

ett slangsystem. 

Spänning mäts i volt eller 

kilovolt och indelas vanligen 

i lågspänning (upp till 1 000 

volt) och högspänning (mer än 

1 000 volt). 

Strömmen i en elektrisk krets 

är i jämförelsen med vattenledningssystemet 

flödet av 

vatten genom slangen. Flödet 

påverkas av vattentrycket och 

motståndet för vattnet att 

tränga fram i slangen. Ström 

mäts i ampere. 

En av många elanläggningar där räddningstjänsten vid insatser måste visa försiktighet, i detta fall en 130 kilovolt 

frånskiljare. För att höja beredskapen bör räddningstjänsten göra studiebesök på kommunens elanläggningar. 

En del större elanläggningar 

kan stängas av via fjärrstyrning. 

Räddningsledaren har i 

ett akut nödläge i princip befogenhet 

att se till att strömmen 

stängs av med påföljd att ett 

större område drabbas. 

Möjligheten till fjärravstängning 

är mindre vid mindre 

anläggningar och att invänta 

jourhavande från bolaget kan 

ta tid. 

Grundregeln när det inte 

handlar om livräddning är 

att invänta sakkunnig från 

bolaget. Vid enbart brand i elanläggningar 

måste driftspersonal 

inväntas innan släckning 

påbörjas. 

I avvaktan på att strömmen 

Resistansen i en elektrisk 

krets kan jämföras med motståndet 

för vattnet att tränga 

fram i slangen. Grovslang har 

lägre motstånd och släpper igenom 

mer vatten. Resistansen 

mäts i ohm. 

Ökad spänning (vattentryck) 

och minskad resistans (slangmotstånd) 

ger ökad strömstyrka 

(vattenflöde). 

Effekt mäts i watt eller kilowatt, 

ett mått på arbetet en elapparat 

klarar att utföra. Energi 

är effekten under en viss tid och 

stängts av kan räddningstjänsten 

bevaka om branden skulle 

sprida sig utanför elanläggningen 

och där påbörja släckinsats. 

Föreskrifterna för personal 

som arbetar med el är mycket 

strikta, det måste alltid finnas 

en sakkunnig arbetsledare och 

alla som går in i anläggningen 

måste veta exakt var farorna 

finns. De är proffs på områ- 

mäts i kilowattimmar. 

Spänningen i kombination 

med resistansen bildar ström 

som kan vara skadlig för människan. 

Redan normal hushållsspänning 

på 230 volt kan göra 

strömstyrkan livsfarlig, särskilt 

om fukt/vatten finns med. 

En person som utsätts för högspänning 

kan få svåra skador 

eller avlida. Elektricitet orsakar 

skador som: Yttre och inre 

brännskador, kramp i muskulaturen 

med risk för hjärt- och 

andningsstillestånd, hjärtkam- 

det, det kan inte förväntas av 

räddningstjänstens personal. 

Därför gäller största möjliga 

försiktighet. 

En ellanläggning ska betraktas 

som livsfarlig och 

spänningsförande tills den är 

frånskild, jordad och kortsluten. 

Det räcker inte med 

att ”någon” säger att anläggningen 

är ”avstängd”. Enbart 

driftspersonalen kan ge ett 

säkert besked. 

Transformatorer och ställverk 

ska vara byggda så att 

obehöriga stängs ute. Men det 

händer ändå ibland att nyfikna 

barn tar sig in. Vågen av kopparstölder 

har också lett till 

inbrott i elanläggningar. 

marflimmer, skador på nervsystemet, 

inre och yttre förbränning, 

slag- och fallskador. 

Strömstyrkor upp till 3 milliampere 

(mA) anses ofarliga, 

3-10 mA upplevs som obehagligt, 

vid 10-20 mA uppstår 

muskelkramp, 20-50 mA 

anses hälsovådligt och 50-100 

mA är undre gräns för skador 

med dödlig utgång. Strömmens 

skadeverkningar är i hög 

grad beroende på hur lång tid 

strömmen får verka.

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 sirenens räddningsskola 

Omhändertagande 

av skadad 

När någon skadats av elektricitet 

gäller det att agera snabbt, 

men med stor försiktighet. 

n Första åtgärden är alltid att 

om möjligt bryta strömmen. Går 

inte detta, försök dra undan den 

skadade med en isolationsstång. 

Tänk på din egen säkerhet. 

n Larma ambulans, om det inte 

redan är gjort. 

n Åtgärder enligt LABCDE: 

Kontrollera andning och puls, 

blödning och andra yttre skador 

samt chockförebyggande 

åtgärder. 

Yttre brännskador orsakade 

av elektricitet behandlas som 

vanliga brännskador. 

Vid mycket höga strömstyrkor 

bränns kroppen sönder invändigt. 

Mindre strömstyrkor kan 

orsaka hjärtflimmer eller hjärtstopp. 

Det kan räcka med en 

elstöt från ett vanligt vägguttag. 

Sätt då in HLR tills ambulanspersonal 

anländer. 

Går det inte så långt som till 

hjärtproblem kan en skadad 

drabbas av kramper och falla 

ihop på marken. Krampen försvinner 

när personen kommit 

loss. Kontakta alltid sjukvården, 

även om olyckan inte verkar 

allvarlig. 

Livsviktiga avstånd 

Vid larm om brand eller 

olycka i elanläggning är 

det viktigt att vinna tid. 

Redan under framkörning 

bör man undersöka 

om spänningen går att 

bryta, skaffa information 

om spänningsnivå och 

utifrån denna bedöma 

närområde samt undersöka 

om driftspersonal 

snabbt kan komma till 

anläggningen. 

Närområde 

Vid räddningsinsats 

på en elanläggning är 

risknivån för personskador 

hög. Det kan handla 

om giftiga brandgaser, 

explosioner och personskador från 

elektrisk ström. Därför ska styrkan alltid 

bära komplett skyddsutrustning, inklusive 

andningsskydd. 

Närområdets gränser är viktiga att känna 

till. För detta finns en tabell, som bör medföras 

i ledningsfordon och släckbil. Avståndet 

räknas mellan kroppsdel eller utrustning till 

elanläggningens spänningsförande del. 

Man fastställer närområdet utifrån den 

högsta spänningsnivån på anläggningen. 

Givetvis måste man exakt veta var den 

spänningsförande delen finns. Närområdets 

yttre gräns är en säkerhetsgräns som 

räddningspersonal inte ska överträda. 

Nya EU-harmoniserade avstånd gäller 

från 1 juli 2007. De överensstämmer i stort 

med den tidigare svenska reglerna. Några 

exempel (avrundande värden): 

Spänning Närområde 

10 kilovolt 1,2 meter 






Livräddning – 

driftpersonal ej på plats 

l Går liv att rädda? 

l När kommer driftpersonalen? 

l Närområde/säkerhetsavstånd 

l Tillräcklig sikt? 

l Materiel: Andningsskydd, släckmedel, 

isolationsstång, lina, med 

mera 

l Instruktion till brandmännen 

l Riskbedömning 

Denna eller motsvarande checklista samt avståndstabeller bör finnas i såväl ledningsfordon som släckbil. Insatser till elanläggningar 

är ovanliga, därför är det lätt att rutiner faller i glömska. Viktigt är att redan under framkörning undersöka om och hur 

strömmen kan brytas och om och när driftspersonal kan komma till platsen. 

Säkerhetsavstånd 

Pulver, CO2 1,5 m upp till 50kV 

Vatten (spridd) 3 m upp till 130kV, 5 m där över 

Vatten (sluten) 10 m alla spänningar, max 14 mm strålrör 

Vid akut livräddningsinsats ska godkänd 

isolationsstång användas. Den är i glasfiber 

och ser ut som en gammaldags båtshake. 

Stången finns i alla kommuner som 

har beredskap för räddningsfrånkoppling. 

Alla andra kommuner borde också ha en 

sådan stång. Det är en liten investering, 

men viktig. Elektricitet som kan leda till 

elskador finns i alla kommuner så stången 

kan alltid komma till användning. 

Säkerhetsavstånd 

Vid brand i elanläggning ska släckinsats 

normalt inte påbörjas förrän anläggningen 

är frånkopplad och jordad. Detta 

meddelas av elbolagets driftspersonal. 

En faktor att räkna med är automatisk 

återinkoppling, en funktion som finns för 

att undvika driftsstörningar. Automatiken 

testas några gånger, innan den slås av. Endast 

bolagets driftspersonal kan ge besked 

om när anläggningen är säkrad. Samma 

gäller vid nedfallen kraftledning. 

För räddningsfrånkoppling vid järnvägsolyckor 

gäller särskilda förhållanden 

(läs mer i bland annat Sirenens räddningsskola 

nummer 2/06). 

Elsäkerhet vid räddningsinsats 

Att tänka på under framkörning: 

l Kontroll om spänningen går att bryta 

l Spänningsnivå – närområde – säkerhetsavstånd 

l Begäran att driftpersonal ska komma till platsen 

l Övrig info 

Livräddning – 

driftpersonal på plats 

l Experthjälp – vad är farligt? 

l Är anläggningen ofarlig? 

l Vägvisning ”revitox” 

l Kan anläggningen göras ofarlig? 

l Närområde/säkerhetsavstånd 

l Tillräcklig sikt? 

l Materiel: Se rutan till vänster! 



Om brandsläckning trots allt måste påbörjas 

innan driftspersonal är på plats och 

anläggningen frånkopplats och jordats 

ska det ske med stor försiktighet, utan att 

gå in i anläggningen, och på minst angivna 

säkerhetsavstånd. Exempel: 

Släckmedel meter 

• Vatten spridd stråle 130 kilovolt 5 

• Vatten sluten stråle < 400 kilovolt 10 

• Pulver och koldioxid < 50 kilovolt 1,5 

Vid brand i transformator är det oftast 

olja som fattat eld, men även kablar kan 

brinna. För att släcka kan skum användas. 

Sprutas vatten i den brinnande oljan bildas 

ånga som kan förvärra branden. 

Brinner det inne i ett ställverk ska släckinsats 

inte påbörjas förrän anläggningen 

är spänningslös och jordad. Överväg därefter 

val av släckmedel. Skum eller vatten kan 

användas. Kolsyra släcker utan att smutsa 

ner. Pulver är effektivt, men kan förstöra 

känslig apparatur och utrustning samt 

leder till ökade behov av sanering. 

Stegspänning 

Om en kraftledning gått av och fallit ner 

kan marken spänningsättas inom en radie 

på cirka tio meter. Livsfarligt att beträda. 

Här gäller avspärrning och kontakt med 

ledningsägaren. 

Vid insatser där skog ramlat över ledningar 

och vid markbränder under kraftledningar 

gäller det också att tänka sig noga 

för. Värmen från en gräs- eller slybrand under 

en kraftledning kan få ledningarna att 

utvidga sig och hänga ner mer. Detta måste 

räddningsledaren vara observant på. 

I stormfälld skog ska alltid elledningar 

som fallit ner helt eller delvis betraktas som 

strömförande, till motsatsen är bevisad. 

FAKTA: BJÖRN FAHLÉN 

TEXT: STIG DAHLÉN 

Brand ej livräddning 

l Invänta driftpersonal, eventuellt 

förhindra brandspridning 



Läraren 

7 

Lär mer 

Dessa två sidor ger enbart 

en översiktlig presentation 

av elrisker i samband med 

räddningstjänst. Ett sätt att 

bli bättre förberedd för insatser 

är att göra studiebesök på 

elanläggningar i kommunen. 

Studiebesöken bör innehålla 

fakta om anläggningarna, 

spänningsnivåer, kontaktvägar 

vid insats, speciella risker, 

fasta brandsläckningsanordningar, 

angreppsvägar och 

byggnadstekniskt brandskydd. 

Besöket bör resultera i 

att man tar fram en insatsplan 

för större anläggningar. 

