Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7

tjugofyra7.se

Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7

Räddningsverkets tidning Nr 6 • Oktober 2007

Tjejerna räddar deltidensidan 12

Klimatutredningen:

Stoppa sjönära

byggande

sidan 6

Remiss om ny myndighet:

Kommunerna sågar

utbildningsförslaget

sidan 3


Sirenen

Räddningsverkets tidning

inledaren

Klimathotet bör

prioriteras av nya

myndigheten

Nu har också regeringen gjort sin avsiktsförklaring.

Det blir en ny samlad

myndighet för olyckor och kriser och

den startar sin verksamhet den 1 januari 2009.

Regeringen tycker att arbetet när det gäller

olyckor och kriser bör hållas samman bättre

än i dag. Frågan om behov och resurser bör

behandlas mer samordnat och dubbeluppgifter

ska undvikas.

Jag har alltsedan direktiven till utredningen

om en ny myndighet presenterades sett

mycket positivt på att politikerna vill ta ett

helhetsgrepp, som omfattar allt från förebyggande

och förberedande, hantering av olyckor

och kriser till återuppbyggnad, uppföljning,

utvärdering och lärande. Det är bra att regeringen

i budgetpropositionen gör klart att den

nya myndigheten ska vara en pådrivande kraft

och stödja andra aktörer på det här området.

En viktig signal i detta arbete är att samhällets

krisberedskap är ett ansvar för alla, enskilda

och det offentliga.

I budgetpropositionen trycker regeringen

på behovet av åtgärder för att mildra effekterna

av klimatförändringar. Riskerna är mycket

påtagliga för översvämningar med svåra

konsekvenser och det kommer att kräva mer

förebyggande åtgärder och höjd beredskap i

kommuner, landsting, myndigheter och hos

dem som bedriver verksamhet.

Denna ambition ligger helt i linje med de

slutsatser som dras av Klimat- och sårbarhetsutredningen

i sitt slutbetänkande. Med

vetenskapligt stöd slår utredningen fast att

Sverige kraftigt kommer att påverkas av en

klimatförändring. Det måste till långtgående

anpassningsåtgärder för att lindra följderna.

Översvämningsrisken i sjöar och vattendrag

ökar, liksom faran för ras och skred. Människoliv

och livsmiljöer kan hotas. Kostnaden för

skadorna kan bli obegriplig hög.

Räddningsverket har suttit med i utredningen

och det är mycket glädjande att konstatera

att de frågor vi velat uppmärksamma i mycket

hög grad har beaktats. Verket är en av många

myndigheter som av utredningen föreslås få

omfattande uppgifter. I vår instruktion bör

skrivas in att vi ska initiera, stödja och följa

upp arbetet med anpassning till klimatförändringarna.

Vi bör också få ansvar att stödja

länsstyrelserna i deras arbete med klimatan-

Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets

ansvarsområden och ska

stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart

Inledaren på sidan 2 är att betrakta som

Räddningsverkets officiella linje.

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.

Adress: Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad.

E-post: sirenen@srv.se

Webb: http://sirenen.srv.se

Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt

genom att skicka in prenumerationstalongen

som finns i slutet av varje nummer.

passning. Mot bakgrund av den utveckling

som utredningen tecknar känns uppgifterna

mycket angelägna och befogade.

Vårt uppdrag att översiktligt kartera översvämningsrisker

och stabilitetsförhållanden

av ras och skred i bebyggda områden ska fortsätta.

Utredningen föreslår att vi ska göra en

översyn av gamla karteringar. Vårt anslag för

att ekonomiskt stödja förebyggande åtgärder

mot jordskred och andra naturolyckor är

enligt utredningen av stort värde för kommunerna.

Bidraget bör behållas som det ser ut

idag, men ersättningsnivån sänkas från 80 till

60 procent av kostnaderna.

Utredningen föreslår dessutom ett speciellt

statsanslag för investeringar för att förebygga

naturolyckor. Det ska röra sig om verkligt

storskaliga projekt som en kommun eller

region inte kan betala själv, men som har hög

prioritet för att minska sårbarheten. Utredningen

vill se Räddningsverket som sammanhållande

för att avgöra när ett projekt ska äska

pengar från detta särskilda anslag. Åtgärderna

bekostas gemensamt av staten och de aktörer

som drar nytta av insatsen, det vill säga kommuner

och företag. Den som drar mest nytta

av åtgärden får stå för huvuddelen av kostnaden.

I förra numret av Sirenen skrev jag om kommunernas

tendens att inte ta tillräckligt stor

hänsyn till riskerna för översvämning, ras och

skred i sin fysiska planering och sin bygglovsverksamhet.

Det är utmärkt att utredningen

nu föreslår att Plan- och bygglagen skärps ytterligare

på detta område.

Jag kan försäkra att Räddningsverket står

berett att lägga ytterligare

kraft på att fullfölja

de intentioner,

som presenteras i Klimat-

och sårbarhetsutredningensslutbetänkande.

Från 1 januari

2009 bör det vara en

given och prioriterad

del av verksamheten

vid nya myndigheten

för olyckor och kriser.

Göran Gunnarsson

Generaldirektör

Räddningsverket

Upplaga: 32 000 exemplar.

Adressändring görs via epost, på webbplatsen

eller genom talongen som finns i slutet

av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration,

Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad.

Kom ihåg att uppge gamla adressen vid

adressändring.

Tryck: V-TAB, Västerås.

Tryckt på miljövänligt papper.

Utgivningsdag detta nummer: 2 oktober.

Nästa nummer trycks 6 November

Redaktion

Omslagsbilden

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

nya myndigheten

Stor oro för försämrad utbildning ………………4-5

nyheter

Kommunerna tvingas ta hänsyn till klimathotet 6

”Vi kan inte fortsätta bygga fel” ……………………7

Stockholm blir störst i landet …………………… 8

Norrtälje och Södertörn skriver samarbetsavtal 9

Det farliga godsets vägar ………………………… 10

Kvinnliga SMO-elever trakasserade …………… 18

Räddningstjänstinsatsen pågick för länge …… 19

Största uppdateringen av Rib …………………… 24

reportage

Kvinnorna Jokkmokks räddare ………………… 12

internationellt

Svensk helikopter sent på plats ………………… 16

porträttet

Jan Wisén en ”frälsare” för Stockholm? ………… 20

samhällets risker 2020

Vi måste förbereda oss för stora elavbrott ……… 23

Riskkommunikation en nyckelfråga …………… 23

sirenens räddningsskola

Elektricitet en förrädisk risk …………………… 26

erfarenheter

Plastisolering gav storbrand …………………… 28

Syrebrist och förgiftning ………………………… 29

ordet fritt

Skrattar dom åt oss om hundra år? …………… 30

”Andra utrustningar lika bra som skärsläckaren” 31

Regelvidrig brandteknisk praxis breder ut sig … 32

BRF: Sjöstrands förslag försämrar utbildningen 33

eftersläckning

Blåvit hjälte fostrar nytt i Gällivare ……………… 38

Foto: KATARINA SELLIUS

Kvinnliga brandmän räddar beredskapen och bär upp

deltidskårerna i Jokkmokks kommun. Här har nio av

elva samlats utanför Porjus brandstation. Katarina

Larsson, Eva Öberg, Anna Kramer, Margot Döfnäs,

Louise Kramnäs Larsson, Annica Lindmark, Yvette

Nordström, Jenny Bergdahl och Viktoria Brännmark.

Stig Dahlén

Chefredaktör

och ansvarig utgivare

054–13 51 04

070-243 33 85

stig.dahlen@srv.se

Gunno Ivansson

Journalist

054–13 51 06

070-364 33 45

gunno.ivansson@srv.se

INNEHÅLL

Per Larsson

Journalist

054–13 51 02

070-287 22 75

per.larsson@srv.se

Katarina Sellius

Journalist

054–13 52 58

070-374 22 90

katarina.sellius@srv.se


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nya myndigheten

I våras föreslog utredaren Mats Sjöstrand att tre myndigheter slås samman till en myndighet för säkerhet och beredskap. Om detta har remissinstanserna yttrat sig. De är

positiva till en ny myndiget, men många är kritiska till Sjöstrands förslag om framtida utbildning av brandmän. I budgetpropositionen skriver regeringen att en ny samlad myndighet

mot olyckor och kriser bör inrättas 1 januari 2009. Regeringen återkommer i en senare proposition om detaljerna.

Foto: Per Westergård

Nästan alla vill ha ny myndighet

– men den försenas ett halvår

Remissinstanserna ger ett närmast

rungande ja till att en ny myndighet

mot olyckor och kriser bildas.

Regeringen behöver mer tid på

sig för att behandla remisserna och

komma med förslag, men redan i budgetpropositionen

gavs beskedet att

en ny myndighet bör inrättas 1 januari

2009.

I maj presenterade utredaren Mats Sjöstrand

på 379 sidor utredningen ”Alltid

redo! En ny myndighet mot olyckor och

kriser.”

Den var ute på remiss till första veckan

i september. 199 yttranden kom in och

nästan alla tycker att en ny myndighet

bör bildas av de tre nuvarande myndigheterna

Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten

(KBM) och Styrelsen

för psykologiskt försvar (SPF).

Regeringen skriver i budgetpropositionen

att en ny myndighet bör bildas inom

politikområdet Samhällets krisberedskap,

men nämner inget om att de tre berörda

myndigheterna ska läggas ner. Kan det

betyda på att regeringen funderar på att

låta SPF vara kvar som egen myndighet?

Utredare Sjöstrand föreslog att den nya

myndigheten inrättas redan 1 juli 2008.

Byte av försvarsminister och statssekreterare

har bidragit till att regeringen vill

skjuta ett halvår på den nya myndighetens

start.

I budgetproppen skriver regeringen:

”Den nya myndigheten bör vara en pådrivande

kraft, stödja andra aktörer på

området samt samordna, utveckla och

följa upp arbetet med samhällets beredskap.

En viktig roll för myndigheten bör

vara att arbeta med samordning över sektorgränser

och ansvarsområden.

Remissyttrandena är av mycket varierande

längd och inriktning. Räddningsverkets

är på elva A4-sidor, KBM:s på 61

sidor! Många fokuserar på särintressen

(egna verksamhetsområden, lokalisering

av myndigheten, räddningssskolors vara

eller icke vara, och mycket annat).

Den fråga som överlägset har engagerat

flest remissinstanser är Sjöstrands förslag

på utbildningsområdet, särskilt utbildningen

av räddningstjänstens personal

(läs mer om detta på nästa sida).

Räddningsverket slåss inte oväntat för

att nya myndigheten lokaliseras i Karlstad,

KBM förespråkar Stockholm. Gemensamt

för de som yttrat sig i frågan är att de varnar

för en ”splittrad lokalisering” av den

nya myndigheten.

Några utdrag ur mer neutrala (än närmast

berörda) remissinstanser:

Jordbruksverket: Utredningen föreslår

att den nya myndigheten lokaliseras till

sex orter i landet. Bland annat föreslås

att verksledning med stab, kommunikationsenhet

och huvuddelen av analysavdelningen,

Rakelverksamheten och lägesbildsfunktionen

ska placeras i Stockholm.

Större delen av verksamheten placeras

dock i Karlstad. Med utgångspunkt från

Jordbruksverkets erfarenhet av att vara

regionalt placerat, kan verket se fördelar

med att de föreslagna, till Stockholm lokaliserade,

verksamheterna i stället också

lokaliseras till Karlstad.

Ekonomistyrningsverket (ESV): Lokalisering

till färre orter kan vara effektivare

bland annat med hänsyn till samordningsmöjligheter.

Hänsyn bör tas till re-

kryteringsmöjligheter på de olika orterna

och dess närområden. På samma sätt kan

det diskuteras om verksledning och stab

ska förläggas till Stockholm eller om någon

annan av orterna är mer lämplig.

Landstinget Östergötland: Landstinget

förordar att den nya verksledningen

finns i Stockholm med närhet till regeringskansliet

och nationella sektormyndigheter.

Länsstyrelsen Uppsala: Verksamheten

vid den nya myndigheten bör lokaliseras

till så få orter som möjligt och samordnas

med andra statliga myndigheter

som bedriver likartad verksamhet. För att

säkerställa en ny myndighetskultur vill

länsstyrelsen betona vikten av att den nya

myndighetens verksledning lokaliseras

till den ort där huvuddelen av myndigheten

är verksam.

Räddningstjänsterna i Jämtlands län:

När det däremot gäller lokaliseringen av

den nya verksledningen delar vi inte utredarens

uppfattning och motiv för att

denna skall finnas i en närförort till Stockholm.

I stället ser vi det som naturligt att

knyta ledningen för den nya myndigheten

till Karlstad där en stor del av kärnverksamheten

kommer att finnas.

Järnvägsstyrelsen: Styrelsen ställer sig

tveksam till utredarens förslag till lokaliseringsorter.

Verksamheter bör i stället

så långt som möjligt hållas samman och

verksledningen ska vara lokaliserad där

den har bäst förutsättningar att utöva

en effektiv intern styrning av verksamheten,

och det är där myndigheten har

sin tyngdpunkt avseende personal- och

ärendehantering.

Samarbetskommittén Skåne Nordväst:

Räddningstjänsterna anser att det är

viktigt att både verksledning och huvudverksamhet

samlokaliseras på en plats.

Det är olyckligt om myndigheten delas

mellan Stockholm och Karlstad.

Samtliga remissyttranden finns att läsa

på nätet: www.regeringen.se

Skriv Alltid redo i sökrutan uppe till

höger så kommer du till remissvaren.

STIG DAHLÉN


nya myndigheten

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Kommunerna gör tummen ner för utbildningsförslagen

”Får förödande konsekv

Kommunerna är genomgående

kritiska till förslagen om

förändringar i utbildningssystemet.

Många befarar att räddningstjänstens

kompetens

kommer att försämras. Men

det finns också remissinstanser

som gillar Sjöstrands

förslag.

Åtminstone den tidigare ledningen

på försvarsdepartementet

sa att stor hänsyn kommer att

tas till vad remissinstanserna

tycker.

Gäller denna inriktning fortfarande

talar mycket för att det

blir nödvändigt med en fördjupad

utredning, där konsekvenserna

av Sjöstrands förslag analyseras.

Det handlar bland annat

om möjligheten för ”andra aktörer”

att ta över, behov av skolor,

finansieringsfrågor och annat.

Här nedan ett antal utdrag ur

remissyttrandena, först från

kommuner och avslutningsvis

från några andra instanser:

Varbergs kommun: Det kommer

att ta många år innan det

finns aktörer över landets yta

med rätt förutsättningar. Vi ser

en stor risk för att ett bra utbildningssystem

som utvecklats

från 1986 och

framåt snabbt

förs tillbaka till

tiden före 1986,

då varje kommun

skötte sin

egen utbildning

med mycket varierande

resultat

och kvalitet.

Halmstads kommun: Enligt

vår uppfattning har utbildningen

inom svensk räddningstjänst

hittills varit i världsklass. Det är

olyckligt om förändringar medför

att denna topplacering äventyras.

Malmö stad: Utredaren har

missat KBM:s utbildningsverksamhet

och den behöver således

utredas vidare.

Ronneby kommun: Vi anser

att motiven för att införa en ”beställar-utförarmodell”

avseende

utbildningsverksamheten inte

är tillräckligt starka.

Hultsfreds kommun: Även

frågan kring ekonomi och utbildning

måste enligt oss belysas

ytterligare. Konsekvenserna kan

bli att en kommun med dåliga

ekonomiska förutsättningar inte

prioriterar ut-

bildning av sin

personal och på

så sätt sänks nuvarandesäkerhetskompetens

avsevärt.

Det är enligt

oss olyckligt

om enbart rent

kommersiella

intressen ska få styra en så viktig

verksamhet som säkerhet

och trygghet för våra kommunmedborgare.

Är det inte

mest effektivt att låta en redan

etablerad och kunnig verksamhet

fortsätta med utbildning,

information och övning i syfte

att stärka samhällets förmåga på

individnivå?

Mjölby kommun: I Sverige

lever kommunernas räddningstjänster

utanför storstäderna till

stor del av frivilliga krafter i form

av deltidsbrandmän. I den nya

myndighetens utbildningsverksamhet

måste

det därför ingå

att fullt ut ersätta

kommunerna

ekonomiskt och

säkerställa den

kvalitativa nivån

med hänsyn

till utbildningen

räddningsinsats.

Som förslaget är

lagt kommer det att få förödande

konsekvenser för landets

kommunala räddningstjänster.

Läget är som vi alla redan känner

till på sina håll högst prekärt

LO: LO instämmer inte i

förslaget om privatisering av

utbildningen inom området.

Brandmännens Riksförbund:

Största farhågan har vi för utbildning

i Räddningsinsats,

grundutbildningen för Sveriges

alla deltidsbrandmän....Att lägga

ner mer än hälften av SRV:s skolor

anser Brandmännens Riks-

förbund vara ett alldeles för stort

steg, utan att man har andra

alternativ klara. Det äventyrar

grunden KRAFTIGT för svensk

räddningstjänsts bibehållande

och utveckling.

Utredningen talar också om

att den nya myndigheten kommer

att få ett

betydligt bredare

uppdrag

och det borde

väl också betydavolymmässigt

mer

utbildning.

Är inte det ett

skäl att ytterligare

fundera

på om nedläggning av två hela

skolor är en vettig åtgärd. Det

känns som ett slöseri med samhällsresurser.

Räddningstjänsterna i Norra

Bohuslän och Dalsland: Risken

med privata utförare är att olönsamma

delar i det behov som

samhället kräver inte kommer

till stånd och därmed föreligger

en risk för successiv kunskapsförsämring

och sämre förmåga

inom räddningstjänsterna.

Räddningstjänsterna i Jämtlands

län: En brandman i Kiruna

har i grunden samma utbildning

som en brandman i Trelleborg.

Motiven till att slå sönder detta

system tycker vi är för dåligt underbyggda

och effekterna av ett

sådant här systemskifte är inte

heller tillräckligt utredda. I det

långa loppet riskerar vi att få väldigt

stora regionala skillnader i

kompetensen hos vår personal.

Detta är en återgång till hur det

var innan Räddningsverkets tillblivelse

1987.

Räddningstjänsten Östra

Skaraborg: Att minska utbildningskapaciteten

vid räddningsskolorna

utan att andra

kvalitetssäkrade alternativ finns

tillgängliga kommer att bli förödande

för den kompetensutbildning

som behövs inom kommunerna

för räddningstjänst och

förebyggande av brand.

När det gäller den negativa

miljöpåverkan som praktiska

övningsmoment medför för

utredaren motstridiga resone-

mang. Några få platser med väl

utvecklat miljöskydd, som vid

dagens räddningsskolor, måste

vara bättre än många mindre,

som av kostnadsskäl, har ett

begränsat miljöskydd som blir

fallet om andra aktörer och institutioner

skall etableras.

Kommunerna och deras räddningstjänster

är alltså kritiska

till förslagen på utbildningsområdet,

andra remissinstanser

har annan uppfattning eller har

fokuserat på andra frågor:

Ekonomistyrningsverket: Utredningen

föreslår att påbygg-

nadsutbildning liksom annan

specialistutbildning bör finansieras

via avgifter. ESV delar utredningens

förslag.

Myndigheten för kvalificerad

yrkesutbildning (KY): Myndighetens

principiella inställning är

att utbildningsverksamhet inte

ska bedrivas av sakmyndigheter….

Detta gäller all utbildningsverksamhet,

inte bara studiemedelsberättigad

grundutbildning.

…. Bland annat försvåras myndighetens

tillsyn då insatserna av den

egna utbildningsorganisationen

blir en viktig del i tillsynen.

Det är KY-myndighetens upp-

– Förslaget om utbildning är ett has

– Mycket ideologi och avsaknad

av sunt förnuft.

Det är Bo Carlssons, kommunalråd

(c) i Vänersborg,

omdöme om förslaget till

förändringar i utbildningen.

– Förslaget är ett hastverk och

jag tror inte man har tänkt igenom

konsekvenserna.

Bo Carlsson anser att det inte

är begåvat att föreslå så genomgripande

förändringar utan att

analysera konsekvenserna till-

”En återgång

till hur det var

innan verkets

tillblivelse -87

räckligt mycket.

– Men vi står ju inför

ett paradigmskifte.

Du syftar på att

mycket ska privatiseras?

– Ja, och problemet är

när man gör det okritiskt.

Det har blivit mer

en ideologisk fråga än

en fråga om vad som är

ekonomiskt eller praktiskt vettigt

att genomföra.

Även från kommuner och för-

”Effekterna av

systemskiftet

är inte tillräckligt

utredda

Bo Carlsson

bund i andra delar av

landet ifrågasätts Sjöstrands

förslag.

– De äventyrar den

utbildningsreform

som varit, säger Anders

Engblom, räddningschef

i Östra Blekinge.Räddningstjänstförbundet

för Karlskrona

och Ronneby är en av många remissinstanser

som uttrycker oro

för den framtida utbildningen.

Några få platser med ett väl utvecklat miljöskydd måste vara

bättre än många mindre med ett begränsat miljöskydd, anser Räddningstjänsten

Östra Skaraborg.

Foto: Per Westergård

– Vi är rätt så nöjda med det

system vi har. Jag är rädd att

utbildningen både för deltidsbrandmän

och i skydd mot

olyckor äventyras. Det är otydligt

vad förlaget egentligen leder

till.

Anders Engblom tycker också

att resonemanget om nya aktörer

haltar när det i utredningen

samtidigt talas om ett minskat

behov av utbildning.

– I ljuset av det är det svårt att

tro att det snabbt ska komma

nya alternativ. Den som ska bedriva

utbildning måste vara beredd

att investera i utbildningsanläggningar,

vem gör det på

osäker grund?

Vidareutbildningen till räddningsledare

måste även i framtiden

i sin helhet ligga under

statens försorg, anser Anders

Engblom.

– Räddningsledarskapet och

de exceptionella befogenheter

det för med sig är unikt. Jag kan


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nya myndigheten

enser”

fattning att den utbildning som

i dag bedrivs av Statens räddningsverk

och som i utredningen

föreslås ligga kvar inom den

nya myndigheten mot olyckor

och kriser, bör kunna ingå i det

ramverk som den nya Yrkeshögskolan

kommer att utgöra. Yrkeshögskolan

ska vara genomförd

senast under 2010.

Lunds tekniska högskola: Utredningen

föreslår att vidareutbildning

som inte är studiemedelsfinansierad

också fortsättningsvis

bör finansieras genom

avgifter. Vi delar i princip denna

syn. Vi anser att den nya myndigheten

noggrant bör granska vilka

delar som kan och bör läggas ut

på andra aktörer.

tverk

tycka det är ytterst angeläget

att staten behåller den utbildningen

själv.

Östra Blekinge är också kritiskt

till att utgifter ska vältras över på

kommunerna.

– Ingen konst för staten att

spara 30 miljarder om man låter

andra betala.

PER LARSSON

Göran Gunnarsson:

Bra att regeringen

tar helhetsgrepp

Regeringen vill ta helhetsgrepp

och är tydlig med sina

avsikter.

Det uppskattas av Räddningsverkets

generaldirektör

Göran Gunnarsson.

– Det är bra att regeringen

talar om att det ska bildas en

myndighet och när det ska ske.

Att man är tydlig ger förutsättningar

för att det ska bli bra, säger

Gunnarsson.

Han gillar raka besked och

uppskattar därför också att helhetsgreppet

markeras.

– Regeringens besked att arbetet

i nya myndigheten ska omfatta

såväl olyckor som kriser samt

allt från förebyggande och insats

till uppföljning och lärande är

mycket bra.

Gunnarsson konstaterar att

när nu regeringen slagit fast att

det ska bli en myndighet som ska

ta helhetsgrepp, så är det dags

att lämna den diskussionen.

– Med regeringens inriktning

kan nu arbetet gå vidare.

Hade du räknat med fler besked

i budgetpropositionen?

– Det hade varit bra med några

fler svar, exempelvis lokalisering

av myndigheten och vilka skolor

som ska vara kvar. Samtidigt

Räddningsverkets remissvar

Räddningsverkets remissvar

är på elva sidor. Här följer ett

utdrag ur sammanfattningen

av yttrandet:

Räddningsverket instämmer

i utredningens förslag att en

ny myndighet för olyckor och

kriser bör bildas. Det finns i

dag inget bärande skäl till den

nuvarande uppdelningen av de

tre myndigheternas säkerhetsarbete.

En ny myndighet mot

olyckor och kriser, tillsammans

med en stärkt krishanteringsfunktion

i regeringskansliet, är

en adekvat anpassning till de

krav som nu ställs på samhällets

förmåga att förebygga och

hantera olyckor och kriser.

Räddningsverket anser att

den nya myndighetens uppdrag

i allt väsentligt kan beskrivas

i enlighet med utredningens

förslag till instruktion för

myndigheten. Räddningsverket

anser dock att även frågor

om transport av farligt gods

bör föras till den nya myndighetens

verksamhet.

Den nya myndigheten måste

ges möjlighet att bedriva en

effektiv verksamhet. Det kräver

att myndigheten organiseras

och lokaliseras på ett sätt som

stödjer ett integrerat arbetssätt

och en effektiv intern ledning.

Utredningens förslag i dessa

avseenden står direkt i strid

mot dessa krav.

Verksledningen samt analys-

och kommunikationsfunktionerna

bör lokaliseras tillsammans

med avdelningen för

olyckor och kriser i Karlstad.

Utredningens motiv till lokalisering

i Stockholm kan vara

behovet av samverkan med

regeringskansliet och andra

myndigheter i Stockholm. Detta

behov kan emellertid inte

tillgodoses på bekostnad av behovet

av en samlad och effektiv

verksamhet under en stark och

gemensam ledning. Med en lokalisering

enligt ovan, som kan

kompletteras med ett mindre

samverkanskontor lokaliserat

i stockholmsområdet, får den

nya myndigheten goda förutsättningar

att verka effektivt.

När det gäller de administrativa

funktioner som enligt

utredningen ska lokaliseras

till Sollefteå är det Räddningsverkets

uppfattning att deras

innehåll och lokalisering måste

prövas förutsättningslöst av en

kommande organisationskommitté.

Ansvars-, likhets-, och närhetsprinciperna

måste tillämpas

konsekvent. Den nya myndigheten

ska hålla en lägesbild

måste vi ha respekt för att det är

en politisk process och den måste

ges den tid som erfordras.

Regeringen senarelägger den

nya myndighetens födelse med

ett halvår till 1 januari 2009.

Är det bra?

– Det beklagar jag. För den

enskilde medarbetaren innebär

det ytterligare tid av osäkerhet

över vad som ska hända.

Min förhoppning nu är att regeringskansliet

tydligt förklarar

hur processen fram till nya

myndighetens bildande ska se

ut. Öppenhet i det kommande

arbetet är viktigt, det är bästa

metoden att bemöta rykten.

Hur påverkas arbetet framöver

av att regeringen fått ny

försvarsminister och statssekreterare?

– Delar av processen får göras

om, exempelvis att de besöker

Räddningsverket. Med hänsyn

till de stora omställningar som

väntar är det viktigt att vi får

möjlighet att sätta in dem i vår

verksamhet och hur vi ser på

utvecklingen inom skydd mot

olyckor och krisberedskap.

”Räddningsverket vänder sig

inte mot att nya aktörer tar över

delar av utbildningen” står det

i Räddningsverkets remissvar.

inom det egna ansvarsområdet

samt bidra till regeringskansliets

arbete med en nationell

lägesbild.

Räddningsverket hyser farhågor

för de konsekvenser som

en del av utredningens förslag

inom utbildningsområdet kan

medföra. Räddningsverket vänder

sig inte mot att nya aktörer

tar över delar av utbildningen,

men är tveksamt till tidsplanen

för genomförandet av

förändringen. Ett alltför snabbt

systemskifte innebär risk för att

dagens resurser för utbildning

avvecklas utan att några nya

aktörer är beredda att ta över

uppgifterna.

Ett systemskifte måste genomföras

så att samhällets,

främst kommunernas, behov

av kompetent personal tillgodoses.

Den nya myndighetens

uppgift att analysera och identifiera

det samlade behovet av

utbildning och övning utgör

en väsentlig del av utvecklingen

av den nya myndigheten.

Detta arbete måste ges hög

prioritet och ses som en del

av arbetet med att förbereda

utvecklingen av verksamheten i

den nya myndigheten.

Rationaliseringar av Räddningsverketsutbildningsorga-

Ska vi tolka det som att verket

tycker det är bra med andra

aktörer?

– En central och viktig uppgift

för den nya myndigheten är att

analysera och identifiera utbildningsbehovet

och säkerställa att

utbildningen som genomförs

kvalitetssäkras oavsett vem som

är genomförare.

Om två skolor ska bort, bör

man stänga en i taget för att

klara övergången?

– Vi har uttryckt oro för en alltför

snabb omställning där våra

utbildningsresurser avvecklas

utan att andra aktörer hinner

etablera sig på marknaden. Vi

anser att två skolor med full kapacitet

krävs för att med säkerhet

kunna genomföra ett balanserat

systemskifte. Detta innebär

att vi inte vill se en reducering av

verksamheten i Sandö utan att vi

vill se två ”hela” skolor.

Hur ser du på remissvaren i

stort?

– Det är stor uppslutning kring

en myndighet.

PER LARSSON

nisation har genomförts sedan

2003, men en ytterligare rationalisering

av dagens organisation

är nödvändig för att skapa

utrymme för utveckling och för

att anpassa verksamheten till

behoven. En sådan förändring

är sedan tidigare planerad av

Räddningsverket. Verket anser

att två utbildningsplattformar

behövs för det nya utbildningsuppdraget

inom området

skydd mot olyckor och anser

vidare att valet av platser för

utbildningen är riktigt, utgående

från den inriktning

och de förutsättningar som

utredningen redovisat. Den föreslagna

reduceringen är dock

för omfattande och svarar inte

mot de krav som utbildningsuppdraget

ställer.

Att planeringen och finansieringen

av krisberedskapen

i huvudsak ska hanteras inom

varje myndighetsområde för

sig och inom ramen för den ordinarie

mål- och resultatstyrningen

innebär en välkommen

förstärkning av ansvarsprincipen

på krisberedskapsområdet.

Denna förändring bör åtföljas

av åtgärder för en bättre

samordning av de regelverk

som styr kommunernas planering

inför olyckor och kriser.


6 nyheter

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Kommunerna tvingas ta

hänsyn till klimathotet

Det ska stå kommunerna dyrt

att planera fel och ge grönt

ljus för byggen i områden med

översvämningsrisk.

Det slår Klimat- och sårbarhetsutredningen

fast i sin

rapport som presenterades 1

oktober.

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Fler översvämmade källare, fler

skyfall och utsläpp av avloppsvatten.

Det är några av de problem

som kommer att bli ännu

större i framtiden till följd av klimatförändringar.

Liksom ras och

skred, förorenade vattentäkter,

stigande havsnivå och medeltemperatur

samt extrema värmeböljor.

– Vi måste på allvar börja anpassa

Sverige till ett förändrat

klimat. Risken för översvämningar,

ras, skred och erosion

ökar på många håll, det kommer

att krävas kraftfulla förebyggande

åtgärder, säger Tom

Hedlund, som är huvudsekreterare

i Klimat- och sårbarhetsutredningen.

Utredningen, som förra hösten

lämnade ett delbetänkande,

har haft till uppgift att kartlägga

vad som krävs för att Sverige

ska slippa naturkatastrofer och

förödelse i klimatförändringens

spår.

