Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

6 nyheter Sirenen Nr 6 • Oktober 007 Kommunerna tvingas ta hänsyn till klimathotet Det ska stå kommunerna dyrt att planera fel och ge grönt ljus för byggen i områden med översvämningsrisk. Det slår Klimat- och sårbarhetsutredningen fast i sin rapport som presenterades 1 oktober. Klimat- och sårbarhetsutredningen Fler översvämmade källare, fler skyfall och utsläpp av avloppsvatten. Det är några av de problem som kommer att bli ännu större i framtiden till följd av klimatförändringar. Liksom ras och skred, förorenade vattentäkter, stigande havsnivå och medeltemperatur samt extrema värmeböljor. – Vi måste på allvar börja anpassa Sverige till ett förändrat klimat. Risken för översvämningar, ras, skred och erosion ökar på många håll, det kommer att krävas kraftfulla förebyggande åtgärder, säger Tom Hedlund, som är huvudsekreterare i Klimat- och sårbarhetsutredningen. Utredningen, som förra hösten lämnade ett delbetänkande, har haft till uppgift att kartlägga vad som krävs för att Sverige ska slippa naturkatastrofer och förödelse i klimatförändringens spår. – Vissa åtgärder är det bråttom med. I hög grad gäller det att förhindra att nya bostäder och annan infrastruktur byggs där risken för översvämning eller ras och skred är stor. Den fysiska planeringen bör anpassas efter de framtida riskerna, och ansvaret måste läggas på kommunerna och den enskilde. En inventering som länsstyrelsen i Västra Götaland genomfört, visar att kommunerna struntar i klimatvarningar. Endast var tredje av de 49 kommunerna har tagit tillräcklig hänsyn till riskerna med sjönära byggande. En av de kommuner som länsstyrelsen är kritisk mot är Mariestad, som planerar nya bostäder för 800 personer på en pir i hamnen. På vilket sätt ska den här utredningen väcka kommunerna och få dem att ta klimathotet på allvar? – En skärpning av Plan- och bygglagen pågår redan där man tvingar kommuner att ta hänsyn till riskerna för översvämningar och erosion i sina översikts- och detaljplaner från och med 2008. Vi föreslår ytterligare skärpning så att det blir tydligt att ras- och Vanligare syn i framtiden.Här exemplifierat med översvämningarna i Arvika. Klimat- och sårbarhetsutredningen sätter press på kommunerna att väga in risker för framtida naturolyckor, innan de ger bygglov. Med vetenskapligt stöd slår utredningen fast att Sverige kraftigt kommer påverkas av klimatförändringar. Foto: Per Larsson skredrisker vägs in vid bygglovsansökningar. Och att man ska kunna ställa krav i detaljplanen på säkerhetshöjande åtgärder, säger Hedlund. – Sen tror jag medvetenheten har ökat mycket, klimathotet diskuteras ständigt i media. Men det blir förstås ett problem för kommuner som redan har planer färdiga och trycket från folk som vill bo nära vatten. Men kommunerna har ett ansvar för att medborgarna bor säkert. Det ska bli dyrare att bygga fel. För att öka kommunens ekonomiska ansvar för konsekvenserna av att bygga på översvämnings- och skredkänsliga områden, föreslås en förlängning av preskriptionstiden för skadeståndsansvaret från 10 till 20 år. Ytterligare en signal om att kommunerna bör tänka efter före när det gäller sjönära byggande, är förslaget att inte ge statsbidrag till förebyggande insatser för byggnader som kommer till efter 2007. Dessutom sänks bidraget till högst 60 procent av åtgärdskostnaden, från i dag 80 procent. – Det blir press på kommunerna