Räddningsverkets skolor 

har för närvarande inga 

specialkurser om elrisker, 

men ämnet finns med i SMOutbildningen 

och i utbildningen 

av befäl. Kårer med 

nyutbildad personal rekommenderas 

ta vara på denna 

resurs i internutbildningen. 

Vill du veta mer, kontakta 

Björn Fahlén alt. Lars Engström, 

Räddningsverket, 

Skövde, tel 0500-46 40 30 

eller Ingvar Hansson, tel 054- 

13 50 00. 

Namn: Björn 

Fahlén 

Ålder: 54 

Bor: Skövde 

Yrkes- 

bakgrund: 

Installationselektriker,sjuksköterska, 

sedan1990 lärare vid Räddningsverket, 

Skövde. 

Fritid: Motorcykeln, snickra.

erfarenheter 

Strax innan klockan 21 en söndagskväll 

i fjol anlade en eller 

flera personer en brand i några 

lastpallar som var staplade intill 

K-Rautas fasad i Fjällbackens 

centrum utanför Gävle. 

Branden fick snabbt fäste och 

när de första brandbilarna anlände 

hade den redan spridit 

sig till angränsande väggar och 

delar av yttertaket. 

Räddningstjänstens och polisens 

utredning visar att den 

onormalt snabba brandspridningen 

till stor del beror på att 

K-Rautas yttervägg vid primärbrandplatsen 

var isolerad med 

150 millimeters tjock cellplast 

trots att de enligt byggnadsdokumentationen 

skulle ha varit 

byggd i brandteknisk klass EI 

60. 

Ett bygglager och ett skyltförråd 

som båda innehöll stora 

mängder cellplast bidrog till den 

invändiga brandspridningen. 

Även taken till de angränsande 

varuhusen Ica och Jysk var till 

stora delar isolerade med frigolit 

och kork. Bilder från 25 bevaknings-kameror 

som var kopplade 

till en klocka visar att hela 

K-Rautas varuhus rökfylldes från 

golv till tak på bara 2 minuter 

och 30 sekunder. 

Tack vare en massiv insats med 

cirka 60 brandmän från åtta stationer 

kunde brandspridningen 

En äldre man bodde i en lägenhet 

på en större vårdanläggning. 

På grund av nedsatt 

lungfunktion var han ständigt 

uppkopplad till en så kallad 

oxygenkoncentrator som gav 

honom förhöjd syrgashalt i andningsluften. 

En 15 meter lång slang gjorde 

att han kunde röra sig även en 

bit utanför sin lilla lägenhet. 

Vid brandtillfället hade vård- 

Ica 

trots allt begränsas. Planerade 

begränsningslinjer mellan de 

olika verksamheterna kunde i 

stort sett hållas. 

Trots det uppgick den totala 

skadekostnaden till mellan 150 

och 200 miljoner kronor. 

Det verkar inom byggbranschen 

finnas en utbredd missuppfattning 

om att frigolit och 

andra cellplaster inte är brännbara. 

Som alla i räddningstjänsten 

vet är det precis tvärt om. 

Cellplasten väldigt brandbenägen 

och lätt att antända. Den 

smälter till en pölbrand som är 

mycket energirik och utvecklar 

massor av svart, tjock rök. 

Artikeln bygger på en rapport av 

Per Ringqvist och Pontus Löfving 

Gästrike Räddningstjänst. 

tagaren gått för att äta lunch i ett 

dagrum. Dörren stod öppen och 

när en ur personalen passerade 

såg hon att det rök och slog upp 

lågor från höljet till oxygenkoncentratorn 

som stod kvar inne i 

lägenheten. 

Hon reagerade omedelbart 

och larmade kollegor som ringde 

112. Därefter bröt hon strömmen 

och blötte en handduk som 

hon släckte branden med. 

bygglagret 

logistikavdelning 

En instruktionsbok som var 

fasttejpad på maskinens utsida 

avlägsnades och de kvarvarande 

glöderna släcktes med vatten i 

ett tvättställ. 

När räddningstjänsten kom 

till platsen några minuter senare 

var situationen under kontroll 

och det mesta av röken hade 

vädrats ut. 

Genom personalens snabba 

agerande hade det automatiska 

brandlarmet inte hunnit reagera 

för rökutvecklingen. 

Efteråt undersökte räddningstjänstens 

utredare händelsen. 

Vårdpersonalen fick redogöra 

för sina åtgärder, den brandskadade 

maskinen kontrollerades. 

På apparatens hölje fanns 

sotskador. Brandskadorna var 

däremot koncentrerade dels 

till en kontakt där elsladden an- 


Köpcentret efter branden. 

Plastisolering 

Observera kön till utförsäljningen 

av rökskadade varor hos 

Jysk. Foto: Räddningstjänsten 

gav storbrand Erfarenheter 

brand i byggnad 

s 

C 

B 

s 

s 

s 

s 

D 

Jysk 

A 

skyltförråd 

K-Rauta 

primär 

brandplats 

Bilden visar K-Rautas vägg mot Jysk. 

A: brandspridning i butikens yttervägg med rökspridning inne i hela 

butiken. 

B: brandsspridning i skyltförrådets yttervägg, vidare genom taket 

till bygglagret. 

C: invändig brandspridning genom K-Rautas skyltförråd, kaprum 

och vidare in i logistikavdelningen med efterföljande brand- och 

rökspridning till bygglagret och Jysk. 

D: brandspridning i skyltförrådets yttervägg vidare genom taket till 

Jysk och med invändig rökspridning till Ica. Foto: Räddningstjänsten 

n Mer än var fjärde brand i 

Sverige är anlagd med avsikt. 

Samhället borde reagera 

hårdare. 

n Fastigheten var inte 

byggd enligt brandskyddsdokumentationen. 

n Cellplast är ett lättantändligt 

material med stort 

energiinnehåll som vid 

brand utvecklar tjock och 

sotig rök . 

n Att butiksväggen vid 

primärbrandplatsen var 

isolerad med 150 mm frigolit 

bidrog starkt till att branden 

snabbt spred sig in i byggnaden. 

n Genom att det första larmet 

hade rubriken ”mindre 

brand i lastpallar ute” missade 

den först utryckande 

styrkan att ta med sig nycklar 

till objektet. Detta försenade 

den invändiga insatsen med 

någon minut. 

Snabb insats av vårdpersonal stoppade brand i 

s 

s 

slöt till maskinen, dels till den 

instruktionsbok som fanns i en 

fasttejpad plastficka. 

Kontakten visade tydliga spår 

av en ljusbåge. När den fabrikstillverkade 

honkontakten skars 

upp framgick det tydligt att en 

av ledarna lossnar från det stift 

den varit ansluten till. Det hade 

blivit glappkontakt och värmeutveckling 

som antänt kontaktens 

gummihölje.

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 erfarenheter 

Dödsolyckor Vallentuna och Karlskoga 

Syrebrist och förgiftning 

Rummet i gäststugan där två ungdomar omkom. Närmast till vänster stereon som började brinna och utvecklade farliga gaser. På lilla bilden syns resterna av stereon sedan 

värmeljusen antänt den. Det brann också i vägghyllan, men därefter självslocknade branden. Foto: Räddningstjänsten 

våras inträffade en tragisk olycka i en 

I gäststuga på en gård i Vallentuna. 

Ett ungt par som övernattade i en liten 

stuga hade tänt flera värmeljus och ställt 

dem på ett bord direkt intill en större radio 

av plast. 

Värmestrålningen antände den så kalllade 

bergsprängaren. Den började brinna 

och utveckla farliga gaser. 

Snart sov ungdomarna allt djupare… 

Först vid middagstid nästa dag upptäcktes 

katastrofen. En bekant till ungdomarna 

hittade dem döda i stugans 

ena rum. Alla återupplivningsförsök var 

förgäves. 

Den rättsmedicinska undersökningen 

visar klart att både den 22-årige mannen 

och den 18-åriga kvinnan avled av kolmonoxid 

som fanns i brandröken. 

Det fanns stora mängder sot på kropparna 

och i andningsvägarna. Men i övrigt 

var de helt oskadade. 

Branden hade självslocknat. Förutom 

i radion hade det bara brunnit lite i en 

vägghylla som fanns bakom den. 

Rummet där olyckan inträffade var bara 

cirka tio kvadratmeter stort. Dörren var 

ordentligt stängd och det var lågt till tak. 

På grund av det begränsade utrymmet 

och bristen på ventilation förbrukades 

snabbt syret i luften och branden började 

kväva sig själv. 

Tyvärr var det inte till någon hjälp för 

syrgasgenerator 

Tillbudet har redovisats för 

landstingets medicintekniska 

avdelning samt ansvariga tjänstemän 

vid kommunen. 

En avvikelserapport för medicinsk 

utrustning är upprättad. 

Händelsen har även redovisats 

för utrustningens leverantör. 

Denne har kunnat styrka 

att plasten i apparatens hölje 

är flamskyddad (självslocknande). 

ungdomarna. Syrebrist innebär att det 

blir ofullständig förbränning som i sin 

tur utvecklar kolmonoxid. 

Genom att blodet har cirka 200 gånger 

lättare att ta upp kolmonoxid än syrgas 

förs den farliga gasen snabbt ut till hjärnan 

och andra viktiga delar av kroppen. 

Kolmonoxiden söver människan och leder 

så småningom till döden. 

Även gasol kan ge giftiga gaser. Under 

sommaren hände det en annan allvarlig 

olycka i en mindre byggnad i Karlskoga. 

En mamma och hennes två tonåringar, en 

16-årig flicka och en 13-årig pojke bodde 

i en liten sommarstuga. 

Pappan var kvar i stan och jobbade men 

skulle komma till dem några dagar senare. 

En dag när han som vanligt ringde till 

familjen fick han inget svar. Efter upprepade 

försök tog han kontakt med en 

granne och bad denne gå över till stugan 

och kolla vad som hänt. 

Ingen öppnade när grannen knackade 

på dörren. Men när han kikade in genom 

ett fönster såg han hur mamman och båda 

barnen låg i onaturliga ställningar utan 

att reagera på hans kontaktförsök. 

Grannen lyckades bryta upp dörren. 

En tydlig lukt av gasol slog emot honom. 

Trots det lyckades han släpa ut alla 

tre i det fria innan polis och ambulans 

anlände. 

Apparaten innehåller inget 

eget syrgasförråd, men har förhöjd 

syrehalt (mindre än 95 procent) 

inuti delar av apparaten 

samt i slang och mask. 

Artikeln bygger på en rapport av 

Gert Lönnqvist, räddningstjänsten 

Värnamo 

Erfarenheter 

Den 16-åriga flickan var mest illa däran. 

Trots intensiva upplivningsförsök gick 

hennes liv inte att rädda. Hennes lillebror 

vårdades några veckor med respirator 

men avled sedan på sjukhuset. 

Stugan saknade elektricitet, men en 11kilos 

gasolflaska som var placerad utanför 

fasaden kunde försörja ett kylskåp och 

en kamin. 

Vid olyckstillfället var inte kaminen 

påslagen. Det var däremot det stora gasoldrivna 

kylskåpet som familjen köpt 

begagnat. Det har nu undersökts av experter. 

Deras besked är att det inte varit 

något läckage av gasol som kan förklara 

händelsen. 

Teorin är i stället att det gasoldrivna 

Erfarenheter 

ventilation små byggnader 

n All förbränning kräver syre. Syret 

förvandlas till koldioxid (CO ) eller, vid 

2 

ofullständig förbränning, till den giftiga 

gasen kolmonoxid (CO). 

n Sörj alltid för god ventilation när du 

ska övernatta i en husvagn, friggebod 

eller annat trångt utrymme. Detta gäller 

särskilt om det finns någon form av 

eldstad i lokalen. 

n Varje år inträffar flera dödsbränder 

orsakade av levande ljus. Var ytterst för- 

elfel 

n Glappkontakten har troligen uppstått genom att apparaten, 

som är försedd med hjul, vid upprepade tillfällen har förflyttats 

genom att dra i sladden. 

n Det är svårt att skydda sig mot denna typ av skada eftersom 

det initialt varken uppstår jordfel eller kortslutning. 

n Denna typ av skador är inte ovanliga i till exempel dammsugare, 

strykjärn eller hårtorkar. 

n Sladdar och elanslutningar till flyttbara elektriska apparater 

bör regelbundet kontrolleras. 

n Personalen på vårdanläggningen hade genomgått brandskyddsutbildning 

och det tekniska brandskyddet är mycket välordnat. 