– Vissa åtgärder är det bråttom

med. I hög grad gäller det att

förhindra att nya bostäder och

annan infrastruktur byggs där

risken för översvämning eller ras

och skred är stor. Den fysiska planeringen

bör anpassas efter de

framtida riskerna, och ansvaret

måste läggas på kommunerna

och den enskilde.

En inventering som länsstyrelsen

i Västra Götaland genomfört,

visar att kommunerna struntar

i klimatvarningar. Endast var

tredje av de 49 kommunerna har

tagit tillräcklig hänsyn till riskerna

med sjönära byggande. En av

de kommuner som länsstyrelsen

är kritisk mot är Mariestad, som

planerar nya bostäder för 800

personer på en pir i hamnen.

På vilket sätt ska den här utredningen

väcka kommunerna

och få dem att ta klimathotet

på allvar?

– En skärpning av Plan- och

bygglagen pågår redan där man

tvingar kommuner att ta hänsyn

till riskerna för översvämningar

och erosion i sina översikts- och

detaljplaner från och med 2008.

Vi föreslår ytterligare skärpning

så att det blir tydligt att ras- och

Vanligare syn i framtiden.Här exemplifierat med översvämningarna i Arvika. Klimat- och sårbarhetsutredningen sätter press på kommunerna

att väga in risker för framtida naturolyckor, innan de ger bygglov. Med vetenskapligt stöd slår utredningen fast att Sverige kraftigt

kommer påverkas av klimatförändringar. Foto: Per Larsson

skredrisker vägs in vid bygglovsansökningar.

Och att man ska

kunna ställa krav i detaljplanen

på säkerhetshöjande åtgärder,

säger Hedlund.

– Sen tror jag medvetenheten

har ökat mycket, klimathotet

diskuteras ständigt i media.

Men det blir förstås ett problem

för kommuner som redan har

planer färdiga och trycket från

folk som vill bo nära vatten. Men

kommunerna har ett ansvar för

att medborgarna bor säkert.

Det ska bli dyrare att bygga fel.

För att öka kommunens ekonomiska

ansvar för konsekvenserna

av att bygga på översvämnings-

och skredkänsliga områden,

föreslås en förlängning av preskriptionstiden

för skadeståndsansvaret

från 10 till 20 år.

Ytterligare en signal om att

kommunerna bör tänka efter

före när det gäller sjönära byggande,

är förslaget att inte ge

statsbidrag till förebyggande

insatser för byggnader som

kommer till efter 2007. Dessutom

sänks bidraget till högst

60 procent av åtgärdskostnaden,

från i dag 80 procent.

– Det blir press på kommunerna

att ta större hänsyn till riskerna.

Det gäller att planera rätt från

början, hus som byggs nu står

i hundra år. Samtidigt vet vi att

kraftfulla översvämningar kommer

bli vanligare på många håll,

hundraårsflöden väntas i ett

framtida klimat inträffa mycket

oftare, framför allt i Västsverige

och i delar av Norrland.

Länsstyrelserna föreslås få en

central roll i att driva klimatanpassningsarbetet.

– Det har gjorts en genomlysning

av samtliga sektorer i samhället

som ska bidra i med sin

del i anpassningsarbetet. Ett av

de viktigaste inslagen är att 28

myndigheter får nya eller förtydligade

uppgifter kopplade

till klimatförändringarna.

Hur snabbt klimatförändringarna

kommer drabba oss är svårt

att säga.

– Men vi vet att det är bråttom.

De senaste två åren har Sverige

drabbats av flera ras och skred

där konsekvenserna kunde blivit

mycket allvarliga.

I Ånn i Jämtland fick ett plötsligt

skyfall både järnväg och väg

att rasa. Ett tåg med 60 personer

var ytterst nära att följa med

i raset. I Munkedal rasade E6:an

längs en sträcka på flera hundra

meter.

Hotade städer

Risken för både översvämningar

och torka ökar när klimatet

värms upp. Häftiga stormar

och enorma regnmängder

på kort tid kan bli fem gånger

vanligare än i dag.

• Vänern är värst utsatt. För

att minska risken för översvämningar

föreslår utredningen

att utflödet av vatten ökar. På

– Rena turen att dessa händelser

inte krävt dödsoffer, konstaterar

Tom Hedlund.

Minst 200 000 byggnader ligger

i dag nära vatten i områden

där ras- och skredrisken ökar.

Enligt Statens geotekniska institut

(SGI) finns 8 000 kilometer

skredkänsliga sträckor längs

älvar och vattendrag i Sverige.

Skadekostnaderna för kommande

klimatförändringar är

overkligt stora. Under samma

tid räknar man dock med intäkter

i samma storleksordning

– till följd av ökad vattenkraftproduktion

och billigare uppvärmning.

– Men det är kostnader och intäkter

som inte går att kvitta mot

varandra, eftersom de uppstår i

olika sektorer. Sverige kommer

på sikt inte att förlora ekonomiskt

på klimatförändringarna,

men det betyder inte att vi inte

ska göra något åt problemen.

Utredningen förslår att dammsäkerheten

ses över. Detta sedan

kort sikt ska den högsta vattennivån

sänkas med 0,4 meter

genom ökat utflöde i Göta

Älv. På längre sikt bör antingen

utflödet öka ännu mer eller så

bör en tunnel byggas mellan

Vänern och en av fjordarna i

Bohuslän. Tunneln ska kunna

transportera 400 kubikmeter

vatten i sekunden.

• Mälaren är mindre utsatt

Riksrevisionen granskat dammsäkerheten

vid kraftverksdammar

och hittat brister i tillsynen.

Trots att vi haft flera extremhändelser

de senaste åren, har

inte mycket gjorts för att möta

kommande klimatändringar.

Hur ser du på det?

– Det har gått trögt på en del

områden. Vid det höga vattenståndet

i Mälaren 2001, var det

bara några centimeter från att

tunnelbanan i Stockholm översvämmades.

Jag kan tycka att det

är förvånande att man inte tagit

till sig den erfarenheten och vidtagit

åtgärder för att exempelvis

skydda kulvertsystemet under

Stockholm. För det kan naturligtvis

hända igen, avslutar Tom

Hedlund.

KATARINA SELLIUS

för översvämning än Vänern.

Men redan i dag är riskerna så

stora att utflödet från Mälaren

måste öka. Ett första steg är att

öka avtappningen via Södertälje.

I steg två byggs Slussen

i Stockholm om för ett ökat

utflöde.

• Hjälmaren bedöms vara ett

mindre problem. Men det finns

visst behov av invallningar.


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyheter

”Vi kan inte fortsätta

bygga fel”

Mer pengar föreslås till att

förebygga naturolyckor.

Ökade risker för ras, skred

och översvämningar bedöms

av Klimat- och sårbarhetsutredningen

som det allra

allvarligaste hotet.

Klimat- och sårbarhetsutredningen

– Här har Räddningsverket en

fortsatt viktig roll när det gäller

att kartera översvämningsrisker

och stabilitetsförhållanden

av ras och skred. Bra att

de här frågorna tas på största

allvar, konstaterar Elisabeth

Söderberg, chef för Räddningsverkets

olycksförebyggande avdelning.

Hon välkomnar att Klimat- och

sårbarhetsutredningen trycker

hårt på att kommunerna

måste ta större hänsyn

till klimatförändringen

när de planerar sitt byggande.

– Vi kan inte fortsätta

bygga fel och sedan rätta

till felen i efterhand, det

kostar för mycket. Vi har

ju faktiskt kunskapen, vi

vet var riskerna för översvämningar,

ras och skred finns.

Det handlar om att omsätta den

här kunskapen, säger hon.

För de områden som redan är

bebyggda, föreslår utredningen

både insatser och mer pengar till

förebyggande åtgärder. Bland

annat ska Boverket i samverkan

med Räddningsverket ta fram

allmänna råd för hur man ska

skydda befintlig bebyggelse.

Räddningsverket bör också

göra en översyn av gamla karteringar.

Räddningsverkets anslag på 40

miljoner som ges till kommuner

som investerar i förebyggande

åtgärder mot jordskred och andra

naturolyckor, ligger kvar

även i fortsättningen.

Dessutom föreslås ett nytt

”klimatanslag”, en större pott

pengar vikta för storskaliga åtgärder

mot naturolyckor. Peng-

Elisabeth

Söderberg

n Kommunernas skyldighet

att ta hänsyn till risker för översvämningar,

ras och skred bör

bli tydligare i lagstiftningen.

Preskriptionstiden för kommunernas

skadeståndsplikt bör

ökas från 10 till 20 år.

n Länsstyrelserna bör få en

central roll i klimatanpassningsarbetet.

En särskild klimatanpassningadelegation

bör

inrättas vid varje länsstyrelse,

ar som ska kunna användas för

att bland annat förstärka Göta

älvdalen eller borra tunnel från

Vänern till Skagerack för att

minska översvämningsriskerna

i Vänern.

– Det är positivt och minskar

belastningen på vårt nuvarande

anslag, de 40 miljoner vi har att

dela ut kan gå till mindre åtgärder

som minskar sårbarheten.

Problemet är nämligen att de

40 miljonerna inte räcker långt.

Bara i år ligger ansökningar för

243 miljoner inne, från ett tjugotal

kommuner.

– Det beror på stora satsningar

som ska göras i Arvika och Kristianstad.

Enbart dessa kommuner har

tillsammans sökt bidrag på 90

miljoner kronor. Arvika för ett

stort dammbygge och Kristianstad

för att bygga invallningar

och pumpstationer.

För de åtgärder som

är bidragsberättigade

kan kommunerna maximalt

få bidrag med 80

procent. Bidragsnivån

förslås sänkas till 60

procent.

Räddningsverket förslås

även få ansvaret att

bereda det nya klimatanpassningsanslaget

på cirka 100-300 miljoner kronor

om året.

Åtgärderna ska bekostas gemensamt

av staten och de aktörer

som drar nytta av åtgärderna.

Dessutom föreslås verket få utökade

uppgifter, som att kartlägga

risker för stranderosion i

bebyggda områden.

Erosion är ett fenomen som

ständigt pågår utmed kuster och

vattendrag, men ökade flöden

och höjd havsnivå i framtiden

kan förvärra problemen. Erosion

kan på sikt leda till att ras och

skred uppstår.

– Det leder långsiktigt till

olyckor. I södra Sverige är

kusterosionen ett stort problem

som förväntas bli större

i ett framtida klimat. ganska

omfattande arealer mark kan

som ett förstärkt stöd till kommunerna.

n Ett särskilt klimatanpassningsanslag

på cirka 100-300

miljoner per år för de närmaste

tio åren. Pengarna ska användas

till större projekt för att

förebygga översvämningar, ras,

skred och erosion, exempelvis

i Väner-

regionen.

n Räddningsverkets bidrag till

komma att hotas, säger Barbro

Näslund-Landenmark, Räddningsverket.

En nyhet är förslaget att kommuner

ska kunna söka bidrag

hos Räddningsverket också för

att förebygga erosion.

Räddningsverket ska tillsammans

med flera andra

expertmyndigheter(SMHI, Boverket

och Naturvårdsverket) få

ett uttalat ansvar att bistå länsstyrelserna

i deras arbete med

klimatanpassning.

Elisabeth Söderberg tror att klimat-

och sårbarhetsutredningen

kommer ta skruv och få stort genomslag,

såväl på hemmaplan

som internationellt.

– När konsekvenserna av klimatförändringarna

går upp för

folk och att detta nu blir en politisk

fråga, kommer medvetenheten

att öka. Det har gjorts en

total genomlysning av klimateffekter

i samhällets alla delar, något

som tidigare aldrig gjorts.

Däremot saknar hon hur beredskapen

för extrema väderhändelser

ska hanteras i framtiden.

Som vilka särskilda krav

som ställs på räddningstjänsten,

vilken kompetens behövs?

– Oavsett vilka förebyggande

åtgärder vi vidtar, kommer

olyckor alltid inträffa.

KATARINA SELLIUS

Risk för framtida översvämningar.

Kartan visar

förändring av dagens

100-årsflöde om 100 år,

perioden 2070-2100. Räddningsverket

har karterat 56

vattendrag längs 800 mil. På

verkets hemsida kan kommuner

kostnadsfritt hämta översiktliga

karteringar, med syfte att

använda som planeringsunderlag

vid nybyggnation eller som stöd

till räddningstjänstens insatsplanering.

Ytterligare fem vattendrag

ska vara klara före jul. Källa: Beräkning av

förändrat 100-årsflöde Rossby Centre, SMHI

Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår bland annat:

kommunernas förebyggande

insatser behålls på nuvarande

nivå, 40 miljoner per år. Erosion

bör inkluderas i bidraget.

n Brandflyget blir kvar, finansierat

av staten. Utredarna bedömer

att risken för större och

och mer intensiva skogsbränder

kommer öka i framtiden.

n Tillsätta en särskild förhandlingsman

som ska fördela kostnaderna

mellan staten och an-

dra intressenter när det gäller

åtgärder i Vänern och Mälaren.

Genom att titta på invallningar

eller avtappning, förslaget att

borra tunnel mellan Vänern

och Bohuslän.

n Karteringar, höjddata och

geotekniska data samt varningssystem

för extremväder

ska tas fram. Kartor och databaser

bör vara gratis för kommunerna

att använda i sin fysiska

planering.

n Inrätta ett nytt institut för

klimatforskning och anpassning.

n Se över dammsäkerheten.

Håller svenska dammar måtttet?

n SMHI får ansvaret att sprida

kunskap om klimatförändringar.

7


nyheter

Storförbund på gång

Stockholm blir

störst i landet

STOCKHOLM. Nu tänker stockholmarna

bli störst.

1 januari 2009 kan 17 kommuner

kliva samman i Sveriges största räddningstjänst.

Revisionsbyrån Öhrlings gör en fördjupad

studie av hur sex räddningstjänster kan

slås samman till en gigant. 2 oktober ska

ett förslag till förbundsordning lämnas

till politikerna.

– Det här går fort. Politikerna lägger

tidsplaneringen och vi arbetar för att få

fram underlag så att processen kan rulla

vidare, säger Anders Bergqvist, brandingenjör

i Stockholm.

Han ingår i en projektstab som är sufflörer

åt Öhrlings. Övriga i staben är Patrik

Åhnberg, Attunda, Magnus Wallin och

Christoffer Wedelin, båda Södra Roslagen.

En gemensam viljeinriktning för kommunerna

vid årsskiftet, full drift ett år

senare; det är två tydliga tidsmål. För

verksamheten pratas det om gemensam

larmcentral nästa år – två blir en – och att

larm och ledningsorganisationen ska vara

sammanslagen under 2008.

Enligt första underlaget kommer en

gemensam organisation att innebära

vissa effektiviseringsvinster, framförallt

inom lednings- och stödfunktioner samt

operativ ledning. Men i övrigt är mycket

öppet.

17 kommuner aktuella

för storförbundet

kommuner invånare areal, km2

Danderyd 30 607 26

Järfälla 62 822 439

Knivsta 13 731 283

Lidingö 42 541 30

Nacka 83 430 95

Sigtuna 37 120 327

Sollentuna 61 071 53

Solna 62 548 19

Stockholm 788 269 187

Sundbyberg 34 672 9

Täby 61 283 60

Upplands Väsby 38 014 75

Upplands-Bro 21 879 236

Vallentuna 28 084 360

Vaxholm 10 579 57

Värmdö 36 363 439

Österåker 38 129 310

totalt 1 451 412 3 007

– Visionen om vad ett eventuellt

förbund ska göra i framtiden

är inte fastställd, säger Anders

Bergqvist.

Stockholms brandförsvar är

kolossen, Attunda och Södra

Roslagen två större förbund. I

andra änden finns lilla Knivsta

räddningstjänst, där kommunen

bröt sig ur Uppsala och blev

egen kommun 2003. Totalt sex

organisationer i dag.

Olika kulturer och olika förhållanden

ska knytas samman.

– Men vi har ingen ambition om total

likriktning. Vi måste hantera både fördelen

med den lokala kopplingen till kommunerna

och fördelen med stordrift.

Anders Bergqvist ser framför sig en

organisation där man jobbar med lokal

förankring och kan använda sig av stordriftens

fördelar.

– Ett syfte med förbundet är att vi ska ha

råd med ökad specialistkompetens.

Totalt berör förbundet drygt 1 100 anställda,

100 av dem på deltid.

Hur många anställda kan det vara

2009?

– Strävan är att vi skall vara minst lika

många som idag, men exakt hur många

det ska bli är svårt att veta. Det är svårt

nog att räkna ut vår egen personal här i

Stockholm i dag. Vi är 586 – tror vi. Men

Anders Bergqvist

det ändrar sig dag för dag.

Kommunerna har olika risker

och olika behov, men personalsidan

ser inte dramatiskt olika

ut, anser Anders Bergqvist. Trots

kraftiga nedskärningar under

året har dock Stockholm förhållandevis

mer folk i organisationen

än övriga.

– Vi har en bemanningsfaktor

för brandmän på 5,82. Det är så

många anställda vi har för att

skicka ut en man på larm. Södra

Roslagen som har lägst ligger på 5,3.

Varken Öhrlings eller projektstaben ser

några stora problem i sådana skillnader.

Det finns svårare frågor.

Nomenklaturen är en. Brandförman

här, styrkeledare där. Befattningar ska

föras samman. Det handlar kanske inte

så mycket om lönesättningen, mer om

skiftande kulturer. Vilka arbetsuppgifter

ingår i en befattning?

En annan fråga är fastighetsbeståndet.

– Det kan tyckas mindre viktigt, men det

är det inte. Södra Roslagen äger merparten

av sina stationer, hyr resten. Attunda

hyr lokaler, Stockholm äger sina. Och med

de fastighetspriser som är i Stockholm, ja

det blir en fråga att bena ut.

Hur ska då kommunerna kunna både

vara del av den stora organisationen och

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Knivsta

Sigtuna

Upplands-Bro

samtidigt till

viss del hålla

egen profil?

– Vi kanske

kan ha ett grundpaket som är lika

för alla kommuner, sen kan man

göra tillval.

Ungefär som att köpa TV-kanaler alltså.

Alla måste ha familjepaketet. Sen kan man

bygga på med mer efter egna intressen,

men då kostar det också mer.

Om alla 17 kommuner går med i storförbundet

innebär det tre räddningstjänster

i Stockholms län. Södertörn i söder,

storförbundet – och längst upp i norra

hörnet Norrtälje.

Anders Bergqvist tittar på kartan på sitt

rum och konstaterar:

– Det blir rätt stort detta.

Tja, som en normal norrlandskommun.

– Precis, och med 1,5 miljoner invånare…

Fotnot: Storgöteborg är i dag landets

största räddningstjänst. Efter att ha förlorat

ambulansverksamheten har Storgöteborg

850 anställda, varav 250 deltid eller

i rädningsvärn

PER LARSSON

Järfäll

Norrtälje och Södert

Norrtälje saknade inbjudan till storförbundet.

Nu föreslås i stället intimt samarbete med Södertörn.

– Vi har samma arbetssätt och värderingar, säger

Jan Eriksson, räddningschef i Norrtälje.

Norrtälje anmälde, enligt Jan Eriksson, tidig intresse

att medverka i förbundsdiskussionen, men fick inget

gehör.

– Vi blev bortvalda, det är min bild. Då var vi tvungna

att titta på något annat. Vi är beroende av samarbete,

klarar inte oss själva.

Partnern blir Södertörn, förutsatt att kommunstyrelsen

i Norrtälje säger ja i oktober.

Förslaget innehåller i första skedet gemensam larm-

och ledningscentral.

Det innebär att personal från Norrtälje kommer att vara

med och bemanna larmcentral och befälsjourer. Det kan

låta lite avigt rent geografiskt. De två räddningstjänsterna

får det nya storförbundet mellan sig.

– Det är förstärkning på ledningssidan som ska komma

från Södertörn i stället för det tänkta Storstockholmsförbundet

och då är inte tidsaspekten avgörande. Vi väljer

en central där vi kan vara med och påverka, säger Jan

Eriksson.

Norrtälje har i dag avtal med larmcentralen i Täby. Det

upphör 1 november och därefter hoppas Norrtälje knytas

till Södertörn.

Men huvudskälet till att Norrtälje och Södertörn vill

samarbeta är att man tänker och jobbar ganska lika.

– Vi har i många år eftersträvat ett större samarbete med

Södertörn. Det var kanske förbundsdiskussionen som

fick oss att lyfta blicken och konstatera att det geogra-

S


a

Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyheter

Upplands-

Väsby

ollentuna

Stockholm

Sundbyberg

Täby

Danderyd

Solna

Vallentuna

Lidingö

Vaxholm

Nacka

Österåker

Karta: Rib

Måste fungera i stort

och smått

Värmdö

Ett storförbund får inte innebära total likriktning, kommunerna

måste ha möjlighet att jobba på sitt eget sätt.

Det anser Stockholms brandchef Jan Wisén.

– Ska organisationen lyckas måste den vara lokalt orienterad,

lokala varianter tillåtas. Samtidigt måste vi givetvis

ha samsyn, hitta den minsta gemensamma nämnaren, säger

han.

Vilket är huvudmålet för förbundet?

– Förutom effektiv verksamhet som syftar till att minimera antalet

olyckor och likvärdigt skydd mot olyckor är det att förbundet som helhet

ska vara väldigt involverat i kommunernas krishanteringsarbete.

Vilket är största utmaningen att klara av?

– En av de största är att vi i dag har olika kulturer och det kan inte fortsätta.

Kultur, policy, värdegrund måste vara densamma i förbundet.

Fakta

Räddningstjänster aktuella för storförbundet

Attunda

n Brandstationer: 4.

Heltidspersonal i Järfälla, Sollentuna och

Upplands Väsby, kombinerat hel- och deltid

i Upplands-Bro

n Anställda: 142 heltid (varav 117 operativ

personal), 25 deltid.

Södra Roslagen

n Brandstationer: 5.

Heltid i Värmdö, Täby, Vallentuna och Åkersberga,

kombinerat hel- och deltid i Vaxholm.

n Brandvärn: 9.

N. Stavsudda, Djurö, Möja, Nämdö, Sandhamn,

Runmarö, Svartsö, Husarö och Ingmarsö.

n Räddningscentral: 1 (Täby).

n Anställda: 201 heltid (varav 151 operativ

personal), 46 deltid.

Stockholm

n Brandstationer: 11.

Johannes (ingen utryckning), Östermalm, Katarina,

Farsta, Brännkyrka, Hägersten, Kungsholm,

Kista, Vällingby, Solna och Lidingö,

samtliga heltid.

n Räddningscentral: 1 (Johannes).

n Anställda: 558 heltid (varav 472 operativ

personal).

Knivsta

n Brandstation: 1 med heltid och deltid i

Knivsta.

n Anställda: 11 heltid, 16 deltid.

Nacka

n Brandstation: 1.

Heltid i Värmdö

n Anställda: 49 heltid (varav 44 operativ

personal).

Sigtuna-Arlanda

n Brandstationer: 2.

Heltid i Kolsta (Arlanda), deltid i Sigtuna.

n Anställda: 50 heltid, 20 deltid.

örn skriver samarbetsavtal

fiska avståndet inte spelar så stor roll. Det här förslaget

känns väldigt bra.

Norrtälje hoppas bland annat lära av Södertörns sätt

att jobba med stab och ledning.

Vad vill Södertörn lära av Norrtälje?

– Deras sätt att jobba tillsammans med förvaltningar

i egna kommunen är intressant, säger Arne Jonsson,

brandchef i Södertörn.

Jobbet att integrera räddningstjänsten med andra kommunala

förvaltningar är ett skäl till att Jan Eriksson trots

allt ställer sig tveksam till storförbundet.

– Vi jobbar hårt på att ta större ansvar i vår egen kommun.

I ett storförbund skulle vi kanske tappa den närheten.

Arne Jonsson håller med och konstaterar att problem

fanns när Södertörn bildades. I dag när räddningstjäns-

ten jobbar närmare kommunen i övrigt är han inte övertygad

om att kommunalförbund är rätt väg längre.

– När Södertörn bildades 1993 fick vi ägna mycket tid

åt egna organisationen och fjärmade oss från övrig verksamhet.

Vi tappade kontakten utåt. Nu har vi försökt ta

oss tillbaka. I ett stort förbund blir det också ett stort

demokratiunderskott, de små kommunerna förlorar

möjligheten att påverka. Frågan är hur stor en politiskt

styrd organisation kan vara innan den blir för stor.

Samtidigt har inte Södertörn sagt nej till fler medlemmar

i sitt förbund, senast var det Ekerö som anslöts. Och

om någon kommun som är aktuell för storförbundet,

exempelvis Nacka som ligger nära, skulle söka sig till

Södertörn i stället, vad säger ni då?

– De skulle vara välkomna.

Södertörns larmcentral jobbar med planering och

Foto: Katarina Sellius

personalfrågor, med kommunal trygghet i form av inbrottslarm,

förmedling av kommunala jouruppdrag,

kameraövervakning med mera. Det anser Jan Eriksson

stämmer väl överens med egna räddningstjänstens ambition

att ta större ansvar i sin kommun.

Avtalet med Södertörn kostar Norrtälje 1,1 miljoner

kronor. Det är Norrtäljes del av kakan. Eftersom kommunen

står för elva procent av larmen och befolkningen

står man också för elva procent av kostnaderna.

– I dag betalar vi 2,1 miljoner. Täbys larmcentral är väl

dyrare att driva, eller också har Södertörn mer inkomster

på sin, säger Jan Eriksson.

PER LARSSON


10 nyheter

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Det farliga godsets vägar

Sträckan Köping-Västerås är hårdast

belastad i landet av farligt gods.

Det visar flödesstatistik som

Räddningsverket beställt av SCB.

– Vi hoppas siffrorna ska ge kommuner

och länsstyrelser en uppfattning om

vilken typ av farligt gods som passerar

under en månad, säger Camilla Oscarsson,

Räddningsverket.

För första gången någonsin har mätning

skett av alla fyra transportslag.

Det gav följande månadssiffror:

1,3 miljoner ton farligt gods på väg

208 000 ton på järnväg

154 000 ton till sjöss

28 ton med flyg

Resultaten är inga absoluta tal av

mängden transporter. Dels har mätningen

skett under en månad, dels har

inte alla tillfrågade svarat på enkäten.

Transittrafik som passerar genom landet

finns heller inte med i statistiken.

Att mängden farligt gods till sjöss inte

är större beror på att tankfartyg inte

ingick i undersökningen.

– Siffrorna får inte tas som den absoluta

sanningen. Men svarsfrekvensen

är bra, resultatet en tendens, säger Camilla

Oscarsson.

Mätningarna gjordes under september

2006 och transportföretagen

har svarat på vilken typ av gods och

vilken mängd man transporterar, var

transporten började och slutade samt

transportvägen.

n n n Undersökningen av transporter av farligt

gods gjordes september månad 2006.

Mätningen innehåller en mängd fakta, bara för

transporter på väg är 35 000 uppgifter inlagda.

I kartläggningen redovisas det farliga godset

per transportslag. I tabeller finns totala mängden

farligt gods, men också farligt gods per klass.

Räddningsverket har tidigare gjort mätningar

av transporter på väg 1994 och 1998, samt av

transporter på järnväg 1996.

Svaren visar inte överraskande höga

belastningar kring exempelvis Köping

som har stora kemindustrier samt där

det finns oljedepåer.

Totalt har cirka 80 procent av företagen

svarat.

– Ett av de största företagen har inte

deltagit, men den transporterar kanske

inte så mycket farligt gods. Däremot är

samtliga petroleumföretag med.

Undersökningen ger dock inget svar

på hur intensiv trafiken är.

– Om ett företag transporterar 100

ton mellan två orter vet vi inte hur

många transporter som krävs för att

klara av det.

Brandfarlig vätska (exempelvis bensin,

diesel, eldningsolja och flygfotogen)

står för 70 procent av farligt godstransporterna

på väg.

I samma veva som undersökningen

gjordes ändrades transportrutten för

flygfotogen till Arlanda.

– Därför gjordes en mätning av just

de transporterna under oktober månad.

Tidigare gick transporterna på väg

från Loudden i Stockholm till Arlanda,

men från oktober kom drivmedlet till

hamnen i Gävle och går nu med järnväg

till Arlanda.

– 48 000 ton flygfotogen fraktades

under oktober.

Det är av intresse att veta även i Uppsala,

där spåret passerar genom stan.

De siffror som redovisas är de faktiskt redovisade,

cirka 80 procent. Det görs alltså ingen statistisk

skattning av totala antalet transporter under

en månad. Därför görs heller inga jämförelser

med de tidigare mätningarna.

1998 noterades 990 000 transporter på väg per

månad, nu 1,3 miljoner. Men om det innebär en

ökning vet man inte, eftersom svarsfrekvensen

var högre den här gången.

Farligt gods som transporteras under en månad – antal ton

Klass väg järnväg båt flyg

1 explosiva ämnen och föremål 1 100 0,1 4 532 0,391

2* gaser 1 340

2.1 brandfarliga gaser 25 047 23 178 807 0,002

2.2 icke brandfarliga eller giftiga gaser 80 736 814 3 405 0,557

2.3 giftiga gaser 166 7 750 690 0

3 brandfarliga vätskor 959 953 112 370 50 542 2,3

4.1 brandfarliga fasta ämnen 3 630 147 1 297 0,42

4.2 självantändande ämnen 429 120 151 0,181

4.3 ämne som utvecklar brandfarlig gas

vid kontakt m vatten

753 2 385 1 534 0

5.1 oxiderande ämnen 8 820 25 039 35 362 0,002

5.2 organiska peroxider 46 213 1 777 0,004

6.1 giftiga ämnen 1 694 2 721 8 016 0,061

6.2 smittförande ämnen 1 819 0 0 0,002

7 radioaktiva ämnen ** 27,5 327 0

8 frätande ämnen 172 767 20 966 25 009 4,747

9 övriga farliga ämnen o föremål 123 163 12 580 19 913 19,964

Totalt 1 380 124 208 311 154 702 28,882

* Där delklassen inte är känd redovisas som klass 2. ** Finns ej redovisat efter vikt, endast antal kollin.

Det var för övrigt länsstyrelsen i just

Uppsala som bad regeringen att Räddningsverket

skulle göra nya mätningar

av transportflödet. Det blev ett regeringsuppdrag

och Räddningsverket gav

jobbet till SCB (Statistiska centralbyrån).

En uppgift som Räddningsverket

skulle vilja ha från länsstyrelser och

kommuner är hur många uppställningsplatser,

eller rastplatser om

man så vill, för farligt gods-fordon

det finns efter våra vägar.

– Den allmänna uppfattningen

bland företagen är att de

är för få.

Konsekvensen av det är

sannolikt att chaufförer

av farligt gods använder

allmänna rastplatser eller

liknande när de behöver

stanna.

PER LARSSON

Camilla

Oscarsson

Fakta

Flödesstatistik

Resultat från de olika transportslagen

i mätningen.

Vägtrafik

1,3 miljoner ton farligt gods.

3 915 företag (81 procent)

är med i undersökningen. De

som transporterar små mängder

(ej har orange skylt) är

inte tillfrågade. För många vägtransporter

saknas besked om

vilket vägval man gjort mellan

två orter. Med hjälp av ett ruttplaneringssystem,

som visat

sig stämma till 80 procent, har

dessa uppgifter lagts in.

Mest farligt gods september

2006: Sträckan Köping-Västerås

165 000-200 000 ton.

