Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

10 nyheter Sirenen Nr 6 • Oktober 007 Det farliga godsets vägar Sträckan Köping-Västerås är hårdast belastad i landet av farligt gods. Det visar flödesstatistik som Räddningsverket beställt av SCB. – Vi hoppas siffrorna ska ge kommuner och länsstyrelser en uppfattning om vilken typ av farligt gods som passerar under en månad, säger Camilla Oscarsson, Räddningsverket. För första gången någonsin har mätning skett av alla fyra transportslag. Det gav följande månadssiffror: 1,3 miljoner ton farligt gods på väg 208 000 ton på järnväg 154 000 ton till sjöss 28 ton med flyg Resultaten är inga absoluta tal av mängden transporter. Dels har mätningen skett under en månad, dels har inte alla tillfrågade svarat på enkäten. Transittrafik som passerar genom landet finns heller inte med i statistiken. Att mängden farligt gods till sjöss inte är större beror på att tankfartyg inte ingick i undersökningen. – Siffrorna får inte tas som den absoluta sanningen. Men svarsfrekvensen är bra, resultatet en tendens, säger Camilla Oscarsson. Mätningarna gjordes under september 2006 och transportföretagen har svarat på vilken typ av gods och vilken mängd man transporterar, var transporten började och slutade samt transportvägen. n n n Undersökningen av transporter av farligt gods gjordes september månad 2006. Mätningen innehåller en mängd fakta, bara för transporter på väg är 35 000 uppgifter inlagda. I kartläggningen redovisas det farliga godset per transportslag. I tabeller finns totala mängden farligt gods, men också farligt gods per klass. Räddningsverket har tidigare gjort mätningar av transporter på väg 1994 och 1998, samt av transporter på järnväg 1996. Svaren visar inte överraskande höga belastningar kring exempelvis Köping som har stora kemindustrier samt där det finns oljedepåer. Totalt har cirka 80 procent av företagen svarat. – Ett av de största företagen har inte deltagit, men den transporterar kanske inte så mycket farligt gods. Däremot är samtliga petroleumföretag med. Undersökningen ger dock inget svar på hur intensiv trafiken är. – Om ett företag transporterar 100 ton mellan två orter vet vi inte hur många transporter som krävs för att klara av det. Brandfarlig vätska (exempelvis bensin, diesel, eldningsolja och flygfotogen) står för 70 procent av farligt godstransporterna på väg. I samma veva som undersökningen gjordes ändrades transportrutten för flygfotogen till Arlanda. – Därför gjordes en mätning av just de transporterna under oktober månad. Tidigare gick transporterna på väg från Loudden i Stockholm till Arlanda, men från oktober kom drivmedlet till hamnen i Gävle och går nu med järnväg till Arlanda. – 48 000 ton flygfotogen fraktades under oktober. Det är av intresse att veta även i Uppsala, där spåret passerar genom stan. De siffror som redovisas är de faktiskt redovisade, cirka 80 procent. Det görs alltså ingen statistisk skattning av totala antalet transporter under en månad. Därför görs heller inga jämförelser med de tidigare mätningarna. 1998 noterades 990 000 transporter på väg per månad, nu 1,3 miljoner. Men om det innebär en ökning vet man inte, eftersom svarsfrekvensen var högre den här gången. Farligt gods som transporteras under en månad – antal ton Klass väg järnväg båt flyg 1 explosiva ämnen och föremål 1 100 0,1 4 532 0,391 2* gaser 1 340 2.1 brandfarliga gaser 25 047 23 178 807 0,002 2.2 icke brandfarliga eller giftiga gaser 80 736 814 3 405 0,557 2.3 giftiga gaser 166 7 750 690 0 3 brandfarliga vätskor 959 953 112 370 50 542 2,3 4.1 brandfarliga fasta ämnen 3 630 147 1 297 0,42 4.2 självantändande ämnen 429 120 151 0,181 4.3 ämne som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt m vatten 753 2 385 1 534 0 5.1 oxiderande ämnen 8 820 25 039 35 362 0,002 5.2 organiska peroxider 46 213 1 777 0,004 6.1 giftiga ämnen 1 694 2 721 8 016 0,061 6.2 smittförande ämnen 1 819 0 0 0,002 7 radioaktiva ämnen ** 27,5 327 0 8 frätande ämnen 172 767 20 966 25 009 4,747 9 övriga farliga ämnen o föremål 123 163 12 580 19 913 19,964 Totalt 1 380 124 208 311 154 702 28,882 * Där delklassen inte är känd redovisas som klass 2. ** Finns ej redovisat efter vikt, endast antal kollin. Det var för övrigt länsstyrelsen i just Uppsala som bad regeringen att Räddningsverket skulle göra nya mätningar av