Det lönar sig! 

kylskåpet tillsammans med tre sovande 

människor har förbrukat så mycket av syret 

i byggnaden att det uppstått en ofullständig 

förbränning. Den koldioxid som 

kylskåpet nomalt avger har i stället blivit 

kolmonoxid som sövt och förgiftat de tre 

sovande. 

Teorin styrks av att den rättsmedicinska 

undersökningen kunnat påvisa stora 

mängder kolmonoxid i deras blod. 

Artikeln bygger på rapporter av Hans 

Lardner, Södra Roslagens Brandförsvarsförbund, 

samt Ulf Erlandsson, Räddningsverket. 

siktig hur du placerar dem så att de inte 

kan upphetta föremål i närheten eller 

värmer upp varandra. 

n Så kallade värmeljus är extra lömska. 

Paraffinet i dem kan bli överhettat 

och brinner då med en stor låga över 

hela ytan. 

n Ett värmeljus får aldrig placeras 

direkt på ett brännbart eller smältande 

underlag som till exempel en radio eller 

TV. 

n Behovet av brandvarnare kan aldrig 

påpekas tillräckligt. En sådan behövs 

också i sommarstugan och husvagnen. 

Ulf Erlandsson, 

brandingenjör vid 

Räddningsverket, 

leder verkets 

brandutredarprogram. 

Erlandsson medverkar 

i Sirenen med sammanfattningar 

av rapporter ur brandutredarprogrammet 

och från 

fördjupade olycksundersökningar. 

Han tar gärna emot 

synpunkter och tips på tel 

054-13 50 39, fax 0470- 

208 04, epost: 

ulf.erlandsson@srv.se

0 ordet fritt 


Skrattar dom åt 

oss om hundra år? 

Vad hände för 100 år sedan? Här 

några exempel: 

Ett jordskalv inträffade i Kingston 

på Jamaica med cirka 1 000 dödsoffer. 

Den första helikopterflygningen 

genomfördes. Panamakanalen började 

byggas. Det svåraste ovädret i mannaminne 

drabbade svenska västkusten 

med cykloniska stormar. Strandningar, 

grundstötningar, åsknedslag med bränder 

inträffade. Badgästbåten Vega, var 

trots stormvarning, ute på en lusttur. En 

stormvind träffade båten som välte och 

14 personer omkom. Vid Gyttorps krutbruk 

och sprängämnesfabrik inträffade 

en våldsam explosion, tre byggnader raserades, 

en person blev lindrig skadad. 

Hur tror du att människor 1907 skulle 

reagerat om någon berättat att alla 

människor år 2007 skulle gå omkring 

med små platta askar som pratar och 

som visar bilder på folk som befinner 

sig på andra sidan jordklotet? 

Eller att vi stoppar hårda plastbitar i 

ett hål i väggen och får ut pengar? 

Hur ser det ut inom räddningstjänsten 

i dag? 

Ja, det varierar ganska mycket. Vissa 

delar är oerhört statiska medan andra 

är mycket dynamiska. Oavsett om vi 

verkar inom det proaktiva-, preventiva 

eller det reaktiva området har livräddning 

alltid högsta prioritet. Genom 

en uppdelning av den traditionella 

insatsstyrkan har vi ökat ambitionsnivån 

inom hela området för en säker och 

trygg kommun. 

Vi kan även konstatera att det oftast 

inte är omvärlden som sätter gränserna 

utan det står vi själva för. 

Många av oss upplever teknikutvecklingen 

som gränslös. Inom vår verksamhet 

befinner vi oss just nu i början 

av en tid där intelligenta räddningssystem 

och olika metodutvecklingar får 

genombrott. Nedanstående exempel 

visar på en del av den teknikutveckling 

som på olika sätt kommer att förbättra 

våra förutsättningar att förhindra eller 

begränsa olika olycksförlopp. 

Tekniken blir allt mindre. Datorer, 

mobiltelefoner och kameror krymper 

ständigt för att passa den mobila män- 

För några veckor sedan 

firade Radio Malmöhus 

30-årsjubileum och i det 

sammanhanget spelades det 

upp i radion ett antal inslag 

från snöstormarna i Skåne 

1978-79. Så här lät det, bland 

annat: 

”SOS-centralen uppmanar 

alla att bara ringa 90 000 i 

akuta situationer. Ring i stället 

länsstyrelsen på tel....” 

– Jaha , sa programledaren. 

Det där känner vi igen. Det 

Tekniken blir allt mindre och vi har bara sett början – och det är vi själva som sätter 

gränser, skriver Jan Kviby när han blickar in i framtiden. Bildmontage: Gunno Ivansson 

niskan. Ändå har vi bara sett början 

på den revolution som kommer att 

förminska tekniken till nanonivå, vilket 

innebär att de minsta elektroniska 

komponenterna kommer att rymmas 

på ett hårstrås bredd. 

En nanometer är en miljarddels 

meter, vilket innebär att en nanometer 

förhåller sig till en meter som en meter 

förhåller sig till sträckan mellan jorden 

och månen tur och retur. 

Med konventionell teknik kan man i 

dag packa in 40 miljoner transistorer 

på en frimärksstor bit silikon. Med nanotekniken 

kan man minska storleken 

på silikonbiten 60 000 gånger. 

Vid IBM i NewYork har man byggt två 

samverkande transistorer i ett nanorör 

som är 100 000 gånger tunnare än ett 

hårstrå. I och med det närmar man sig 

möjligheten att bygga hela datorer med 

denna teknik. Vid Stanforduniversitetet 

i Kalifornien har man tillverkat sladdar 

miljoner gånger tunnare än ett hårstrå 

som ändå klarar att leda ström mycket 

bra. 

Snart är det även möjligt att ladda en 

mp3- spelare med så mycket musik att 

som hänt på 28 år är att 90 000 

blivit 112! 

Uppriktigt sagt: det är för 

sorgligt att det fortfarande inte 

finns ett informationsnummer 

i Sverige eller i länen i samband 

med stora händelser. 

Arbetet med att fundera på 

detta startade våren 1979. SOS 

Alarm, länsstyrelsen, Räddningsverket, 

Post & telestyrelsen 

– när har ni funderat klart? 

Tror ni att det inte blir fler 

stora samhällsstörningar? 

Vid senaste översvämningarna 

i Skåne uppmanade SOS 

allmänheten att inte ringa 112 

om det inte var akut livsviktigt. 

Men vem ska man då ringa när 

det är över en halvmeter vatten 

i källaren och det fortfarande 

stiger? Det är väl en nödsituation! 

Egentligen är det ju hur 

enkelt som helst: inrätta regionala 

informationsnummer och 

låt länsstyrelsen sköta detta. 

det räcker för avlyssning i 230 år eller 

att man kan lagra en kvarts miljon högupplösta 

bilder i en digitalkamera. Ja, 

det här är inte några nyheter utan har 

varit känt ett antal år. 

Vi kan konstatera att inte heller tekniken 

sätter gränserna utan det står vi 

själva för. 

Hur ser det ut år 2107?

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 ordet fritt 

”Andra utrustningar är lika bra 

eller bättre än skärsläckaren” 

I 

Sirenen nummer 5/07 

kan vi återigen läsa om 

skärsläckaren. Även denna 

gång är beskrivningen skev, 

onyanserad och säljande. Det 

är sin sak om ett företag gör 

så i sin marknadsföring, men 

Räddningsverkets agerande är 

för oss en gåta. 

De flesta släcksystem har 

problem med att få in släckmedlet 

i slutna utrymmen. Det 

som är unikt med skärsläckaren, 

är dess förmåga att snabbt 

skära igenom olika typer av 

material. Det finns därigenom 

möjlighet att få in vatten i ett 

brandutsatt utrymme som inte 

hade kunnat nås på annat sätt. 

Men där slutar skärsläckarens 

unikum. 

Att sänka temperaturen i ett 

brandrum från 600 grader till 

60 grader på några sekunder 

är inget märkvärdigt, även 

om det gör sig bra i reklam. 

I synnerhet inte när det görs 

på bekostnad av skyddet mot 

återantändning. 

Det finns en rad andra släckutrustningar 

med lika bra eller 

bättre släckförmåga. Exempel 

på småskaliga sådana är högtrycksaggregat 

(exempelvis 

från FireExpress, Rosenbauer 

och Örtzen), pulveraggregat 

samt tryckluftsskum (exempelvis 

One7System). Av utrustningar 

för släckbilsmontage 

kan nämnas dimspik och högtrycksdimspik 

En databank där insatser med 

skärsläckaren redovisas finns 

på www.raddningsverket.se. I 

ett antal av insatserna, anges 

släckresultatet som enastående 

och omöjligt att uppnå 

med tidigare teknik. I nästan 

samtliga av dessa händelser 

har IR-kamera använts. I de 

flesta fall är det uppenbart att 

IR-kamera och annan släckutrustning 

kunde ha använts 

med motsvarande goda resultat. 

Det är alltså IR-kameran 

som står för det nyskapande 

och det goda insatsresultatet 

– inte skärsläckaren. 

I databanken rör merparten 

av insatserna rumsbrand, 

dolda bränder samt tak-/vinds- 

Diskussionen om skärsläckaren fortsätter. I denna insändare ifrågasätts både Räddningsverkets inblandning i skärsläckaren och dess effektivitet. 

Insändarskribenterna skriver att räddningstjänster som skaffat skärsläckaren kommer att slänga ut den. 

brand, alltså situationer som 

till största delen handlar om 

egendomsskydd. Vid räddningstjänstens 

insatser handlar 

så mycket som 75 procent 

i stället om brand i startföremål. 

Skärsläckaren hade 

enligt databanken otillräcklig 

effekt vid 5 av de 37 refererade 

rumsbränderna och 2 av de 17 

takbränderna. Skärsläckaren 

är därmed inte det universalverktyg 

som Räddningsverket 

framställer det som. 

Det finns situationer där skärsläckaren 

är olämplig. Exempel 

på sådana (identifierade i övningar 

och i databanken) är: 

- Brand i kläder (vilket handlar 

om var tionde dödsbrand) 

- Bränder i det fria (såsom 

gräs och upplag) där branden 

kan tryckas iväg 

- Rumsbrand när rummet 

inte är slutet eller på våning 

över markplan. 

Och varför är det så tyst om 

de risker som finns med skärsläckaren, 

framförallt risken 

för personskada? 

Den är dessutom en tekniskt 

komplicerad utrustning, som 

inte fungerade i 3 av de 125 fallen 

i databanken. I ytterligare 2 

fall var aktionstiden för kort. 5 

av 125 innebär att utrustningen 

är ganska otillförlitlig. 

När det gäller kostnader, så 

kan man för en skärsläckare få 

2 system med tryckluftsskum, 

2 högtryckssystem, 3 IR-kameror, 

50 paket högtrycksdimspik, 

60 paket dimspik eller 

250 handbrandsläckare. 

Skärsläckaren är ett utmärkt 

verktyg i vissa situationer. Men 

att placera den på en framskjuten 

enhet är att göra den 

en björntjänst. När räddningstjänsterna 

upptäcker att den 

inte är det universalverktyg som 

Räddningsverket marknadsför, 

Vi prioriterar metoder för ökad säkerhet 

SVAR DIREKT från Håkan 

Axelsson, chef för Räddningsverkets 

avdelning Stöd till 

räddningsinsatser: 

Insändarskribenterna ifrågasätter 

framför allt Räddningsverkets 

arbetssätt varför jag i 

huvudsak kommenterar detta. 