Sjötrafik

154 000 ton farligt gods.

12 sjörederier (67 procent)

medverkar. Tankfartyg räknas

inte. Definition av farligt gods

är att det är förpackat. Även

utländska hamnar i Östersjöregionen

finns med i statistiken,

förutsatt att transporten

Farligt gods

vägtrafik

September 2006

antal ton

antingen avgår från eller

anländer till svensk hamn.

Mest farligt gods september

2006: Göteborgs hamn 20 000

ton (lastat och lossat).

Järnvägstrafik

208 000 ton farligt gods.

16 företag (87,5 procent), plus

uppgifter i databas ingår.

Mest farligt gods september

2006: Gävle-Arlanda 50 000-

60 000 ton (oktober ingår i

beräkningen).

Flygtrafik

28 ton farligt gods.

46 speditörer (78 procent).

Mängden farligt gods är i sammanhanget

marginell. Bara sex

flygplatser har sänt eller tagit

emot farligt gods, därav hade

Jönköping 2 kilo och Norrköping

15 kilo. Sturup och

Arlanda hade 93 procent av

transporterna.

Mest farligt gods september

2006: Sturup 15,8 ton.

Flödet av farligt gods kan ses

på en Gis-funktion på

www.raddningsverket.se


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyheter

Utredning föreslås

Varning via SMS

Varning till mobiltelefoner

inom begränsade geografiska

områden kan bli verklighet.

Räddningsverket vill utreda

möjligheterna.

– Vi föreslår en utredning om

införande av ett landsomfattande

varningssystem via mobiltelefon,

säger Lars Olsson

Räddningsverket.

Det ska ses som ett komplement

till VMA, viktigt meddelande

till allmänheten.

Fler ska kunna nå allmänheten

via VMA.

Det föreslås i en utredning

som Räddningsverket lämnat

till regeringen.

– Vi vill att VMA ska kunna användas

i flera situationer inom

krishantering, säger Mats Oscarsson,

Räddningsverket.

Det har i princip varit förbehållet

räddningstjänst och polis att

få ut budskap via VMA (Viktigt

meddelande till allmänheten) i

radio och TV.

– I framtiden kan det också

vara chefen för krisledningsnämnden

eller miljö- och hälsoskyddschefen

i kommunen som

vill få ut ett meddelande.

Utredningen föreslår att VMA

behålls i två nivåer:

1 Varning – kravet för att gå

ut med varning är att livsfara

föreligger.

2 information – möjlighet att

ge råd och rekommendationer.

Svenska medborgare utomlands

ska kunna larmas inom

sex timmar.

Det handlar om ”VMA” i

mobiltelefonen.

Räddningsverket har, tillsammans

med Krisberedskapsmyndigheten,

haft ett regeringsuppdrag

att redovisa möjligheter för

varning till allmänheten via mobiltelefoner.

Myndigheterna föreslår framför

allt två åtgärder.

n Svenskar utomlands ska

kunna varnas via SMS.

n Medborgare i Sverige som

har svårt att reagera på varning

via VMA-systemet, radio och TV

ska kunna beställa en tjänst som

varnar i mobiltelefon.

– Tas beslut om upphandling

av tjänsterna kan systemet fungera

inom ett halvår. Tekniken

finns redan, säger Håkan Marcusson,

Räddningsverket.

Förslaget innebär att SOS-

Alarm blir förmedlare för ut-

Med ett sådant system skulle

man kunna skicka SMS till alla

mobiltelefoner inom ett specifikt

område, exempelvis en

stadsdel vid ett giftigt utsläpp.

– Det är inte möjligt i dag. Vi

kan tala om var ett mobilnummer

befinner sig, men vi kan inte

vända på det och tala om vilka

mobilabonnenter som finns

i ett visst område. Det skulle

kräva manuell genomsökning

av aktuella basstationer och ta

minst ett dygn innan vi fått tag

Nivå två kan handla om strömavbrott,

teleavbrott, eller andra

störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Det är på denna

nivå som fler får behörighet att

använda VMA.

– Frågan är hur omfattande ett

teleavbrott ska vara för att det

ska anses rimligt att gå ut med

information i radio och TV. Hur

många hushåll ska vara drabbade?

Det blir en fråga som måste

diskuteras grundligt, bland annat

med regeringen och programbolagen,

säger Mats Oscarsson.

VMA kommer att gå ut i alla Sveriges

Radios kanaler, i de kommersiella

radiokanalerna och i

TV-kanalerna 1-6 och 8-9.

Naven i verksamheten är SOS-

Alarms regionala larmcentraler

som sköter kontakten med de

som vill sända ett meddelande.

Sveriges Radio ansvarar för sändning

i de egna kanalerna och för

skickande av varningen och att

avtal tecknas mellan SOS och

teleoperatörerna (Telia, Tele2,

Telenor och 3).

I praktiken skulle det innebära

att när ansvarig svensk myndighet

vill skicka ut en varning kontaktas

SOS-Alarm, vilka i sin tur

begär att operatörerna tar fram

telefonnumren till de svenskar

som befinner sig i det aktuella

landet. Den uppgiften finns eftersom

operatören får registrering

när en mobiltelefon med

svenskt abonnemang kopplar

upp sig till en annan operatör

utomlands.

– Det som krävs är en arbetsinsats

från operatören att ta fram

telefonnumren. Det klarar man

inom sex timmar.

Tsunamin i Thailand och kriget

i Libanon är exempel då svenska

medborgare informerades via

SMS utomlands. Men då fanns

inga färdiga rutiner. Under Tsunamin

kontaktade UD operatö-

i alla nummer. Då är det redan

för sent att varna, säger Håkan

Marcusson, Räddningsverket.

Med stora investeringar kan

det dock bli verklighet, men det

kräver systemet Cell Broadcast

(CB) som är dyrbart. I Holland

pågår dylik utbyggnad, där delar

staten och operatörerna på

kostnaderna.

– CB har inte samma begränsningar

som konventionell SMSteknik,

säger Lars Olsson.

Fler ska använda VMA

distribution till övriga radio- och

TV-kanaler.

När fler kan använda VMA för

att skicka ut meddelande, finns

risken för missbruk?

– Det nya systemet kräver tydliga

listor över vilka som har

behörighet att gå ut med meddelanden,

och att dessa listor

uppdateras ofta.

Kommer lyssnarna att anhopas

med VMA?

– Det tror jag inte. Vi brukar ha

runt tio VMA per år och jag gissar

att ökningen blir marginell.

Räddningsverket har på uppdrag

av regeringen tagit fram

förslaget tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten,Styrelsen

för psykologiskt försvar, SOS-

Alarm och Sveriges Radio.

– Om regeringen ger oss i uppdrag

att genomföra det vi föreslagit,

då kan det nya systemet

träda i kraft vid årsskiftet, säger

Mats Oscarsson.

PER LARSSON

VMA utomlands i mobilen

rerna som började leta svenska

abonnemang aktiva i Thailand.

Det tog ett dygn innan listorna

fanns.

Svenskar som har svårt att ta till

sig varningar här hemma, exempelvis

döva, ska kunna anmäla

sig till en tjänst som ger varning

i mobiltelefonen.

– Det handlar främst om varningar

och information från

myndigheter. Men vi ska komma

ihåg att det inte finns någon

garanti för när ett SMS når fram,

eller att det kommer fram överhuvudtaget.

Därför ska systemet

ses som ett komplement, säger

Marcusson.

Staten betalar införande och

drift av systemet. Men förslaget

innebär även andra kostnader,

exempelvis kostnaderna vid utskick.

Vem ska betala det?

– Det är inte sagt i vårt förslag.

PER LARSSON

11

Fyra kommuner bildar

svensk-norsk räddningstjänst?

Strömsunds och Krokoms kommuner funderar på att tillsammans

med sina norska grannar Lierne och Röyrvik riva gränsen

och utveckla samarbetet.

Syftet är utveckling, behålla servicen och minska avfolkningen.

En av de förvaltningar där ett intimt samarbete nämns är räddningstjänsten.

Det diskuteras rent av gemensamma förvaltningar. Men Strömsund

och Krokom ingår i dag i förbund med Östersund.

– Det här kan tolkas som att man vill bryta sig ur förbundet,

men det vet jag inte, det tror jag blir svårt, säger P-O Eriksson,

kommunchef i Strömsund.

Han tror att det i stället handlar om att fördjupa samarbetet

över gränsen. Räddningstjänsterna har redan samarbetsavtal

över gränsen vid insatser.

Försäkringsbolag

sponsrar deltidskår

Deltidskåren i Bodafors har fått en efterlängtad GPS till sin släckbil

– av försäkringsbolaget Länsförsäkringar.

Bodafors hör till Höglandets räddningstjänstförbund. De åker

på 60 larm om året och behovet av en GPS i bilen har funnits

länge.

Problemet var pengabrist, räddningstjänsten hade inte råd och

kostnaden på drygt 20 000 kronor var för häftig för deras egen

fikakassa.

– Då ringde vi Länsförsäkringar och frågade om de ville sponsra

oss. De har ju allt att vinna på att vi kommer fram snabbare och

gör vårt jobb. Varje minut vi är sena, kostar försäkringsbolagen

pengar, säger deltidsbrandman Jan Karlsson.

– Är det larm i Bodafors har vi förstås tillräcklig lokalkännedom.

Men de flesta larm gäller passning i Nässjö och Vetlanda

när heltidsstyrkorna ryckt ut. Där är vi inte lika hemma och hittar

inte lika bra om vi får ett larm, utan har fått stödja oss på papperskartor.

Ändå förväntas de vara framme lika kvickt och göra samma

insats som heltiden.

– Vi har haft minst en incident där vi fick övertändning, vi kom

några minuter för sent när vi hade svårt att hitta. I det läget hade

en GPS garanterat gjort nytta, säger Jan Karlsson.

Försäkringsbolaget tände på idén och nu sitter en GPS monterad

i släckbilen, samt en hållare även i förstainsatsbilen.

Fortsatt bra trend

för SMO-studenter

87 procent av de som i våras tog examen från utbildningen i

skydd mot olyckor (SMO) har fått jobb inom området risk och

säkerhet. De allra flesta (80 procent) har få jobb inom kommunal

räddningstjänst. Totalt har 97 procent av eleverna fått jobb. Det

visar en telefonenkät som Räddningsverket gjort.

Totalt har fem kullar lämnat Räddningsverkets skolor sedan

utbildningen startade. Ett år efter examen (kortare tidsaspekt för

de två senaste kullarna) har 88 procent arbete.

Av den senast utexaminerade kullen svarar 85 procent att de

som helhet är nöjda med utbildningen. Mest nöjda är kvinnorna

(95 procent).

372 elever har intervjuats, 25 procent av dem anser att utbildningen

kan bli effektivare. Antingen genom kortare kurstid eller

genom att öka studiemängden.

De allra flesta har genomfört anställningstest vid räddningstjänster,

vilket tyder på målmedveten yrkesinriktning. 92 procent

av männen och hälften av kvinnorna har klarat de fysiska testerna.

Träff för kvinnliga brandmän

Den 7-8 november hålls en nätverksträff för heltidsanställda

kvinnor i utryckningstjänst inom räddningstjänsten. Träffen hålls

i Örebro och arrangeras av Bo Johansson, förman vid Nerikes

Brandkår, tillsammans med Räddningsverket.

Hur är det att vara kvinna och brandman i Sverige? Hur ska

räddningstjänsten bli mer jämställd och yrket brandman ett

naturligt val också för kvinnor? På programmet: föreläsning,

workshop, erfarenhetsutbyte och diskussioner. Bland annat deltar

genusforskarna Hanna Glans och Bettina Rottner (som skrivit

boken Bära slang som en man, som kan beställas via Räddningsverkets

publikationsservice).

Anmälan senast 25 oktober till Bo Johansson.

Tel: 0734-23 33 05 eller e-post: 58@nerikesbrandkar.se.

Antalet tjejer som väljer brandmannayrket ökar stadigt, men

är fortfarande oerhört få. Av totalt 5 100 heltidsbrandmän är ett

60-tal kvinnor.


1 reportage

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Tjejerna räddar be

PORJUS. I Jokkmokks kommun är var femte brandman kvinna.

Utan tjejerna skulle deltidskåren i Porjus tvingas slå igen.

61 av 93 kommuner har akut brist på deltidsbrandmän

och svårt att klara beredskapen.

Porjus brandstation ligger förstås på

Strömgatan. Med utsikt över dammluckorna,

transformatorstolparna

och kraftstationen i Lule älv. Porjus har

producerat el till resten av landet i snart

hundra år.

Just den här augustikvällen trängs nio

deltidsbrandmän – samtliga tjejer – i

köket på brandstationen. Knappt så att

koppar och stolar räcker till. Brandbefälet

Lennart ”Pjodden” Sandman sköter kaffekokningen.

Deltidskårerna i Porjus och Vuollerim

har länge varit hotade. Det är svårt att rekrytera

nya brandmän eftersom många

män i ”rätt” ålder pendlar till jobb på

andra orter.

Men räddningen kom – från annat håll.

Tjejerna jobbar på grillen, i skolan, på Vattenfall

och på lokala fabriken som tillverkar

solceller. De är undersköterskor eller

driver café och butiker. När larmet går är

de på stationen inom några minuter.

Viktoria Brännmark, 37, jobbar natt på

äldreboendet i Vuollerim. Hon har varit

deltidsbrandman i fem år.

– Helt klart en gammal ”pojkdröm”,

säger hon.

Tanken på att bli brandman har hon ru-

vat på länge, men när barnen kom blev

det inte av. Det som avgjorde var när hon

miste ett barn i plötsligt spädbarnsdöd.

– Jag kände så starkt att jag måste ut och

hjälpa andra efter den händelsen. Jobba

med något viktigt, förklarar hon.

– Varje gång en olycka sker, är det naturligtvis

en tragedi. Men samtidigt mår man

så bra, är nästan mallig, när man varit på

insats och gjort allt man kan för att lindra

konsekvenserna för den som drabbats.

I dag är hon mamma till fyra barn, och

ser inga hinder för att jobba som brandman

vid sidan om nattjobbet.

Kollegan och fyrabarnsmamman Louise

Kramnäs-Larsson, 43, är egen företagare

inom ekonomi och administration. Det

var ren slump att hon blev brandman för

tre år sedan.

Hon var nyinflyttad och råkade gå förbi

brandstationen, och som nytt ansikte blev

hon inbjuden på kaffe. Två timmar senare

var hon såld.

– Jag ställde tusen frågor, trivdes i doften

av olja och bil, gillar att meka och

fixa. ”Du verkar ju intresserad, vi har en

vakans”, sa de när jag gick. Men jag var

jätterädd för fystestet, trodde inte att jag

skulle klara det. Jag hade aldrig tänkt tan-

ken att bli brandman.

Nästa gång hon tittade in blev hon

grundlurad. De hängde på henne full utrustning,

larmställ och andningsapparat.

Med vikter i fickorna fick hon kliva upp

på rullbandet.

– Efteråt fick jag veta att det var det riktiga

testet – och att jag klarat det!

Sen blev hon placerad på ett skift.

– Det här är det roligaste jag gjort, en

dröm som jag inte visste att jag hade! Jag

trivs i den här miljön och uppskattar rakheten,

det är aldrig nåt tjafs. Man jobbar

ihop mot samma mål och alla hjälper varandra.

Det är flockkänsla utan tjafs.

Samtliga tjejer är överens om att det är

ett tungt och tufft jobb.

– Vilja, envishet och grundstyrka räcker

långt, som på skogsbranden i somras. Jag

gick fem kilometer genom skogen med

tjugo kilo över axlarna, fyrhjulingen var

trasig. Det var inga problem just då, men

efteråt var jag helt slut, erkänner Louise.

Å andra sidan är skogsbrand bland det

tuffaste uppdrag en brandman kan ha.

Porjusbon och deltidsbrandmannen

Yvette Nordström minns förra årets

skogsbrand i Bodträskfors, då hon jobbade

i 12-timmarspass.

Slumpen, övertalningen eller drömmen som uppfylldes. Hur man blir deltidsbrandman i Vuollerim, fem mil från Jokkmokk,

varierar. – Det var Viktoria som tjatade iväg mig, säger Jenny Bergdahl (mitten). Louise Kramnäs Larsson(vänster) bjöds på kaffe

och för Viktoria Brännmark var det en ”pojkdröm”.

Folk ringde

sista samtalet till

sina anhöriga, det

var overkligt.

– Det var slitsamt på flera plan. Vi var

25 ur räddningspersonalen som blev

inringade av branden. Folk ringde sista

samtalet till sina anhöriga, det var overkligt.

Samtidigt mäktigt att se flygbränder

hoppa 30 meter i trädtopparna. Men så

fick vi order om att kasta oss i bandvagnarna

och köra genom elden, och kom ut

oskadda, berättar hon.

– Vi har kanske inte samma råstyrka

som killarna, men jag har aldrig hamnat

i en situation jag inte klarat av. Tjejer kanske

löser problemen på andra sätt, säger

Annica Lindmark, 30, också hon deltidsbrandman

i Porjus.

Själv blev hon och sambon värvade i

samma andetag de flyttade till Porjus.

– När vi fick nyckeln till lägenheten,

stack hyresvärden till oss ansökningspapper

till brandkåren. Han var själv deltidsbrandman.

Tjejerna är medvetna om att de tagit

steget in i en mansdominerad värld – på

både gott och ont.

– I början kände jag verkligen i luften

att jag inkräktade på männens revir, säger

Viktoria.

– Många har nog sett brandstationen

som tjejfri zon, som en tillflyktsort för

grabbar. Och så kommer det in tjejer och

ändrar och rör om.

Ganska snabbt blev de accepterade.

– Men först fick vi visa att vi är att räkna

med på insats.

– Och bli av med ”oskulden”, som de säger

efter första utryckningen. Fast med

tanke på alla barn vi har, så var det ju redan

kört…, skrattar Louise.

Skinn på näsan och gott självförtroende

är helt klart nödvändiga egenskaper.

– Framför allt är det jätteviktigt att killarna

i kåren är villiga att släppa in oss,

annars blir steget för stort att ta, säger

hon.

– De flesta i bygden är angelägna om att

vi ska ha ett brandförsvar, men visst får

man höra en del bakvägen, menar deltidsbrandman

Eva Öberg, som också jobbar

som textillärare och lokalvårdare på

Porjusskolan. Hon är på samma skift som

Margot i Grillen.

”Bara det inte börjar brinna hos mig,

för hur ska tjejerna få ut mig”, är en av

kommentarerna.

– Men det är inget att bry sig om, vi vet

att vi gör ett lika bra jobb som killarna.

Att ställa upp som deltidare kräver både

engagemang och god planering.

– Under vaktveckan gäller det att anhöriga

och kollegor ställer upp. Jag har

en sexmånaders bebis hemma, jag måste


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 reportage

redskapen

Kraften i Porjus. Kommer inte enbart från älven, utan ockå från tjejerna på orten. Utan dem skulle deltidskåren få stänga igen.

Från vänster: Yvette Nordström, 38, Anna Kramer, 26, Katarina Larsson, 42, Eva Öberg, Margot Döfnäs, 49, samt Annica Lindmark,

30. Från början var Porjus brandstation en industribrandkår för Vattenfalls räkning. I dag har kraftstationen avtal med kommunen.

61 av 93 kommuner har i dag akut brist på deltidsbrandmän och svårt att klara beredskapen.

planera för backup när larmet går, förklarar

Viktoria, som inte såg graviditeten

som något bekymmer.

– Jag klev åt sidan en period, slutade

rökdyka och bytte arbetsuppgifter. Körde

släckbilen tills magen blev för stor och

jag inte nådde fram till ratten. Det var i

sjätte månaden.

Enda nackdelen hon upplever är att

det saknas dubbla omklädningsrum på

brandstationen. Alla byter om till larmställ

i vagnhallen, men sen går tjejerna

hem och duschar efter insatsen eller övningen.

Louise håller med:

– Det är klart att det vore bra om det

fanns bastu och dusch även för oss. Ibland

har man behov av att prata av sig

efteråt. På sikt, när vi blir ännu fler, måste

det fixas omklädningsrum. Men det har

ju med ekonomi att göra.

Förman ”Pjodden” Sandman har varit

vid Porjus brandstation i 25 år. Han har

tagit emot tjejerna med öppna famnen.

– Vi har tjejer på alla lag. Det har blivit

trevligare och roligare stämning på något

vis. Tjejerna är mer vetgiriga, frågar om

allt och vill ha koll på läget, säger han.

– Jag hoppas tjejerna även satsar på befälsutbildning

så småningom, jag är övertygad

om att de skulle fungera utmärkt

som förmän.

KATARINA SELLIUS

Topp fem

Antal deltidsbrandmän i Sverige:

cirka 10 400

Varav antal kvinnor: 306

Andel kvinnor i deltidskåren:

Jokkmokk: 21 procent

Arjeplog: 18 procent

Rättvik: 18 procent

Trelleborg: 15 procent

Torsby: 13 procent

Snitt i Sverige: 3 procent

Källa: Räddningsverket/Årsuppföljning

2006 Lag om skydd mot olyckor i

kommunen

Hallå där!

1

Thomas Andersson, platschef, Jokkmokks

räddningstjänst:

11 av era 53 deltidsbrandmän är

kvinnor.

Hur gör ni? Varför lyckas ni så bra

med att rekrytera tjejer?

– Vi har använt oss av hela befolkningen,

inte bara ena halvan. Det är ingen hemlighet

att det är svårt att rekrytera deltidsbrandmän

och befäl i glesbygd, med

tanke på att folk ofta pendlar till jobb på

andra orter.

– Tjejerna betyder jättemycket för vår

organisation. Vi skulle ha svårt bedriva

räddningstjänst utan dem.

– Att vi lyckats beror främst på ett stort

engegemang från de som redan arbetar

på deltiden i Porjus och Vuollerim. De

har gått runt och raggat och punktmarkerat

tjejerna på orten och frågat dem

personligen.

– När vi väl fick in ett par tjejer, rasade

det på. De värvar varandra. Sen har vi även

fått pengar från Räddningsverket för att

köra prova-på dagar för tjejer. Det har

varit uppskattat.

Hur anpassar ni brandstationerna,

med dusch och omklädningsrum, när

allt fler tjejer strömmar till?

– Tyvärr ligger vi efter där, Porjus brandstation

är gammal och svår att bygga om

eller ut. Det är inte alldeles enkelt, det

handlar om ekonomi.

– Ofta bor tjejerna nära och går hem

och duschar efter insatsen. Men självklart

måste vi satsa på att anpassa stationen om

utvecklingen fortsätter så här.

Blir det annorlunda när tjejerna kommer

in?

– Ja, absolut och alla tycker det är positivt.

Mixade arbetsplatser är alltid trevligare

och mer stimulerande. Eventuell

macho-jargong försvinner på en gång.

– Dessutom breddar vi oss, får en bättre

slagstyrka som team i och med att vi får

så många blandade kompetenser. Vi har

ju allt från snickare, rörmokare och undersköterskor

i styrkorna, det som inte

killarna är bra på, är tjejerna starkare på

och vice versa.

Jokkmokks räddningstjänst

n Består av tre deltidsstationer,

Jokkmokk, Porjus och Vuollerim samt

två räddningsvärn, Kvikkjokk och

Kåbdalis.

n Av 60 deltidsbrandmän är elva kvinnor.

I värnen finns tre tjejer.

n Jokkmokk är till ytan landets näst

största kommun

n Larm: cirka 100 per år.

n Räddningstjänsten tillhör kommunens

samhällsbyggaravdelning.

n Köper tjänster från Boden: räddningschef

, högre befäl i beredskap

samt förebyggandearbete.

n I Porjus finns cirka 400 invånare, i

Vuollerim det dubbla.


1 reportage

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

”Inte utan djungel

ULLATTI/GÄLLIVARE. De tror sig ha

släckt Sveriges kallaste villabrand.

Och de åker ingenstans utan djungelolja

i släckbilen.

Räddningsvärnet i Ullatti är en av

Gällivare räddningstjänsts förlängda

armar.

Vattnet frös i slangarna, pumpen frös. Termometern

visade minus 50 när villan i

byn Ullatti brann för ett par år sedan.

– Det tog ett dygn att tina slangarna.

När vi släckt hade vi kärn-is i 500 meter

slang, minns Anders Nilsson, ullattibo

och ansvarig förman för räddningsvärnet

i byn.

– Men ingen kom till skada. Familjen

väcktes av hunden klockan fyra på morgonen

och fick fly ut i kylan i sockar och

underkläder. Vi kunde bara rädda halva

villan, det gick inte att få fram tillräckligt

med vatten.

Sedan dess startar de vintertid alltid

pumpen inne i brandgaraget innan de

rycker ut.

Räddningsvärnet i Ullatti är ett av fyra

värn i Gällivare kommun. Ullatti-värnet

består av elva man och de är välutrustade

och motiverade. De har länge åkt som förstaenhet

på larmen i sitt område.

– Vi har en viktig uppgift den första

halvtimmen, det är nödvändigt att vi

finns. Det är sex mil till Gällivare och det

tar lång tid innan heltidsstyrkan är här.

Dessutom har vi ett stort område att bevaka,

det ligger sju andra byar i trakten som

vi har beredskap för, säger Anders Nilsson

som ingått i värnet i drygt 20 år.

Räddningsvärn bygger på frivilliga krafter.

Att få folk att ställa upp har aldrig varit

några problem.

– Man känner starkt för sin bygd och

vill ta ansvar. Vi är mångsysslare och finns

ofta till hands. Många av oss jobbar här

i byn, andra strax utanför. Vi är bönder,

gruvarbetare, mekaniker, skogsarbetare,

egenföretagare, undersköterskor och fastighetsskötare.

I Ullatti bor knappt 300 invånare, här

finns en kombinerad livsmedelsaffär

och bensinmack, äldreboende, skola och

dansloge. Byn är vackert belägen i sluttningen

av berget Särkivaara, nere i dalen

flyter Ängesån fram.

De 10-20 utryckningar de har på ett år

gäller trafikolyckor, skoterolyckor, husbränder,

skogsbränder eller personer som

kommit vilse i vildmarken.

Sommartid är knott och svidd påfrestande

fiender. Djungeloljan är obligatorisk

i utrustningen.

Värnet har en motorspruta och en släckbil

från 2003, som tidigare gick i Gällivare,

och i övrigt ungefär samma utrustning

som en deltidskår.

De delar brandstationsbyggnaden med

Ullattis Idrottsförening. Inpå knuten ligger

slalombacken, skidspår, isrinken och

fotbollsplanen.

Värnet larmas av larmcentralen i Gällivare.

Sirenen uppe på taket till brandgaraget

tjuter och blinkar. Sen går djungeltrumman.

– De flesta dyker upp vid larm och är det

kväll, helg eller natt kommer alla, konstaterar

Anders, som ringer alla mobiler

på larmlistan.

Två-tre tar släckbilen, resten kommer

till skadeplasten i egna bilar.

– Syrran bor mitt emot brandstationen,

så hon ringer mig direkt ifall jag skulle

vara utom hörhåll, säger Per Nilsson,

60.

Han är värnets äldste deltagare, ”det går

i släkten”, som han säger. Hans far ingick i

värnet på 50-talet. Nu är också sonen Olle

med i värnet.

Han blev fullvärdig medlem när han

fyllde 18.

– Men jag var med en hel del redan innan

dess, men då fick jag mest spela offer

på övningar och så, säger Olle Nilsson, i

dag 22.

Både han och pappa Per jobbar i Aitikgruvan

utanför Gällivare, men skulle de få

ett larm är det okej att de åker ”hem”.

Peter Eriksson har desto närmare om

larmet kommer på arbetstid. Han är undersköterska

på äldreboendet som ligger

granne med brandstationen.

– Jag har velat bli brandman sedan jag

var liten. Och man vill göra en insats för

De kommer i regel – och de kommer

jäkligt många!

Tre gånger Nilsson. Räddningsvärnet i Ullatti, Gällivare kommun, består av elva man.

Här representerat av Olle Nilsson, Per Nilsson (far till Olle) samt värnchefen Anders

Nilsson.

– Här bor knappt 300 personer, men det är inga problem att få frivilliga till värnet.

Folk vill ställa upp för bygden, säger Anders Nilsson. Foto: Katarina Sellius

byn, det dröjer ju innan någon annan

kommer, säger han.

Värnet har även komplett rökdykarutrustning.

– Men vi ska egentligen inte rökdyka.

Andningsskydden ska användas för att

skydda oss själva, till exempel vid bilbrand.

Men skulle vi komma till en husbrand

och vi visste att det fanns folk därinne,

skulle vi inte tveka att gå in. Inte

skulle vi stå ute och vänta en halvtimme

till heltiden från Gällivare kommer, konstaterar

Peter.

En gång i månaden övar de, ofta kommer

någon från Gällivare och håller utbildning.

– Kontakten med heltiden i Gällivare är

väldigt bra, vi känner att de satsar på oss

och att de behöver oss, säger värnchefen

Anders Nilsson.

Enligt räddningschef Kjell Ragnestam,

Gällivare räddningstjänst, fyller räddningsvärnen

en viktig funktion:

– Gällivare räddningstjänst har enorma

ytor att bevaka, utan räddningsvärnen

skulle vi inte fixa det. Vi har även i Nattavaara,

Skaulo och Nilivaara. Utöver det

har vi avtal om släckhjälp med Jokkmokk,

Boden, Pajala och Kiruna, säger han.

– För värnet innebär det att larmen går

ut som vanligt, men det finns ingen jour

och brandmännen har ingen skyldighet

att rycka ut. Är de hemma, har möjlighet

och vill, kan de rycka ut. Men de kommer i

regel – och de kommer jäkligt många!

KATARINA SELLIUS


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 reportage

oljan”

Brandgarage. Räddningsvärnet delar lokaler med Ullatti Idrottsförening.

Det blir en hel del samarbete, som exempelvis när isrinken ska

spolas.

1

– Det är sex mil till räddningstjänsten i Gällivare. Det finns ingen

möjlighet för dem att hinna hit i tid. Räddningsvärnet fyller en viktig

funktion i hela trakten, säger Peter Eriksson som jobbar på byns äldreboende.

Frivilliga värn vill ha erkännande

Frivilliga räddningsvärn måste få

bättre status och mer utbildning. Det

hävdar organisationen Sveriges frivilliga

brandkårer.

Nu får de gehör från Räddningsverket.

Det finns omkring 300 frivilligkårer i landet,

bestående av 3 500 frivilliga brandmän

som får betalt bara för utryckningar.

– Vi har länge försökt få stöd och ett erkännande

från samhället och Räddningsverket,

att värnen finns och gör stor nytta,

säger Anders Liljegren, vice ordförande i

Sveriges frivilliga brandkårer som organiserar

ett 50-tal räddningsvärn.

I en skrivelse till Räddningsverket vill

man uppmärksamma räddningsvärnens

situation.

De flesta värn har avtal med sina kommuner

som ger dem utrustning och viss

utbildning.

– Men det saknas statligt stöd i form av

utbildningsprogram som man har för heltids-

samt deltidsbrandmän. Det är det

stödet och den dialogen vi eftersträvar

från Räddningsverket. Vi ser ett stort behov

av bättre villkor för värnen.

Frivilliga brandmän har ingen möjlighet

till utbildning inom Räddningsverkets

system, de kan inte söka eftersom de inte

räknas som kommunalt anställda.