transportflödet. Det blev ett regeringsuppdrag och Räddningsverket gav jobbet till SCB (Statistiska centralbyrån). En uppgift som Räddningsverket skulle vilja ha från länsstyrelser och kommuner är hur många uppställningsplatser, eller rastplatser om man så vill, för farligt gods-fordon det finns efter våra vägar. – Den allmänna uppfattningen bland företagen är att de är för få. Konsekvensen av det är sannolikt att chaufförer av farligt gods använder allmänna rastplatser eller liknande när de behöver stanna. PER LARSSON Camilla Oscarsson Fakta Flödesstatistik Resultat från de olika transportslagen i mätningen. Vägtrafik 1,3 miljoner ton farligt gods. 3 915 företag (81 procent) är med i undersökningen. De som transporterar små mängder (ej har orange skylt) är inte tillfrågade. För många vägtransporter saknas besked om vilket vägval man gjort mellan två orter. Med hjälp av ett ruttplaneringssystem, som visat sig stämma till 80 procent, har dessa uppgifter lagts in. Mest farligt gods september 2006: Sträckan Köping-Västerås 165 000-200 000 ton. Sjötrafik 154 000 ton farligt gods. 12 sjörederier (67 procent) medverkar. Tankfartyg räknas inte. Definition av farligt gods är att det är förpackat. Även utländska hamnar i Östersjöregionen finns med i statistiken, förutsatt att transporten Farligt gods vägtrafik September 2006 antal ton antingen avgår från eller anländer till svensk hamn. Mest farligt gods september 2006: Göteborgs hamn 20 000 ton (lastat och lossat). Järnvägstrafik 208 000 ton farligt gods. 16 företag (87,5 procent), plus uppgifter i databas ingår. Mest farligt gods september 2006: Gävle-Arlanda 50 000- 60 000 ton (oktober ingår i beräkningen). Flygtrafik 28 ton farligt gods. 46 speditörer (78 procent). Mängden farligt gods är i sammanhanget marginell. Bara sex flygplatser har sänt eller tagit emot farligt gods, därav hade Jönköping 2 kilo och Norrköping 15 kilo. Sturup och Arlanda hade 93 procent av transporterna. Mest farligt gods september 2006: Sturup 15,8 ton. Flödet av farligt gods kan ses på en Gis-funktion på www.raddningsverket.se
Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyheter Utredning föreslås Varning via SMS Varning till mobiltelefoner inom begränsade geografiska områden kan bli verklighet. Räddningsverket vill utreda möjligheterna. – Vi föreslår en utredning om införande av ett landsomfattande varningssystem via mobiltelefon, säger Lars Olsson Räddningsverket. Det ska ses som ett komplement till VMA, viktigt meddelande till allmänheten. Fler ska kunna nå allmänheten via VMA. Det föreslås i en utredning som Räddningsverket lämnat till regeringen. – Vi vill att VMA ska kunna användas i flera situationer inom krishantering, säger Mats Oscarsson, Räddningsverket. Det har i princip varit förbehållet räddningstjänst och polis att få ut budskap via VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) i radio och TV. – I framtiden kan det också vara chefen för krisledningsnämnden eller miljö- och hälsoskyddschefen i kommunen som vill få ut ett meddelande. Utredningen föreslår att VMA behålls i två nivåer: 1 Varning – kravet för att gå ut med varning är att livsfara föreligger. 2 information – möjlighet att ge råd och rekommendationer. Svenska medborgare utomlands ska kunna larmas inom sex timmar. Det handlar om ”VMA” i mobiltelefonen. Räddningsverket har, tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten, haft ett regeringsuppdrag att redovisa möjligheter för varning till allmänheten via mobiltelefoner. Myndigheterna föreslår framför allt två åtgärder. n Svenskar utomlands ska kunna varnas via SMS. n Medborgare i Sverige som har svårt att reagera på varning via VMA-systemet, radio och TV ska kunna beställa en tjänst som varnar i mobiltelefon. – Tas beslut om upphandling av tjänsterna kan systemet fungera inom ett halvår. Tekniken finns redan, säger Håkan Marcusson, Räddningsverket. Förslaget innebär att SOS- Alarm blir förmedlare för ut- Med ett sådant system skulle man kunna skicka SMS till alla mobiltelefoner inom ett specifikt område, exempelvis en stadsdel vid ett giftigt utsläpp. – Det är inte möjligt i dag. Vi kan tala om var ett mobilnummer befinner sig, men vi kan inte vända på det och tala om vilka mobilabonnenter som finns i ett visst område. Det skulle kräva manuell genomsökning av aktuella basstationer och ta