Verket har under senare år haft 

kraftigt minskade resurser för 

metod- och teknikutveckling. 

Av denna orsak har vi koncentrerat 

våra insatser på några få 

områden och tekniker. Det gör 

att vi tvingats prioritera vilka 

projekt vi ska delta i. Utveckling 

av skärsläckaren och offensiv 

enhet har bedömts så intressant 

att dessa områden tillhör 

de vi satsat mest på. Det tar tid 

att utveckla nya metoder, men 

erfarenheterna hittills är mycket 

positiva och har väckt intresse 

och uppmärksamhet både i 

Sverige och i flera andra länder. 

Jag tror att vår prioritering de 

närmaste åren när det gäller 

SVAR DIREKT från Krister 

Palmkvist, Södra Älvsborgs 

räddningstjänst och en av de 

två lärarna i ”Sirenens räddningsskola” 

i nummer 5/07. 

Har möjligtvis författarna korinter 

till ögon och hattarna på 

sné? 

Ni klagar på att Räddningsverket 

vågar förorda skärsläckarens 

egenskaper som metod. Jag är 

övertygad om att en överväldigande 

majoritet av svensk räddningstjänst 

förväntar sig och 

även ställer krav på att Räddningsverket 

ska vara drivande 

inom metodutveckling för 

brandsläckning. Att man vågar 

ta ställning för och rekommendera 

utrustning och metoder 

som ger hög säkerhet, snabb 

och effektiv påverkan på brand. 

Att samarbeta med olika 

leverantörer av utrustning är en 

förutsättning för sådan utveckling. 

Eller ska räddningstjänsten 

uppfinna och skruva ihop prylarna 

själva? Med er inställning 

skulle vi fortfarande andas 

genom skägget och bära vattnet 

utveckling av teknik vid bränder 

i byggnad kommer att fokusera 

på att skapa arbetssätt som inte 

utsätter brandmän för dagens 

riskfyllda invändiga släcktekniker. 

Därför tycker jag att teknik 

som kan dämpa eller släcka 

brand utifrån är att eftersträva. 

Detta tror jag också de flesta 

i räddningstjänsten ställer sig 

bakom. I denna teknikutveckling 

behövs samverkan mellan 

Räddningsverket, enskilda kommuner 

och industrin. 

i ämbar på våra brandplatser. 

Ni föreslår småskaliga utrustningar 

med lika bra eller bättre 

släckförmåga. Dessa utrustningar 

är småskaliga, även i släckjämförelse 

med skärsläckaren. De 

kräver att strålföraren tränger in 

i byggnaden med en stråle som 

ger ett otillräckligt skydd vid 

inträngning i brandmiljö. Direkt 

olämpligt för en offensiv enhet 

med två man, som ska kunna 

agera mot brand i byggnad. Vi 

ska väl ändå inte gå 30 år tillbaka 

i tiden när det gäller brandmännens 

personliga skydd? 

SKÄRSLÄCKAREN SOM metod 

har utvecklats under fyra-fem 

år. Från första introduktion, ett 

antal genomförda vetenskapliga 

försök i och utanför Sverige 

samt att cirka 100 utrustningar 

finns på räddningstjänster i Sverige, 

har det tagit nästan tio år. 

Ingen metod skulle ha överlevt 

detta om inte nyttan funnits. 

Tillgången till samverkande 

metoder som IR-kamera och 

övertrycksventilation har gett 

ökad effekt av skärsläckar- 

Jag håller dock med skribenterna 

att vi behöver bli bättre 

på att visa på olika tekniker som 

finns på marknaden. 

När det gäller offensiv enhet är 

den att betrakta som en lösning 

för att göra snabba förstainsatser 

och främja flexibla organisationslösningar. 

Den ska inte rökdyka, 

utan här kan nya tekniker vara 

avgörande om den mindre enheten 

kan göra en effektiv insats i 

avvaktan på en större styrka. 

Håkan Axelsson 

1 

kommer den att slängas ut, 

trots sina andra förtjänster. 

Stefan Svensson, Löberöd 

Stefan Särdqvist, Hästveda 

Roy Reyes, Fränsta 

Jonas Krantz, Österskär 

Korinter till ögon och hattar på sné? 

konceptet. En fluga gör ingen 

sommar. 

Skärsläckaren har definitivt 

överlevt skärskådningen ute 

hos räddningstjänsterna. Det 

visar alla rapporter från skarpa 

insatser som kommer in. Att ni 

ifrågasätter ordvalet i rapporterna 

uppfattar jag som respektlöst 

mot den räddningstjänstpersonal 

som ordagrant har fått sin 

rapport publicerad. 

Hur stor erfarenhet har ni 

egentligen själva av arbete ute 

på en brandplats? Skärsläckaren 

har sina begränsningar, precis 

som alla andra släckmetoder 

– däremot ska man ta vara på de 

unika fördelarna. 

Sirenens räddningsskola nr 

5/07 rekommenderar att gå en 

kurs. Passa på och gör det! 

Krister Palmkvist 

Insatsledare/metodutvecklare 

Södra Älvsborgs 

Räddningstjänstförbund 

Tyck till – du också! 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten (skriv max 40 rader 

eller 3 500 tecken på datorn, 

inklusive mellanslag). 

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad 

Skicka gärna på e-post: 


Manusstopp för nr 7/07 är 

21 oktober. Välkommen!

ordet fritt 

Hur kan samhället acceptera 

att skador på människor, 

djur och egendom för flera 

hundra miljoner förutsätts 

inträffa varje nyår? 

Hur kan detta tillåtas fortsätta 

varje år? Varför görs det 

ingenting åt detta från ansvarigt 

håll? Inte minst Rädd- 

ningsverket borde ha ett stort 

ansvar. Jag tycker att verket 

mesar i frågan. 

Det finns ju lokala ordningsföreskrifter 

som säger att man 

måste ha tillstånd från polisen 

för att få använda fyrverkeripjäser/smällare. 

Gör även reg- 

lerna tydliga på fler språk än 

svenska. Man borde kunna visa 

upp tillstånd och ålderslegitimation 

för att få lov att köpa 

fyrverkeripjäser/smällare. 

Dessutom borde man begränsa 

försäljningen till 31 

december. Ett förslag är att 

avfyrning av fyrverkeripjäser/ 


Regelvidrig brandteknisk 

praxis breder ut sig 

Totalt felaktig tillämpning av 

praxis vinner mark – har kommunerna 

kastat in handduken eller 

känner de inte till problemet? Ansvaret 

för brandskyddet vilar på ägare och 

verksamhetsutövare, men varken byggnadsnämnden 

eller räddningstjänsten 

kan svära sig fria från tillsynsansvaret 

när ansvariga eller deras konsulter inte 

sköter sig. 

Enstaka felaktigheter eller misstag 

när det gäller verifiering kommer inte 

som en överraskning. Emellanåt dyker 

det dock tyvärr upp ordentliga övertramp 

där praxis tillämpas vårdslöst 

eller där verifieringen av denna är undermålig 

eller rent utav felaktig. 

När dimensioneringsförfarande som 

direkt strider mot kraven i bygg- eller 

konstruktionsreglerna (BBR, BKR) vinner 

fotfäste och blir vedertagen praxis 

hos både projektörer och tillsynsmyndigheter 

är det verkligen illa. Om inte 

kommunen som tillsynsmyndighet 

i bygg- och förvaltningsskedet har 

kunskap om vilken kravnivå som gäller 

utan accepterar en lägre sådan eller 

själva sänker denna anpassar sig tyvärr 

byggbranschen snabbt. 

Även om konkurrensen mellan brandskyddsprojektörer 

är relativt låg jämfört 

med andra branscher medför den 

ändå ett anpassningsbeteende. Ett gott 

brandskydd är inte alltid något som av 

byggherren uppfattas som en konkurrensfördel 

om det kostar mer. Kan vissa 

brandskyddsprojektörer erbjuda billigare 

lösningar finns naturligtvis anledning 

att överväga att byta konsult, vilket ju är 

själva grundtanken med konkurrens. 

Problem uppstår om vissa firmor tilllåts 

erbjuda lösningar som är billiga 

men inte lever upp till gällande kravnivå. 

Byggherren köper fortfarande ofta 

ett brandskydd i tron om att om det 

passerar myndigheternas granskning är 

det tillräckligt bra. Värdet av myndighetsstämpeln 

har inte minskat även om 

kontrollen numera enbart kan bestå av 

att punkterna i en urvattnad kontrollplan 

bockas av. 

Om det är så att byggnadsnämnden 

nyttjar räddningstjänstens kompetens 

i byggprocessen utan att invändningar 

ges när lösningar baserade på undermålig 

verifiering redovisas, är det mycket 

svårt att övertyga en byggherre om att 

denne borde välja en mer kostsam lösning. 

Räddningstjänsten kan alltså indirekt 

vara med att sätta ribban genom att 

vara aktiv och kunnig i byggprocessen. 

Tyck till – du också! 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten (skriv max 40 rader 

eller 3 500 tecken på datorn, 

inklusive mellanslag). 

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad 

Skicka gärna på e-post: 


Manusstopp för nr 7/07 är 

21 oktober. Välkommen! 

Det byggs mycket nytt i Sverige – ofta byggnader där många människor vistas. Johan Lundin hävdar att dimensionering av bärverk 

vid sprinklerinstallation ofta sker utanför lagens råmärke och att brandskyddslösningarna inte lever upp till byggreglerna. 

Tyvärr är dimensionering av bärverkets 

brandmotstånd vid sprinklerinstallation 

ett vanligt exempel på när 

undermålig verifiering förekommer. En 

felaktig praxis har sedan länge etablerats. 

På löpande band sker hänvisning 

till tidigare projekt och både byggnadsnämnder 

och brandförsvar låter 

detta passera utan invändningar, både i 

huvudstaden och runt om i landet. 

Det råder ett vitt utbrett missförstånd 

om att det vid sprinklerinstallation i enplansbyggnader 

är okej att dimensionera 

bärverket enbart utifrån lokal brand, 

vilket ofta möjliggör oskyddat horisontellt 

stålbärverk. Konsekvenserna av ett 

misslyckande, det vill säga att sprinklersystemet 

inte släcker branden utan 

det blir en övertänd brand kan således 

accepteras utan närmare eftertanke. 

Detta tillvägagångssätt strider mot 

vad som står i BKR och därmed i förlängningen 

byggnadsverkslagen. I BKR 

och övriga motsvarande europeiska 

regelverk är dimensioneringsprincipen 

sådan att vid sprinklerinstallation 

är det tillåtet att reducera bärverkets 

brandskydd. Det får ske i sådan omfattning 

att risknivån inte blir högre givet 

att övertändning sker (det vill säga förutsatt 

naturligt brandförlopp). 

Kan övertändning inte inträffa (utan 

hänsyn tagen till sprinkler) ska dimensionering 

ske utifrån lokal brand. Då 

måste detta motiveras noggrant och 

projektören bör (läs måste) ta höjd för 

rimlig förväntad förändring av brandbelastning 

och lagringsgeometrier. Att 

utan omsvep dimensionera enplans- 

byggnader, exempelvis stora varuhus, 

enbart utifrån lokal brand när sprinkler 

installeras uppfyller således inte Boverkets 

föreskrivna miniminivå. 

Om praxisen tillämpas finns fara för 

att lösningen kommer att ge en lägre 

säkerhetsnivå än om de allmänna 

råden används, både för personerna i 

byggnaden och för insatspersonalen. 

För lokaler där det går att motivera att 

övertändning inte sker är ironiskt nog 

möjligheterna att reducera bärverkets 

brandskydd till följd av sprinklerinstallation 

relativt små eftersom det i regel 

förutsätter låg brandbelastning. Detta 

kan vara en av anledningarna till att 

projektörer letar otillåtna genvägar. 