De senaste åren har flera kommunala

deltidskårer lagts ner, men en ökad kris-

medvetenhet har gett en större betydelse

för räddningsvärnen.

– Det skulle betyda oerhört mycket för

frivilliga värnen att få acceptans och ett

erkännande från Räddningsverket, säger

Anders Liljegren.

– Vi ställer självklart upp på en dialog

med frivilligorganisationerna, säger Håkan

Axelsson, chef vid Räddningsverkets

avdelning för Stöd till räddningsinsatser.

Han är övertygad om att frivilliga krafter

kommer få en allt starkare roll i framtiden.

– Det är en trend i vårt samhälle. Både

staten och kommunerna måste bli bättre

på att öppna ögonen för frivilliga kraf-

ter. Minskade resurser i kombination

med framtida klimatförändringar och

vad det för med sig, kommer öka behovet

av frivillighet. Som vid större kriser,

översvämningar eller andra påfrestningar

i samhället.

Utbildningssystemet för brandmän

anses inrutat, endast öppet för deltids-

och heltidsbrandmän. Kommer detta

förändras?

– Konkret är inga omedelbara förändringar

aktuella, men det är viktigt att

starta en dialog och hämta in frivilligorganisationers

syn. Framöver bör både

stat och kommun anpassa systemet till

de behov som finns.

KATARINA SELLIUS


16 internationellt

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Stort behov av

materiel på Balkan

Balkan-området drabbades

hårt av skogsbränder under

sommaren. Flera länder begärde

internationell hjälp.

Räddningsverket bistod

Makedonien och Albaninen

med både kunnande och

utrustning.

Den 26 juli reste Karl-Axel Dahlberg

och Tonny Karlsson, till Makedoniens

huvudstad Skopje för

att undersöka hjälpbehovet och

om den svenska materielen var

användbar.

– Efter en två timmar lång helikopterflygning

över 40 skogsbränder

kunde vi konstatera att

de saknade såväl folk som materiel,

säger Karl-Axel Dahlberg.

De ville ha all hjälp de kunde få

och Sverige skickade sex skogbrandscontainrar

plus tio ton

skumsvätska med lastbil. Transporten

anlände sent på kvällen

30 juli.

Instruktörer fick en dags utbildning

på utrusningen som

därefter kördes ut i området

runt Skopje för att bygga upp begränsningslinjer.

Containrarna

togs emot med öppna armar.

– Räddningstjänsten i Skopje

med 600 000 invånare har inte

gjort några investeringar på 15

år. Den senaste nyanställningen

skedde 1994 och de har 80 vakanser.

En vecka senare skickades

två skogsbrandscontainrar till

Tirana i Albanien. Vilken nytta

den svenska utrustningen gjorde

ska följas upp. Det kan även bli

aktuellt med ytterligare, mer

långsiktig hjälp.

– Vi ska åka ner och utvärdera

användningen av utrustning och

samtidigt diskutera ett program

för kapacitetsuppbyggnad, berättar

Karl-Axel Dahlberg.

Några veckor senare utbröt

skogsbränder i Grekland som

begärde internationell hjälp.

Sverige erbjöd skogsbrandscontainrar

och skickade två man

för att undersöka om materielen

skulle passa.

Svag helikopterberedskap. När Grekland begärde helikopterhjälp

fanns inte en enda av det svenska försvarets större helikoptrar

tillgängliga. Felaktig olja gjorde att ingen kunde lyfta.

Patrik Åhnberg, Attunda, och

Thomas Winnberg, Södertörn,

kunde konstatera att förhållanden

och taktik skiljer sig en del

från svenska.

– Jordlagret är tunt och gräset

är som torrt, svenskt fjolårsgräs.

Skogarna består av låga träd, liknande

våra enar. Det brinner på

ett helt annat sätt; det är torrare

och branden sprider sig snabbare,

säger Patrik Åhnberg.

Eftersom det skulle ta minst

ett dygn att transportera containrarna

från Sverige och de

började få bränderna under

kontroll tackade man nej till

utrustning.

Grekland har stora områden

med otillgänglig terräng och

mycket bygger på flygresurser.

Taktiken är att slå ut branden

med vattenbombning medan

den fortfarande är liten.

På marken satsar de på små,

rörliga skogsbrandsenheter och

har relativt ont om tankfordon.

Där skulle den svenska utrust-

Den svenska hjälpen var sent

på plats i Grekland. Det tar tre

dagar att flyga en helikopter

från Sverige till Grekland.

– Det är på gränsen för hur

långt man flyger med en helikopter,

säger Carl Håkansson,

pilot och flygchef för Ostermans

Helicopter.

Återigen har Sverige fått kritik

för långsamt agerande och att

andra länder var snabbare. Norge

var på plats i Grekland med

sina helikoptrar två dygn före

den svenska.

Förklaringarna är flera. Via

den så kallade EU-mekanismen

begärde Grekland hjälp med

Canadair-flygplan och tunga

helikoptrar fredagen 24 augusti.

Räddningsverket vände sig till

försvaret.

– Men deras helikoptrar hade

fått felaktig olja och var inte tillgängliga,

berättar David Norlin,

Räddningsverkets internationella

avdelning.

Eftersom grekerna var villiga att

betala för hjälpen förmedlade

Räddningsverket då kontakt

med det privata helikopterbolaget

Ostermans. Den helikopter

ningen varit till nytta.

– Vi skulle till exempel kunnat

hjälpa till att skydda en bergsby

genom vår kapacitet att bygga

system för vattenförsörjning,

säger Patrik Åhnberg.

Patrik Åhnberg och Thomas

Winnberg tar också med sig en

viktig detalj när Sverige ska erbjuda

andra länder hjälp.

– Det behövs bilder på vår materiel.

Nomenklaturen skiljer sig

länder emellan och när vi kunde

visa bilder på en del av utrustningen

blev intresset mycket

större.

GUNNO IVANSSON

Den grekiska terrängen är

ofta svårtillgänglig och bränder

sprider sig snabbt i de torra,

lågväxta skogarna.

Svensk helikopter

sent på plats

Ostermans kunde erbjuda ansåg

Grekland var för liten och tackade

först nej till erbjudandet, men

ändrade sig på söndag kväll.

Det blev då upp till Ostermans

att förhandla med grekiska myndigheter

om betalningen och

först på tisdag morgon kom Carl

Håkansson iväg. Efter två övernattningar

och en fem timmars

försening på grund av dimma

i Alperna var han framme på

torsdag.

Helikoptrar är inte avsedda för

långflygningar och den aktuella

helikoptern, en Bell 205, har en

räckvidd på två timmar. För att

ta sig till Grekland måste den gå

ner för att tanka åtta gånger.

– Resan tog lika lång tid för

de norska helikoptrarna, men

de åkte två dagar tidigare, säger

Carl Håkansson.

Norge har ett annat system

för sina helikopterresurser. Där

finns redan färdiga avtal mellan

myndigheterna och privata helikopterföretag

som alltid har

resurser i beredskap. I det här

fallet gick dessutom norska UD

in och tog på sig kostnaden för

insatsen.

– Det går att göra på olika

sätt, men vi följde idén bakom

EU-mekanismen för hur en begäran

om hjälp ska hanteras,

säger David Norlin.

Räddningsverket undersökte

först möjligheten att skicka helikoptern

med ett Herculesplan,

men den visade sig för stor.

– Bell 205 är ursprungligen en

amerikansk arméhelikopter och

byggd för att kunna transporteras

med ett Hercelusplan. Vi har

monterat högre landningsställ

för att kunna gå ner på hyggen.

De går att lossa, men nu fanns

det väl inte tid, säger Carl Håkansson.

Väl framme gjorde den svenska

helikoptern ändå nytta.

– Med min mindre och smidigare

maskin kunde jag gå in på

svårtillgängliga ställen och släppa

min last. När grekerna fick

se det blev jag flitigt utnyttjad.

I tre dagar eftersläckte jag skogsbränder,

säger Carl Håkansson,

som uppskattar att hans insats

kostar grekerna omkring en miljon

kronor.

GUNNO IVANSSON


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 internationellt

I Pisco söder om Lima i Peru, tvingades människor bo i tältläger sedan en jordbävning förstört stora

delar av staden. Foto: Räddningsverket

Svenska tält till Peru

Räddningsverket genomförde

två hjälpinsatser i Sydamerika

i augusti. Tält, filtar och

sovsäckar till jordbävningsdrabbade

Peru och it-stöd till

Jamaica efter orkanen Dean.

Jordbävning med epicentrum

i havet utanför Peru 15 augusti

beräknas ha krävt 600 offer. Via

FN:s katastrofsamordningsorgan

begärde peruanska myndigheter

assistans under natten till

lördagen.

Sent på måndag kväll lyfte

ett plan från Landvetter med

93 tält och kaminer skänkta av

Lions samt filtar, sovsäckar och

presenningar.

Pisco 25 mil söder om Lima

med 130 000 invånare, var en av

de hårdast drabbade städerna.

Där landade det svenska hjälpplanet

på en gammal militärbas

natten till onsdagen.

– Vi överlämnade materielen

till civilförsvaret som i sin tur

lämnade den till Frälsningsar-

mén. De drev redan flera tältläger,

berättar Gudrun Carlsson,

Räddningsverket, som tillsamman

med Mats Hallsund, Räddningsverket

i Skövde och en

person från Lions följde med

planet.

Behovet av tält var stort.

– Vi åkte genom staden och

det var inte många hus som var

oskadda. Det var ganska kallt

och fuktigt och människor bodde

i ruinerna, berättar Gudrun

Carlsson.

Räddningstjänstens stängning

av Hotell Gustaf Fröding

i Karlstad blev ett antiklimax.

Eftersom stängningen

upphävdes efter några dagar

fanns inget beslut att överklaga.

Länsstyrelsen prövar

därför inte ärendet.

Beslutet är en besvikelse för

Karlstadsregionens räddningstjänst

som gärna sett en rättslig

prövning av sitt beslut, var det

skäligt att stänga hotellet.

– Vi har inte fått sakfrågan

prövad och det är synd för hela

den svenska räddningstjänstens

tillsynsverksamhet, säger

Hans Berged, ställföreträdande

räddningschef för Karlstadsregionens

räddningstjänst.

Hotellet stängdes av räddningstjänsten

11 maj eftersom

man ansåg att brandskyddet

hade så allvarliga brister att

det förelåg omedelbar fara för

liv och hälsa. Beslutet byggde

på en revisionsbesiktning som

hittade 93 brister.

Hotelledningen godtog inte

besiktningen och anlitade en

annan konsult. Denne upptäckte

bara ett fåtal brister och

16 maj hävde räddningstjänsten

stängningen.

Ledningens överklagan kom

in till länsstyrelsen först efter

att hotellet öppnat igen och

enligt Räddningsverket finns

då inget beslut att överklaga.

Den uppfattningen delar länsstyrelsen.

Hans Berged är besviken på

Räddningsverkets korta, ”juridiska”

yttrande.

– På förebyggandekonferenser

och på hemsidan i samband

med stängningen har

Räddningsverket sagt att det

är bra att räddningstjänsten

sätter ner foten. När vi verkligen

sätter ner foten får vi ingen

reaktion alls. Det känns lite

snöpligt.

Själv anser han fortfarande

att räddningstjänsten fattade

rätt beslut.

– Vi gick igenom ärendet

otroligt noga före beslutet

togs. Vi kunde inte handlat

annorlunda.

Mette Lindahl-Olsson, enhetschef

på Räddningsverket,

förklarar det kortfattade yttrandet.

– Självfallet ser vi, precis som

kommunen, att det här ärendet

ger oss lärdomar och väcker ett

antal frågor som behöver bearbetas

och utvecklas. Eftersom

stängningen upphävdes efter

några dagar fanns inget beslut

att pröva.

17

Stängningen

av hotellet

prövas inte

Generellt har Räddningsverket

uppfattningen att om

brandskyddet är allvarligt eftersatt

bör räddningstjänsten

använda de maktbefogenheter

man har, även att stänga verksamheter.

– Annars kommer tillsynsinstrumentet

inte att fungera. Behovet

av tvångsåtgärder beror

givetvis på hur allvarliga bristerna

är och den bedömning

tillsynsförrättaren gör om

ägare eller nyttjanderättshavares

vilja att vidta nödvändiga

åtgärder.

Också hotelledningen hade

hoppats på en prövning, även

om beslutet inte var oväntat

för deras advokat. Hotellet anser

att de problem som fanns

skulle lösts på ett mindre drastiskt

sätt.

– Räddningstjänsten kunde

varit mer lyhörd och lyssnat

på vad hotelledningen hade

att säga, vilket i stora delar

visade sig vara korrekt. Men i

spåren efter Borgholms-branden

var räddningstjänsten lite

för ivrig, säger hotellets advokat

Tom Placht.

Han kommer nu att kräva

kommunen och konsulten

bakom den första besiktningen

på ersättning för förluster och

badwill som hotellets drabbades

av vid stängningen.

Fakta

Hotellsäkerhet

GUNNO IVANSSON

Efter branden på Hotell

Borgholm kartlägger Räddningsverket

med hjälp av

ett antal räddningstjänster

brandskyddet på ett urval

av omkring 100 hotell i

landet.

Kartläggningen görs på

rekommendation av Haverikommissionen

och är ett

stöd för det allmänna råd

om brandskydd på hotell,

pensionat och vandrarhem

som Räddningsverket håller

på att ta fram.

Samarbete pågår också

med Svenska Brandskyddsföreningen,

som tagit fram

utbildning kring hotellbrandskydd

och Sveriges

Hotell- och Restaurangföretagare,

som tar fram vägledningar

kring brandskydd

på hotell för sina medlemmar.


1 nyheter

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Var tredje kvinnlig

SMO-elev trakasserad

Fler än var tredje kvinnlig

student på Räddningsverkets

skolor känner sig trakasserad

på grund av kön. Var fjärde

anställd kvinna upplever

samma sak.

Det visar en enkätundersökning

om förekomsten av sexuella trakasserier

eller trakasserier på

grund av kön under de senaste

tre åren som Räddningsverket

genomfört.

Enligt undersökningen upplever

34,6 procent av de kvinnliga

studenterna och 24 procent

bland anställda kvinnor att de

trakasserats antingen sexuellt

eller på grund av kön.

– Jag hade inte väntat mig att

det skulle förekomma i den här

omfattningen. Vi har utan tve-

Nationellt

samarbete mot

naturolyckor

En nationell plattform för

arbete med naturolyckor har

nu skapats.

I september träffades generaldirektörerna

och ledarna för

ett 15-tal myndigheter och organisationer

vid Räddningsverkets

skola i Rosersberg. Det blev

startskottet för den nationella

plattformen och det samordnade

svenska arbetet mot en

klimatanpassning.

– Naturolyckor har alltid inträffat,

men i och med klimatförändringar

förväntas de öka

i omfattning. Därför krävs ett

samordnat arbete, säger Claes-

Uno Brask, från Räddningsverket

och ansvarig för att koordinera

det samordnade arbetet.

– Även om vi i Sverige har goda

resurser att förebygga och åtgärda

effekter av naturolyckor,

visar de senaste årens händelser

med översvämningar, stormar,

skogsbränder, ras och skred att

vi är sårbara. Målet är att bli effektivare

på att hantera de här

händelserna.

Ett av de första stegen är att varje

myndighet kartlägger sitt eget

klimatanpassningsarbete.

– När vi har en bild av vad var

och en gör, kan vi hitta problemen

och luckorna i det svenska

förebyggande arbetet och beredskapen?

Därefter kan vi ta

itu med det konkreta arbetet.

– Men att driva detta arbete

utifrån en gemensam plattform

fråntar absolut inte varje myn-

kan ett allvarligt problem och

det måste vi ta itu med. Jag har

redan haft ett möte med Räddningsverkets

chefer och det finns

en stor vilja i organisationen att

komma till rätta med problemen,

säger Göran Gunnarsson,

Räddningsverkets generaldirektör.

Även män i Räddningsverket

upplever sig trakasserade, men

inte alls i samma utsträckning.

Till skillnad från kvinnorna är

det fler anställda än elever som

trakasseras, 7,5 respektive 4,6

procent.

Trakasserierna uppges ha inträffat

på arbetsplatsen, under

arbetstid. För de absolut flesta

– både kvinnor och män – är det

en enskild, äldre man som upp-

dighet att ta ansvar för sina egna

åtgärder på det här området. Vi

vill också undvika dubbelarbete,

poängterar Brask.

Hur kommer allmänheten att

märka av det intensifierade arbetet?

– Klimatförändringarna och

att de kan öka risken för naturolyckor

ligger numera i folks

medvetande. Det leder till ökade

krav på att samhället ska arbeta

för att minska riskerna och ha

förmåga att hantera naturolyckorna

när de inträffar.

De myndigheter och organisationer

som deltar i samarbetet

är: Räddningsverket, Lantmäteriverket,

Banverket, Svenska

kraftnät, Boverket, Skogsstyrelsen,

Vägverket, utrikesdepartementet,

försvarsdepartementet,

Livsmedelsverket, Sveriges kommuner

och landsting, Sveriges

geologiska undersökningar,

Naturvårdsverket, Socialstyrelsen,Krisberedskapsmyndigheten

och Statens geotekniska

institut.

Den nationella plattformen

är ett led i den tioårsplan som

FN antagit om att göra världen

säkrare mot naturolyckor. Målet

är att effekterna av naturolyckor

påtagligt ska ha minskat år 2015.

Redan 2009 ska arbetet på nationell

nivå följas upp av FN-organet

International Strategy for

Disaster Reduction (ISDR).

KATARINA SELLIUS

ges ha trakasserat. Han finns i

den egna arbetsgruppen eller

är närmaste chef. De vanligaste

skälen till att kvinnor känner sig

trakasserade är en sämre löneutveckling

än männen, att de

undanhållits information eller

att deras kompetens har nedvärderats.

Andra skäl är ovälkommen

beröring, smekningar eller kramar,

allmänna sexistiska kommentarer

och uppträdande,

ovälkommen uppmärksamhet

med sexuella undertoner och att

kvinnor undanhålls möjligheten

att delta i informella nätverk.

Få av de drabbade kvinnorna

har rapporterat att de blivit

utsatta, de tror inte att det ska

förbättra situationen. De söker

stöd hos familj och vänner, inte

Naturolyckor samlas i databas

Från 10 oktober finns erfarenheter

från inträffade naturolyckor

samlade i en nationell

databas.

Genom databasen samlas

dokumentation om naturolyckor

som hittills funnits

spridd hos flera myndigheter.

– Databasen har ett 20-tal händelser

till att börja med och om

ett år 100-150, beroende på hur

arbetet går. Vi matar in successivt

och besökare kommer att

hitta nya händelser varje vecka,

säger Magnus Johansson, projektledare

vid Nationellt centrum

för lärande från olyckor,

NCO.

i organisationen.

Det vanligaste sättet att hantera

trakasserierna är att ignorera

beteendet, att undvika personen

eller låtsas som om man

inte bryr sig.

En stor del av de drabbade

kvinnorna (39,1 procent) upplevde

trakasserierna som ytterst

eller mycket obehagliga och 7,1

procent som ytterst eller mycket

hotfulla.

Män upplever sig inte lika

starkt kränkta av trakasserierna.

Bara 13,7 procent av männen

upplevde händelserna som

ytterst eller mycket obehagliga. I

knappt hälften av fallen var förövaren

en annan man.

Försvarshögskolan som utvärderat

resultaten anser att de är

representativa. Ju fler män som

Databasen ska innehålla dokumentation,

rapporter och

utvärderingar, av naturolyckor

som skred, ras, laviner, översvämningar,

stormar, skyfall,

åsk- och snöoväder, skogsbrand

samt jordbävning. Både små och

stora händelser läggs in.

– Det finns ingen undre gräns,

men den måste ha orsakat en

samhällsskada eller tydlig miljöskada.

Användarna kommer också att

kunna utgå från en karta och begränsa

sökningar till vissa områden.

I februari-mars kommer

det vara möjligt att på en karta

se utbredningar av till exempel

en översvämning.

finns på en arbetsplats desto vanligare

är trakasserierna av kvinnor.

Samma förhållande råder

där jämställdheten är dålig.

Räddningsverket ska nu bland

annat genom arbetsplatsträffar

intensifiera arbetet för jämställdhet

och mot trakasserier.

– Vi har redan en handlingsplan

mot kränkande särbehandling

och trakasserier, men den

har uppenbarligen inte trängt

ut i organisationen.

– Vi har konstaterat att det i

flera avseenden bottnar i en kunskapsbrist.

Räddningsverket tar

avstånd från alla former av trakasserier

och tolererar inte att

det förekommer på arbetsplatsen,

säger Göran Gunnarsson.

GUNNO IVANSSON

Dokumentation om naturolyckor har hittills funnits spridd på flera myndigheter. Från 10 oktober

finns data samlade i en naturdatabas som kan nås via Räddningsverkets webbplats.

Databasen är viktig inte minst

med tanke på vad som händer

med klimatet.

– Eftersom forskarna tror att

vi i Sverige kommer att få större

problem med stormar och översvämningar

vilket i sin tur antagligen

leder till fler ras och skred

är det bra att ha en bank för att

kunna se bakåt; se trender och

hur man agerat och vilka lärdomar

som dragits.

Databasen kan nås via Räddningsverkets

hemsida eller direkt

på www.raddningsverket.

se/naturolycksdatabas

GUNNO IVANSSON


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyheter

Haverikommissionen om tågurspårningen:

Räddningstjänstinsatsen

pågick för länge

Vid tågurspårningen utanför

Kungsbacka 2005 borde räddningsledaren

i ett tidigt skede

ha lämnat över ansvaret till

Akzo Nobel och Banverket. Insatsen

pågick i 16 dagar trots

att kriterierna för räddningstjänst

inte uppfylldes.

Det anser Haverikommissionen

i sin rapport från olyckan som

skedde 28 februari 2005. Tåget

med tolv klorvagnar hade kört

in på ett sidospår för att släppa

förbi ett X2000-tåg.

Då föraren av klortåget skulle

sänka farten tog inte bromsarna

ordentligt. Eftersom farten var

för hög öppnades en skyddsväxel

och klortåget fortsatte ut

på ett stickspår.

Farten var fortfarande för hög,

tåget körde igenom stickspårets

stoppbock och plöjde ut i en

leråker.

Det kunde snabbt konstateras

att det inte uppstått något klorläckage.

Så länge vagnarna låg

där de låg fanns enligt Haverikommissionen

ingen uppenbar

risk för klorutsläpp, och därmed

var det inte heller räddningstjänst.

Räddningschef i beredskap

har uppgett att även han gjorde

bedömningen av det inte var

räddningstjänst efter akutskedet,

men ändå beslöt att stanna

kvar i räddningsjänstläge tills

vagnarna var tömda på sitt innehåll.

Beslutet innebar att räddningstjänstinsatsen

varade i 16

dagar.

Haverikommissionen anser att

det finns möjligheter för räddningstjänsten

att följa utvecklingen

och planera för en insats

utan att det är räddningstjänst.

Verksamhetsutövarna har ett

långtgående ansvar både för

Räddningsledaren:

– Jag vågade inte lämna ifrån mig ansvaret

Räddningsledningen gjorde

bedömningen att räddningstjänstskedet

enligt lagen

upphörde redan andra dagen.

Av säkerhetsskäl beslöt man

ändå fortsätta insatsen tills

klorvagnarna var tömda.

I sina rekommendationer till

Räddningsverket antyder Haverikommisionen

att bristande

kunskaper låg bakom beslutet.

– Men det handlar inte om det.

Redan första dagen var vi fullt

på det klara med att räddnings-

Haverikommissionen anser att räddningstjänsten borde lämnat över ansvaret till Akzo Nobel och Banverket i ett tidigt skede. Enligt

kommissionen fanns ingen uppenbar risk för klorutsläpp, och därmed var det inte heller räddningstjänst. Nu kom räddningstjänstinsatsen

att fortgå i 16 dagar trots att kriterierna för räddningstjänst inte var uppfyllda. Foto: Räddningstjänsten Storgöteborg

skadeavhjälpande åtgärder och

kostnader. Avspärrningar och

eventuell utrymning kan länsstyrelsen

ta ansvar för.

Räddningstjänsten insåg att

insatsen skulle bli långvarig och

därför tecknades ett avtal mellan

räddningstjänsten, Akzo Nobel

och Banverket om att parterna

skulle stå för sina egna kostnader.

Men bestämmelserna i Lagen

tjänstskedet var slut när det inte

fanns risk för läckage, säger Kjell

Collstedt, räddningsledare i beredskap

inledningsvis.

Räddningsledningen vågade

inte lämna ifrån sig ansvaret

av säkerhetsskäl när vagnarna

skulle omhändertas.

– När du står där som räddningsledare

med ansvar för

70000 människor vågar du inte

åka därifrån förrän faran är över.

Ett stort haveri hade till och med

drabbat Göteborgs utkanter.

om skydd mot olyckor kan inte

sättas ur spel genom ett avtal och

enligt Haverikommissionen kom

det sannolikt till för att parterna

inte var insatta i lagens bestämmelser

om räddningstjänst och

kostnadsansvar.

Räddningstjänsten använde

Rib för att göra bedömningar

av riskområdet. I dåvarande

version av verktyget fanns ingen

möjlighet att automatiskt

Kjell Collstedt kände en oro för

att ekonomin kommer i första

hand och säkerheten i andra om

ansvaret lämnas över till verksamhetsutövarna.

– Allt ska återställas så snabbt

som möjlig och då finns en risk

att man tummar på säkerheten.

Jag säger inte att blivit så i just

det här fallet, men generellt

finns en stor risk att ekonomin

prioriteras.

Kjell Collstedt anser att Lagen

om skydd mot olyckor är otydlig

på det här området och har tidi-

hämta in väderdata och Haverikommissionenrekommenderar

Räddningsverket att utveckla

Rib så att den möjligheten blir

tillgänglig.

Räddningsverket rekommenderas

också att informera räddningstjänsten

om vilket ansvar

för åtgärder och kostnader som

verksamhetsutövaren har under

en räddningsinsats.

gare skrivit till försvarsministern

men fått svaret att lagstifningen

är tillräcklig.

– Vid den här typen av händelser

borde det finnas nåt tydligare

som gör att räddningstjänsten

kan peka med hela handen även

om det bara föreligger ”fara för”.

Lagen tar inte tillräckligt tydligt

hänsyn till människors säkerhet.

Om inte vi håller i dirigentpinnen

tror jag inte säkerheten får

prioritet.

Kjell Collstedt är övertygad

om att flera säkerhetsåtgärder

1

Det Rib-verktyg som Haverikommissionen

efterlyser har

Räddningsverket arbetat på sedan

ett par år tillbaka. Det heter

Spridning i luft.

– Vi räknar med att det ska vara

klart i år. Verktyget tar emot väderdata

från SMHI och kan visualisera

spridningsberäkningar på

en karta, berättar Tore Eriksson,

chef för Rib-enheten

GUNNO IVANSSON

inte kommit till om inte räddningstjänsten

fungerat som ett

slags ordförande vid alla genomgångar.

– Vi tillät till exempel inte arbete

på natten. Det förlängde naturligtvis

insatsen, men kranförarna

kunde inte garantera att

arbete på natten var lika säkert.

Det hade också fördelen att vi

slapp skiftbyten och kunde ha

samma personal som visste vad

som diskuterats dagen innan.

GUNNO IVANSSON


0 porträttet

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

”Frälsaren”

STOCKHOLM. Han dög inte förra gången Stockholm skulle få ny brandchef. Tio år senare hoppas många

att han är frälsaren.

Kanske är nu rätt tillfälle att bli chef i Stockholm. Kanske är Jan Wisén rätt man att skapa framtidstro i

en medfaren organisation.

Han har utstrålning, är vad man populärt kallar medial. Men han är också genuint kunnig. Jan Wisén

lever i mångt och mycket med räddningstjänst. Kanske något mindre nu än för några år sedan. En överlevnadsfråga

kallar han det, att koppla av och samla energi i stället för att leva med jobbet dygnet runt.

– Jag har insett att chefen inte behöver kunna allt. Man måste våga vara okunnig.

Människor som känner Jan Wisén säger att det nu blir ledarskap med stor delaktighet, att han är social

och noggrann, mer förberedd än spontan. Men att han också kan ha hårda nypor och bli irriterad om

folk inte hänger med i hans tempo.

n Att bli chef i Stockholm, är det en dröm

som blivit sann?

– Både och. Sista året har det kanske inte

varit så lockande, med alla konflikter, och

jag har trivts bra i Södra Roslagen. Samtidigt

gillar jag utmaningar, mår inte bra av att förvalta.

Då blir jag rastlös. Stockholm har jättepotential.

Det är huvudstaden, här händer

mycket, här finns mycket utveckling. Det är

en utmaning att vända en negativ trend till

positiv, den kunde jag inte missa.

n Hur var det att se turbulensen i Stockholm

utifrån. Kliade det i fingrarna?

– Ja, det gjorde det lite grann. Vet inte om

jag kunnat göra något. Men det är frustrerande

att se så många som far illa, yrkesstolthet

som försvinner.

n När du tillträdde i somras hade du efter

en vecka plockat bort de tre områdescheferna.

Orsak?

– Det var ganska illa ställt i organisationen.

Brist på samordning, styrning och uppföljning.

Områdesstrukturen var en orsak till

det, de fungerade lite som egna kårer. 99

procent av personalen är oerhört positiv till

ändringen. Underifrån har man sett hur det

misshushållats med resurser.

n Vilken bild fick du av Stockholms brandförsvar

när du tillträdde i juni?

– En turbulens som hade kulminerat med

stora neddragningar. Här fanns ingen gemensam

målbild, det var resursslöseri och

otydlig organisation, neddragningarna var

genomförda men inte accepterade. Brandförsvaret

hade svårt att fullgöra tillsyn, personalen

hade förlorat arbetsglädjen. Det var

den bild Christer Ängehov och jag såg när

vi kom hit.

n Det här är ganska hård kritik mot den

gamla ledningen.

– Det kanske det är. Men det har funnits en

ledningsgrupp, och jag kan ha synpunkter

på hur den skötts.

n Hur många finns kvar i ledningsgruppen?

– Fyra av nio, fast gruppen har nu krympt

till sju personer.

n Rykten säger att Wisén har lobbat för det

tänkta storförbundet, att du hjälpte till att

plantera det hos politikerna.

– Det här har jag pratat om i alla år. Redan

1992 var jag involverad i planer på ett förbund.

Det sprack på politisk oenighet och

ett starkt inslag av att Stockholm ville bestämma.

Därefter har funnits idéer. Jag har

trott på tre stora områden, ett i norr, Stockholm

i mitten och Södertörn i söder. De som

lyckats är Södertörn. När Attunda började

diskutera samgående med Stockholm blev

det nya förutsättningar. Nu är det politikerna

som driver frågan.

n Men du har varit med och påverkat?

– Jo, så tillvida att jag tycker det är en positiv

utveckling.

n Är ni säkra på att ni blir större än Storgöteborg?

– He, he. Det är inget självändamål. Och

även om 17 kommuner är aktuella i dag vet

vi inte hur många som skriver på.

n Vi hoppar tillbaka i tiden lite grann.

Under 90-talet var du stjärna i TV-serien

”Larmet går”. När du testades för jobbet

satt folk i London som inte begrep svenska

och lyssnade på dig. Du fick jobbet för din

utstrålning, hur kändes det?

– Jag kände mig lite lurad, eftersom uppgiften

var att prata i tio minuter och jag hade

förberett mig och försökte säga något vettigt.

