Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7
Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7
Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 6 • <strong>Oktober</strong> 007 sirenens räddningsskola<br />
Omhändertagande<br />
av skadad<br />
När någon skadats av elektricitet<br />
gäller det att agera snabbt,<br />
men med stor försiktighet.<br />
n Första åtgärden är alltid att<br />
om möjligt bryta strömmen. Går<br />
inte detta, försök dra undan den<br />
skadade med en isolationsstång.<br />
Tänk på din egen säkerhet.<br />
n Larma ambulans, om det inte<br />
redan är gjort.<br />
n Åtgärder enligt LABCDE:<br />
Kontrollera andning och puls,<br />
blödning och andra yttre skador<br />
samt chockförebyggande<br />
åtgärder.<br />
Yttre brännskador orsakade<br />
av elektricitet behandlas som<br />
vanliga brännskador.<br />
Vid mycket höga strömstyrkor<br />
bränns kroppen sönder invändigt.<br />
Mindre strömstyrkor kan<br />
orsaka hjärtflimmer eller hjärtstopp.<br />
Det kan räcka med en<br />
elstöt från ett vanligt vägguttag.<br />
Sätt då in HLR tills ambulanspersonal<br />
anländer.<br />
Går det inte så långt som till<br />
hjärtproblem kan en skadad<br />
drabbas av kramper och falla<br />
ihop på marken. Krampen försvinner<br />
när personen kommit<br />
loss. Kontakta alltid sjukvården,<br />
även om olyckan inte verkar<br />
allvarlig.<br />
Livsviktiga avstånd<br />
Vid larm om brand eller<br />
olycka i elanläggning är<br />
det viktigt att vinna tid.<br />
Redan under framkörning<br />
bör man undersöka<br />
om spänningen går att<br />
bryta, skaffa information<br />
om spänningsnivå och<br />
utifrån denna bedöma<br />
närområde samt undersöka<br />
om driftspersonal<br />
snabbt kan komma till<br />
anläggningen.<br />
Närområde<br />
Vid räddningsinsats<br />
på en elanläggning är<br />
risknivån för personskador<br />
hög. Det kan handla<br />
om giftiga brandgaser,<br />
explosioner och personskador från<br />
elektrisk ström. Därför ska styrkan alltid<br />
bära komplett skyddsutrustning, inklusive<br />
andningsskydd.<br />
Närområdets gränser är viktiga att känna<br />
till. För detta finns en tabell, som bör medföras<br />
i ledningsfordon och släckbil. Avståndet<br />
räknas mellan kroppsdel eller utrustning till<br />
elanläggningens spänningsförande del.<br />
Man fastställer närområdet utifrån den<br />
högsta spänningsnivån på anläggningen.<br />
Givetvis måste man exakt veta var den<br />
spänningsförande delen finns. Närområdets<br />
yttre gräns är en säkerhetsgräns som<br />
räddningspersonal inte ska överträda.<br />
Nya EU-harmoniserade avstånd gäller<br />
från 1 juli <strong>2007</strong>. De överensstämmer i stort<br />
med den tidigare svenska reglerna. Några<br />
exempel (avrundande värden):<br />
Spänning Närområde<br />
10 kilovolt 1,2 meter<br />
30 kilovolt 1,4 meter<br />
50 kilovolt 1,6 meter<br />
70 kilovolt 1,8 meter<br />
220 kilovolt 3,0 meter<br />
400 kilovolt 4,0 meter<br />
Livräddning –<br />
driftpersonal ej på plats<br />
l Går liv att rädda?<br />
l När kommer driftpersonalen?<br />
l Närområde/säkerhetsavstånd<br />
l Tillräcklig sikt?<br />
l Materiel: Andningsskydd, släckmedel,<br />
isolationsstång, lina, med<br />
mera<br />
l Instruktion till brandmännen<br />
l Riskbedömning<br />
Denna eller motsvarande checklista samt avståndstabeller bör finnas i såväl ledningsfordon som släckbil. Insatser till elanläggningar<br />
är ovanliga, därför är det lätt att rutiner faller i glömska. Viktigt är att redan under framkörning undersöka om och hur<br />
strömmen kan brytas och om och när driftspersonal kan komma till platsen.<br />
Säkerhetsavstånd<br />
Pulver, CO2 1,5 m upp till 50kV<br />
Vatten (spridd) 3 m upp till 130kV, 5 m där över<br />
Vatten (sluten) 10 m alla spänningar, max 14 mm strålrör<br />
Vid akut livräddningsinsats ska godkänd<br />
isolationsstång användas. Den är i glasfiber<br />
och ser ut som en gammaldags båtshake.<br />
Stången finns i alla kommuner som<br />
har beredskap för räddningsfrånkoppling.<br />
Alla andra kommuner borde också ha en<br />
sådan stång. Det är en liten investering,<br />
men viktig. Elektricitet som kan leda till<br />
elskador finns i alla kommuner så stången<br />
kan alltid komma till användning.<br />
Säkerhetsavstånd<br />
Vid brand i elanläggning ska släckinsats<br />
normalt inte påbörjas förrän anläggningen<br />