Något som är extra beklämmande 

är att ovanstående praxis rättfärdigas 

genom hänvisning till Boverksrapporten 

”Kontrollberäkning av Eurocodes 

– brand”. Rapporten innehåller tyvärr 

vissa felaktigheter och slarviga formuleringar, 

vilket kan medföra tolkningssvårigheter. 

För att ovanstående regelvidriga praxis 

ska upphöra måste anmärkningsvärt 

nog flera av de större välrenommerade 

firmorna se över sina kvalitetssystem 

eftersom de tillämpar dessa grova fel 

dagligen. Medveten eller omedveten 

misstolkning av BKR måste upphöra. 

Boverket bör uppmärksamma problemet 

eftersom deras föreskrifter inte 

efterlevs och en av deras rapporter 

innehåller vissa felaktigheter som missbrukas. 

Mer måste göras för att få bukt 

med problemet! En uppmaning ges 

därför till alla som arbetar i branschen 

att studera hur till exempel bärverket i 

köpcentrum dimensionerats och framför 

allt verifierats. Motiveras oskyddat 

bärverk av sprinklerinstallation utan 

utredning alternativt med hänvisning 

till Boverkets felaktiga rapport bör man 

agera – framför allt för räddningstjänstens 

säkerhet men också för besökarnas. 

Att blunda för detta leder till ett tyst 

medgivande vilket borgar för att vårdslös 

projektering fortsätter dyka upp. 

I en förlängning hoppas jag att kravnivån 

på verifiering av lösningar där 

projektören tar ut svängarna kommer 

att öka. Boverket har beslutat sig för att 

engagera sig i denna fråga och det finns 

all anledning för kommuner att göra 

detsamma, både räddningstjänster 

och byggnadsnämnder – med fördel i 

samarbete. 

För den som vill fördjupa sig i detta 

ämne finns intressant läsning. Skicka 

ett mail så kommer en litteraturlista i 

retur, johan.lundin@wspgroup.se 

Johan Lundin 

teknologie doktor, WSP 

Håller du med? 

Johan Lundin hävdar i sitt kritiska inlägg 

att det förekommer en brandteknisk dimensionering 

utanför lagens råmärke. 

Håller du med? Skriv till Sirenen. Manusstopp 

för nästa nummer är 21 oktober. 

Skriv max 3 500 tecken. 

Skarpare fyrverkerilagstiftning behövs 

Foto: Måns Bergfeldt 

smällare kan ske i offentlig regi 

på offentliga platser såsom 

torg, idrottsplatser med mera. 

Detta under kontrollerade 

former med ledning av kunnig 

personal. 

Inge Jösse Jönsson 

Hörby

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 ordet fritt 

BRF: Sjöstrands förslag 

försämrar utbildningen 

Mats Sjöstrands utredning 

om ny myndighet 

och stora förändringar 

på utbildningsområdet 

innehåller många högtflygande 

tankar och många ord, men 

tyvärr inget konkret positivt 

för den utryckande personalen 

inom svensk räddningstjänst. 

Bra förslag om hur den kan utvecklas 

lyser med sin frånvaro. 

Utredarens kunskap om hur 

räddningstjänsten fungerar 

tycks vara mycket begränsad. 

Räddningsverket, som enligt 

förslaget ska läggas ner, bildades 

1986 med höga ambitioner. 

Alla i landet skulle erhålla 

ett ”lägsta samhällsskydd”, 

oavsett var man levde. 

Utbildningstiden för brandpersonalen, 

särskilt gruppen 

deltidsanställda utökades och 

genomfördes på räddningsskolor 

där utbildningsnivåerna 

etablerades på en högre 

nivå än tidigare och enligt 

samma kursplan på alla skolor. 

Brandmännens Riksförbund 

(BRF) anser att Sjöstrands 

förslag på utbildningsområdet 

med bland annat nedläggning 

av två av räddningsskolorna, 

leder till en försämrad utbildning 

av räddningstjänstens 

personal. Kvalitetssäkringen 

och samordning av utbildning 

mellan skolorna försvinner. 

Att ta bort två skolor är för 

mycket. Det behövs en skola i 

mellersta Sverige, alltså måste 

Rosersberg eller Skövde finnas 

kvar. Detta skulle också säkerställa 

en likvärdig utbildning, 

särskilt för deltidspersonalen 

som annars riskerar olikartad 

utbildning om ett antal ”andra 

aktörer” ska ta över. 

BRF har i många år påtalat 

problemet med rekrytering av 

deltidspersonal. Utifrån detta 

I 

sitt svar på vår insändare 

i förra numret av Sirenen 

låter Räddningsverkets 

generaldirektör Göran Gunnarsson 

(GG) bli att besvara de 

frågor som ställs. GG lämnar 

de obekväma frågorna därhän 

och väljer i stället att försvara 

Räddningsverkets internutredning 

av utbildningsorganisationen. 

Det är positivt att han 

åtminstone tar några av sina 

undersåtar i försvar, men i dag 

vet vi ju att internutredningen 

inte haft någon som helst 

avgörande roll för Sjöstrands 

förslag. 

GG hävdar att avvecklingen 

av två skolor ska ”frigöra resur- 

har regeringen uppdragit till 

Räddningsverket att lämna 

förslag till hur den besvärliga 

rekryteringssituationen kan 

förbättras. 

På flera håll råder en akut 

brist på deltidsbrandmän. 

Räddningsverket borde återuppväcka 

Resursgruppen 

deltid, som tyvärr saligen insomnat. 

Gruppen tog fram statistik 

som visade hur besvärlig 

situationen är. Häpnadsväckande 

nog kommenterade Sveriges 

kommuner och landsting 

Skövde-fackens slutsats: 

Kvalitetssäkringen och samordning av utbildning mellan skolorna 

försvinner om två av Räddningsverkets skolor läggs ner, skriver Kenneth 

Carlsson, ordförande i Brandmännens Riksförbund. 


ser som krävs för att utveckla 

organisationen mot framtida 

krav”. Man kan då få intrycket 

att man genom att lägga ned 

två skolor och krympa de kvarvarande 

två skulle få en massa 

pengar över som man kan använda 

till att utveckla verksamheten 

med. Så är naturligtvis 

inte fallet. Sjöstrands förslag 

handlar om en ren rationalisering 

som ska innebära en 

pengabesparing för staten, så 

lägg inte ut dimridåer genom 

att kalla det att frigöra pengar 

för utveckling. 

Framtidens utbildning för 

dagens kunder ska bedrivas av 

”andra aktörer”, det är vad vi 

(SKL) statistiken med: ”Det 

råder ingen brist på deltidsbrandmän 

i Sverige”. 

Inga problem, tyckte alltså 

SKL. Det tyder på en total brist 

på verklighetsförankring. Med 

den inställningen blir det inte 

lätt att lösa problemet med 

rekryteringen – i grunden är 

det ju SKL som borde agera för 

en förbättring. 

Är lösningen att lägga ned 

brandstationen på grund av 

rekryteringsproblem? Då upphör 

ju faktiskt problemet. Men 

förstått både ett argument och 

en vision som GG delar med 

Mats Sjöstrand. De positiva effekterna 

av detta systemskifte 

har dock inte GG lyckats beskriva, 

så vi undrar fortfarande 

varför han är så mån om att det 

ska genomföras. 

Intressant är också att han 

lyckas argumentera för systemskiftet, 

samtidigt som han 

påstår sig vara tveksam till 

genomförandet av detsamma. 

Kanske är det så, GG, att även 

du insett att förslaget och dess 

effekter trots allt inte är så genomtänkta. 

Visst, vår reaktion är na- 

hur går det med samhälls- 

tryggheten? Ska det bli som 

med polisen: 

”Vi har tyvärr ingen patrull 

att skicka!” 

Ekonomi i stället för riskbild 

styr dagens svenska räddningstjänst. 

Säkerhet och service till 

tredje man har helt underordnats 

ekonomin. Vem styr 

dagens räddningstjänst? Det 

kommunala självstyret samt 

den näst intill totala avsaknaden 

av direktiv och styrning 

från tillsynsmyndigheterna 

har skapat en skuta med flera 

hundra kaptener. Effekten är 

att kursen har blivit nästan 

omöjlig att lägga. Inte konstigt 

att en del kaptener kör på 

grund. 

Jag upplever att Lagen om 

skydd mot olyckor (LSO) ytterligare 

bidragit till att lamslå 

räddningstjänstens verksamhet. 

Brandsyneverksamheten, 

som ersattes av tillsyn, har mer 

än halverats. Hot- och riskbilden 

i kommunerna är numera 

helt underordnad ekonomin. 

Räddningskårer reduceras eller 

försvinner helt. 

Kommunernas ekonomi kan 

inte få avgöra skyddsnivån, i 

ett tryggt Sverige ska en tydlig 

lägsta nivå finnas. LSO bör 

till vissa delar utvärderas och 

revideras. Ambitionsribban för 

kommuninnevånarnas skydd 

är för otydlig, Samhällstryggheten 

bör ses ur ett nationellt 

perspektiv, inte bara ur ett lokalt 

ekonomiskt perspektiv. 

Kenneth Carlsson 

förbundsordförande 

Brandmännens Riksförbund 

turligtvis förutsägbar, vi vill 

inte att vår arbetsplats ska 

försvinna. Visst är vi arga och 

besvikna på att GG inte lyfter 

ett finger för att stötta oss. 

Men det som främst gör att vi 

tappat förtroendet för GG är 

oviljan att besvara de obekväma 

frågorna, det är bristen 

på goda argument och det är 

känslan av att det från början 

var en uppgjord match. 

Det är dessutom svårt att 

uppfatta GG som trovärdig 

då han i det senaste interna 

månadsbrevet skriver att ”jag 

anser att det utbildningssystem 

som så framgångsrikt 

utvecklats inom Räddningsver- 

Verserna 

känns 

igen 

nummer 4/07 av Sirenen 

I skriver ett antal västsvenska 

politiker med landshövdingen 

i spetsen en längre utläggning 

om varför räddningsskolan i 

Skövde måste vara kvar. 

Är det inte märkligt att så 

snart något föreslås avvecklas 

så är det alltid den skola som 

har de bästa utvecklingsmöjligheterna, 

där bedrivs den 

viktigaste verksamheten och 

dess placering är den bästa av 

allt tänkbart. 

Ja, nog känns verserna igen, 

vare sig det är en räddningsskola 

eller en byskola, ett regemente 

eller en myndighet och 

alltid har utredaren missuppfattat 

allt. 

Se framåt och satsa på det 

som ska vara kvar och kör över 

”gnällspikarna”! 

Kjell Persson 

Behåll en av 

skolorna! 

Brandförman Westerlund 

ifrågasatte i förra numret 

utredaren Mats Sjöstrands 

förslag att ”andra aktörer” och 

helst privata sådana ska ta över 

delar av den utbildning som 

bedrivs på Räddningsverkets 

skolor. 

Jag kan bara instämma i Westerlunds 

inlägg att det varken 

blir bättre eller billigare med 

”andra aktörer”. 

Varför inte behålla en av de 

skolor som föreslås läggas ner? 

Förutom kostnadsskäl är miljöaspekten 

i dessa tider viktig. 

Privata övningsfält får svårt att 

klara de miljökrav, som ständigt 

kommer att bli tuffare. 

Roland Johannesson 

Gunnarsson har insett hur fel han haft 

ket måste bli en väsentlig del 

i den framtida utbildningen”, 

ett påstående som klingar 

falskt jämfört med hans tidigare 

uttalanden. 

Vi uppfattar därför, till vår 

stora glädje, att GG till slut 

insett hur fel han haft. 