Samtidigt uppskattade jag omdömet.

n Branden i SALK-hallen 1993, när du var

räddningsledare, är det ditt värsta uppdrag?

– Ett av dem. Framförallt ett moment under

insatsen när vi inte visste om alla brandmän

kommit ner från taket som riskerade ge vika.

Det blev övertändning och taket vek sig. Det

var jobbiga minuter innan vi fick beskedet

att alla var nere. Och skrämmande var att vi

efteråt i ett brandsyneprotokoll från innan

branden kunde läsa ”I händelse av brand får

tak ej beträdas”. Men det visste ingen om på

skadeplatsen. På den tiden var det verkligen

vattentäta skott mellan förebyggande och

operativt.

n Vi måste slåss för att beredskapen behövs

har du sagt. Du har reagerat på att

debatten ofta handlat om att man ställt

operativt och förebyggande arbete mot

varandra. Hur är den debatten i dag?

– Jag tycker pendeln svängt tillbaka lite.

Men för några år sedan var det inte rumsrent

att prata operativ verksamhet och det

vände jag mig emot. Även Räddningsverket

raljerade om ”tut och sprut”. Det är orättvist

att säga att en brandman är effektiv till fyra

procent, vilket motsvarar utryckningsdelen.

Att träna och öva för utryckning kräver tid.

Och dessutom krävs tid att vara tillgänglig

för larm. Om det i efterhand kan kallas

bortkastade pengar när inget larm inträffat,

då måste vi våga säga att vi ska ha råd med

bortkastade pengar. Jag tror ingen skulle acceptera

alternativet, att vi stängde stationen

och hoppades att ingen skulle hända.

n Hur viktigt är begreppet 1+4?

– Vi ska värna om högt arbetarskydd. 1+4

är viktigt när det handlar om rökdykning.

Men i övrigt tycker jag inte 1+4 är viktigt.

Begreppet har blivit en rikslikare och en del

kan inte åka på larm om man inte är fem

personer. Men hur ofta rökdyker vi och hur

ofta räddar vi liv vid rökdykning? Det är en

överskattad företeelse. Vi skulle rädda fler

liv med små, snabba enheter. Då är det synd

att stelbent hålla fast vid 1+4. Vi kan alltid

vara för få, även om vi är tio personer på ett

larm kanske vi är för få. Polis och ambulans

skickar alltid två personer i första skedet, det

kan även vi göra vid vissa insatser.

n Innebär det att du förespråkar fler snabba

enheter i Stockholm?

– Jag skulle vilja se en sådan utveckling.

Och då handlar det inte om att skära ner

enheter. Det handlar om att sprida våra re-


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 porträttet

Foto: Per Larsson

Att såga saker innan man provat dem

är inskränkt. Tyvärr är det en påtaglig

inställning i den här branschen.

surser. I city finns ingen utryckningsstation,

men där rör sig massor av människor under

dagtid och på kvällar under helgen. Varför

inte ha en snabb enhet med tre man som

finns tillgänglig ute på stan.

n Nya lösningar stupar ofta på att folk ofta

är stenhårt för eller emot. Ungefär som

med skärsläckaren, folk i branschen är ofta

vän eller fiende, sällan mittemellan.

– Att såga saker innan man provat dem

tycker jag är ett inskränkt sätt. Tyvärr är det

en påtaglig inställning i den här branschen.

Det är dokumenterat att skärsläckaren gör

nytta, men det innebär inte att den alltid gör

nytta. Jag förespråkar skärsläckaren som ett

oerhört bra komplement, var med och skaffade

fem stycken till Södra Roslagen.

n Du började karriären som brandman.

Har du nytta av det i dag?

– Ja, det tycker jag. När jag försöker driva

utveckling är det lättare att föra en diskussion

med personalen. Det är lättare att bli

accepterad. Jag slipper höra ”du har ju aldrig

varit i verkligheten”.

n Är brandmän bekväma?

– Nej, det är aktiva människor som fjällvandrar

eller bygger om huset när de är lediga.

Kreativa människor. Men när de kommer

i brandstationsmiljön händer något,

de får inte utlopp för sin kreativitet. Det är

systemet det är fel på, en kultur framförallt

bland äldre chefer som säger ”dom kan ju

inget”. Vi måste släppa fram brandmännen,

det har vi varit dåliga på.

n Du spådde i Sirenen inför millennieskiftet

att framtiden skulle bära med sig fler

närbrandstationer som skulle vara öppnare

för allmänheten. Tror du fortfarande

på det?

– Ja. Dels för att få kortare insatstider, flexiblare

styrkor. Men också för att brandstationerna

behöver bli välkomnande, det ska

kännas naturligt för en kommuninvånare

att besöka sin brandstation.

n Vilken är din ledstjärna?

– Det blir lätt klyschor, men öppenhet och

ärlighet är viktigt. Att vi har en öppen och

ärlig dialog. Ledningen får inte se facket som

en motpart, det finns ingen anledning att

mörka uppgifter för dem. Vi har bara olika

roller och det måste vi respektera.

n Coach eller chef, vad är du mest?

– Ser mig framförallt som coach. Men i en

sån här stor organisation måste man också

vara chef. Speciellt i det läge vi är. Nu är det

viktigt att sätta gränser, peka ut riktningen.

n Tycker du om att bestämma?

– Nej, men att påverka utvecklingen. Och

indirekt är väl det att bestämma.

n Vilken är viktigaste framtidsfrågan för

svensk räddningstjänst?

– Vi måste riva murar och jobba mer med

andra, exempelvis hemtjänsten. Vi måste se

att vi är en del av ett större system, inte bara

åka i vårt eget spår. Antalet anlagda brän-

1

der måste minskas, det måste vi göra tillsammans

med andra som äger frågan.

n Det finns alltid trender i debatten, vilken

är nästa?

– I närtid tror jag det är utbildningen, beroende

på det som händer med Räddningsverkets

skolor. Jag tror vi kommer se olika utbildningar

och till viss del tror jag det är risk

att den blir sämre. Tyvärr kan det motverka

rörligheten som vi fått i branschen.

n Har du någon räddningstjänst som förebild?

– Fler inom olika områden som lyckats på

olika sätt. Jönköping har lyckats inom många

områden att systematiskt kartlägga kommunen.

Södertörn som vågar prova nya vägar,

gå mot strömmen. Det är sunt. Merseyside i

Liverpool är också en räddningstjänst som

vågar testa, jobbar mycket utåtriktat och har

massor av spännande projekt.

n Vad gör du en ledig dag?

– Har relativt stort umgänge. Antingen har

vi folk hemma eller går ut och nyttjar Stockholms

utbud. På helgen är jag ofta i stugan

på Ingarö.

n Vilket beteende skulle du vilja radera ur

svensk räddningstjänst?

– Vårt inåtfokus. Vi är väldigt inåtvända i

diskussionen. Det handlar om jobbet, schemat

och alldeles för lite om vad vi levererar

utåt. Vi bör oftare ställa oss frågan vilka vi

är till för.

Fakta

Namn: Jan Wisén

Ålder: 53

Familj: sambo

Yrke: brandchef i

Stockholms brandförsvar

PER LARSSON

Bakgrund: 1973

Brandman i Lidingö och sedan Nacka,

1978 brandförman hos Luftfartsverket

på Arlanda, 1980 räddningstjänsthandläggare

på länsstyrelsen, 1982 ingenjör

Stockholms brandförsvar, jobbade

med insatsplanering, 1984 utbildare

på Brandförsvarsföreningen (i dag

Brandskyddsföreningen), 1986 började

läsa tvåårig utbildning till brandingenjör

i Stockholm, 1987 brandingenjör

i Stockholm, därefter chef för utbildningen

och stabschef, 1998 räddningschef

Södra Roslagen, 2007 brandchef

Stockholm.

Medlem i: Svenska Brandbefälets Riksförbund

, där han är ordförande.

Stolt över: tror jag kan få människor att

lyssna och att bli engagerade.

Längtar till: en hel del är jobbrelaterat,

kan längta efter att få genomföra saker.

Utlandsresan i november kan jag mer

se fram mot.


samhällets risker 2020

Många hot – men

också möjligheter

Mina visioner om samhällets

risker 2020 har jag delat in

enligt den traditionella modellen

med hot – möjligheter. Det har jag

gjort för att inte bara visa på den svarta

sidan utan också komma med konkreta

förslag på åtgärder.

HOT

A. Klimatförändringen

- Fler svåra skogsbränder på grund av

mer stormfälld skog och fler extremt

varma perioder.

- Fler svåra översvämningar och ras på

grund av fler kraftiga regnoväder.

- Ökad risk för skador på elnät, kommunikationer,

bebyggelse, skog och

vattenförsörjning på grund av fler svåra

stormar.

B. Attitydförändringar i samhället

- Fler anlagda bränder, främst i

allmänna byggnader som skolor och

köpcentra.

- Fler svåra trafikolyckor och ökat våld i

samhället som en följd av ökad drog- och

alkoholanvändning och fler psykiskt

sjuka, samtidigt som samhällets förebyggande

och vårdande insatser mot detta

har minskat och kvalitetsförsämrats.

- Minskat intresse från den stora

allmänheten att deltaga i frivilliga organisationer

och föreningar.

- Ökat vårdslöst beteende i trafiken i

kombination med snabbare bilar och

pressade arbetsförhållanden.

C. Minskade ekonomiska resurser

för räddningstjänst och sjukvård

- Kommunerna får allt sämre ekonomi,

vilket drabbar räddningstjänsten

med nedlagda eller krympta deltidskårer

och sämre materiel. Detta drabbar

särskilt glesbygden, som därmed får

sämre förutsättningar för företagsetableringar

och boende.

- Kontrollen av fastigheterna har lagts

över på fastighetsägare, näringsidkare

och hyresgäster. Detta kan leda till

ojämn och sämre standard eftersom

kunskaper, ekonomi och intresse saknas

hos många.

- Skolan har inte prioriterat kunskaper

i brandskydd, första hjälpen, HLR,

simkunskap och trafikkunskap. Kunskaperna

är också varierande mellan olika

skolor och olika kommuner.

D. En åldrande befolkning

- Våra äldre blir äldre och fler.

- Våra äldre bor allt oftare kvar i

sin hemmiljö med mindre tillsyn än

tidigare. Det innebär: fler fallolyckor

och fler sjukdomsfall som kräver akuta

sjukvårdsinsatser.

Inför millennieskiftet siade jag i en debattartikel

(Sirenen nr 7/1999) om utvecklingen

inom räddningstjänsten under

2000-talet. Bland annat om att antalet

mycket stora bränder skulle minska. Detta

genom sprinklerskydd på bred front, även

ifråga om boendesprinkler.

Redan nu, efter sju år, har detta och andra

förväntningar infriats.

I avslutningen av den artikeln inför

2000-talet, förutsågs att nya släckmeto-

E. Större ekonomiska

värden

- Mer komplicerad

teknik och

större byggnader

gör att större ekonomiska

värden

går förlorade

vid bränder och

olyckor.

Michael Wallin

- Större och fler

transportfordon

på vägarna som också utgör stora värden

som går förlorade i olyckor.

F. Arbetsplatserna på landsbygden

minskar

- Allt fler arbetar på annan ort än sin

bostadsort, vilket minskar möjligheten

att rekrytera till deltidskårerna.

- Nedläggning av företag på landsbygden

får också konsekvenser för

rekryteringen till deltidskårerna och

der och släckningsmedel (chocksläckning

med jetstråle) skulle bli revolutionerande.

Redan nu börjar forskningen tyda på en

utveckling i den riktningen, som har sin

bakgrund i ett svenskt patent, så tidigt

som 1948. Men då fanns inte pumpar och

slang som klarade önskat tryck. De finns i

dag. Metoden har framgångsrikt provats

vid släckning av brand i oljekällor efter

kriget i Kuwait.

I förra numret av Sirenen (5/2007) finns

värnen och möjligheten att bevara

vårdcentral och distrikssköterska på de

mindre orterna i en kommun.

MÖJLIGHETER/ÅTGÄRDER

- Skolan ska satsa ännu mer resurser

på att sprida kunskaper om droger,

alkohol, första hjälpen och HLR.

- Teoridelen av körkortsutbildningen

och annan trafikundervisning borde

vara obligatorisk i skolan för att tidigt

utbilda barn och ungdomar till ett riktigt

trafikbeteende.

- Kraven bör skärpas på kommunerna

att upprätthålla räddningstjänst av viss

kvantitet och kvalité på mindre orter

genom att krav på insatstiden skärps.

Också orter som har viss storlek och

viss typ av industri skulle i högre grad

tvingas att ha räddningstjänst.

- Krav på kommuner och landsting att

upprätta IVPA-styrkor på landets samt-

2020 borde det finnas krav på att kommuner och landsting inrättar IVPA-styrkor (I

väntan på ambulans) på landets samtliga hel- och deltidskårer, skriver Michael Wallin.

Foto: Katarina Sellius

många synpunkter på hur förhållandena

inom räddningstjänsten kommer att vara

år 2020. Mitt bidrag hade syftet att man

borde ”tänka efter före”. Alltså ta med

bakomliggande anledning till den risk

man talar om.

Vid utredningar av svåra olyckor och

katastrofer, framkommer ofta faktorer

som underlåtenhet, alkoholförtäring,

brister i underhåll, för att nämna några.

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Räddningsverket driver en

framtidsstudie om samhällets

risker om 10-15 år, vilka de är

och hur vi kan förebereda oss.

Sirenen inbjöd i våras

läsarna att tycka till om samhällets

risker 2020. Sex inlägg

presenterades i förra numret,

här kommer ytterligare några.

liga hel- och deltidskårer som då åker

på alla sjukvårdslarm på orter som har

långt till ambulansstation eller då ledig

ambulans inte finns inne på stationen.

På vissa orter med värn och frivilliga

kårer borde också IVPA-styrka övervägas.

Med en åldrande befolkning som

ska bo kvar på landsbygden är detta en

förutsättning för att det ska vara möjligt

att bo kvar.

- Sjukvårdsutbildade personer bör

aktivt rekryteras till deltidskårerna och

värnen, särskilt till IVPA-styrkorna.

- På orter där inte deltidskår finns eller

kan behållas ska kommunen aktivt

arbeta för att ett värn eller frivilligkår

bildas. Finansiering av frivilligkårer

skulle kunna uppmuntras genom att

företag på orten får skattereduktioner

som motvarar sponsring till sådan

verksamhet.

- Utveckla idén med förstahandspersoner

på deltidskårerna, värnen och frivilligkårerna

till att vara obligatoriskt.

Dessa åker alltså direkt från arbetsplatsen

eller hemmet i ett mindre utryckningsfordon

direkt till olycksplatsen

och kan då dirigera huvudstyrkan, göra

en första insats och snabbt begära förstärkning.

- En person som arbetar på en ort

och bor på en annan skulle eventuellt

kunna tillhöra två olika deltidskårer.

Det finns kanske någon annan som

pendlar i motsatt riktning och på så sätt

kan man täcka en tjänst på två olika deltidskårer

(alternativt värn).

- Låta fler ”vanliga” medborgare

deltaga i utredningar. Detta gäller inte

bara samhällets risker utan allt, där experter

och politiker ofta har en färgad

och vanemässig syn på verksamhet och

företeelser.

Michael Wallin

före detta hotelltjänsteman

Nässjö

Peter Löthman får medhåll av Brandsjö

Peter Löthman, räddningschef i Sundsvall/Timrå,

skriver bra om hur han år 2020

ser tillbaka på förändringarna. Bland annat

om lättrörliga styrkor, samverkan och

regionalisering. Något som redan nu är

på gång och som jag instämmer i.

Kaare Brandsjö


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 samhällets risker 2020

Konsten att kommunicera

risker blir en nyckelfråga

Diskussionen om samhällets

framtida risker

är i full gång och om

detta har även jag uppfattningar.

Men i stället för att

diskutera konkreta potentiella

hot och risker vill jag peka på

riskkommunikationen som

en ödesfråga för ett framtida

framgångsrikt säkerhetsarbete

i samhället.

Självklart ska vi fortsätta utveckla

vår bevakning och analys

av vad som sker runt omkring

oss. Utvecklingstakten

på samhällets alla områden är

sådan att något annat vore att

betrakta som självmord i flera

bemärkelser.

Kunskap är en färskvara och

med nuvarande utvecklingstakt

på kunskapsområdet tenderar

bäst-före-datumet bli allt

kortare. Utifrån detta måste

vi genom forskning, utvecklingsarbete,

studier och analys

ständigt uppdatera oss. För att

hamna rätt i vårt förebyggande

och skadebegränsade arbete

måste vi helt enkelt sträva efter

att ha koll i sak.

I kunskapssamhället vill

Räddningsverket (och rimligen

den framtida ”säkerhetsmyndigheten”)

utvecklas och växa

som expertmyndighet. Så långt

är allt gott och väl. Jag anser

emellertid att vi på ett systematiskt

sätt behöver reflektera

över vilken roll expertmyndigheten

ska ha. Det räcker

inte att man som expert med

stöd av forskning och annan

kunskap (som väl genomförda


För att förstå framtiden måste

man kunna sin historia”

har någon känd filosof sagt

för länge sedan. Jag kommer

inte ihåg hans namn, men det

ligger väldigt mycket i detta

uttalande.

Därför instämmer jag till

fullo vad Kaare Brandsjö skriver

i sin artikel med rubriken

”Viktigt att titta i backspegeln

när man ska se framåt” i Sirenen

5/2007.

Hela vårt samhälle är

uppbyggt för att drivas med

elektricitet. Vi vet redan i dag

att vi är väldigt sårbara om det

blir strömavbrott. Än viktigare

blir detta i framtiden då

alltmer kommer att fjärrstyras

av datorer.

På fartyg har man en nödgenerator,

som drivs av en dieselmotor.

Den startar automatiskt

omvärldsanalyser och

framtidsstudier) anser

sig ha rätt. I en modern

demokrati måste allmänheten

och andra

organiserade aktörer

också anse att det som

experten/expertmyndigheten

hävdar är

rätt.

Att hävda något annat

sprider en unken doft

av 1800-talsmässig

patriarkalism. I dag är

begrepp som delaktighet

och medbestämmande

realiteter stadfästa

i den lagstiftning

som kringgärdar stora

delar av samhällets

planeringsprocesser.

Generellt ökar utbildningsnivån

bland

befolkningen och inte

minst genom internet

kan alla när som helst

söka kvalificerad

information. Det traditionellt

giltiga kunskapsmonopolet

som

burits upp av forskarsamhället

och andra (i

sak) högt kvalificerade

experter ifrågasätts av

gemene man.

För att få reda på om vi i

samhället är överens om vad

som är rätt krävs ödmjukhet av

experten/expertmyndigheten.

Vi på ”säkerhetsmyndigheten”

måste till exempel bejaka att

säkerhet inte är det enda viktiga

värdet. Och det gäller både

på individ- och samhällsnivå.

om det blir ”black out”, alltså

all el försvinner i fartyget. Då

gäller det att snabbt få igång

elförsörjningen ombord, om

inte är fartyget plötsligt manöverodugligt.

Problemet är inte avbrottet

i sig utan hur förberedd

man är på att detta kan hända

och att åtgärder har vidtagits

innan det händer. Hur många

viktiga samhällsfunktioner har

en nödgenerator som startar

inom 60 sekunder?

Sjukhus ska ha en dylik

beredskap, men hur många

viktiga samhällsfunktioner i

övrigt har denna beredskap

om strömavbrottet blir långvarigt

genom exempelvis sabotage

på flera ställen samtidigt

i Sverige?

Detta vore värre än en krigs-

Agne Sandberg

För den enskilde

är säkerhet en

aspekt av individens

livskvalitet.

Det är inte alldeles

självklart att säkerhetsåtgärder

alla

gånger är i harmoni

med individens

berättigade krav på

personlig integritet,

utmaning och

utveckling. Och för samhällets

del kan tvivelsutan ett överdrivet

och klåfingrigt säkerhetsarbete

komma på kollisionskurs

med kraven på demokrati, ekonomisk

effektivitet och hållbar

ekologisk utveckling.

Utmaningen blir än tydligare

Vi måste förbereda

oss för stora elavbrott

förklaring. Hela samhället får

”black out”, vilket gynnar inkräktare

och samhällsomstörtare,

som vill uppnå sina syften

att ta över Sverige.

Industrier, lantbruk och

kommunikationer kommer att

drabbas hårt om de inte har en

egen säkerhetsplan om vilka

åtgärder som snabbt måste

komma igång.

Om varje liten enhet har

en egen strömkälla blir det

mycket svårare för en sabotör

att släcka hela samhället.

Ett klassiskt uttryck är: ”Det

händer inte mig utan bara

andra!”

Det tål att tänka på, eller vad

tycker ni läsare?

Lars H Landström

brandkonsult

Göteborg

då vi funderar på hur befolkningssammansättningenförändras

nu – och framöver. Sverige

blir alltmer heterogent;

kulturellt, etniskt och förmodligen

även socio-ekonomiskt.

Detta gäller förmodligen även

synen på säkerhet/trygghet

och förtroendet för myndigheter

och andra aktörer.

”Säkerhetsmyndigheten”

måste således kommunicera

risker och hot med sina målgrupper

i samhället. Vi får inte

nöja oss med att bli experter i

sak – vi måste även bli experter

på att kommunicera. Expertkompetens

på det området

innebär enligt min mening

att vi måste identifiera och beskriva

de direkta och indirekta

framtiden kommer vi att ha

I samma typ av olyckor som

nu, men konsekvenserna blir

svårare.

Väderrelaterade händelser

som översvämningar, stormar,

åsknedslag blir kraftigare och

kräver större resurser.

Högre trafikintensitet ger

svårbemästrade trafikolyckor

trots säkrare fordon.

Drogmissbruket ökar med

dess olika följdverkningar.

Ökad andel äldre, som förlitar

sig på samhället, som i sin

tur får svårt att räcka till, då

många behöver hjälp.

Sämre kunskap och sjunkande

beredskap i stort bland

allmänheten.

Kommunala räddningstjänstens

uppgifter har förändrats

och breddats, och kommer att

fortsätta förändras.

relationer som kan bli aktuella

då vi vill kommunicera om risker.

Vi bör ha en uppfattning

inte bara om myndighetens

egna direkta relationer, utan

också om vad som sker i andra

och tredje led. Schematiskt kan

de beskrivas enligt illustrationen

till här intill.

Utifrån detta måste vi gå

vidare och ställa oss frågor,

sakområde för sakområde:

Vem/vilka berörs, vilka former

för kommunikation ska vi utveckla?

Gamla tiders informationsinsatser

och kampanjer

är exempel på envägskommunikation

som självklart ska

undvikas. Utgångspunkten är

att skapa former för ömsesidig

dialog i hela systemet: uppifrån-och-ner

och nerifrån-ochupp

och tvärs över. Förutom

detta måste vi fundera på hur

vi kan utveckla meningsfulla

dialoger med media så att den

samlade dialogen i samhället

gynnas.

Att utveckla samhällets

förmåga på riskkommunikationsområdet

är lika viktigt

som att utveckla expertis och

säkerhetsarbete inom viktiga

sakområden. På så sätt ges

förutsättningar för att det

faktiska säkerhetsarbetet förankras,

uppfattas som relevant,

trovärdigt och meningsfullt.

Agne Sandberg

analytiker

Räddningsverket

Konsekvenserna

blir svårare

I takt med mer slimmade organisationer

och andra arbetsuppgifter,

tror jag allmänhetens

nuvarande förväntningar

på räddningstjänsterna blir

svårare att uppfylla i framtiden.

Janne Nordin

Sköllersta

Fler inlägg välkomnas

Sirenen har i de två senaste

numren gett särskilt utrymme

åt läsarnas texter om Samhällets

risker 2020.

Vi tar gärna emot fler inlägg i

ämnet, men de kommer då att

publiceras på Ordet fritt-sidorna.

För att fler ska komma

till tals gäller där en textlängd

på maximalt 3 500 tecken (inkl

mellanslag).


nyheter

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Rib har genomgått

”extreme makeover”

Räddningsverkets integrerade

beslutsstöd, Rib, har

genomgått en ”extreme makeover”.

Med en rad nya och

förbättrade funktioner, men

framförallt ett modernare och

sökorienterat gränssnitt.

Rib XM, som den nya versionen

heter, började levereras i början

av oktober.

– Det är den största uppgraderingen

i verktygets historia.

Programmet är omskrivet från

grunden och gränssnittet är moderniserat,

berättar Stefan Jönsson,

projektledare.

Den nya versionen är resultatet

av fyra års arbete.

– Vi har haft tre referensgrupper

och förändringarna bygger

på användarnas önskemål, säger

Helen Persson, som ingår i projektgruppen.

Rib har med åren växt och blivit

svårare att överblicka. Ett mer

”Google-liknande” gränssnitt

har varit ett starkt önskemål från

användarna.

– Det har vi lyssnat på och Rib

startar nu med en söksida, säger

Stefan Jönsson.

Tidigare var man tvungen att

veta var uppgifterna fanns, nu

kan man söka i hela Rib från ett

ställe. Sökningar kan sparas vilket

gör det enkelt att gå tillbaka

till en tidigare sökning.

Ett delsystem har genomgått en

större utveckling än övriga.

– Hela OP-Rib och insatsstödet

är egentligen nytt. Det som fanns

innan vara bara ett embryo, säger

Stefan Jönsson.

Uppdateringsfunktionen har

förbättrats.

– De som är uppkopplade kan

välja att uppdatera löpande via

internet. Uppdateringen är ”intelligent”

och laddar bara ner

det som är ändrat.

Man kan också välja att ladda

hem uppdateringen till en server

så att användarna kan uppdatera

därifrån eller via ett USB-minne.

Grundversionen för installation

kommer även i fortsättningen

att levereras på DVD.

Rib XM levereras också med en

Sverigekarta motsvarande översiktskartan.

Väljs full kartinstallation

får man med ortskartor

för de flesta tätorter motsvarande

tätortskartan i telefonkatalogen.

Det går även att använda

egna kartor.

GUNNO IVANSSON

Efter fyra års arbete är Helen Persson och Stefan Jönsson glada att kunna släppa en ny version av Räddningsverkets integrerade beslutsstöd:

Rib XM. Programmet har skrivits om från grunden. – Det är den största uppdateringen i Ribs historia. Vi har lyssnat på användarnas

önskemål och Rib XM har fått ett modernare, sökorienterat gränssnitt, säger projektledaren Stefan Jönsson. Foto: Gunno Ivansson

Nyheter och förbättringar i Rib XM

• Biblioteket

Liksom i alla delsystem möts man av en sökflik. Många dokument

finns numera i fulltext och miniatyrer visar omslagen. Man kan

också välja att ”gå runt” i biblioteket genom att välja Bokhyllan som

visar omslaget och en kort sammanfattning av alla publikationer.

• Favoriter

Man kan skapa egna favoriter över sökresultat, öppna dokument

med mera

• Historik

Gör det möjligt att gå tillbaka till sökningar. Det kan underlätta om

man en gång lyckats stava till ”2,5-Dietoxi-4-(fenylsulfonyl)bensen

diazoniumklorid”

• Hjälp

Hjälpfunktionen har förbättrats och är lägeskänslig. Med ett tryck

på F1 tangenten får man hjälp om det område man befinner dig i.

• Farliga ämnen

Ångtryckskurvan är förbättrad och kan återges vid vald temperatur.

Verktygstips förklarar olika begrepp när man för muspekaren över,

visar förkortningar för gränsvärden.

• Räddning

Sökning sorteras efter bästa träff. Nytt är ett åtgärdsschema som är

en integration av initiala åtgärder och metod kem.

• Akutvård

De uppgifter som presenteras är framtagna i ett gemensamt projekt

mellan Socialstyrelsen, Giftinformationscentralen och Räddningsverket.

• Transport

Klassificering och etiketter/märkning har slagits samman samtidigt

som information om klassificering utökats.

• Resurs

En Gis-karta visar var markerad resurs finns. I resurssök kan man nu

välja scenario (översvämning, skogsbrand osv).

I en plocklista kan man lägga upp resurser och på så sätt förbereda

sig för en viss typ av insats. Samlade resurser kan även sparas

som favoriter.

Liksom bokhyllan i biblioteket finns en resurshylla där man kan

titta på resurser, organisation och scenario.

•OP-Rib/insatsstöd

Operativa Rib är en variant av Rib som är anpassad till användning

under stress, i en skakig bil, sämre ljusförhållanden och mindre

skärm. Stor nyhet är att man själv kan lägga till dokument som insatsplaner,

kontaktlistor, åtgärdskalender eller olika rutiner. Dessa

dokument blir sedan sökbara tillsammans med övrigt innehåll i

Rib. Det går att lägga till metadata vilket kan vara användbart om

man till exempel vill göra filmklipp och bilder sökbara.

Banverkets insatskort är nu tillgängliga för alla myndigheter.

Dagboksfunktionen påminner om Lupp men är betydligt enklare

och fokuserad på vad man kan ha nytta av på olycksplatsen. Genom

lägesbildsfunktionen kan man lägga till och flytta fordon. Syftet är

att skapa överblick av tillgängliga resurser.

Det är även möjligt att exportera dagboken från Insatsstöd till

Lupp. På kartan kan man skissa, skriva samt placera symboler som

ett stöd under en insats.

• Statistik

Funktionen har förenklats kraftigt. Fokus är enkel hantering och lätt

att hitta.


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyheter

Rib har växt i omfång med åren och blivit svårt att överblicka. Ett starkt önskemål från användarna

har varit ett mer ”Google-liknande” gränssnitt. Det har man lyssnat till och Rib XM startar med en

söksida som når alla delsystem.

Rib XM levereras med en Gis-karta som visar var markerad resurs finns. I resurssök kan man nu välja

scenario (översvämning, skogsbrand osv). I en plocklista kan man lägga upp resurser och på så sätt

förbereda sig för en viss typ av insats. Samlade resurser kan även sparas som favoriter.

Under fliken Bokhyllan kan man ”gå runt” i biblioteket, titta på

omslaget och läsa en kort sammanfattning av alla publikationer.

Rib XM visas upp

Nya Rib XM lanseras med träffar

på ett antal utvalda orter från

Boden i norr till Malmö i söder.

Det blir en endagsförevisning av

Rib XM och inbjudan kommer

att gå ut till berörda målgrupper.

Följande datum och orter är

inplanerade:

Karlstad .....................20/11

Boden .........................27/11

Sundsvall ...................28/11

Stockholm ................11/12

Göteborg ..................12/12

Malmö................. 9/1-2008

För mer information och detaljer

se www.srv.se/rib

Glesbygdsklubben gör

tummen ner – igen

Glesbygdsklubben är svårflörtad i frågan om utryckningsförarutbildning.

De har gjort tummen ner för alla förslag som hittills

kommit.

Efter kritik gav Vägverket i våras upp planerna på en nationell

utbildningsplan för utryckningsförare. I stället hoppades man nå

en överenskommelse om gemensamma kompetenskrav. Men

även det förslaget sågas av Glesbygdsklubben.

Förslaget innebär en smygreglering och är kostnadsdrivande

skriver klubben som vill se ett uppmjukat förslag med utrymme

för lokala anpassningar.

Checklista för säkrare vardag

Räddningsverket erbjuder en ny tjänst på sin webbplats – att

skräddarsy och skriva ut checklistor för olycksförebyggande

hembesök hos äldre.