minst ett dygn innan vi fått tag Nivå två kan handla om strömavbrott, teleavbrott, eller andra störningar i viktiga samhällsfunktioner. Det är på denna nivå som fler får behörighet att använda VMA. – Frågan är hur omfattande ett teleavbrott ska vara för att det ska anses rimligt att gå ut med information i radio och TV. Hur många hushåll ska vara drabbade? Det blir en fråga som måste diskuteras grundligt, bland annat med regeringen och programbolagen, säger Mats Oscarsson. VMA kommer att gå ut i alla Sveriges Radios kanaler, i de kommersiella radiokanalerna och i TV-kanalerna 1-6 och 8-9. Naven i verksamheten är SOS- Alarms regionala larmcentraler som sköter kontakten med de som vill sända ett meddelande. Sveriges Radio ansvarar för sändning i de egna kanalerna och för skickande av varningen och att avtal tecknas mellan SOS och teleoperatörerna (Telia, Tele2, Telenor och 3). I praktiken skulle det innebära att när ansvarig svensk myndighet vill skicka ut en varning kontaktas SOS-Alarm, vilka i sin tur begär att operatörerna tar fram telefonnumren till de svenskar som befinner sig i det aktuella landet. Den uppgiften finns eftersom operatören får registrering när en mobiltelefon med svenskt abonnemang kopplar upp sig till en annan operatör utomlands. – Det som krävs är en arbetsinsats från operatören att ta fram telefonnumren. Det klarar man inom sex timmar. Tsunamin i Thailand och kriget i Libanon är exempel då svenska medborgare informerades via SMS utomlands. Men då fanns inga färdiga rutiner. Under Tsunamin kontaktade UD operatö- i alla nummer. Då är det redan för sent att varna, säger Håkan Marcusson, Räddningsverket. Med stora investeringar kan det dock bli verklighet, men det kräver systemet Cell Broadcast (CB) som är dyrbart. I Holland pågår dylik utbyggnad, där delar staten och operatörerna på kostnaderna. – CB har inte samma begränsningar som konventionell SMSteknik, säger Lars Olsson. Fler ska använda VMA distribution till övriga radio- och TV-kanaler. När fler kan använda VMA för att skicka ut meddelande, finns risken för missbruk? – Det nya systemet kräver tydliga listor över vilka som har behörighet att gå ut med meddelanden, och att dessa listor uppdateras ofta. Kommer lyssnarna att anhopas med VMA? – Det tror jag inte. Vi brukar ha runt tio VMA per år och jag gissar att ökningen blir marginell. Räddningsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram förslaget tillsammans med Krisberedskapsmyndigheten,Styrelsen för psykologiskt försvar, SOS- Alarm och Sveriges Radio. – Om regeringen ger oss i uppdrag att genomföra det vi föreslagit, då kan det nya systemet träda i kraft vid årsskiftet, säger Mats Oscarsson. PER LARSSON VMA utomlands i mobilen rerna som började leta svenska abonnemang aktiva i Thailand. Det tog ett dygn innan listorna fanns. Svenskar som har svårt att ta till sig varningar här hemma, exempelvis döva, ska kunna anmäla sig till en tjänst som ger varning i mobiltelefonen. – Det handlar främst om varningar och information från myndigheter. Men vi ska komma ihåg att det inte finns någon garanti för när ett SMS når fram, eller att det kommer fram överhuvudtaget. Därför ska systemet ses som ett komplement, säger Marcusson. Staten betalar införande och drift av systemet. Men förslaget innebär även andra kostnader, exempelvis kostnaderna vid utskick. Vem ska betala det? – Det är inte sagt i vårt förslag. PER LARSSON 11 Fyra kommuner bildar svensk-norsk räddningstjänst? Strömsunds och Krokoms kommuner funderar på att tillsammans med sina norska grannar Lierne och Röyrvik riva gränsen och utveckla samarbetet. Syftet är utveckling, behålla servicen och minska avfolkningen. En av de förvaltningar där ett intimt samarbete nämns är räddningstjänsten. Det diskuteras rent av gemensamma förvaltningar. Men Strömsund och Krokom ingår i dag i förbund med Östersund. – Det här kan tolkas som att man vill bryta sig ur förbundet, men det vet jag inte, det tror jag blir svårt, säger P-O Eriksson, kommunchef i Strömsund. Han tror att det i stället handlar om att fördjupa samarbetet över gränsen. Räddningstjänsterna har redan samarbetsavtal över gränsen vid insatser. Försäkringsbolag sponsrar deltidskår Deltidskåren i Bodafors har fått en efterlängtad GPS till sin släckbil – av försäkringsbolaget Länsförsäkringar. Bodafors hör till Höglandets