Styrelserna för SACO, SEKO 

och ST, Räddningsverket 

Skövde 

FOTNOT: Göran Gunnarsson har 

getts möjlighet att kommentera 

insändaren, men har valt att 

avstå.

platsannonser 

n n n Vill ni jobba för att certifiera kommunen som trygg och säker 

kommun? 15 svenska kommuner är certifierade, vilket betyder att 

man har en modell för sitt skadeförebyggande arbete. 

Nu har en ideell förening bildats med syfte att sprida kunskap om 

skadeförebyggande arbete i alla dess former. 

För mer information om föreningen, kontakta sekreteraren Bo 

Henricsson, Arjeplog, 070-63 78 703, eller ordförande Guldbrand 

Skjönberg, Nacka, epost guldbrand.skjonberg@nacka.se 

Nyutgivet från 


Broschyr 

Rib – kom igång med Rib 

En snabbguide för att 

snabbt komma igång med Rib 

Så här beställer du 

(Räddningsverkets integrerade 

beslutsstöd). 

Best nr: R00-290/07 

Ange beställningsnummer samt din adress. 

Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes. 

Fax: 054-13 56 05. 

E-post: publikationsservice@srv.se 

Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124, 

651 80 Karlstad. 

Annan utgivning 

DVD med erfarenheter 

Informationsbolaget har 

gett ut en DVD med erfarenheter 

från tre hotellbränder i 

Sverige redovisas. Det är Hotell 

Borgholm, Hotell Scandic 

i Gävle och Centralhotellet i 

Söderhamn. 

Pris: 975 kronor exkl. moms 

frakt. Beställning på epost: 

info@informationsbolaget.se 

eller faxa till 040-97 40 00. 

Staber och stabsarbete vid 

kriser, risker och olyckor 

Boken behandlar staber och 

OBS – kan inte beställas 

från Räddningsverket 

stabsarbete i samband med 

olika typer av kriser – under 

tidspress, när stora värden 

står på spel, när riskerna är 

höga eller då staben är mer 

eller mindre tillfällig. 

Författare är Stefan Svensson, 

lärare vid Räddningsverket 

Revinge och boken riktar 

sig främst till kommunal 

räddningstjänst, polis och 

akutsjukvård. Beställning: 

www.studentlitteratur.se 

ISBN: 9789144048406. Pris 

263 kr. 


Sprinkler i kyrkor allt vanligare 

Allt fler kyrkor förses med 

sprinkler. 

– Och i de flesta fall är det 

väldigt kompletta installationer, 

säger Magnus Arvidsson, 

SP (Sveriges tekniska forskningsinstitut). 

Arvidsson har granskat installationer 

i träkyrkor. 

Han känner till ett tiotal kyrkor 

som totalsprinklats de senaste 

fyra åren och projektering pågår 

för ytterligare en handfull 

kyrkor. 

De allra flesta skyddar kyrkorna 

fullständigt, i vissa fall inbegrips 

även klockstaplar. 

Sprinklerinstallationerna 

sker i känsliga miljöer, men enligt 

Arvidsson ser inte den normale 

kyrkobesökaren att det är 

sprinklat. 

– Andra erfarenheter är att 

installationerna är väl utförda 

och att det med så komplexa 

system är extra viktigt att göra 

funktionskontroller. 

Under perioden år 1193-1954 

förstördes 524 kyrkor eller ka- 

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för alla i Stockholms län. Vi verkar för att nationella 

mål får genomslag i länet. Vi ser till att kunskap om länets förhållanden tas tillvara nationellt. Vi arbetar 

med samordning, tillståndsprövning, tillsyn och utveckling. Hållbarhet, helhetssyn och lika villkor för 

alla är våra ledord. Lagar, kunskap och goda relationer är våra redskap. Engagemang, rättssäkerhet 

och effektivitet är våra styrkor. 

Räddnings- och säkerhetsavdelningen söker 

Civilingenjör i riskhantering (ref.nr 85453) 

I Stockholms län finns 26 kommuner och 

drygt 1,9 miljoner invånare på 2 procent av 

landets yta. Riskbilden är komplex med bl.a. 

två flygplatser som tillsammans betjänar mer 

än 16 miljoner passagerare per år. Med över 

10 miljoner passagerare varje år på de stora 

färjorna är Stockholms hamnar den största 

mötesplatsen i hela Östersjöområdet. Över 

Mälarens broar passerar varje dygn mer än 

315 000 fordon, varav ett stort antal med farligt 

gods. Länet är en knutpunkt för landets 

IT- och telekommunikationer. Företag inom 

bioteknik och biomedicin utgör också en 

viktig del av länets näringsliv. 

Arbetsuppgifter 

Länsstyrelsen ska bl.a. verka för att allmänheten 

tillförsäkras en rimlig säkerhetsnivå i 

förhållande till den lokala och regionala riskbilden. 

För att förebygga allvarliga olyckor 

granskar Länsstyrelsen från risksynpunkt 

bl.a. anläggningar som hanterar farliga kemikalier 

och processer. Länsstyrelsen arbetar 

pell i Sverige, 447 av dem på 

grund av brand. 

– Numera har vi ungefär en 

kyrkobrand per år. 

Någon säker statistik över orsak 

till bränder i kulturbyggnader 

finns inte, men i Storbritannien 

är 68 procent av bränderna 

anlagda, elfel svarar för sex 

procent av bränderna och är den 

näst vanligaste orsaken. 81 procent 

av bränderna startar nattetid 

och de flesta utomhus. 

Installation av sprinkler för 

med sig löpande kostnader, vil- 

samtidigt förebyggande med att på lång sikt 

skapa ett mindre sårbart samhälle som ska 

klara olika typer av påfrestningar och störningar 

bättre än idag. 

Som riskhanteringsingenjör hos oss kommer 

du huvudsakligen att arbeta med risker 

i samhällsplaneringen, tillsyn av Sevesoanläggningar, 

granskning av risk- och 

sårbarhetsanalyser samt bistå vid utbildning 

och information till kommunerna i riskhanteringsfrågor. 

Du kan dessutom efter särskild 

utbildning få tjänstgöra i Länsstyrelsens organisation 

som vakthavande beslutsfattare. 

Kvalifikationer 

• Civilingenjör i riskhantering 

• God förmåga att uttrycka dig i tal och skrift 

Du måste vara svensk medborgare, eftersom 

anställningen är placerad i säkerhetsklass. 

Länsstyrelsen värdesätter språkkunskaper 

och erfarenhet av olika kulturer. Vi fäster 

stor vikt vid personliga egenskaper. Vår erfarenhet 

är att mångfald lönar sig. 

Vill du veta mer – kontakta: Peter Svensson, brand- och riskhanteringsingenjör, 08-785 53 53 

och Stefan Dellså, försvarsdirektör, 08-785 53 13. 

Fackliga företrädare är Christer Sävensjö, SACO, 08-785 53 38 och 

Anita Tjust, ST, 08-785 53 70. 

Sista ansökningsdag är fredagen den 19 oktober 2007. 

Vi ser helst att du skickar din ansökan per e-post till jobb@ab.lst.se 

Märk din ansökan med referensnumret 85453 i ämnesraden (subject) på ditt 

e-postmeddelande. 

ket inte alla är medvetna om. I 

en kyrka hamnade årskostnaden 

för service, besiktning och egen 

arbetstid över 110 000 kronor, 

det var inget kyrkoförvaltningen 

hade med i beräkningen. 

Jobb sökes 

Brandlarmstekniker söker 

nytt intressant arbete i Västra 

Götalands län. Bor i Skaraborg. 

Kontakt på e-post: 

dan.thorbing@spray.se

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 platsannonser 

Annonsera i Sirenen – boka senast 15 oktober 

Sirenen är perfekt för dig som ska rekrytera personal 

inom räddningstjänst och skydd mot olyckor. 

Ingen tidning i branschen har sådan täckning som 

Sirenen. 

Nästa nummer trycks 6 november. För att vi ska 

hinna få med din annons vill vi att du förhandsbokar 

utrymme senast 15 oktober samt lämnar 

färdig annons senast 22 oktober. 

Spaltbredder 

Våra spaltbredder är: 

1 spalt 41,4 millimeter 

2 spalter 87,8 mm 



5 spalter 227 mm 

Priser 

Priset är 16 kronor per spaltmillimeter för svart- 

Räddningstjänsten söker 

RISKINGENJÖR 

Arbetsplats och arbetsuppgifter 

Räddningstjänsten i Svedala söker en person 

vars huvudsakliga arbetsuppgifter kommer att 

vara administrativa med inriktning risk- och 

säkerhetsarbete. Det blir din uppgift att informera 

och utbilda såväl externt som internt, samt 

medverka i arbetet kring Räddningsgymnasiet. 

Tillsynsarbete sker i enlighet med LSO. 

Du kommer att vara aktiv i operativ tjänst. I 

anställningen ingår beredskap, varför du måste 

vara bosatt i Svedala. 

Kvalifikationer 

Du har Risk-/Brandingenjörs kompetens med 

RUB, alternativt Räddningsledning B med lägst 

tillsyn B, kompletterat med risk och säkerhetsutbildning, 

eller motsvarande. 

Personlig lämplighet och intresse för egen utveckling 

inom tjänsten är av stor betydelse för 

oss. Då de personliga egenskaperna värdesätts, 

kan det bli aktuellt att den utbildning som krävs 

för att nå formell behörighet finansieras av oss. 

Om sökande ej har formell behörighet önskas 

beskrivning av hur och när detta kan uppnås. 

Vi ser gärna kvinnliga sökande, då räddningstjänsten 

arbetar aktivt med jämställdhet. 

vita annonser, 18 kronor per spaltmillimeter för 

färgannonser (priserna är exklusive moms). 

Räkna ut priset 

Vad annonsen kostar räknar du ut enligt följande: 

antal spalter x höjden x millimeterpris. 

Den artikel du just nu läser är 3 spalter bred och 

80 mm hög. Priset för en annons i den här storleken 

är 3 840 kronor (3 x 80 x 16 kr) för svartvit 

och färg 4 320 kronor (3 x 80 x 18 kr). 

Kontakt 

Ring eller e-posta till redaktionen om du vill förhandsboka 

eller har några frågor. 

Kontaktperson för annonser är i första hand Per 

Larsson, tel 054-13 51 02. 

Du kan även tala med Gunno Ivansson, Stig 

Dahlén eller Katarina Sellius. Telefonnummer och 

e-postadresser finns på sidan 2. 

B-körkort fordras. C-körkort liksom allmän 

kunskap om fordons- och materialarbete är 

meriterande. Vidare krävs godkänd läkarkontroll 

för arbete vid räddningstjänsten enligt AFS. 

Arbetstid/Varaktighet 

Tillsvidareanställning. Heltid. 

Lön 

Individuell lönesättning tillämpas. 

Kontaktperson 

Örjan Thorné, Räddningschef, 040-40 82 35 

alternativt 0709-47 82 35, 

Fackliga kontaktpersoner 

Karl-Erik Evgård 040-40 71 32, SKTF 

Tord Larsson 040-40 82 38, CF 

Mats Larsson 0709-40 95 53, BRF 

Bert Åkerberg 0709-47 82 15 Ledarna 

Ansökan 

Välkommen med din ansökan till Svedala kommun, 

Personalenheten, 233 80 Svedala. 

Sista ansökningsdag: 071105 

Ange referensnummer: 1-07006 

Vi tar emot ansökan via e-post: personalenheten@svedala.se

6 platsannonser 


Vi söker en dynamisk medhjälpare 

i statisk elektricitet 

Vi behöver förstärkning på vår avdelning för utbildning 

om statisk elektricitet. Vi söker därför en brandman, 

brandförman, brandmästare eller brandingenjör som på sin 

lediga tid vill medverka till att lära anställda, som hanterar 

brand- och explosionsfarliga ämnen i industrier, mer om 

statisk elektricitet. 