Tjänsten är främst till för personal inom vård- och omsorg om

äldre.

– Du kan välja bland olika kategorier, till exempel inomhus

eller utomhus och hjälpmedel. Du väljer själv vad du vill gå igenom

vid det specifika besöket, säger Inger Larsson, Räddningsverket.

Det finns ett 70-tal olika parametrar, allt från nattbelysning i

badrum till spistimer i köket, att ta med i checklistan.

Det finns även möjlighet att skriva ut skräddarsydda fall- och

avvikelserapporter. Här kan man välja vilka omständigheterna

till olyckan var, vilka skador som uppstod, vilka åtgärder som ska

göras.

Checklistor och fallrapporter kan skrivas ut via www.raddningsverket.se

under Förebyggande.

SMO ges på distans

Från och med vårterminen 2008 kan man läsa den 2-åriga utbildningen

i skydd mot olyckor (SMO) på distans.

Distansutbildningen kommer ha samma längd, innehåll och

kursmål som den SMO-utbildning Räddningsverket erbjuder vid

sina skolor.

Jämte de vanliga intagningarna till Räddningsverkets fyra

skolor, kan nya distansutbildningen betraktas som en ”femte”

skola på hemmaplan.

Ansökan till nya SMO på distans, liksom till den skolbundna

SMO-utbildningen, ska vara inne senast 15 oktober. Mer

information om distansutbildningen finns på www.

raddningsverket.se.

Göteborg tappade ambulansen

– och 120 anställda

Den 1 oktober förlorade räddningstjänsten Storgöteborg drygt

120 anställda.

Men de finns kvar i huset, dock med ett annat emblem på

kläderna.

Det är Ulfab, privat ambulansentreprenör i Ulricehamn, som

tagit över verksamheten i Göteborg.

I slutet av förra året beslutade Sahlgrenska universitetssjukhuset

att ge uppdraget till Ulfab. Räddningstjänsten överklagade,

ansåg att upphandlingen inte gått rätt till. Men länsrätten stod

inte på räddningstjänstens sida och kammarrätten gav inte

prövningstillstånd.

Ulfab tog därför över personalen och bemannar 27 ambulanserna.

Företaget hyr plats för personal och fordon i räddningstjänstens

lokaler. Avtalet är femårigt med möjlighet till tre års

förlängning.

Nytt forskningsråd bildat

Brandforsk har startat ett nytt forskningsråd. Rådet består av 16

medlemmar som representerar Brandforsks intressenter och

som ska öka intressenternas möjlighet att påverka forskningens

inriktning.

Forskningsrådet ska göra det möjligt för Brandforsk att ta initiativ

till ett antal större och bredare FoU-projekt som sträcker sig

över längre tid. Projekten ska finansieras av Brandforsk tillsammans

med ett antal andra tänkbara finansiärer, som till exempel

problemägare, olika forskningsstiftelser, EU och så vidare.


6 sirenens räddningsskola

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Elektricitet

En förrädisk risk

Varje år inträffar ett 50-tal bränder i svenska

transformatorer. Insatser till sådana och andra

elanläggningar ställer särskilda krav på räddningstjänsten.

Även vid stormfälld skog och skogsbränder finns

risk för att skadas av elektricitet, en förrädisk fara

eftersom den i regel varken syns, luktar eller hörs.

Sirenens räddningsskola handlar denna gång

om elrisker under insatser.

Det är ovanligt i Sverige

att brandmän dör av

elskador under en

insats. Men farorna är

många och måste tas

på största allvar.

Att det trots allt

inträffar så få skador

hänger samman med

att svensk räddningstjänstpersonal

tycks

ha en inbyggd respekt för farorna. Och

det är bra. Samtidigt får man inte bli överdrivet försiktig,

då blir det svårt eller omöjligt att genomföra

en räddningsinsats eller brandsläckning.

Kunskap om riskerna är särskilt viktiga vid elrelaterade

bränder och insatser. Det handlar till

exempel om säkerhetsavstånd vid släckning och de

speciella riskerna vid högspänning.

I detta avsnitt av Sirenens räddningsskola går

vi igenom några grundläggande fakta och sådant

man bör tänka på vid olika typer av insatser. Repetition

av självklarheter för en del, en tankeställare

eller väckarklocka för andra. Framför allt en

påminnelse om behovet av att på olika sätt höja

kårens beredskap.

Räddningsledaren har ett stort ansvar

Det finns ett antal elrisker

som räddningstjänsten måste

ha med i beräkningen vid

insatser, exempelvis ljusbågar,

explosion i elektriska anläggningar,

kabelbränder och automatisk

återinkoppling.

Räddningstjänstens personal

måste känna till inte

bara dessa risker utan också

innebörden av begrepp som

säkerhetsavstånd, riskområde

och närområde.

Räddningsledaren har ett

särskilt ansvar. Men insatser

vid bränder och olyckor i elanläggningar

kräver att sakkunnig

från objektsägaren först

kontaktas och helst kommer

på plats.

Fakta

Elektricitet

När elektricitet transporteras

från kraftverk transformeras

spänningen till mycket höga

nivåer, som mest 400 000 volt.

Spänningen transformeras

sedan ner till olika nivåer, för

att slutligen hamna på 230/400

volt i bostäder. Industrier köper

ofta in högspänning direkt.

Spänning är den drivande

kraften i en elektrisk krets. Lite

förenklat kan man jämföra

Oftast kan räddningsledaren

vid exempelvis en händelse i

en transformatoranläggning

invänta jourhavande från det

berörda företaget, de stora

elbolagen har i regel avtal med

SOS Alarm.

Men det kan också i sällsynta

fall uppstå akuta nödlägen,

som när räddningstjänsten

kommer fram till en anläggning

och personer finns innanför

staket, i värsta fall skadade

barn. Finns ingen sakkunnig

från bolaget på plats blir situationen

extra besvärlig. Här har

RL en delikat uppgift att väga

olika faktorer mot varandra

(se checklista upptill på nästa

sida).

spänning med vattentrycket i

ett slangsystem.

Spänning mäts i volt eller

kilovolt och indelas vanligen

i lågspänning (upp till 1 000

volt) och högspänning (mer än

1 000 volt).

Strömmen i en elektrisk krets

är i jämförelsen med vattenledningssystemet

flödet av

vatten genom slangen. Flödet

påverkas av vattentrycket och

motståndet för vattnet att

tränga fram i slangen. Ström

mäts i ampere.

En av många elanläggningar där räddningstjänsten vid insatser måste visa försiktighet, i detta fall en 130 kilovolt

frånskiljare. För att höja beredskapen bör räddningstjänsten göra studiebesök på kommunens elanläggningar.

En del större elanläggningar

kan stängas av via fjärrstyrning.

Räddningsledaren har i

ett akut nödläge i princip befogenhet

att se till att strömmen

stängs av med påföljd att ett

större område drabbas.

Möjligheten till fjärravstängning

är mindre vid mindre

anläggningar och att invänta

jourhavande från bolaget kan

ta tid.

Grundregeln när det inte

handlar om livräddning är

att invänta sakkunnig från

bolaget. Vid enbart brand i elanläggningar

måste driftspersonal

inväntas innan släckning

påbörjas.

I avvaktan på att strömmen

Resistansen i en elektrisk

krets kan jämföras med motståndet

för vattnet att tränga

fram i slangen. Grovslang har

lägre motstånd och släpper igenom

mer vatten. Resistansen

mäts i ohm.

Ökad spänning (vattentryck)

och minskad resistans (slangmotstånd)

ger ökad strömstyrka

(vattenflöde).

Effekt mäts i watt eller kilowatt,

ett mått på arbetet en elapparat

klarar att utföra. Energi

är effekten under en viss tid och

stängts av kan räddningstjänsten

bevaka om branden skulle

sprida sig utanför elanläggningen

och där påbörja släckinsats.

Föreskrifterna för personal

som arbetar med el är mycket

strikta, det måste alltid finnas

en sakkunnig arbetsledare och

alla som går in i anläggningen

måste veta exakt var farorna

finns. De är proffs på områ-

mäts i kilowattimmar.

Spänningen i kombination

med resistansen bildar ström

som kan vara skadlig för människan.

Redan normal hushållsspänning

på 230 volt kan göra

strömstyrkan livsfarlig, särskilt

om fukt/vatten finns med.

En person som utsätts för högspänning

kan få svåra skador

eller avlida. Elektricitet orsakar

skador som: Yttre och inre

brännskador, kramp i muskulaturen

med risk för hjärt- och

andningsstillestånd, hjärtkam-

det, det kan inte förväntas av

räddningstjänstens personal.

Därför gäller största möjliga

försiktighet.

En ellanläggning ska betraktas

som livsfarlig och

spänningsförande tills den är

frånskild, jordad och kortsluten.

Det räcker inte med

att ”någon” säger att anläggningen

är ”avstängd”. Enbart

driftspersonalen kan ge ett

säkert besked.

Transformatorer och ställverk

ska vara byggda så att

obehöriga stängs ute. Men det

händer ändå ibland att nyfikna

barn tar sig in. Vågen av kopparstölder

har också lett till

inbrott i elanläggningar.

marflimmer, skador på nervsystemet,

inre och yttre förbränning,

slag- och fallskador.

Strömstyrkor upp till 3 milliampere

(mA) anses ofarliga,

3-10 mA upplevs som obehagligt,

vid 10-20 mA uppstår

muskelkramp, 20-50 mA

anses hälsovådligt och 50-100

mA är undre gräns för skador

med dödlig utgång. Strömmens

skadeverkningar är i hög

grad beroende på hur lång tid

strömmen får verka.


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 sirenens räddningsskola

Omhändertagande

av skadad

När någon skadats av elektricitet

gäller det att agera snabbt,

men med stor försiktighet.

n Första åtgärden är alltid att

om möjligt bryta strömmen. Går

inte detta, försök dra undan den

skadade med en isolationsstång.

Tänk på din egen säkerhet.

n Larma ambulans, om det inte

redan är gjort.

n Åtgärder enligt LABCDE:

Kontrollera andning och puls,

blödning och andra yttre skador

samt chockförebyggande

åtgärder.

Yttre brännskador orsakade

av elektricitet behandlas som

vanliga brännskador.

Vid mycket höga strömstyrkor

bränns kroppen sönder invändigt.

Mindre strömstyrkor kan

orsaka hjärtflimmer eller hjärtstopp.

Det kan räcka med en

elstöt från ett vanligt vägguttag.

Sätt då in HLR tills ambulanspersonal

anländer.

Går det inte så långt som till

hjärtproblem kan en skadad

drabbas av kramper och falla

ihop på marken. Krampen försvinner

när personen kommit

loss. Kontakta alltid sjukvården,

även om olyckan inte verkar

allvarlig.

Livsviktiga avstånd

Vid larm om brand eller

olycka i elanläggning är

det viktigt att vinna tid.

Redan under framkörning

bör man undersöka

om spänningen går att

bryta, skaffa information

om spänningsnivå och

utifrån denna bedöma

närområde samt undersöka

om driftspersonal

snabbt kan komma till

anläggningen.

Närområde

Vid räddningsinsats

på en elanläggning är

risknivån för personskador

hög. Det kan handla

om giftiga brandgaser,

explosioner och personskador från

elektrisk ström. Därför ska styrkan alltid

bära komplett skyddsutrustning, inklusive

andningsskydd.

Närområdets gränser är viktiga att känna

till. För detta finns en tabell, som bör medföras

i ledningsfordon och släckbil. Avståndet

räknas mellan kroppsdel eller utrustning till

elanläggningens spänningsförande del.

Man fastställer närområdet utifrån den

högsta spänningsnivån på anläggningen.

Givetvis måste man exakt veta var den

spänningsförande delen finns. Närområdets

yttre gräns är en säkerhetsgräns som

räddningspersonal inte ska överträda.

Nya EU-harmoniserade avstånd gäller

från 1 juli 2007. De överensstämmer i stort

med den tidigare svenska reglerna. Några

exempel (avrundande värden):

Spänning Närområde

10 kilovolt 1,2 meter

30 kilovolt 1,4 meter

50 kilovolt 1,6 meter

70 kilovolt 1,8 meter

220 kilovolt 3,0 meter

400 kilovolt 4,0 meter

Livräddning –

driftpersonal ej på plats

l Går liv att rädda?

l När kommer driftpersonalen?

l Närområde/säkerhetsavstånd

l Tillräcklig sikt?

l Materiel: Andningsskydd, släckmedel,

isolationsstång, lina, med

mera

l Instruktion till brandmännen

l Riskbedömning

Denna eller motsvarande checklista samt avståndstabeller bör finnas i såväl ledningsfordon som släckbil. Insatser till elanläggningar

är ovanliga, därför är det lätt att rutiner faller i glömska. Viktigt är att redan under framkörning undersöka om och hur

strömmen kan brytas och om och när driftspersonal kan komma till platsen.

Säkerhetsavstånd

Pulver, CO2 1,5 m upp till 50kV

Vatten (spridd) 3 m upp till 130kV, 5 m där över

Vatten (sluten) 10 m alla spänningar, max 14 mm strålrör

Vid akut livräddningsinsats ska godkänd

isolationsstång användas. Den är i glasfiber

och ser ut som en gammaldags båtshake.

Stången finns i alla kommuner som

har beredskap för räddningsfrånkoppling.

Alla andra kommuner borde också ha en

sådan stång. Det är en liten investering,

men viktig. Elektricitet som kan leda till

elskador finns i alla kommuner så stången

kan alltid komma till användning.

Säkerhetsavstånd

Vid brand i elanläggning ska släckinsats

normalt inte påbörjas förrän anläggningen

är frånkopplad och jordad. Detta

meddelas av elbolagets driftspersonal.

En faktor att räkna med är automatisk

återinkoppling, en funktion som finns för

att undvika driftsstörningar. Automatiken

testas några gånger, innan den slås av. Endast

bolagets driftspersonal kan ge besked

om när anläggningen är säkrad. Samma

gäller vid nedfallen kraftledning.

För räddningsfrånkoppling vid järnvägsolyckor

gäller särskilda förhållanden

(läs mer i bland annat Sirenens räddningsskola

nummer 2/06).

Elsäkerhet vid räddningsinsats

Att tänka på under framkörning:

l Kontroll om spänningen går att bryta

l Spänningsnivå – närområde – säkerhetsavstånd

l Begäran att driftpersonal ska komma till platsen

l Övrig info

Livräddning –

driftpersonal på plats

l Experthjälp – vad är farligt?

l Är anläggningen ofarlig?

l Vägvisning ”revitox”

l Kan anläggningen göras ofarlig?

l Närområde/säkerhetsavstånd

l Tillräcklig sikt?

l Materiel: Se rutan till vänster!

l Instruktion till brandmännen

l Riskbedömning

Om brandsläckning trots allt måste påbörjas

innan driftspersonal är på plats och

anläggningen frånkopplats och jordats

ska det ske med stor försiktighet, utan att

gå in i anläggningen, och på minst angivna

säkerhetsavstånd. Exempel:

Släckmedel meter

• Vatten spridd stråle 130 kilovolt 5

• Vatten sluten stråle < 400 kilovolt 10

• Pulver och koldioxid < 50 kilovolt 1,5

Vid brand i transformator är det oftast

olja som fattat eld, men även kablar kan

brinna. För att släcka kan skum användas.

Sprutas vatten i den brinnande oljan bildas

ånga som kan förvärra branden.

Brinner det inne i ett ställverk ska släckinsats

inte påbörjas förrän anläggningen

är spänningslös och jordad. Överväg därefter

val av släckmedel. Skum eller vatten kan

användas. Kolsyra släcker utan att smutsa

ner. Pulver är effektivt, men kan förstöra

känslig apparatur och utrustning samt

leder till ökade behov av sanering.

Stegspänning

Om en kraftledning gått av och fallit ner

kan marken spänningsättas inom en radie

på cirka tio meter. Livsfarligt att beträda.

Här gäller avspärrning och kontakt med

ledningsägaren.

Vid insatser där skog ramlat över ledningar

och vid markbränder under kraftledningar

gäller det också att tänka sig noga

för. Värmen från en gräs- eller slybrand under

en kraftledning kan få ledningarna att

utvidga sig och hänga ner mer. Detta måste

räddningsledaren vara observant på.

I stormfälld skog ska alltid elledningar

som fallit ner helt eller delvis betraktas som

strömförande, till motsatsen är bevisad.

FAKTA: BJÖRN FAHLÉN

TEXT: STIG DAHLÉN

Brand ej livräddning

l Invänta driftpersonal, eventuellt

förhindra brandspridning

l Instruktion till brandmännen

l Riskbedömning

Läraren

7

Lär mer

Dessa två sidor ger enbart

en översiktlig presentation

av elrisker i samband med

räddningstjänst. Ett sätt att

bli bättre förberedd för insatser

är att göra studiebesök på

elanläggningar i kommunen.

Studiebesöken bör innehålla

fakta om anläggningarna,

spänningsnivåer, kontaktvägar

vid insats, speciella risker,

fasta brandsläckningsanordningar,

angreppsvägar och

byggnadstekniskt brandskydd.

Besöket bör resultera i

att man tar fram en insatsplan

för större anläggningar.

Räddningsverkets skolor

har för närvarande inga

specialkurser om elrisker,

men ämnet finns med i SMOutbildningen

och i utbildningen

av befäl. Kårer med

nyutbildad personal rekommenderas

ta vara på denna

resurs i internutbildningen.

Vill du veta mer, kontakta

Björn Fahlén alt. Lars Engström,

Räddningsverket,

Skövde, tel 0500-46 40 30

eller Ingvar Hansson, tel 054-

13 50 00.

Namn: Björn

Fahlén

Ålder: 54

Bor: Skövde

Yrkes-

bakgrund:

Installationselektriker,sjuksköterska,

sedan1990 lärare vid Räddningsverket,

Skövde.

Fritid: Motorcykeln, snickra.


erfarenheter

Strax innan klockan 21 en söndagskväll

i fjol anlade en eller

flera personer en brand i några

lastpallar som var staplade intill

K-Rautas fasad i Fjällbackens

centrum utanför Gävle.

Branden fick snabbt fäste och

när de första brandbilarna anlände

hade den redan spridit

sig till angränsande väggar och

delar av yttertaket.

Räddningstjänstens och polisens

utredning visar att den

onormalt snabba brandspridningen

till stor del beror på att

K-Rautas yttervägg vid primärbrandplatsen

var isolerad med

150 millimeters tjock cellplast

trots att de enligt byggnadsdokumentationen

skulle ha varit

byggd i brandteknisk klass EI

60.

Ett bygglager och ett skyltförråd

som båda innehöll stora

mängder cellplast bidrog till den

invändiga brandspridningen.

Även taken till de angränsande

varuhusen Ica och Jysk var till

stora delar isolerade med frigolit

och kork. Bilder från 25 bevaknings-kameror

som var kopplade

till en klocka visar att hela

K-Rautas varuhus rökfylldes från

golv till tak på bara 2 minuter

och 30 sekunder.

Tack vare en massiv insats med

cirka 60 brandmän från åtta stationer

kunde brandspridningen

En äldre man bodde i en lägenhet

på en större vårdanläggning.

På grund av nedsatt

lungfunktion var han ständigt

uppkopplad till en så kallad

oxygenkoncentrator som gav

honom förhöjd syrgashalt i andningsluften.

En 15 meter lång slang gjorde

att han kunde röra sig även en

bit utanför sin lilla lägenhet.

Vid brandtillfället hade vård-

Ica

trots allt begränsas. Planerade

begränsningslinjer mellan de

olika verksamheterna kunde i

stort sett hållas.

Trots det uppgick den totala

skadekostnaden till mellan 150

och 200 miljoner kronor.

Det verkar inom byggbranschen

finnas en utbredd missuppfattning

om att frigolit och

andra cellplaster inte är brännbara.

Som alla i räddningstjänsten

vet är det precis tvärt om.

Cellplasten väldigt brandbenägen

och lätt att antända. Den

smälter till en pölbrand som är

mycket energirik och utvecklar

massor av svart, tjock rök.

Artikeln bygger på en rapport av

Per Ringqvist och Pontus Löfving

Gästrike Räddningstjänst.

tagaren gått för att äta lunch i ett

dagrum. Dörren stod öppen och

när en ur personalen passerade

såg hon att det rök och slog upp

lågor från höljet till oxygenkoncentratorn

som stod kvar inne i

lägenheten.

Hon reagerade omedelbart

och larmade kollegor som ringde

112. Därefter bröt hon strömmen

och blötte en handduk som

hon släckte branden med.

bygglagret

logistikavdelning

En instruktionsbok som var

fasttejpad på maskinens utsida

avlägsnades och de kvarvarande

glöderna släcktes med vatten i

ett tvättställ.

När räddningstjänsten kom

till platsen några minuter senare

var situationen under kontroll

och det mesta av röken hade

vädrats ut.

Genom personalens snabba

agerande hade det automatiska

brandlarmet inte hunnit reagera

för rökutvecklingen.

Efteråt undersökte räddningstjänstens

utredare händelsen.

Vårdpersonalen fick redogöra

för sina åtgärder, den brandskadade

maskinen kontrollerades.

På apparatens hölje fanns

sotskador. Brandskadorna var

däremot koncentrerade dels

till en kontakt där elsladden an-

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Köpcentret efter branden.

Plastisolering

Observera kön till utförsäljningen

av rökskadade varor hos

Jysk. Foto: Räddningstjänsten

gav storbrand Erfarenheter

brand i byggnad

s

C

B

s

s

s

s

D

Jysk

A

skyltförråd

K-Rauta

primär

brandplats

Bilden visar K-Rautas vägg mot Jysk.

A: brandspridning i butikens yttervägg med rökspridning inne i hela

butiken.

B: brandsspridning i skyltförrådets yttervägg, vidare genom taket

till bygglagret.

C: invändig brandspridning genom K-Rautas skyltförråd, kaprum

och vidare in i logistikavdelningen med efterföljande brand- och

rökspridning till bygglagret och Jysk.

D: brandspridning i skyltförrådets yttervägg vidare genom taket till

Jysk och med invändig rökspridning till Ica. Foto: Räddningstjänsten

n Mer än var fjärde brand i

Sverige är anlagd med avsikt.

Samhället borde reagera

hårdare.

n Fastigheten var inte

byggd enligt brandskyddsdokumentationen.

n Cellplast är ett lättantändligt

material med stort

energiinnehåll som vid

brand utvecklar tjock och

sotig rök .

n Att butiksväggen vid

primärbrandplatsen var

isolerad med 150 mm frigolit

bidrog starkt till att branden

snabbt spred sig in i byggnaden.

n Genom att det första larmet

hade rubriken ”mindre

brand i lastpallar ute” missade

den först utryckande

styrkan att ta med sig nycklar

till objektet. Detta försenade

den invändiga insatsen med

någon minut.

Snabb insats av vårdpersonal stoppade brand i

s

s

slöt till maskinen, dels till den

instruktionsbok som fanns i en

fasttejpad plastficka.

Kontakten visade tydliga spår

av en ljusbåge. När den fabrikstillverkade

honkontakten skars

upp framgick det tydligt att en

av ledarna lossnar från det stift

den varit ansluten till. Det hade

blivit glappkontakt och värmeutveckling

som antänt kontaktens

gummihölje.


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 erfarenheter

Dödsolyckor Vallentuna och Karlskoga

Syrebrist och förgiftning

Rummet i gäststugan där två ungdomar omkom. Närmast till vänster stereon som började brinna och utvecklade farliga gaser. På lilla bilden syns resterna av stereon sedan

värmeljusen antänt den. Det brann också i vägghyllan, men därefter självslocknade branden. Foto: Räddningstjänsten

våras inträffade en tragisk olycka i en

I gäststuga på en gård i Vallentuna.

Ett ungt par som övernattade i en liten

stuga hade tänt flera värmeljus och ställt

dem på ett bord direkt intill en större radio

av plast.

Värmestrålningen antände den så kalllade

bergsprängaren. Den började brinna

och utveckla farliga gaser.

Snart sov ungdomarna allt djupare…

Först vid middagstid nästa dag upptäcktes

katastrofen. En bekant till ungdomarna

hittade dem döda i stugans

ena rum. Alla återupplivningsförsök var

förgäves.

Den rättsmedicinska undersökningen

visar klart att både den 22-årige mannen

och den 18-åriga kvinnan avled av kolmonoxid

som fanns i brandröken.

Det fanns stora mängder sot på kropparna

och i andningsvägarna. Men i övrigt

var de helt oskadade.

Branden hade självslocknat. Förutom

i radion hade det bara brunnit lite i en

vägghylla som fanns bakom den.

Rummet där olyckan inträffade var bara

cirka tio kvadratmeter stort. Dörren var

ordentligt stängd och det var lågt till tak.

På grund av det begränsade utrymmet

och bristen på ventilation förbrukades

snabbt syret i luften och branden började

kväva sig själv.

Tyvärr var det inte till någon hjälp för

syrgasgenerator

Tillbudet har redovisats för

landstingets medicintekniska

avdelning samt ansvariga tjänstemän

vid kommunen.

En avvikelserapport för medicinsk

utrustning är upprättad.

Händelsen har även redovisats

för utrustningens leverantör.

Denne har kunnat styrka

att plasten i apparatens hölje

är flamskyddad (självslocknande).

ungdomarna. Syrebrist innebär att det

blir ofullständig förbränning som i sin

tur utvecklar kolmonoxid.

Genom att blodet har cirka 200 gånger

lättare att ta upp kolmonoxid än syrgas

förs den farliga gasen snabbt ut till hjärnan

och andra viktiga delar av kroppen.

Kolmonoxiden söver människan och leder

så småningom till döden.

Även gasol kan ge giftiga gaser. Under

sommaren hände det en annan allvarlig

olycka i en mindre byggnad i Karlskoga.

En mamma och hennes två tonåringar, en

16-årig flicka och en 13-årig pojke bodde

i en liten sommarstuga.

Pappan var kvar i stan och jobbade men

skulle komma till dem några dagar senare.

En dag när han som vanligt ringde till

familjen fick han inget svar. Efter upprepade

försök tog han kontakt med en

granne och bad denne gå över till stugan

och kolla vad som hänt.

Ingen öppnade när grannen knackade

på dörren. Men när han kikade in genom

ett fönster såg han hur mamman och båda

barnen låg i onaturliga ställningar utan

att reagera på hans kontaktförsök.

Grannen lyckades bryta upp dörren.

En tydlig lukt av gasol slog emot honom.

Trots det lyckades han släpa ut alla

tre i det fria innan polis och ambulans

anlände.

Apparaten innehåller inget

eget syrgasförråd, men har förhöjd

syrehalt (mindre än 95 procent)

inuti delar av apparaten

samt i slang och mask.

Artikeln bygger på en rapport av

Gert Lönnqvist, räddningstjänsten

Värnamo

Erfarenheter

Den 16-åriga flickan var mest illa däran.

Trots intensiva upplivningsförsök gick

hennes liv inte att rädda. Hennes lillebror

vårdades några veckor med respirator

men avled sedan på sjukhuset.

Stugan saknade elektricitet, men en 11kilos

gasolflaska som var placerad utanför

fasaden kunde försörja ett kylskåp och

en kamin.

Vid olyckstillfället var inte kaminen

påslagen. Det var däremot det stora gasoldrivna

kylskåpet som familjen köpt

begagnat. Det har nu undersökts av experter.

Deras besked är att det inte varit

något läckage av gasol som kan förklara

händelsen.

Teorin är i stället att det gasoldrivna

Erfarenheter

ventilation små byggnader

n All förbränning kräver syre. Syret

förvandlas till koldioxid (CO ) eller, vid

2

ofullständig förbränning, till den giftiga

gasen kolmonoxid (CO).

n Sörj alltid för god ventilation när du

ska övernatta i en husvagn, friggebod

eller annat trångt utrymme. Detta gäller

särskilt om det finns någon form av

eldstad i lokalen.

n Varje år inträffar flera dödsbränder

orsakade av levande ljus. Var ytterst för-

elfel

n Glappkontakten har troligen uppstått genom att apparaten,

som är försedd med hjul, vid upprepade tillfällen har förflyttats

genom att dra i sladden.

n Det är svårt att skydda sig mot denna typ av skada eftersom

det initialt varken uppstår jordfel eller kortslutning.

n Denna typ av skador är inte ovanliga i till exempel dammsugare,

strykjärn eller hårtorkar.

n Sladdar och elanslutningar till flyttbara elektriska apparater

bör regelbundet kontrolleras.

n Personalen på vårdanläggningen hade genomgått brandskyddsutbildning

och det tekniska brandskyddet är mycket välordnat.

Det lönar sig!

kylskåpet tillsammans med tre sovande

människor har förbrukat så mycket av syret

i byggnaden att det uppstått en ofullständig

förbränning. Den koldioxid som

kylskåpet nomalt avger har i stället blivit

kolmonoxid som sövt och förgiftat de tre

sovande.

Teorin styrks av att den rättsmedicinska

undersökningen kunnat påvisa stora

mängder kolmonoxid i deras blod.

Artikeln bygger på rapporter av Hans

Lardner, Södra Roslagens Brandförsvarsförbund,

samt Ulf Erlandsson, Räddningsverket.

siktig hur du placerar dem så att de inte

kan upphetta föremål i närheten eller

värmer upp varandra.

n Så kallade värmeljus är extra lömska.

Paraffinet i dem kan bli överhettat

och brinner då med en stor låga över

hela ytan.

n Ett värmeljus får aldrig placeras

direkt på ett brännbart eller smältande

underlag som till exempel en radio eller

TV.

n Behovet av brandvarnare kan aldrig

påpekas tillräckligt. En sådan behövs

också i sommarstugan och husvagnen.

Ulf Erlandsson,

brandingenjör vid

Räddningsverket,

leder verkets

brandutredarprogram.

Erlandsson medverkar

i Sirenen med sammanfattningar

av rapporter ur brandutredarprogrammet

och från

fördjupade olycksundersökningar.

Han tar gärna emot

synpunkter och tips på tel

054-13 50 39, fax 0470-

208 04, epost:

ulf.erlandsson@srv.se


0 ordet fritt

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Skrattar dom åt

oss om hundra år?

Vad hände för 100 år sedan? Här

några exempel:

Ett jordskalv inträffade i Kingston

på Jamaica med cirka 1 000 dödsoffer.

Den första helikopterflygningen

genomfördes. Panamakanalen började

byggas. Det svåraste ovädret i mannaminne

drabbade svenska västkusten

med cykloniska stormar. Strandningar,

grundstötningar, åsknedslag med bränder

inträffade. Badgästbåten Vega, var

trots stormvarning, ute på en lusttur. En

stormvind träffade båten som välte och

14 personer omkom. Vid Gyttorps krutbruk

och sprängämnesfabrik inträffade

en våldsam explosion, tre byggnader raserades,

en person blev lindrig skadad.

Hur tror du att människor 1907 skulle

reagerat om någon berättat att alla

människor år 2007 skulle gå omkring

med små platta askar som pratar och

som visar bilder på folk som befinner

sig på andra sidan jordklotet?

Eller att vi stoppar hårda plastbitar i

ett hål i väggen och får ut pengar?

Hur ser det ut inom räddningstjänsten

i dag?

Ja, det varierar ganska mycket. Vissa

delar är oerhört statiska medan andra

är mycket dynamiska. Oavsett om vi

verkar inom det proaktiva-, preventiva

eller det reaktiva området har livräddning

alltid högsta prioritet. Genom

en uppdelning av den traditionella

insatsstyrkan har vi ökat ambitionsnivån

inom hela området för en säker och

trygg kommun.