räddningstjänstförbund. De åker på 60 larm om året och behovet av en GPS i bilen har funnits länge. Problemet var pengabrist, räddningstjänsten hade inte råd och kostnaden på drygt 20 000 kronor var för häftig för deras egen fikakassa. – Då ringde vi Länsförsäkringar och frågade om de ville sponsra oss. De har ju allt att vinna på att vi kommer fram snabbare och gör vårt jobb. Varje minut vi är sena, kostar försäkringsbolagen pengar, säger deltidsbrandman Jan Karlsson. – Är det larm i Bodafors har vi förstås tillräcklig lokalkännedom. Men de flesta larm gäller passning i Nässjö och Vetlanda när heltidsstyrkorna ryckt ut. Där är vi inte lika hemma och hittar inte lika bra om vi får ett larm, utan har fått stödja oss på papperskartor. Ändå förväntas de vara framme lika kvickt och göra samma insats som heltiden. – Vi har haft minst en incident där vi fick övertändning, vi kom några minuter för sent när vi hade svårt att hitta. I det läget hade en GPS garanterat gjort nytta, säger Jan Karlsson. Försäkringsbolaget tände på idén och nu sitter en GPS monterad i släckbilen, samt en hållare även i förstainsatsbilen. Fortsatt bra trend för SMO-studenter 87 procent av de som i våras tog examen från utbildningen i skydd mot olyckor (SMO) har fått jobb inom området risk och säkerhet. De allra flesta (80 procent) har få jobb inom kommunal räddningstjänst. Totalt har 97 procent av eleverna fått jobb. Det visar en telefonenkät som Räddningsverket gjort. Totalt har fem kullar lämnat Räddningsverkets skolor sedan utbildningen startade. Ett år efter examen (kortare tidsaspekt för de två senaste kullarna) har 88 procent arbete. Av den senast utexaminerade kullen svarar 85 procent att de som helhet är nöjda med utbildningen. Mest nöjda är kvinnorna (95 procent). 372 elever har intervjuats, 25 procent av dem anser att utbildningen kan bli effektivare. Antingen genom kortare kurstid eller genom att öka studiemängden. De allra flesta har genomfört anställningstest vid räddningstjänster, vilket tyder på målmedveten yrkesinriktning. 92 procent av männen och hälften av kvinnorna har klarat de fysiska testerna. Träff för kvinnliga brandmän Den 7-8 november hålls en nätverksträff för heltidsanställda kvinnor i utryckningstjänst inom räddningstjänsten. Träffen hålls i Örebro och arrangeras av Bo Johansson, förman vid Nerikes Brandkår, tillsammans med Räddningsverket. Hur är det att vara kvinna och brandman i Sverige? Hur ska räddningstjänsten bli mer jämställd och yrket brandman ett naturligt val också för kvinnor? På programmet: föreläsning, workshop, erfarenhetsutbyte och diskussioner. Bland annat deltar genusforskarna Hanna Glans och Bettina Rottner (som skrivit boken Bära slang som en man, som kan beställas via Räddningsverkets publikationsservice). Anmälan senast 25 oktober till Bo Johansson. Tel: 0734-23 33 05 eller e-post: 58@nerikesbrandkar.se. Antalet tjejer som väljer brandmannayrket ökar stadigt, men är fortfarande oerhört få. Av totalt 5 100 heltidsbrandmän är ett 60-tal kvinnor.
Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning Nr 6 •
Page 3 and 4: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nya my
Page 5 and 6: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nya my
Page 7 and 8: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyhete
Page 9: a Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyhe
Page 13 and 14: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 report
Page 15 and 16: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 report
Page 17 and 18: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 intern
Page 21 and 22: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 portr
Page 23 and 24: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 samhä
Page 27 and 28: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 sirene
Page 29 and 30: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 erfare
Page 31 and 32: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 ordet
Page 33 and 34: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 ordet
Page 35 and 36: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 platsa
Page 37 and 38: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 platsa
Page 39 and 40: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 efters

Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?