Du behöver inte ha några förkunskaper om statisk elektricitet, 

men du bör vara intresserad av att förevisa och lära 

ut, vara en ”estradör”, och klara att tilltala alla sorters människor. 

Du bör även ha lite grundkunskaper inom förbränningslära 

och gärna ha varit ute och jobbat i ”hetluften”. 

Vår utbildning baseras på praktiska demonstrationer. Vi 

visar att det lätt uppstår laddning, att laddning ger gnistor 

och att urladdning kan antända ångor från lösningsmedel. 

Utbildningen har genomförts i svensk industri sedan 

1990 och är väl etablerad, uppskattad och accepterad 

i färgindustri, läkemedelsindustri, livsmedelsindustri, 

sprängämnestillverkning, petrokemisk produktion och distribution. 

Förhoppningen är att du har möjlighet att jobba cirka 10 

timmar per vecka inledningsvis och att du eventuellt kan 

öka din insats senare. Verksamheten medför resor över 

stora delar av Sverige. Körkort erfordras. 

Kontakta: Anders Thulin, ATC AB, Anders Thulin 

Consulting AB, Box 242, 133 02 Saltsjöbaden 

tel 08-717 58 00 

anders@thulin-consulting.se 

Sirenen 

är Räddningsverkets tidning. 

I den kan du följa utvecklingen 

inom räddningstjänsten och 

skydd mot olyckor. Nyheter, 

reportage, debatt och mycket 

annat. 

Bli prenumerant och du får 

åtta nummer om året, Gratis! 

Enda kravet från vår sida är 

att du gör en personlig anmälan. 

Vi kan tyvärr inte ta emot 

personallistor. 

Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen 

Adressändring 

Avsluta prenumerationen Texta tydligt! 

Namn ………………………………………………………………………… 

Gatuadress …………………………………………………………………… 

Postadress …………………………………………………………………… 

Inom Räddningstjänsten Värnamo görs nu en hårdsatsning mot den enskilde för att 

öka förmågan att ta ansvar för ”Skydd mot olyckor”. Detta gör vi genom att engagera 

all personal att arbeta inom hela området ”Skydd mot olyckor”. För detta inrättar 

vi fyra nya brandmannatjänster. 

Räddningstjänsten Värnamo söker: 

Brandmän 

För mer information om tjänsterna, kontaktpersoner samt anvisningar för ansökan 

hänvisar vi till kommunens hemsida: 

www.varnamo.se/lediga jobb 

www.varnamo.se/raddningstjansten 

Vid adressändring/avslut 

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ………………………… 

Gamla adressen vid adressändring 

Gatuadress …………………………………………………………………… 

Postadress …………………………………………………………………… 

Kupongen skickas till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257, 

651 80 Karlstad

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 platsannonser 

Räddningstjänsten Varberg söker 

Avdelningschefer 

Läs mer på vår hemsida www.varberg.se/rad 

eller kontakta mig så får vi talas vid. 

Jag träffas på telefon 0340-69 72 00, 0705-88 83 19 

Räddningschef, Jan Sjöstedt 

Välkommen med Din ansökan till 

www.varberg.se/lediga tjänster 

senast 17 oktober 

MARKARYDS KOMMUN 

Räddningstjänsten 

Söker 

Ref nr 65/07 

RÄDDNINGSCHEF 

Markaryds kommun ligger i det ljusaste sydvästra hörnet av Småland och har ca 9 600 invånare. Kommunen 

har vacker natur, bra bostäder och service och kännetecknas av den entreprenörsanda som finns i regionen. 

Vår räddningschef kommer att lämna oss för nya utmaningar och vi söker nu hans efterträdare. I vår organisation 

kommer Du att ha beredskap var 3:e vecka tillsammans med två grupper om vardera 1 förman och 4 

deltidsanställda brandmän. 

Vi ser gärna att Du har följande kvalifikationer: 

Utbildning hos Statens Räddningsverk för räddningsledare A och B samt tillsyn och olycks-förebyggande kurs 

A och B alt brandmästarkompetens och förebyggande 1 och 2 enligt SRV.s skolor 

Du bör ha förmåga att utveckla samverkan och samarbete med de kommuner som gränsar till Markaryd inom 

räddningstjänstområdet. 

Du bör ha goda chefs-/ledaregenskaper och vara intresserad av att utveckla räddningstjänsten inom givna ramar 

och mål, som ett led i den kommungemensamma utvecklingen. 

Du bör ha flerårig erfarenhet av operativ räddningstjänst och förebyggande verksamhet. 

Du bör ha god analytisk förmåga samt kunna ta ansvar och fatta beslut. Förmåga att uttrycka Dig i tal och 

skrift. 

Körkort lägst klass BC krävs. 

Känns detta intressant för Dig? Om Du önskar ytterligare information är Du välkommen att ta kontakt med 

kommunchef Mats Rydby, tel 0433-720 01 eller 070-565 37 55 

Personalchef Gunilla Jäghagen, tel 0433-720 27 

Våra fackliga företrädare når Du genom kommunens växel 0433-720 00. 

Ansökan med meritförteckning och löneanspråk skall vara Markaryds kommun, Personalenheten, Box 74, 285 

22 Markaryd eller jobb@markaryd.se tillhanda senast 

2007-10-14 

VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN 

Stadskontoret 

Samhällsbyggnadsenheten 

söker 

Säkerhetskoordinator ref nr 401-7 

Kontaktpersoner: 

Karin Johansson, säkerhetskoordinator 035-13 73 84 

Sven Olof Nilsson, samhällsbyggnadschef 035-13 85 99 

För upplysningar se kommunens hemsida: 

www.ledigajobb.halmstad.se 

www.halmstad.se 

Räddningstjänsten i 

Ängelholms kommun söker 

Vik Heltidsbrandman 

För mer information: www.engelholm.se 

7

eftersläckning 

Blåvit hjälte 

fostrar nytt 

i Gällivare 

Blåvita hjälten – och brandmannen 

– Tommy Holmgren 

flyttade hem till Gällivare 

efter fotbollskarriären i IFK 

Göteborg. 

Sedan dess har fotbollsintresset 

bara accelererat. 

Svidden – små ilskna knott – står 

som en irriterande gloria kring 

hjässan på den före detta ängeln. 

Här, på Gällivare IP, har han 

spenderat en stor del av sitt liv. 

Tommy Holmgren är en av 

Norrbottens mest meriterade 

fotbollsspelare genom tiderna. 

Bland annat med två UEFA-cupsegrar 

med IFK Göteborg på meritlistan. 

Numera är 48-årige Tommy 

tränare för Gällivare SK:s juniorlag 

där sonen Magnus spelar. 

– Vi ligger tvåa i juniorall- 

Lös Sirenens korsord, vinn fina 

priser. Skicka lösningen senast 

20 oktober till: 

”Krysset”, Sirenen, 

Räddningsverket, L 257, 

651 80 Karlstad. 

svenskan, så det är ett bra gäng 

grabbar, säger Tommy. 

Till skillnad från pappa, som 

var en dribbler på vänsterkanten, 

är yngste sonen en tung och 

brytsäker back. 

1977 värvade IFK Göteborg 

Tommy och hans äldre bror Tord 

Holmgren. Det blev en fantastisk 

karriär under en tioårsperiod 

där Blåvitt segrade i nästan allt 

de ställde upp i. 

Med ”Blåvitt” vann Tommy 

fyra SM-guld, tre Svenska Cupvinster 

och två UEFA-cuptitlar 

innan han slutade spela på elitnivå 

1989. 

– Det allra största fotbollsminnet 

är när vi helt otippat vann 

UEFA-cupen 1982. Vi var ganska 

förvånade över vad vi åstadkommit, 

men det var oerhört stort! 

-krysset 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postadress:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 


Talang i arv. Tommy Holmgren, tränare för Gällivare SK:s juniorlag, med sonen Magnus, 16. Tommy 

spelade med IFK Göteborg under glansåren på 1970- och 80-talet. Nu siktar nästa generation Holmgren 

på att bli fotbollsproffs. Foto: Katarina Sellius 

Under tiden i Göteborg bildade 

Tommy familj och började 

jobba som brandman. 

Fanns det proffsdrömmar? 

– Anbud fanns, men jag var 

inte den människan som drömde 

om proffsliv. Jag ville ha en 

trygg tillvaro. 

Anledningen till att familjen 

valde att återvända till Gällivare, 

var äldste sonens hälsoproblem. 

– Han tålde inte den dåliga 

luften i Göteborg, fick problem 

med luftrören. Så fort vi reste 

hem till Norrbotten och hälsade 

på, blev han frisk. Till slut 

tog vi beslutet att flytta hit för 

gott. 

Tommy började köra ambulans 

och fick jobb som brandman 

på räddningstjänsten i 

Gällivare. 

Nu är det dags för nästa generation 

Holmgren att ta över. 

Alla tre barnen, två söner och 

en dotter, har visat talang som 

fotbollsspelare. 

– Fotbollen har präglat mig 

och min familj. Den står för så 

mycket positivt, både socialt och 

sportsligt. Men visst är förhållandena 

annorlunda här i Norrbotten, 

det kan dröja in i halva juli 

innan vi kommer på gräs. Och vi 

kan få åka 52 mil tur och retur 

till en bortamatch, säger han. 

Men för Tommys del blir det 

inget mer spel. En skadad fot 

har spökat sedan han för tio år 

sedan trillade ner från sommarstugetaket. 


Brandsläckaren till Norrköping 

Först öppnade rätta lösningen i förra krysset kom från Norrköping. Vi på Sirenen 

säger grattis till Björn Törnblom och övriga vinnare. 

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret etc): Björn Törnblom, 

Norrköping. 

2–4:e pris (cykelhjälm): Svea Larsson, Mariestad, Ingrid Norrman, Sibbhult, Eva 

Yngve, Trädet. 

5–8:e pris (brandvarnare): Lillian Tholin, Bromölla, Bror Eriksson, Udddevalla, Kurt 

Sjölander, Tullinge, Sven-Olof Karlsson, Tranås.

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 eftersläckning 

nytt om namn 

u Jörgen Hallberg, 57, blir 

ny räddningschef i Helsingborg 

och beräknas tillträda i 

november. Hallberg har varit 

räddningschef i Värnamo i sex 

år, tidigare jobbade han inom 


u Gunnar Bergström, 45, är 

ny chef för SOS Alarm i Örebro. 

Bergström har varit försvarsdirektör 

vid länsstyrelsen i Örebro 

och tidigare vice brandchef 

i staden. Han ersätter Leif Lundgren 

som gått i pension. 

u Sven Tolgfors (m) blev 

i början av september ny 

försvarsminister efter Mikael 

Odenberg. Tolgfors är född i 

Forshaga, bosatt i Örebro. Han 

blev riksdagsledamot 1994, var 

handelsminister innan han blev 

utsedd till försvarsminister. 

u Håkan Jevrell är ny statssekreterare 

hos försvarsministern. 

Han har senast jobbat som politiskt 

sakkunnig för moderaterna 

i statsrådsberedningen. Jevrell 

ersätter HG Wessberg. 

u Ann-Louise Ekborg slutar 

som generaldirektör för Krisberedskapsmyndigheten 

1 

november. Eksborg har av regeringen 

fått i uppdrag genomföra 

sammanslagningen av Statens 

strålskyddsinstitut (SSI) och Statens 

kärnkraftinspektion (SKI) 

och bilda en ny myndighet med 

ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet. 

Regeringens avsikt är 

att Eksborg ska bli generaldirektör 

för den nya myndigheten. 

u Ola Mårtensson har anställts 

som verksamhetschef för 

Institutet för räddningstjänstens 

ledarskapsutveckling. Institutet 

är ett samarbete mellan 

Brandbefälets riksförbund och 

Brandskyddsföreningen. 

u Zamo Kristensson avgår 

som räddningschef i Lindesberg 

efter 18 år. Tillförordnad chef i 

Lindesberg och Nora under tre 

månader är Morgan Johansson, 

tidigare ställföreträdande 

räddningschef i de båda kommunerna. 

u Christer Nilsson är ny ställföreträdande 

räddningschef i 

Bjuv. Tjänsten var vakant en period. 