Vi kan även konstatera att det oftast

inte är omvärlden som sätter gränserna

utan det står vi själva för.

Många av oss upplever teknikutvecklingen

som gränslös. Inom vår verksamhet

befinner vi oss just nu i början

av en tid där intelligenta räddningssystem

och olika metodutvecklingar får

genombrott. Nedanstående exempel

visar på en del av den teknikutveckling

som på olika sätt kommer att förbättra

våra förutsättningar att förhindra eller

begränsa olika olycksförlopp.

Tekniken blir allt mindre. Datorer,

mobiltelefoner och kameror krymper

ständigt för att passa den mobila män-

För några veckor sedan

firade Radio Malmöhus

30-årsjubileum och i det

sammanhanget spelades det

upp i radion ett antal inslag

från snöstormarna i Skåne

1978-79. Så här lät det, bland

annat:

”SOS-centralen uppmanar

alla att bara ringa 90 000 i

akuta situationer. Ring i stället

länsstyrelsen på tel....”

– Jaha , sa programledaren.

Det där känner vi igen. Det

Tekniken blir allt mindre och vi har bara sett början – och det är vi själva som sätter

gränser, skriver Jan Kviby när han blickar in i framtiden. Bildmontage: Gunno Ivansson

niskan. Ändå har vi bara sett början

på den revolution som kommer att

förminska tekniken till nanonivå, vilket

innebär att de minsta elektroniska

komponenterna kommer att rymmas

på ett hårstrås bredd.

En nanometer är en miljarddels

meter, vilket innebär att en nanometer

förhåller sig till en meter som en meter

förhåller sig till sträckan mellan jorden

och månen tur och retur.

Med konventionell teknik kan man i

dag packa in 40 miljoner transistorer

på en frimärksstor bit silikon. Med nanotekniken

kan man minska storleken

på silikonbiten 60 000 gånger.

Vid IBM i NewYork har man byggt två

samverkande transistorer i ett nanorör

som är 100 000 gånger tunnare än ett

hårstrå. I och med det närmar man sig

möjligheten att bygga hela datorer med

denna teknik. Vid Stanforduniversitetet

i Kalifornien har man tillverkat sladdar

miljoner gånger tunnare än ett hårstrå

som ändå klarar att leda ström mycket

bra.

Snart är det även möjligt att ladda en

mp3- spelare med så mycket musik att

som hänt på 28 år är att 90 000

blivit 112!

Uppriktigt sagt: det är för

sorgligt att det fortfarande inte

finns ett informationsnummer

i Sverige eller i länen i samband

med stora händelser.

Arbetet med att fundera på

detta startade våren 1979. SOS

Alarm, länsstyrelsen, Räddningsverket,

Post & telestyrelsen

– när har ni funderat klart?

Tror ni att det inte blir fler

stora samhällsstörningar?

Vid senaste översvämningarna

i Skåne uppmanade SOS

allmänheten att inte ringa 112

om det inte var akut livsviktigt.

Men vem ska man då ringa när

det är över en halvmeter vatten

i källaren och det fortfarande

stiger? Det är väl en nödsituation!

Egentligen är det ju hur

enkelt som helst: inrätta regionala

informationsnummer och

låt länsstyrelsen sköta detta.

det räcker för avlyssning i 230 år eller

att man kan lagra en kvarts miljon högupplösta

bilder i en digitalkamera. Ja,

det här är inte några nyheter utan har

varit känt ett antal år.

Vi kan konstatera att inte heller tekniken

sätter gränserna utan det står vi

själva för.

Hur ser det ut år 2107?


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 ordet fritt

”Andra utrustningar är lika bra

eller bättre än skärsläckaren”

I

Sirenen nummer 5/07

kan vi återigen läsa om

skärsläckaren. Även denna

gång är beskrivningen skev,

onyanserad och säljande. Det

är sin sak om ett företag gör

så i sin marknadsföring, men

Räddningsverkets agerande är

för oss en gåta.

De flesta släcksystem har

problem med att få in släckmedlet

i slutna utrymmen. Det

som är unikt med skärsläckaren,

är dess förmåga att snabbt

skära igenom olika typer av

material. Det finns därigenom

möjlighet att få in vatten i ett

brandutsatt utrymme som inte

hade kunnat nås på annat sätt.

Men där slutar skärsläckarens

unikum.

Att sänka temperaturen i ett

brandrum från 600 grader till

60 grader på några sekunder

är inget märkvärdigt, även

om det gör sig bra i reklam.

I synnerhet inte när det görs

på bekostnad av skyddet mot

återantändning.

Det finns en rad andra släckutrustningar

med lika bra eller

bättre släckförmåga. Exempel

på småskaliga sådana är högtrycksaggregat

(exempelvis

från FireExpress, Rosenbauer

och Örtzen), pulveraggregat

samt tryckluftsskum (exempelvis

One7System). Av utrustningar

för släckbilsmontage

kan nämnas dimspik och högtrycksdimspik

En databank där insatser med

skärsläckaren redovisas finns

på www.raddningsverket.se. I

ett antal av insatserna, anges

släckresultatet som enastående

och omöjligt att uppnå

med tidigare teknik. I nästan

samtliga av dessa händelser

har IR-kamera använts. I de

flesta fall är det uppenbart att

IR-kamera och annan släckutrustning

kunde ha använts

med motsvarande goda resultat.

Det är alltså IR-kameran

som står för det nyskapande

och det goda insatsresultatet

– inte skärsläckaren.

I databanken rör merparten

av insatserna rumsbrand,

dolda bränder samt tak-/vinds-

Diskussionen om skärsläckaren fortsätter. I denna insändare ifrågasätts både Räddningsverkets inblandning i skärsläckaren och dess effektivitet.

Insändarskribenterna skriver att räddningstjänster som skaffat skärsläckaren kommer att slänga ut den.

brand, alltså situationer som

till största delen handlar om

egendomsskydd. Vid räddningstjänstens

insatser handlar

så mycket som 75 procent

i stället om brand i startföremål.

Skärsläckaren hade

enligt databanken otillräcklig

effekt vid 5 av de 37 refererade

rumsbränderna och 2 av de 17

takbränderna. Skärsläckaren

är därmed inte det universalverktyg

som Räddningsverket

framställer det som.

Det finns situationer där skärsläckaren

är olämplig. Exempel

på sådana (identifierade i övningar

och i databanken) är:

- Brand i kläder (vilket handlar

om var tionde dödsbrand)

- Bränder i det fria (såsom

gräs och upplag) där branden

kan tryckas iväg

- Rumsbrand när rummet

inte är slutet eller på våning

över markplan.

Och varför är det så tyst om

de risker som finns med skärsläckaren,

framförallt risken

för personskada?

Den är dessutom en tekniskt

komplicerad utrustning, som

inte fungerade i 3 av de 125 fallen

i databanken. I ytterligare 2

fall var aktionstiden för kort. 5

av 125 innebär att utrustningen

är ganska otillförlitlig.

När det gäller kostnader, så

kan man för en skärsläckare få

2 system med tryckluftsskum,

2 högtryckssystem, 3 IR-kameror,

50 paket högtrycksdimspik,

60 paket dimspik eller

250 handbrandsläckare.

Skärsläckaren är ett utmärkt

verktyg i vissa situationer. Men

att placera den på en framskjuten

enhet är att göra den

en björntjänst. När räddningstjänsterna

upptäcker att den

inte är det universalverktyg som

Räddningsverket marknadsför,

Vi prioriterar metoder för ökad säkerhet

SVAR DIREKT från Håkan

Axelsson, chef för Räddningsverkets

avdelning Stöd till

räddningsinsatser:

Insändarskribenterna ifrågasätter

framför allt Räddningsverkets

arbetssätt varför jag i

huvudsak kommenterar detta.

Verket har under senare år haft

kraftigt minskade resurser för

metod- och teknikutveckling.

Av denna orsak har vi koncentrerat

våra insatser på några få

områden och tekniker. Det gör

att vi tvingats prioritera vilka

projekt vi ska delta i. Utveckling

av skärsläckaren och offensiv

enhet har bedömts så intressant

att dessa områden tillhör

de vi satsat mest på. Det tar tid

att utveckla nya metoder, men

erfarenheterna hittills är mycket

positiva och har väckt intresse

och uppmärksamhet både i

Sverige och i flera andra länder.

Jag tror att vår prioritering de

närmaste åren när det gäller

SVAR DIREKT från Krister

Palmkvist, Södra Älvsborgs

räddningstjänst och en av de

två lärarna i ”Sirenens räddningsskola”

i nummer 5/07.

Har möjligtvis författarna korinter

till ögon och hattarna på

sné?

Ni klagar på att Räddningsverket

vågar förorda skärsläckarens

egenskaper som metod. Jag är

övertygad om att en överväldigande

majoritet av svensk räddningstjänst

förväntar sig och

även ställer krav på att Räddningsverket

ska vara drivande

inom metodutveckling för

brandsläckning. Att man vågar

ta ställning för och rekommendera

utrustning och metoder

som ger hög säkerhet, snabb

och effektiv påverkan på brand.

Att samarbeta med olika

leverantörer av utrustning är en

förutsättning för sådan utveckling.

Eller ska räddningstjänsten

uppfinna och skruva ihop prylarna

själva? Med er inställning

skulle vi fortfarande andas

genom skägget och bära vattnet

utveckling av teknik vid bränder

i byggnad kommer att fokusera

på att skapa arbetssätt som inte

utsätter brandmän för dagens

riskfyllda invändiga släcktekniker.

Därför tycker jag att teknik

som kan dämpa eller släcka

brand utifrån är att eftersträva.

Detta tror jag också de flesta

i räddningstjänsten ställer sig

bakom. I denna teknikutveckling

behövs samverkan mellan

Räddningsverket, enskilda kommuner

och industrin.

i ämbar på våra brandplatser.

Ni föreslår småskaliga utrustningar

med lika bra eller bättre

släckförmåga. Dessa utrustningar

är småskaliga, även i släckjämförelse

med skärsläckaren. De

kräver att strålföraren tränger in

i byggnaden med en stråle som

ger ett otillräckligt skydd vid

inträngning i brandmiljö. Direkt

olämpligt för en offensiv enhet

med två man, som ska kunna

agera mot brand i byggnad. Vi

ska väl ändå inte gå 30 år tillbaka

i tiden när det gäller brandmännens

personliga skydd?

SKÄRSLÄCKAREN SOM metod

har utvecklats under fyra-fem

år. Från första introduktion, ett

antal genomförda vetenskapliga

försök i och utanför Sverige

samt att cirka 100 utrustningar

finns på räddningstjänster i Sverige,

har det tagit nästan tio år.

Ingen metod skulle ha överlevt

detta om inte nyttan funnits.

Tillgången till samverkande

metoder som IR-kamera och

övertrycksventilation har gett

ökad effekt av skärsläckar-

Jag håller dock med skribenterna

att vi behöver bli bättre

på att visa på olika tekniker som

finns på marknaden.

När det gäller offensiv enhet är

den att betrakta som en lösning

för att göra snabba förstainsatser

och främja flexibla organisationslösningar.

Den ska inte rökdyka,

utan här kan nya tekniker vara

avgörande om den mindre enheten

kan göra en effektiv insats i

avvaktan på en större styrka.

Håkan Axelsson

1

kommer den att slängas ut,

trots sina andra förtjänster.

Stefan Svensson, Löberöd

Stefan Särdqvist, Hästveda

Roy Reyes, Fränsta

Jonas Krantz, Österskär

Korinter till ögon och hattar på sné?

konceptet. En fluga gör ingen

sommar.

Skärsläckaren har definitivt

överlevt skärskådningen ute

hos räddningstjänsterna. Det

visar alla rapporter från skarpa

insatser som kommer in. Att ni

ifrågasätter ordvalet i rapporterna

uppfattar jag som respektlöst

mot den räddningstjänstpersonal

som ordagrant har fått sin

rapport publicerad.

Hur stor erfarenhet har ni

egentligen själva av arbete ute

på en brandplats? Skärsläckaren

har sina begränsningar, precis

som alla andra släckmetoder

– däremot ska man ta vara på de

unika fördelarna.

Sirenens räddningsskola nr

5/07 rekommenderar att gå en

kurs. Passa på och gör det!

Krister Palmkvist

Insatsledare/metodutvecklare

Södra Älvsborgs

Räddningstjänstförbund

Tyck till – du också!

Alla är lika välkomna att delta

i debatten (skriv max 40 rader

eller 3 500 tecken på datorn,

inklusive mellanslag).

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen,

L 257, 651 80 Karlstad

Skicka gärna på e-post:

stig.dahlen@srv.se

Manusstopp för nr 7/07 är

21 oktober. Välkommen!


ordet fritt

Hur kan samhället acceptera

att skador på människor,

djur och egendom för flera

hundra miljoner förutsätts

inträffa varje nyår?

Hur kan detta tillåtas fortsätta

varje år? Varför görs det

ingenting åt detta från ansvarigt

håll? Inte minst Rädd-

ningsverket borde ha ett stort

ansvar. Jag tycker att verket

mesar i frågan.

Det finns ju lokala ordningsföreskrifter

som säger att man

måste ha tillstånd från polisen

för att få använda fyrverkeripjäser/smällare.

Gör även reg-

lerna tydliga på fler språk än

svenska. Man borde kunna visa

upp tillstånd och ålderslegitimation

för att få lov att köpa

fyrverkeripjäser/smällare.

Dessutom borde man begränsa

försäljningen till 31

december. Ett förslag är att

avfyrning av fyrverkeripjäser/

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Regelvidrig brandteknisk

praxis breder ut sig

Totalt felaktig tillämpning av

praxis vinner mark – har kommunerna

kastat in handduken eller

känner de inte till problemet? Ansvaret

för brandskyddet vilar på ägare och

verksamhetsutövare, men varken byggnadsnämnden

eller räddningstjänsten

kan svära sig fria från tillsynsansvaret

när ansvariga eller deras konsulter inte

sköter sig.

Enstaka felaktigheter eller misstag

när det gäller verifiering kommer inte

som en överraskning. Emellanåt dyker

det dock tyvärr upp ordentliga övertramp

där praxis tillämpas vårdslöst

eller där verifieringen av denna är undermålig

eller rent utav felaktig.

När dimensioneringsförfarande som

direkt strider mot kraven i bygg- eller

konstruktionsreglerna (BBR, BKR) vinner

fotfäste och blir vedertagen praxis

hos både projektörer och tillsynsmyndigheter

är det verkligen illa. Om inte

kommunen som tillsynsmyndighet

i bygg- och förvaltningsskedet har

kunskap om vilken kravnivå som gäller

utan accepterar en lägre sådan eller

själva sänker denna anpassar sig tyvärr

byggbranschen snabbt.

Även om konkurrensen mellan brandskyddsprojektörer

är relativt låg jämfört

med andra branscher medför den

ändå ett anpassningsbeteende. Ett gott

brandskydd är inte alltid något som av

byggherren uppfattas som en konkurrensfördel

om det kostar mer. Kan vissa

brandskyddsprojektörer erbjuda billigare

lösningar finns naturligtvis anledning

att överväga att byta konsult, vilket ju är

själva grundtanken med konkurrens.

Problem uppstår om vissa firmor tilllåts

erbjuda lösningar som är billiga

men inte lever upp till gällande kravnivå.

Byggherren köper fortfarande ofta

ett brandskydd i tron om att om det

passerar myndigheternas granskning är

det tillräckligt bra. Värdet av myndighetsstämpeln

har inte minskat även om

kontrollen numera enbart kan bestå av

att punkterna i en urvattnad kontrollplan

bockas av.

Om det är så att byggnadsnämnden

nyttjar räddningstjänstens kompetens

i byggprocessen utan att invändningar

ges när lösningar baserade på undermålig

verifiering redovisas, är det mycket

svårt att övertyga en byggherre om att

denne borde välja en mer kostsam lösning.

Räddningstjänsten kan alltså indirekt

vara med att sätta ribban genom att

vara aktiv och kunnig i byggprocessen.

Tyck till – du också!

Alla är lika välkomna att delta

i debatten (skriv max 40 rader

eller 3 500 tecken på datorn,

inklusive mellanslag).

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen,

L 257, 651 80 Karlstad

Skicka gärna på e-post:

stig.dahlen@srv.se

Manusstopp för nr 7/07 är

21 oktober. Välkommen!

Det byggs mycket nytt i Sverige – ofta byggnader där många människor vistas. Johan Lundin hävdar att dimensionering av bärverk

vid sprinklerinstallation ofta sker utanför lagens råmärke och att brandskyddslösningarna inte lever upp till byggreglerna.

Tyvärr är dimensionering av bärverkets

brandmotstånd vid sprinklerinstallation

ett vanligt exempel på när

undermålig verifiering förekommer. En

felaktig praxis har sedan länge etablerats.

På löpande band sker hänvisning

till tidigare projekt och både byggnadsnämnder

och brandförsvar låter

detta passera utan invändningar, både i

huvudstaden och runt om i landet.

Det råder ett vitt utbrett missförstånd

om att det vid sprinklerinstallation i enplansbyggnader

är okej att dimensionera

bärverket enbart utifrån lokal brand,

vilket ofta möjliggör oskyddat horisontellt

stålbärverk. Konsekvenserna av ett

misslyckande, det vill säga att sprinklersystemet

inte släcker branden utan

det blir en övertänd brand kan således

accepteras utan närmare eftertanke.

Detta tillvägagångssätt strider mot

vad som står i BKR och därmed i förlängningen

byggnadsverkslagen. I BKR

och övriga motsvarande europeiska

regelverk är dimensioneringsprincipen

sådan att vid sprinklerinstallation

är det tillåtet att reducera bärverkets

brandskydd. Det får ske i sådan omfattning

att risknivån inte blir högre givet

att övertändning sker (det vill säga förutsatt

naturligt brandförlopp).

Kan övertändning inte inträffa (utan

hänsyn tagen till sprinkler) ska dimensionering

ske utifrån lokal brand. Då

måste detta motiveras noggrant och

projektören bör (läs måste) ta höjd för

rimlig förväntad förändring av brandbelastning

och lagringsgeometrier. Att

utan omsvep dimensionera enplans-

byggnader, exempelvis stora varuhus,

enbart utifrån lokal brand när sprinkler

installeras uppfyller således inte Boverkets

föreskrivna miniminivå.

Om praxisen tillämpas finns fara för

att lösningen kommer att ge en lägre

säkerhetsnivå än om de allmänna

råden används, både för personerna i

byggnaden och för insatspersonalen.

För lokaler där det går att motivera att

övertändning inte sker är ironiskt nog

möjligheterna att reducera bärverkets

brandskydd till följd av sprinklerinstallation

relativt små eftersom det i regel

förutsätter låg brandbelastning. Detta

kan vara en av anledningarna till att

projektörer letar otillåtna genvägar.

Något som är extra beklämmande

är att ovanstående praxis rättfärdigas

genom hänvisning till Boverksrapporten

”Kontrollberäkning av Eurocodes

– brand”. Rapporten innehåller tyvärr

vissa felaktigheter och slarviga formuleringar,

vilket kan medföra tolkningssvårigheter.

För att ovanstående regelvidriga praxis

ska upphöra måste anmärkningsvärt

nog flera av de större välrenommerade

firmorna se över sina kvalitetssystem

eftersom de tillämpar dessa grova fel

dagligen. Medveten eller omedveten

misstolkning av BKR måste upphöra.

Boverket bör uppmärksamma problemet

eftersom deras föreskrifter inte

efterlevs och en av deras rapporter

innehåller vissa felaktigheter som missbrukas.

Mer måste göras för att få bukt

med problemet! En uppmaning ges

därför till alla som arbetar i branschen

att studera hur till exempel bärverket i

köpcentrum dimensionerats och framför

allt verifierats. Motiveras oskyddat

bärverk av sprinklerinstallation utan

utredning alternativt med hänvisning

till Boverkets felaktiga rapport bör man

agera – framför allt för räddningstjänstens

säkerhet men också för besökarnas.

Att blunda för detta leder till ett tyst

medgivande vilket borgar för att vårdslös

projektering fortsätter dyka upp.

I en förlängning hoppas jag att kravnivån

på verifiering av lösningar där

projektören tar ut svängarna kommer

att öka. Boverket har beslutat sig för att

engagera sig i denna fråga och det finns

all anledning för kommuner att göra

detsamma, både räddningstjänster

och byggnadsnämnder – med fördel i

samarbete.

För den som vill fördjupa sig i detta

ämne finns intressant läsning. Skicka

ett mail så kommer en litteraturlista i

retur, johan.lundin@wspgroup.se

Johan Lundin

teknologie doktor, WSP

Håller du med?

Johan Lundin hävdar i sitt kritiska inlägg

att det förekommer en brandteknisk dimensionering

utanför lagens råmärke.

Håller du med? Skriv till Sirenen. Manusstopp

för nästa nummer är 21 oktober.

Skriv max 3 500 tecken.

Skarpare fyrverkerilagstiftning behövs

Foto: Måns Bergfeldt

smällare kan ske i offentlig regi

på offentliga platser såsom

torg, idrottsplatser med mera.

Detta under kontrollerade

former med ledning av kunnig

personal.

Inge Jösse Jönsson

Hörby


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 ordet fritt

BRF: Sjöstrands förslag

försämrar utbildningen

Mats Sjöstrands utredning

om ny myndighet

och stora förändringar

på utbildningsområdet

innehåller många högtflygande

tankar och många ord, men

tyvärr inget konkret positivt

för den utryckande personalen

inom svensk räddningstjänst.

Bra förslag om hur den kan utvecklas

lyser med sin frånvaro.

Utredarens kunskap om hur

räddningstjänsten fungerar

tycks vara mycket begränsad.

Räddningsverket, som enligt

förslaget ska läggas ner, bildades

1986 med höga ambitioner.

Alla i landet skulle erhålla

ett ”lägsta samhällsskydd”,

oavsett var man levde.

Utbildningstiden för brandpersonalen,

särskilt gruppen

deltidsanställda utökades och

genomfördes på räddningsskolor

där utbildningsnivåerna

etablerades på en högre

nivå än tidigare och enligt

samma kursplan på alla skolor.

Brandmännens Riksförbund

(BRF) anser att Sjöstrands

förslag på utbildningsområdet

med bland annat nedläggning

av två av räddningsskolorna,

leder till en försämrad utbildning

av räddningstjänstens

personal. Kvalitetssäkringen

och samordning av utbildning

mellan skolorna försvinner.

Att ta bort två skolor är för

mycket. Det behövs en skola i

mellersta Sverige, alltså måste

Rosersberg eller Skövde finnas

kvar. Detta skulle också säkerställa

en likvärdig utbildning,

särskilt för deltidspersonalen

som annars riskerar olikartad

utbildning om ett antal ”andra

aktörer” ska ta över.

BRF har i många år påtalat

problemet med rekrytering av

deltidspersonal. Utifrån detta

I

sitt svar på vår insändare

i förra numret av Sirenen

låter Räddningsverkets

generaldirektör Göran Gunnarsson

(GG) bli att besvara de

frågor som ställs. GG lämnar

de obekväma frågorna därhän

och väljer i stället att försvara

Räddningsverkets internutredning

av utbildningsorganisationen.

Det är positivt att han

åtminstone tar några av sina

undersåtar i försvar, men i dag

vet vi ju att internutredningen

inte haft någon som helst

avgörande roll för Sjöstrands

förslag.

GG hävdar att avvecklingen

av två skolor ska ”frigöra resur-

har regeringen uppdragit till

Räddningsverket att lämna

förslag till hur den besvärliga

rekryteringssituationen kan

förbättras.

På flera håll råder en akut

brist på deltidsbrandmän.

Räddningsverket borde återuppväcka

Resursgruppen

deltid, som tyvärr saligen insomnat.

Gruppen tog fram statistik

som visade hur besvärlig

situationen är. Häpnadsväckande

nog kommenterade Sveriges

kommuner och landsting

Skövde-fackens slutsats:

Kvalitetssäkringen och samordning av utbildning mellan skolorna

försvinner om två av Räddningsverkets skolor läggs ner, skriver Kenneth

Carlsson, ordförande i Brandmännens Riksförbund.

Foto: Per Westergård

ser som krävs för att utveckla

organisationen mot framtida

krav”. Man kan då få intrycket

att man genom att lägga ned

två skolor och krympa de kvarvarande

två skulle få en massa

pengar över som man kan använda

till att utveckla verksamheten

med. Så är naturligtvis

inte fallet. Sjöstrands förslag

handlar om en ren rationalisering

som ska innebära en

pengabesparing för staten, så

lägg inte ut dimridåer genom

att kalla det att frigöra pengar

för utveckling.

Framtidens utbildning för

dagens kunder ska bedrivas av

”andra aktörer”, det är vad vi

(SKL) statistiken med: ”Det

råder ingen brist på deltidsbrandmän

i Sverige”.

Inga problem, tyckte alltså

SKL. Det tyder på en total brist

på verklighetsförankring. Med

den inställningen blir det inte

lätt att lösa problemet med

rekryteringen – i grunden är

det ju SKL som borde agera för

en förbättring.

Är lösningen att lägga ned

brandstationen på grund av

rekryteringsproblem? Då upphör

ju faktiskt problemet. Men

förstått både ett argument och

en vision som GG delar med

Mats Sjöstrand. De positiva effekterna

av detta systemskifte

har dock inte GG lyckats beskriva,

så vi undrar fortfarande

varför han är så mån om att det

ska genomföras.

Intressant är också att han

lyckas argumentera för systemskiftet,

samtidigt som han

påstår sig vara tveksam till

genomförandet av detsamma.

Kanske är det så, GG, att även

du insett att förslaget och dess

effekter trots allt inte är så genomtänkta.

Visst, vår reaktion är na-

hur går det med samhälls-

tryggheten? Ska det bli som

med polisen:

”Vi har tyvärr ingen patrull

att skicka!”

Ekonomi i stället för riskbild

styr dagens svenska räddningstjänst.

Säkerhet och service till

tredje man har helt underordnats

ekonomin. Vem styr

dagens räddningstjänst? Det

kommunala självstyret samt

den näst intill totala avsaknaden

av direktiv och styrning

från tillsynsmyndigheterna

har skapat en skuta med flera

hundra kaptener. Effekten är

att kursen har blivit nästan

omöjlig att lägga. Inte konstigt

att en del kaptener kör på

grund.

Jag upplever att Lagen om

skydd mot olyckor (LSO) ytterligare

bidragit till att lamslå

räddningstjänstens verksamhet.

Brandsyneverksamheten,

som ersattes av tillsyn, har mer

än halverats. Hot- och riskbilden

i kommunerna är numera

helt underordnad ekonomin.

Räddningskårer reduceras eller

försvinner helt.

Kommunernas ekonomi kan

inte få avgöra skyddsnivån, i

ett tryggt Sverige ska en tydlig

lägsta nivå finnas. LSO bör

till vissa delar utvärderas och

revideras. Ambitionsribban för

kommuninnevånarnas skydd

är för otydlig, Samhällstryggheten

bör ses ur ett nationellt

perspektiv, inte bara ur ett lokalt

ekonomiskt perspektiv.

Kenneth Carlsson

förbundsordförande

Brandmännens Riksförbund

turligtvis förutsägbar, vi vill

inte att vår arbetsplats ska

försvinna. Visst är vi arga och

besvikna på att GG inte lyfter

ett finger för att stötta oss.

Men det som främst gör att vi

tappat förtroendet för GG är

oviljan att besvara de obekväma

frågorna, det är bristen

på goda argument och det är

känslan av att det från början

var en uppgjord match.

Det är dessutom svårt att

uppfatta GG som trovärdig

då han i det senaste interna

månadsbrevet skriver att ”jag

anser att det utbildningssystem

som så framgångsrikt

utvecklats inom Räddningsver-

Verserna

känns

igen

nummer 4/07 av Sirenen

I skriver ett antal västsvenska

politiker med landshövdingen

i spetsen en längre utläggning

om varför räddningsskolan i

Skövde måste vara kvar.

Är det inte märkligt att så

snart något föreslås avvecklas

så är det alltid den skola som

har de bästa utvecklingsmöjligheterna,

där bedrivs den

viktigaste verksamheten och

dess placering är den bästa av

allt tänkbart.

Ja, nog känns verserna igen,

vare sig det är en räddningsskola

eller en byskola, ett regemente

eller en myndighet och

alltid har utredaren missuppfattat

allt.

Se framåt och satsa på det

som ska vara kvar och kör över

”gnällspikarna”!

Kjell Persson

Behåll en av

skolorna!

Brandförman Westerlund

ifrågasatte i förra numret

utredaren Mats Sjöstrands

förslag att ”andra aktörer” och

helst privata sådana ska ta över

delar av den utbildning som

bedrivs på Räddningsverkets

skolor.

Jag kan bara instämma i Westerlunds

inlägg att det varken

blir bättre eller billigare med

”andra aktörer”.

Varför inte behålla en av de

skolor som föreslås läggas ner?

Förutom kostnadsskäl är miljöaspekten

i dessa tider viktig.

Privata övningsfält får svårt att

klara de miljökrav, som ständigt

kommer att bli tuffare.

Roland Johannesson

Gunnarsson har insett hur fel han haft

ket måste bli en väsentlig del

i den framtida utbildningen”,

ett påstående som klingar

falskt jämfört med hans tidigare

uttalanden.

Vi uppfattar därför, till vår

stora glädje, att GG till slut

insett hur fel han haft.

Styrelserna för SACO, SEKO

och ST, Räddningsverket

Skövde

FOTNOT: Göran Gunnarsson har

getts möjlighet att kommentera

insändaren, men har valt att

avstå.


platsannonser

n n n Vill ni jobba för att certifiera kommunen som trygg och säker

kommun? 15 svenska kommuner är certifierade, vilket betyder att

man har en modell för sitt skadeförebyggande arbete.

Nu har en ideell förening bildats med syfte att sprida kunskap om

skadeförebyggande arbete i alla dess former.

För mer information om föreningen, kontakta sekreteraren Bo

Henricsson, Arjeplog, 070-63 78 703, eller ordförande Guldbrand

Skjönberg, Nacka, epost guldbrand.skjonberg@nacka.se

Nyutgivet från

Räddningsverket

Broschyr

Rib – kom igång med Rib

En snabbguide för att

snabbt komma igång med Rib

Så här beställer du

(Räddningsverkets integrerade

beslutsstöd).

Best nr: R00-290/07

Ange beställningsnummer samt din adress.

Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes.

Fax: 054-13 56 05.

E-post: publikationsservice@srv.se

Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124,

651 80 Karlstad.

Annan utgivning

DVD med erfarenheter

Informationsbolaget har

gett ut en DVD med erfarenheter

från tre hotellbränder i

Sverige redovisas. Det är Hotell

Borgholm, Hotell Scandic

i Gävle och Centralhotellet i

Söderhamn.

Pris: 975 kronor exkl. moms

frakt. Beställning på epost:

info@informationsbolaget.se

eller faxa till 040-97 40 00.

Staber och stabsarbete vid

kriser, risker och olyckor

Boken behandlar staber och

OBS – kan inte beställas

från Räddningsverket

stabsarbete i samband med

olika typer av kriser – under

tidspress, när stora värden

står på spel, när riskerna är

höga eller då staben är mer

eller mindre tillfällig.

Författare är Stefan Svensson,

lärare vid Räddningsverket

Revinge och boken riktar

sig främst till kommunal

räddningstjänst, polis och

akutsjukvård. Beställning:

www.studentlitteratur.se

ISBN: 9789144048406. Pris

263 kr.