är frånkopplad och jordad. Detta<br />
meddelas av elbolagets driftspersonal.<br />
En faktor att räkna med är automatisk<br />
återinkoppling, en funktion som finns för<br />
att undvika driftsstörningar. Automatiken<br />
testas några gånger, innan den slås av. Endast<br />
bolagets driftspersonal kan ge besked<br />
om när anläggningen är säkrad. Samma<br />
gäller vid nedfallen kraftledning.<br />
För räddningsfrånkoppling vid järnvägsolyckor<br />
gäller särskilda förhållanden<br />
(läs mer i bland annat <strong>Sirenen</strong>s räddningsskola<br />
nummer 2/06).<br />
Elsäkerhet vid räddningsinsats<br />
Att tänka på under framkörning:<br />
l Kontroll om spänningen går att bryta<br />
l Spänningsnivå – närområde – säkerhetsavstånd<br />
l Begäran att driftpersonal ska komma till platsen<br />
l Övrig info<br />
Livräddning –<br />
driftpersonal på plats<br />
l Experthjälp – vad är farligt?<br />
l Är anläggningen ofarlig?<br />
l Vägvisning ”revitox”<br />
l Kan anläggningen göras ofarlig?<br />
l Närområde/säkerhetsavstånd<br />
l Tillräcklig sikt?<br />
l Materiel: Se rutan till vänster!<br />
l Instruktion till brandmännen<br />
l Riskbedömning<br />
Om brandsläckning trots allt måste påbörjas<br />
innan driftspersonal är på plats och<br />
anläggningen frånkopplats och jordats<br />
ska det ske med stor försiktighet, utan att<br />
gå in i anläggningen, och på minst angivna<br />
säkerhetsavstånd. Exempel:<br />
Släckmedel meter<br />
• Vatten spridd stråle 130 kilovolt 5<br />
• Vatten sluten stråle < 400 kilovolt 10<br />
• Pulver och koldioxid < 50 kilovolt 1,5<br />
Vid brand i transformator är det oftast<br />
olja som fattat eld, men även kablar kan<br />
brinna. För att släcka kan skum användas.<br />
Sprutas vatten i den brinnande oljan bildas<br />
ånga som kan förvärra branden.<br />
Brinner det inne i ett ställverk ska släckinsats<br />
inte påbörjas förrän anläggningen<br />
är spänningslös och jordad. Överväg därefter<br />
val av släckmedel. Skum eller vatten kan<br />
användas. Kolsyra släcker utan att smutsa<br />
ner. Pulver är effektivt, men kan förstöra<br />
känslig apparatur och utrustning samt<br />
leder till ökade behov av sanering.<br />
Stegspänning<br />
Om en kraftledning gått av och fallit ner<br />
kan marken spänningsättas inom en radie<br />
på cirka tio meter. Livsfarligt att beträda.<br />
Här gäller avspärrning och kontakt med<br />
ledningsägaren.<br />
Vid insatser där skog ramlat över ledningar<br />
och vid markbränder under kraftledningar<br />
gäller det också att tänka sig noga<br />
för. Värmen från en gräs- eller slybrand under<br />
en kraftledning kan få ledningarna att<br />
utvidga sig och hänga ner mer. Detta måste<br />
räddningsledaren vara observant på.<br />
I stormfälld skog ska alltid elledningar<br />
som fallit ner helt eller delvis betraktas som<br />
strömförande, till motsatsen är bevisad.<br />
FAKTA: BJÖRN FAHLÉN<br />
TEXT: STIG DAHLÉN<br />
Brand ej livräddning<br />
l Invänta driftpersonal, eventuellt<br />
förhindra brandspridning<br />
l Instruktion till brandmännen<br />
l Riskbedömning<br />
Läraren<br />
7<br />
Lär mer<br />
Dessa två sidor ger enbart<br />
en översiktlig presentation<br />
av elrisker i samband med<br />
räddningstjänst. Ett sätt att<br />
bli bättre förberedd för insatser<br />
är att göra studiebesök på<br />
elanläggningar i kommunen.<br />
Studiebesöken bör innehålla<br />
fakta om anläggningarna,<br />
spänningsnivåer, kontaktvägar<br />
vid insats, speciella risker,<br />
fasta brandsläckningsanordningar,<br />
angreppsvägar och<br />
byggnadstekniskt brandskydd.<br />
Besöket bör resultera i<br />
att man tar fram en insatsplan<br />
för större anläggningar.<br />
Räddningsverkets skolor<br />
har för närvarande inga<br />
specialkurser om elrisker,<br />
men ämnet finns med i SMOutbildningen<br />
och i utbildningen<br />
av befäl. Kårer med<br />
nyutbildad personal rekommenderas<br />
ta vara på denna<br />
resurs i internutbildningen.<br />
Vill du veta mer, kontakta<br />
Björn Fahlén alt. Lars Engström,<br />
Räddningsverket,<br />
Skövde, tel 0500-46 40 30<br />
eller Ingvar Hansson, tel 054-<br />
13 50 00.<br />
Namn: Björn<br />
Fahlén<br />
Ålder: 54<br />
Bor: Skövde<br />
Yrkes-<br />
bakgrund:<br />
Installationselektriker,sjuksköterska,<br />
sedan1990 lärare vid Räddningsverket,<br />
Skövde.<br />
Fritid: Motorcykeln, snickra.