Nilsson lämnar Landskrona 

efter 25 år och blir platschef i 

grannkommunen. Eva Löwbom- 

Olsson är räddningschef i båda 

kommunerna. 

Rättelse 

Sirenen skrev i förra numret 

att Brandtekniks namnändring 

till Brandteknik och Riskhantering 

var föranlett av att man 

numera även utbildar riskingenjörer. 

Korrekt ska vara att 

man utbildar civilingenjörer i 

riskhantering, samt bedriver 

forskning inom området. 

n n n HÖR AV DIG 

när personer på ledande poster 

i din organisation byter jobb eller 

någon nyanställs. Ring 

054-13 51 02, 13 51 04, 13 

5106 eller skicka e-post: sirenen@srv.se 

(givetvis kostar det 

inget att ”annonserna” denna 

information). 

ROFFE 

Ett av de vanligaste brandobjekten 

i Trelleborg i år 

– en hund. 

– Jo, det kan man väl säga. 

Vi har varit där ett antal 

gånger, säger styrkeledare 

Torbjörn Weber. 

Det handlar om konstnären 

Lars Vilks rondellhund 

Trelle som var så stor att den 

inte fick plats i rondellen. 

Var, eftersom hunden inte 

finns längre, den revs i slutet 

av september efter minst ett 

halvdussin brandattentat. 

I våras byggde Vilks hunden tillsammans 

med gymnasieelever i stan. Hunden 

placerades vid sidan av en rondell. 

Så snart bygget var färdigt fick den 

vissa likheter med Gävlebocken. Den 

började brinna. 

– Varför vet man inte, eftersom aldrig 

någon åkt fast, säger Weber. 

Men åsikterna om hunden har gått 

isär, många har helt enkelt tyckt att 

den varit för ful. 

Till skillnad från Gävlebocken var inte 

Behöver man en bultsax när man besöker 

glasriket? funderar Joakim Willysson som 

tog bilden. Jo, när det sitter hänglås på 

dörröppnaren kan man fundera. Fotot togs 

i en glasbutik. Foto: Joakim Willysson 

Av Ulf Lundkvist 

Nisse Larsson 

Hundgöra för brandmännen 

Trelle speciellt brandbenägen. 

Lite svedd på bakbenen 

har han ofta blivit, men inte 

så mycket mer. 

– Vi har ibland använt 25 

liter vatten, som mest kanske 

200 liter. 

Trelle var över fem meter 

hög och i trä. Trähunden 

blev ännu mer uppmärksammad 

när Lars Vilks skiss av en 

Brandbenägen rondellhund med ansikten 

vovve. 

liknande profeten Muhammeds 

publicerades i Nerikes 

Allehanda. Men brunnit hade 

hunden gjort redan tidigare. 

Att Trelle gått till de sälla jaktmarkerna 

innebär en brandrisk mindre. Bra 

att hunden är borta alltså? 

– Sett till att vi slipper åka dit är det 

bra att hunden är borta. Dess utseende 

har jag inga synpunkter på, säger Torbjörn 

Weber. 

Fotnot: Konstnären Lars Vilks är mer 

känd för konstverket Nimis på Kullaberg. 

n n n Staffan Wennerstad brandman i Ekerö, är en rask herre. Blev åtta i Stockholm 

halvmarathon och vann därmed SM-guld för brandmän. 1.10,48 på 21 

kilometer, inte illa. 

Ska man cykla ut? Kenneth Lager 

hittade den här nödutgången 

i Linköping. Kan bli problem att 

ta sig ut. Foto: Kenneth Lager 

Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten 

(KBM) ersätts den 1 januari 2009 

av en ny samlad myndighet mot olyckor 

och kriser. Det beskedet kom i budgetproppen, 

närmare detaljer får vi i en annan proposition 

senare. Det regeringsförslaget ska grundas på 

Mats Sjöstrands utredning ”Alltid redo!” och en 

sammanvägning av 199 remissyttranden. 

Utredaren av den nya myndigheten (Sjöstrand) 

är tillika generaldirektör för Skatteverket, en 

myndighet som också 

lämnat remissvar. Det 

svaret är en häpnadsväckandeinkompetensförklaring 

av KBM. Visserligen 

inte undertecknad av Sjöstrand 

själv, men säkerligen 

godkänd, ja förmodligen 

också dikterad. 

Så nog är det märkligt 

att samme Sjöstrand i sin 

utredning inte framförde någon kritik i närheten 

av salvan i remissyttrandet. Det känns som en 

hämndaktion på KBM och dess expert i utredningen, 

stabschefen Fredrik Hassel. Han skrev ett 

särskilt yttrande till utredningen, där många av 

Sjöstrands förslag och slutsatser sågades. 

Jag tycker att Sjöstrands personliga vendetta 

mot KBM i Skatteverkets remissvar liknar sandlåda. 

Det förtar en del av Sjöstrands och därmed 

hela utredningens seriositet. 

Stor oro för framtida utbildningen 

Nästan alla remissinstanser ställer sig bakom 

förslaget att bilda en ny myndighet. En viktig 

fråga för Räddningsverket är att ledningen måste 

finnas på samma ort som kärnverksamheten. 

Endast några få remissinstanser, utöver de som 

skriver i egenintresse, har lämnat synpunkter på 

organisering och lokalisering av nya myndigheten. 

Kanske är det så självklart att ledning och 

kärnverksamhet ska finnas på samma ort att det 

inte behöver kommenteras. 

Mer angeläget för många av remissinstanserna 

än myndighetens lokalisering är den framtida 

utbildningen av räddningstjänstens personal. 

Särskilt förslaget att privata aktörer ska ta över 

stora delar av Räddningsverkets utbildning oroar 

kommunerna. Likaså är många bekymrade över 

att staten ska vältra över kostnader på kommunerna 

för den framtida utbildningen. Oron är stor 

att de föreslagna förändringarna ska leda till en 

kompetenssänkning hos räddningstjänsten och 

att det blir ännu svårare att rekrytera deltidsbrandmän. 

Den oron är befogad. Det känns som 

om utbildningsfrågan behöver utredas igen. 

n n n Försvarsminister Mikael Odenbergs oväntade 

avhopp fick också till följd av att det blev byte 

på den viktiga posten som statssekreterare, den i 

frågan om ny myndighet mycket väl 

insatte HG Wessberg försvann. Var 

det av lojalitet till Odenberg – eller 

tänker Reinfeldt göra Wessberg 

till den nya myndighetens chef? 

n n n I förra numret hade Sirenen 

ett reportage om att Visby 

kommun inte vill prioritera 

brandskyddet i den unika 

gamla bebyggelsen innanför 

ringmuren, klassad 

som ett världsarv. Kommunledningen 

tycker 

inte att det behövs. 

”Det har ju gått bra 

hittills”, kommenteradekommunalrådet 

Lars Struts. 

Flera Sirenen-lä- 

sare har reagerat på 

detta uttalande. Som 

ansvarig politiker kan 

man inte bara stoppa 

huvudet i sanden! 

Märklig 

personlig 

vendetta 

Sista ordet 

från Stig Dahlén 

Sirenens chefredaktör 

Tyck till om kolumnen! 

e-post: stig.dahlen@srv.se 

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som 

framförs i denna kolumn är hans personliga och har 

inget med Räddningsverkets ståndpunkter att göra.

Posttidning B 

Returadress: 

L 257 

651 80 Karlstad 

Räddningsverkets tidning 

Nr 6 • Oktober 2007 

Premiärturen avklarad. Bjarne Isaksson, brandmästare och pilot, har ägnat sex år åt att restaurera det tvåsitsiga flygplanet som vid inköpet var en rishög. Nu packar han 

snart fiskegrejerna och flyger till fjälls. 

Pilot på hemmaplan 

GÄLLIVARE. Filter från en köksfläkt. En 

konservburk och en fönsterhissmotor 

från en Toyota. 

Att bygga flygplan är ett kreativt 

arbete. 

De flesta har bilen i garaget. Bjarne Isaksson, 

brandmästare i Gällivare och pilot, 

har flygmaskiner. 

I sex år har han restaurerat en enmotorig 

flygmaskinen, av typen Piper. Han 

köpte det tvåsitsiga Super Cub-planet 

(från 1967) i uruselt skick, och bygget har 

krävt ett minst sagt kreativt problemlösande. 

– Planet var långt ifrån flygvärdigt. Jag 

fick plocka isär hela maskinen, riva av den 

gamla duken och sedan svetsa ihop alla 

delar på nytt, säger Bjarne Isaksson, 57, 

som enligt arbetskamraterna är en kombination 

av bysmed och tekniskt snille. 

Nu har flygmaskinen taxat ut från bilgaraget 

och fått plats i hangaren på Gällivares 

flygfält. 

– Jobbigast har varit att skrapa bort all 

gammal färg och rost på alla rör i flygplanskroppen. 

Nu är den omdukad, vilket innebär att 

hela skrovet klätts in med ny duk som de- 

Grundligt arbete. Skrovet förstärktes 

med några extra rör, för att stå emot 

bättre vid eventuell omild landning. 

cimeter efter decimeter sträckts, limmats 

och värmts på med hjälp av ett vanligt 

handstrykjärn. 

– Nu är den spänd som en fiollåda, säger 

Bjarne. 

Han har också passat på att utveckla och 

förbättra vissa funktioner i planet. 

Från början styrdes exempelvis klaffar 

och trimroder manuellt med hjälp av en 

spak och vev kopplad till en vajer. Numera 

är de motordrivna – med hjälp av en motor 

till en fönsterhiss från en Toyota han 

hittat på bilskroten. 

Han har satt in en större flygplansmotor 

än tidigare, som nätt och jämt får plats 

innanför skrovet. 

205 hästkrafter under huven i stället för 

150 som fanns i originalet. 

Det var lite trixigt. Tändsystemet, som 

för övrigt hämtats från en Suzuki motorcykel, 

fick placeras i en vanlig konservburk. 

Som luftintag har han monterat ett filter 

från en ordinär köksfläkt. 

Planet håller en hastighet på 180 kilometer 

i timmen, kan flyga i fyra timmar 

och dricker 40 liter bränsle i timmen. 

Super cuben är fjärde flygmaskinen han 

haft i sin ägo. 

Bjarne Isaksson har flugit i 27 år och 

är lugn som en filbunke. Med 700 flygtimmar 

i ryggen rubbas man inte i första 

taget. 

Inte ens när han var illa ute och tvingades 

nödlanda på en istäckt sjö när flygmotorn 

havererat. 

– Lite ökad puls fick jag väl, men det hela 

var ganska odramatiskt. Motorn stannade, 

men jag hade skidor på planet och 

kunde glida ner på snön. Sen ringde jag 

efter hjälp och blev hämtad med skoter, 

berättar han. 

Det är inte första gången han monterar 

ihop ett flygplan. 

– För några år sedan köpte jag och svågern 

en flygplansbyggsats från USA som 

vi satte ihop. 

Efter monteringen flög han under några 

år avancerade uppvisningsflygningar. 

Men loop och spin är inget för den 

nyrestaurerade Super Cub:en. Beroende 

på årstid kan han välja att ha 

flottörer(landningsställ för vatten) eller 

skidor på flygmaskinen. 

– Det här är en bush-maskin som tar 

mig ut i fjällvärlden, när jag ska ut och 

fiska öring och röding i någon fjällsjö i 

vinter. 

Äntligen färdig efter sex år, är du trött 

på att bygga maskiner nu? 

– Nej, absolut inte. Jag gillar att åka 

motorcykel också. Så nu har jag börjat 

bygga en trike, en trehjulig motorcykel, 

avslutar han. 

KATARINA SELLIUS

Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?