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Sprinkler i kyrkor allt vanligare

Allt fler kyrkor förses med

sprinkler.

– Och i de flesta fall är det

väldigt kompletta installationer,

säger Magnus Arvidsson,

SP (Sveriges tekniska forskningsinstitut).

Arvidsson har granskat installationer

i träkyrkor.

Han känner till ett tiotal kyrkor

som totalsprinklats de senaste

fyra åren och projektering pågår

för ytterligare en handfull

kyrkor.

De allra flesta skyddar kyrkorna

fullständigt, i vissa fall inbegrips

även klockstaplar.

Sprinklerinstallationerna

sker i känsliga miljöer, men enligt

Arvidsson ser inte den normale

kyrkobesökaren att det är

sprinklat.

– Andra erfarenheter är att

installationerna är väl utförda

och att det med så komplexa

system är extra viktigt att göra

funktionskontroller.

Under perioden år 1193-1954

förstördes 524 kyrkor eller ka-

Länsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för alla i Stockholms län. Vi verkar för att nationella

mål får genomslag i länet. Vi ser till att kunskap om länets förhållanden tas tillvara nationellt. Vi arbetar

med samordning, tillståndsprövning, tillsyn och utveckling. Hållbarhet, helhetssyn och lika villkor för

alla är våra ledord. Lagar, kunskap och goda relationer är våra redskap. Engagemang, rättssäkerhet

och effektivitet är våra styrkor.

Räddnings- och säkerhetsavdelningen söker

Civilingenjör i riskhantering (ref.nr 85453)

I Stockholms län finns 26 kommuner och

drygt 1,9 miljoner invånare på 2 procent av

landets yta. Riskbilden är komplex med bl.a.

två flygplatser som tillsammans betjänar mer

än 16 miljoner passagerare per år. Med över

10 miljoner passagerare varje år på de stora

färjorna är Stockholms hamnar den största

mötesplatsen i hela Östersjöområdet. Över

Mälarens broar passerar varje dygn mer än

315 000 fordon, varav ett stort antal med farligt

gods. Länet är en knutpunkt för landets

IT- och telekommunikationer. Företag inom

bioteknik och biomedicin utgör också en

viktig del av länets näringsliv.

Arbetsuppgifter

Länsstyrelsen ska bl.a. verka för att allmänheten

tillförsäkras en rimlig säkerhetsnivå i

förhållande till den lokala och regionala riskbilden.

För att förebygga allvarliga olyckor

granskar Länsstyrelsen från risksynpunkt

bl.a. anläggningar som hanterar farliga kemikalier

och processer. Länsstyrelsen arbetar

pell i Sverige, 447 av dem på

grund av brand.

– Numera har vi ungefär en

kyrkobrand per år.

Någon säker statistik över orsak

till bränder i kulturbyggnader

finns inte, men i Storbritannien

är 68 procent av bränderna

anlagda, elfel svarar för sex

procent av bränderna och är den

näst vanligaste orsaken. 81 procent

av bränderna startar nattetid

och de flesta utomhus.

Installation av sprinkler för

med sig löpande kostnader, vil-

samtidigt förebyggande med att på lång sikt

skapa ett mindre sårbart samhälle som ska

klara olika typer av påfrestningar och störningar

bättre än idag.

Som riskhanteringsingenjör hos oss kommer

du huvudsakligen att arbeta med risker

i samhällsplaneringen, tillsyn av Sevesoanläggningar,

granskning av risk- och

sårbarhetsanalyser samt bistå vid utbildning

och information till kommunerna i riskhanteringsfrågor.

Du kan dessutom efter särskild

utbildning få tjänstgöra i Länsstyrelsens organisation

som vakthavande beslutsfattare.

Kvalifikationer

• Civilingenjör i riskhantering

• God förmåga att uttrycka dig i tal och skrift

Du måste vara svensk medborgare, eftersom

anställningen är placerad i säkerhetsklass.

Länsstyrelsen värdesätter språkkunskaper

och erfarenhet av olika kulturer. Vi fäster

stor vikt vid personliga egenskaper. Vår erfarenhet

är att mångfald lönar sig.

Vill du veta mer – kontakta: Peter Svensson, brand- och riskhanteringsingenjör, 08-785 53 53

och Stefan Dellså, försvarsdirektör, 08-785 53 13.

Fackliga företrädare är Christer Sävensjö, SACO, 08-785 53 38 och

Anita Tjust, ST, 08-785 53 70.

Sista ansökningsdag är fredagen den 19 oktober 2007.

Vi ser helst att du skickar din ansökan per e-post till jobb@ab.lst.se

Märk din ansökan med referensnumret 85453 i ämnesraden (subject) på ditt

e-postmeddelande.

ket inte alla är medvetna om. I

en kyrka hamnade årskostnaden

för service, besiktning och egen

arbetstid över 110 000 kronor,

det var inget kyrkoförvaltningen

hade med i beräkningen.

Jobb sökes

Brandlarmstekniker söker

nytt intressant arbete i Västra

Götalands län. Bor i Skaraborg.

Kontakt på e-post:

dan.thorbing@spray.se


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 platsannonser

Annonsera i Sirenen – boka senast 15 oktober

Sirenen är perfekt för dig som ska rekrytera personal

inom räddningstjänst och skydd mot olyckor.

Ingen tidning i branschen har sådan täckning som

Sirenen.

Nästa nummer trycks 6 november. För att vi ska

hinna få med din annons vill vi att du förhandsbokar

utrymme senast 15 oktober samt lämnar

färdig annons senast 22 oktober.

Spaltbredder

Våra spaltbredder är:

1 spalt 41,4 millimeter

2 spalter 87,8 mm

3 spalter 134,2 mm

4 spalter 180,6 mm

5 spalter 227 mm

Priser

Priset är 16 kronor per spaltmillimeter för svart-

Räddningstjänsten söker

RISKINGENJÖR

Arbetsplats och arbetsuppgifter

Räddningstjänsten i Svedala söker en person

vars huvudsakliga arbetsuppgifter kommer att

vara administrativa med inriktning risk- och

säkerhetsarbete. Det blir din uppgift att informera

och utbilda såväl externt som internt, samt

medverka i arbetet kring Räddningsgymnasiet.

Tillsynsarbete sker i enlighet med LSO.

Du kommer att vara aktiv i operativ tjänst. I

anställningen ingår beredskap, varför du måste

vara bosatt i Svedala.

Kvalifikationer

Du har Risk-/Brandingenjörs kompetens med

RUB, alternativt Räddningsledning B med lägst

tillsyn B, kompletterat med risk och säkerhetsutbildning,

eller motsvarande.

Personlig lämplighet och intresse för egen utveckling

inom tjänsten är av stor betydelse för

oss. Då de personliga egenskaperna värdesätts,

kan det bli aktuellt att den utbildning som krävs

för att nå formell behörighet finansieras av oss.

Om sökande ej har formell behörighet önskas

beskrivning av hur och när detta kan uppnås.

Vi ser gärna kvinnliga sökande, då räddningstjänsten

arbetar aktivt med jämställdhet.

vita annonser, 18 kronor per spaltmillimeter för

färgannonser (priserna är exklusive moms).

Räkna ut priset

Vad annonsen kostar räknar du ut enligt följande:

antal spalter x höjden x millimeterpris.

Den artikel du just nu läser är 3 spalter bred och

80 mm hög. Priset för en annons i den här storleken

är 3 840 kronor (3 x 80 x 16 kr) för svartvit

och färg 4 320 kronor (3 x 80 x 18 kr).

Kontakt

Ring eller e-posta till redaktionen om du vill förhandsboka

eller har några frågor.

Kontaktperson för annonser är i första hand Per

Larsson, tel 054-13 51 02.

Du kan även tala med Gunno Ivansson, Stig

Dahlén eller Katarina Sellius. Telefonnummer och

e-postadresser finns på sidan 2.

B-körkort fordras. C-körkort liksom allmän

kunskap om fordons- och materialarbete är

meriterande. Vidare krävs godkänd läkarkontroll

för arbete vid räddningstjänsten enligt AFS.

Arbetstid/Varaktighet

Tillsvidareanställning. Heltid.

Lön

Individuell lönesättning tillämpas.

Kontaktperson

Örjan Thorné, Räddningschef, 040-40 82 35

alternativt 0709-47 82 35,

Fackliga kontaktpersoner

Karl-Erik Evgård 040-40 71 32, SKTF

Tord Larsson 040-40 82 38, CF

Mats Larsson 0709-40 95 53, BRF

Bert Åkerberg 0709-47 82 15 Ledarna

Ansökan

Välkommen med din ansökan till Svedala kommun,

Personalenheten, 233 80 Svedala.

Sista ansökningsdag: 071105

Ange referensnummer: 1-07006

Vi tar emot ansökan via e-post: personalenheten@svedala.se


6 platsannonser

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Vi söker en dynamisk medhjälpare

i statisk elektricitet

Vi behöver förstärkning på vår avdelning för utbildning

om statisk elektricitet. Vi söker därför en brandman,

brandförman, brandmästare eller brandingenjör som på sin

lediga tid vill medverka till att lära anställda, som hanterar

brand- och explosionsfarliga ämnen i industrier, mer om

statisk elektricitet.

Du behöver inte ha några förkunskaper om statisk elektricitet,

men du bör vara intresserad av att förevisa och lära

ut, vara en ”estradör”, och klara att tilltala alla sorters människor.

Du bör även ha lite grundkunskaper inom förbränningslära

och gärna ha varit ute och jobbat i ”hetluften”.

Vår utbildning baseras på praktiska demonstrationer. Vi

visar att det lätt uppstår laddning, att laddning ger gnistor

och att urladdning kan antända ångor från lösningsmedel.

Utbildningen har genomförts i svensk industri sedan

1990 och är väl etablerad, uppskattad och accepterad

i färgindustri, läkemedelsindustri, livsmedelsindustri,

sprängämnestillverkning, petrokemisk produktion och distribution.

Förhoppningen är att du har möjlighet att jobba cirka 10

timmar per vecka inledningsvis och att du eventuellt kan

öka din insats senare. Verksamheten medför resor över

stora delar av Sverige. Körkort erfordras.

Kontakta: Anders Thulin, ATC AB, Anders Thulin

Consulting AB, Box 242, 133 02 Saltsjöbaden

tel 08-717 58 00

anders@thulin-consulting.se

Sirenen

är Räddningsverkets tidning.

I den kan du följa utvecklingen

inom räddningstjänsten och

skydd mot olyckor. Nyheter,

reportage, debatt och mycket

annat.

Bli prenumerant och du får

åtta nummer om året, Gratis!

Enda kravet från vår sida är

att du gör en personlig anmälan.

Vi kan tyvärr inte ta emot

personallistor.

Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen

Adressändring

Avsluta prenumerationen Texta tydligt!

Namn …………………………………………………………………………

Gatuadress ……………………………………………………………………

Postadress ……………………………………………………………………

Inom Räddningstjänsten Värnamo görs nu en hårdsatsning mot den enskilde för att

öka förmågan att ta ansvar för ”Skydd mot olyckor”. Detta gör vi genom att engagera

all personal att arbeta inom hela området ”Skydd mot olyckor”. För detta inrättar

vi fyra nya brandmannatjänster.

Räddningstjänsten Värnamo söker:

Brandmän

För mer information om tjänsterna, kontaktpersoner samt anvisningar för ansökan

hänvisar vi till kommunens hemsida:

www.varnamo.se/lediga jobb

www.varnamo.se/raddningstjansten

Vid adressändring/avslut

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) …………………………

Gamla adressen vid adressändring

Gatuadress ……………………………………………………………………

Postadress ……………………………………………………………………

Kupongen skickas till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257,

651 80 Karlstad


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 platsannonser

Räddningstjänsten Varberg söker

Avdelningschefer

Läs mer på vår hemsida www.varberg.se/rad

eller kontakta mig så får vi talas vid.

Jag träffas på telefon 0340-69 72 00, 0705-88 83 19

Räddningschef, Jan Sjöstedt

Välkommen med Din ansökan till

www.varberg.se/lediga tjänster

senast 17 oktober

MARKARYDS KOMMUN

Räddningstjänsten

Söker

Ref nr 65/07

RÄDDNINGSCHEF

Markaryds kommun ligger i det ljusaste sydvästra hörnet av Småland och har ca 9 600 invånare. Kommunen

har vacker natur, bra bostäder och service och kännetecknas av den entreprenörsanda som finns i regionen.

Vår räddningschef kommer att lämna oss för nya utmaningar och vi söker nu hans efterträdare. I vår organisation

kommer Du att ha beredskap var 3:e vecka tillsammans med två grupper om vardera 1 förman och 4

deltidsanställda brandmän.

Vi ser gärna att Du har följande kvalifikationer:

Utbildning hos Statens Räddningsverk för räddningsledare A och B samt tillsyn och olycks-förebyggande kurs

A och B alt brandmästarkompetens och förebyggande 1 och 2 enligt SRV.s skolor

Du bör ha förmåga att utveckla samverkan och samarbete med de kommuner som gränsar till Markaryd inom

räddningstjänstområdet.

Du bör ha goda chefs-/ledaregenskaper och vara intresserad av att utveckla räddningstjänsten inom givna ramar

och mål, som ett led i den kommungemensamma utvecklingen.

Du bör ha flerårig erfarenhet av operativ räddningstjänst och förebyggande verksamhet.

Du bör ha god analytisk förmåga samt kunna ta ansvar och fatta beslut. Förmåga att uttrycka Dig i tal och

skrift.

Körkort lägst klass BC krävs.

Känns detta intressant för Dig? Om Du önskar ytterligare information är Du välkommen att ta kontakt med

kommunchef Mats Rydby, tel 0433-720 01 eller 070-565 37 55

Personalchef Gunilla Jäghagen, tel 0433-720 27

Våra fackliga företrädare når Du genom kommunens växel 0433-720 00.

Ansökan med meritförteckning och löneanspråk skall vara Markaryds kommun, Personalenheten, Box 74, 285

22 Markaryd eller jobb@markaryd.se tillhanda senast

2007-10-14

VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN

Stadskontoret

Samhällsbyggnadsenheten

söker

Säkerhetskoordinator ref nr 401-7

Kontaktpersoner:

Karin Johansson, säkerhetskoordinator 035-13 73 84

Sven Olof Nilsson, samhällsbyggnadschef 035-13 85 99

För upplysningar se kommunens hemsida:

www.ledigajobb.halmstad.se

www.halmstad.se

Räddningstjänsten i

Ängelholms kommun söker

Vik Heltidsbrandman

För mer information: www.engelholm.se

7


eftersläckning

Blåvit hjälte

fostrar nytt

i Gällivare

Blåvita hjälten – och brandmannen

– Tommy Holmgren

flyttade hem till Gällivare

efter fotbollskarriären i IFK

Göteborg.

Sedan dess har fotbollsintresset

bara accelererat.

Svidden – små ilskna knott – står

som en irriterande gloria kring

hjässan på den före detta ängeln.

Här, på Gällivare IP, har han

spenderat en stor del av sitt liv.

Tommy Holmgren är en av

Norrbottens mest meriterade

fotbollsspelare genom tiderna.

Bland annat med två UEFA-cupsegrar

med IFK Göteborg på meritlistan.

Numera är 48-årige Tommy

tränare för Gällivare SK:s juniorlag

där sonen Magnus spelar.

– Vi ligger tvåa i juniorall-

Lös Sirenens korsord, vinn fina

priser. Skicka lösningen senast

20 oktober till:

”Krysset”, Sirenen,

Räddningsverket, L 257,

651 80 Karlstad.

svenskan, så det är ett bra gäng

grabbar, säger Tommy.

Till skillnad från pappa, som

var en dribbler på vänsterkanten,

är yngste sonen en tung och

brytsäker back.

1977 värvade IFK Göteborg

Tommy och hans äldre bror Tord

Holmgren. Det blev en fantastisk

karriär under en tioårsperiod

där Blåvitt segrade i nästan allt

de ställde upp i.

Med ”Blåvitt” vann Tommy

fyra SM-guld, tre Svenska Cupvinster

och två UEFA-cuptitlar

innan han slutade spela på elitnivå

1989.

– Det allra största fotbollsminnet

är när vi helt otippat vann

UEFA-cupen 1982. Vi var ganska

förvånade över vad vi åstadkommit,

men det var oerhört stort!

-krysset

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Adress:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Postadress:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sirenen Nr 6 • Oktober 007

Talang i arv. Tommy Holmgren, tränare för Gällivare SK:s juniorlag, med sonen Magnus, 16. Tommy

spelade med IFK Göteborg under glansåren på 1970- och 80-talet. Nu siktar nästa generation Holmgren

på att bli fotbollsproffs. Foto: Katarina Sellius

Under tiden i Göteborg bildade

Tommy familj och började

jobba som brandman.

Fanns det proffsdrömmar?

– Anbud fanns, men jag var

inte den människan som drömde

om proffsliv. Jag ville ha en

trygg tillvaro.

Anledningen till att familjen

valde att återvända till Gällivare,

var äldste sonens hälsoproblem.

– Han tålde inte den dåliga

luften i Göteborg, fick problem

med luftrören. Så fort vi reste

hem till Norrbotten och hälsade

på, blev han frisk. Till slut

tog vi beslutet att flytta hit för

gott.

Tommy började köra ambulans

och fick jobb som brandman

på räddningstjänsten i

Gällivare.

Nu är det dags för nästa generation

Holmgren att ta över.

Alla tre barnen, två söner och

en dotter, har visat talang som

fotbollsspelare.

– Fotbollen har präglat mig

och min familj. Den står för så

mycket positivt, både socialt och

sportsligt. Men visst är förhållandena

annorlunda här i Norrbotten,

det kan dröja in i halva juli

innan vi kommer på gräs. Och vi

kan få åka 52 mil tur och retur

till en bortamatch, säger han.

Men för Tommys del blir det

inget mer spel. En skadad fot

har spökat sedan han för tio år

sedan trillade ner från sommarstugetaket.

KATARINA SELLIUS

Brandsläckaren till Norrköping

Först öppnade rätta lösningen i förra krysset kom från Norrköping. Vi på Sirenen

säger grattis till Björn Törnblom och övriga vinnare.

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret etc): Björn Törnblom,

Norrköping.

2–4:e pris (cykelhjälm): Svea Larsson, Mariestad, Ingrid Norrman, Sibbhult, Eva

Yngve, Trädet.

5–8:e pris (brandvarnare): Lillian Tholin, Bromölla, Bror Eriksson, Udddevalla, Kurt

Sjölander, Tullinge, Sven-Olof Karlsson, Tranås.


Sirenen Nr 6 • Oktober 007 eftersläckning

nytt om namn

u Jörgen Hallberg, 57, blir

ny räddningschef i Helsingborg

och beräknas tillträda i

november. Hallberg har varit

räddningschef i Värnamo i sex

år, tidigare jobbade han inom

Räddningsverket.

u Gunnar Bergström, 45, är

ny chef för SOS Alarm i Örebro.

Bergström har varit försvarsdirektör

vid länsstyrelsen i Örebro

och tidigare vice brandchef

i staden. Han ersätter Leif Lundgren

som gått i pension.

u Sven Tolgfors (m) blev

i början av september ny

försvarsminister efter Mikael

Odenberg. Tolgfors är född i

Forshaga, bosatt i Örebro. Han

blev riksdagsledamot 1994, var

handelsminister innan han blev

utsedd till försvarsminister.

u Håkan Jevrell är ny statssekreterare

hos försvarsministern.

Han har senast jobbat som politiskt

sakkunnig för moderaterna

i statsrådsberedningen. Jevrell

ersätter HG Wessberg.

u Ann-Louise Ekborg slutar

som generaldirektör för Krisberedskapsmyndigheten

1

november. Eksborg har av regeringen

fått i uppdrag genomföra

sammanslagningen av Statens

strålskyddsinstitut (SSI) och Statens

kärnkraftinspektion (SKI)

och bilda en ny myndighet med

ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet.

Regeringens avsikt är

att Eksborg ska bli generaldirektör

för den nya myndigheten.

u Ola Mårtensson har anställts

som verksamhetschef för

Institutet för räddningstjänstens

ledarskapsutveckling. Institutet

är ett samarbete mellan

Brandbefälets riksförbund och

Brandskyddsföreningen.

u Zamo Kristensson avgår

som räddningschef i Lindesberg

efter 18 år. Tillförordnad chef i

Lindesberg och Nora under tre

månader är Morgan Johansson,

tidigare ställföreträdande

räddningschef i de båda kommunerna.

u Christer Nilsson är ny ställföreträdande

räddningschef i

Bjuv. Tjänsten var vakant en period.

Nilsson lämnar Landskrona

efter 25 år och blir platschef i

grannkommunen. Eva Löwbom-

Olsson är räddningschef i båda

kommunerna.

Rättelse

Sirenen skrev i förra numret

att Brandtekniks namnändring

till Brandteknik och Riskhantering

var föranlett av att man

numera även utbildar riskingenjörer.

Korrekt ska vara att

man utbildar civilingenjörer i

riskhantering, samt bedriver

forskning inom området.

n n n HÖR AV DIG

när personer på ledande poster

i din organisation byter jobb eller

någon nyanställs. Ring

054-13 51 02, 13 51 04, 13

5106 eller skicka e-post: sirenen@srv.se

(givetvis kostar det

inget att ”annonserna” denna

information).

ROFFE

Ett av de vanligaste brandobjekten

i Trelleborg i år

– en hund.

– Jo, det kan man väl säga.

Vi har varit där ett antal

gånger, säger styrkeledare

Torbjörn Weber.

Det handlar om konstnären

Lars Vilks rondellhund

Trelle som var så stor att den

inte fick plats i rondellen.

Var, eftersom hunden inte

finns längre, den revs i slutet

av september efter minst ett

halvdussin brandattentat.

I våras byggde Vilks hunden tillsammans

med gymnasieelever i stan. Hunden

placerades vid sidan av en rondell.

Så snart bygget var färdigt fick den

vissa likheter med Gävlebocken. Den

började brinna.

– Varför vet man inte, eftersom aldrig

någon åkt fast, säger Weber.

Men åsikterna om hunden har gått

isär, många har helt enkelt tyckt att

den varit för ful.

Till skillnad från Gävlebocken var inte

Behöver man en bultsax när man besöker

glasriket? funderar Joakim Willysson som

tog bilden. Jo, när det sitter hänglås på

dörröppnaren kan man fundera. Fotot togs

i en glasbutik. Foto: Joakim Willysson

Av Ulf Lundkvist

Nisse Larsson

Hundgöra för brandmännen

Trelle speciellt brandbenägen.

Lite svedd på bakbenen

har han ofta blivit, men inte

så mycket mer.

– Vi har ibland använt 25

liter vatten, som mest kanske

200 liter.

Trelle var över fem meter

hög och i trä. Trähunden

blev ännu mer uppmärksammad

när Lars Vilks skiss av en

Brandbenägen rondellhund med ansikten

vovve.

liknande profeten Muhammeds

publicerades i Nerikes

Allehanda. Men brunnit hade

hunden gjort redan tidigare.

Att Trelle gått till de sälla jaktmarkerna

innebär en brandrisk mindre. Bra

att hunden är borta alltså?

– Sett till att vi slipper åka dit är det

bra att hunden är borta. Dess utseende

har jag inga synpunkter på, säger Torbjörn

Weber.

Fotnot: Konstnären Lars Vilks är mer

känd för konstverket Nimis på Kullaberg.

n n n Staffan Wennerstad brandman i Ekerö, är en rask herre. Blev åtta i Stockholm

halvmarathon och vann därmed SM-guld för brandmän. 1.10,48 på 21

kilometer, inte illa.

Ska man cykla ut? Kenneth Lager

hittade den här nödutgången

i Linköping. Kan bli problem att

ta sig ut. Foto: Kenneth Lager

Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten

(KBM) ersätts den 1 januari 2009

av en ny samlad myndighet mot olyckor

och kriser. Det beskedet kom i budgetproppen,

närmare detaljer får vi i en annan proposition

senare. Det regeringsförslaget ska grundas på

Mats Sjöstrands utredning ”Alltid redo!” och en

sammanvägning av 199 remissyttranden.

Utredaren av den nya myndigheten (Sjöstrand)

är tillika generaldirektör för Skatteverket, en

myndighet som också

lämnat remissvar. Det

svaret är en häpnadsväckandeinkompetensförklaring

av KBM. Visserligen

inte undertecknad av Sjöstrand

själv, men säkerligen

godkänd, ja förmodligen

också dikterad.

Så nog är det märkligt

att samme Sjöstrand i sin

utredning inte framförde någon kritik i närheten

av salvan i remissyttrandet. Det känns som en

hämndaktion på KBM och dess expert i utredningen,

stabschefen Fredrik Hassel. Han skrev ett

särskilt yttrande till utredningen, där många av

Sjöstrands förslag och slutsatser sågades.

Jag tycker att Sjöstrands personliga vendetta

mot KBM i Skatteverkets remissvar liknar sandlåda.

Det förtar en del av Sjöstrands och därmed

hela utredningens seriositet.

Stor oro för framtida utbildningen

Nästan alla remissinstanser ställer sig bakom

förslaget att bilda en ny myndighet. En viktig

fråga för Räddningsverket är att ledningen måste

finnas på samma ort som kärnverksamheten.

Endast några få remissinstanser, utöver de som

skriver i egenintresse, har lämnat synpunkter på

organisering och lokalisering av nya myndigheten.

Kanske är det så självklart att ledning och

kärnverksamhet ska finnas på samma ort att det

inte behöver kommenteras.

Mer angeläget för många av remissinstanserna

än myndighetens lokalisering är den framtida

utbildningen av räddningstjänstens personal.

Särskilt förslaget att privata aktörer ska ta över

stora delar av Räddningsverkets utbildning oroar

kommunerna. Likaså är många bekymrade över

att staten ska vältra över kostnader på kommunerna

för den framtida utbildningen. Oron är stor

att de föreslagna förändringarna ska leda till en

kompetenssänkning hos räddningstjänsten och

att det blir ännu svårare att rekrytera deltidsbrandmän.

Den oron är befogad. Det känns som

om utbildningsfrågan behöver utredas igen.

n n n Försvarsminister Mikael Odenbergs oväntade

avhopp fick också till följd av att det blev byte

på den viktiga posten som statssekreterare, den i

frågan om ny myndighet mycket väl

insatte HG Wessberg försvann. Var

det av lojalitet till Odenberg – eller

tänker Reinfeldt göra Wessberg

till den nya myndighetens chef?

n n n I förra numret hade Sirenen

ett reportage om att Visby

kommun inte vill prioritera

brandskyddet i den unika

gamla bebyggelsen innanför

ringmuren, klassad

som ett världsarv. Kommunledningen

tycker

inte att det behövs.

”Det har ju gått bra

hittills”, kommenteradekommunalrådet

Lars Struts.

Flera Sirenen-lä-

sare har reagerat på

detta uttalande. Som

ansvarig politiker kan

man inte bara stoppa

huvudet i sanden!

Märklig

personlig

vendetta

Sista ordet

från Stig Dahlén

Sirenens chefredaktör

Tyck till om kolumnen!

e-post: stig.dahlen@srv.se

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som

framförs i denna kolumn är hans personliga och har

inget med Räddningsverkets ståndpunkter att göra.


Posttidning B

Returadress:

L 257

651 80 Karlstad

Räddningsverkets tidning

Nr 6 • Oktober 2007

Premiärturen avklarad. Bjarne Isaksson, brandmästare och pilot, har ägnat sex år åt att restaurera det tvåsitsiga flygplanet som vid inköpet var en rishög. Nu packar han

snart fiskegrejerna och flyger till fjälls.

Pilot på hemmaplan

GÄLLIVARE. Filter från en köksfläkt. En

konservburk och en fönsterhissmotor

från en Toyota.

Att bygga flygplan är ett kreativt

arbete.

De flesta har bilen i garaget. Bjarne Isaksson,

brandmästare i Gällivare och pilot,

har flygmaskiner.

I sex år har han restaurerat en enmotorig

flygmaskinen, av typen Piper. Han

köpte det tvåsitsiga Super Cub-planet

(från 1967) i uruselt skick, och bygget har

krävt ett minst sagt kreativt problemlösande.

– Planet var långt ifrån flygvärdigt. Jag

fick plocka isär hela maskinen, riva av den

gamla duken och sedan svetsa ihop alla

delar på nytt, säger Bjarne Isaksson, 57,

som enligt arbetskamraterna är en kombination

av bysmed och tekniskt snille.

Nu har flygmaskinen taxat ut från bilgaraget

och fått plats i hangaren på Gällivares

flygfält.

– Jobbigast har varit att skrapa bort all

gammal färg och rost på alla rör i flygplanskroppen.

Nu är den omdukad, vilket innebär att

hela skrovet klätts in med ny duk som de-

Grundligt arbete. Skrovet förstärktes

med några extra rör, för att stå emot

bättre vid eventuell omild landning.

cimeter efter decimeter sträckts, limmats

och värmts på med hjälp av ett vanligt

handstrykjärn.

– Nu är den spänd som en fiollåda, säger

Bjarne.

Han har också passat på att utveckla och

förbättra vissa funktioner i planet.

Från början styrdes exempelvis klaffar

och trimroder manuellt med hjälp av en

spak och vev kopplad till en vajer. Numera

är de motordrivna – med hjälp av en motor

till en fönsterhiss från en Toyota han

hittat på bilskroten.

Han har satt in en större flygplansmotor

än tidigare, som nätt och jämt får plats

innanför skrovet.

205 hästkrafter under huven i stället för

150 som fanns i originalet.

Det var lite trixigt. Tändsystemet, som

för övrigt hämtats från en Suzuki motorcykel,

fick placeras i en vanlig konservburk.

Som luftintag har han monterat ett filter

från en ordinär köksfläkt.

Planet håller en hastighet på 180 kilometer

i timmen, kan flyga i fyra timmar

och dricker 40 liter bränsle i timmen.

Super cuben är fjärde flygmaskinen han

haft i sin ägo.

Bjarne Isaksson har flugit i 27 år och

är lugn som en filbunke. Med 700 flygtimmar

i ryggen rubbas man inte i första

taget.

Inte ens när han var illa ute och tvingades

nödlanda på en istäckt sjö när flygmotorn

havererat.

– Lite ökad puls fick jag väl, men det hela

var ganska odramatiskt. Motorn stannade,

men jag hade skidor på planet och

kunde glida ner på snön. Sen ringde jag

efter hjälp och blev hämtad med skoter,

berättar han.

Det är inte första gången han monterar

ihop ett flygplan.

– För några år sedan köpte jag och svågern

en flygplansbyggsats från USA som

vi satte ihop.

Efter monteringen flög han under några

år avancerade uppvisningsflygningar.

Men loop och spin är inget för den

nyrestaurerade Super Cub:en. Beroende

på årstid kan han välja att ha

flottörer(landningsställ för vatten) eller

skidor på flygmaskinen.

– Det här är en bush-maskin som tar

mig ut i fjällvärlden, när jag ska ut och

fiska öring och röding i någon fjällsjö i

vinter.

Äntligen färdig efter sex år, är du trött

på att bygga maskiner nu?

– Nej, absolut inte. Jag gillar att åka

motorcykel också. Så nu har jag börjat

bygga en trike, en trehjulig motorcykel,

avslutar han.

KATARINA SELLIUS

More magazines by this user
Similar magazines