att ta större hänsyn till riskerna. Det gäller att planera rätt från början, hus som byggs nu står i hundra år. Samtidigt vet vi att kraftfulla översvämningar kommer bli vanligare på många håll, hundraårsflöden väntas i ett framtida klimat inträffa mycket oftare, framför allt i Västsverige och i delar av Norrland. Länsstyrelserna föreslås få en central roll i att driva klimatanpassningsarbetet. – Det har gjorts en genomlysning av samtliga sektorer i samhället som ska bidra i med sin del i anpassningsarbetet. Ett av de viktigaste inslagen är att 28 myndigheter får nya eller förtydligade uppgifter kopplade till klimatförändringarna. Hur snabbt klimatförändringarna kommer drabba oss är svårt att säga. – Men vi vet att det är bråttom. De senaste två åren har Sverige drabbats av flera ras och skred där konsekvenserna kunde blivit mycket allvarliga. I Ånn i Jämtland fick ett plötsligt skyfall både järnväg och väg att rasa. Ett tåg med 60 personer var ytterst nära att följa med i raset. I Munkedal rasade E6:an längs en sträcka på flera hundra meter. Hotade städer Risken för både översvämningar och torka ökar när klimatet värms upp. Häftiga stormar och enorma regnmängder på kort tid kan bli fem gånger vanligare än i dag. • Vänern är värst utsatt. För att minska risken för översvämningar föreslår utredningen att utflödet av vatten ökar. På – Rena turen att dessa händelser inte krävt dödsoffer, konstaterar Tom Hedlund. Minst 200 000 byggnader ligger i dag nära vatten i områden där ras- och skredrisken ökar. Enligt Statens geotekniska institut (SGI) finns 8 000 kilometer skredkänsliga sträckor längs älvar och vattendrag i Sverige. Skadekostnaderna för kommande klimatförändringar är overkligt stora. Under samma tid räknar man dock med intäkter i samma storleksordning – till följd av ökad vattenkraftproduktion och billigare uppvärmning. – Men det är kostnader och intäkter som inte går att kvitta mot varandra, eftersom de uppstår i olika sektorer. Sverige kommer på sikt inte att förlora ekonomiskt på klimatförändringarna, men det betyder inte att vi inte ska göra något åt problemen. Utredningen förslår att dammsäkerheten ses över. Detta sedan kort sikt ska den högsta vattennivån sänkas med 0,4 meter genom ökat utflöde i Göta Älv. På längre sikt bör antingen utflödet öka ännu mer eller så bör en tunnel byggas mellan Vänern och en av fjordarna i Bohuslän. Tunneln ska kunna transportera 400 kubikmeter vatten i sekunden. • Mälaren är mindre utsatt Riksrevisionen granskat dammsäkerheten vid kraftverksdammar och hittat brister i tillsynen. Trots att vi haft flera extremhändelser de senaste åren, har inte mycket gjorts för att möta kommande klimatändringar. Hur ser du på det? – Det har gått trögt på en del områden. Vid det höga vattenståndet i Mälaren 2001, var det bara några centimeter från att tunnelbanan i Stockholm översvämmades. Jag kan tycka att det är förvånande att man inte tagit till sig den erfarenheten och vidtagit åtgärder för att exempelvis skydda kulvertsystemet under Stockholm. För det kan naturligtvis hända igen, avslutar Tom Hedlund. KATARINA SELLIUS för översvämning än Vänern. Men redan i dag är riskerna så stora att utflödet från Mälaren måste öka. Ett första steg är att öka avtappningen via Södertälje. I steg två byggs Slussen i Stockholm om för ett ökat utflöde. • Hjälmaren bedöms vara ett mindre problem. Men det finns visst behov av invallningar.
Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyheter ”Vi kan inte fortsätta bygga fel” Mer pengar föreslås till att förebygga naturolyckor. Ökade risker för ras, skred och översvämningar bedöms av Klimat- och sårbarhetsutredningen som det allra allvarligaste hotet. Klimat- och sårbarhetsutredningen – Här har Räddningsverket en fortsatt viktig roll när det gäller att kartera översvämningsrisker och stabilitetsförhållanden av ras och skred. Bra att de här frågorna tas på största allvar, konstaterar Elisabeth Söderberg, chef för Räddningsverkets olycksförebyggande avdelning. Hon välkomnar att Klimat- och sårbarhetsutredningen trycker hårt på att kommunerna måste ta större hänsyn till klimatförändringen när de planerar sitt byggande. – Vi kan inte fortsätta bygga fel och sedan rätta till felen i efterhand, det kostar för mycket. Vi har ju faktiskt kunskapen, vi vet var riskerna för översvämningar, ras och skred finns. Det handlar om att omsätta den här kunskapen, säger hon. För de områden som redan är bebyggda, föreslår utredningen både insatser och mer pengar till förebyggande åtgärder. Bland annat ska Boverket i samverkan med Räddningsverket ta fram allmänna råd för hur man ska skydda befintlig bebyggelse. Räddningsverket bör också göra en översyn av gamla karteringar. Räddningsverkets anslag på 40 miljoner som ges till kommuner som investerar i förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor, ligger kvar även i fortsättningen. Dessutom föreslås ett nytt ”klimatanslag”, en större pott pengar vikta för storskaliga åtgärder mot naturolyckor. Peng- Elisabeth Söderberg n Kommunernas skyldighet att ta hänsyn till risker för översvämningar, ras och skred bör bli tydligare i lagstiftningen. Preskriptionstiden för kommunernas skadeståndsplikt bör ökas från 10 till 20 år. n Länsstyrelserna bör få en central roll i klimatanpassningsarbetet. En särskild klimatanpassningadelegation bör inrättas vid varje länsstyrelse, ar som ska kunna användas för att bland annat förstärka Göta älvdalen eller borra tunnel från Vänern till Skagerack för att minska översvämningsriskerna i Vänern. – Det är positivt och minskar belastningen på vårt nuvarande anslag, de 40 miljoner vi har att dela ut kan gå till mindre åtgärder som minskar sårbarheten. Problemet är nämligen att de 40 miljonerna inte räcker långt. Bara i år ligger ansökningar för 243 miljoner inne, från ett tjugotal kommuner. – Det beror på stora satsningar som ska göras i Arvika och Kristianstad. Enbart dessa kommuner har tillsammans sökt bidrag på 90 miljoner kronor. Arvika för ett stort dammbygge och Kristianstad för att bygga invallningar och pumpstationer. För de åtgärder som är bidragsberättigade kan kommunerna maximalt få bidrag med 80 procent. Bidragsnivån förslås sänkas till 60 procent. Räddningsverket förslås även få ansvaret att bereda det nya klimatanpassningsanslaget på cirka 100-300 miljoner kronor om året. Åtgärderna ska bekostas gemensamt av staten och de aktörer som drar nytta av åtgärderna. Dessutom föreslås verket få utökade uppgifter, som att kartlägga risker för stranderosion i bebyggda områden. Erosion är ett fenomen som ständigt pågår utmed kuster och vattendrag, men ökade flöden och höjd havsnivå i framtiden kan förvärra problemen. Erosion kan på sikt leda till att ras och skred uppstår. – Det leder långsiktigt till olyckor. I södra Sverige är kusterosionen ett stort problem som förväntas bli större i ett framtida klimat. ganska omfattande arealer mark kan som ett förstärkt stöd till kommunerna. n Ett särskilt klimatanpassningsanslag på cirka 100-300 miljoner per år för de närmaste tio åren. Pengarna ska användas till större projekt för att förebygga översvämningar, ras, skred och erosion, exempelvis i Väner- regionen. n Räddningsverkets bidrag till komma att hotas, säger Barbro Näslund-Landenmark, Räddningsverket. En nyhet är förslaget att kommuner ska kunna söka bidrag hos Räddningsverket också för att förebygga erosion. Räddningsverket ska tillsammans med flera andra expertmyndigheter(SMHI, Boverket och Naturvårdsverket) få ett uttalat ansvar att bistå länsstyrelserna i deras arbete med klimatanpassning. Elisabeth Söderberg tror att klimat- och sårbarhetsutredningen kommer ta skruv och få stort genomslag, såväl på hemmaplan som internationellt. – När konsekvenserna av klimatförändringarna går upp för folk och att detta nu blir en politisk fråga, kommer medvetenheten att öka. Det har gjorts en total genomlysning av klimateffekter i samhällets alla delar, något som tidigare aldrig gjorts. Däremot saknar hon hur beredskapen för extrema väderhändelser ska hanteras i framtiden. Som vilka särskilda krav som ställs på räddningstjänsten, vilken kompetens behövs? – Oavsett vilka förebyggande åtgärder vi vidtar, kommer olyckor alltid inträffa. KATARINA SELLIUS Risk för framtida översvämningar. Kartan visar förändring av dagens 100-årsflöde om 100 år, perioden 2070-2100. Räddningsverket har karterat 56 vattendrag längs 800 mil. På verkets hemsida kan kommuner kostnadsfritt hämta översiktliga karteringar, med syfte att använda som planeringsunderlag vid nybyggnation eller som stöd till räddningstjänstens insatsplanering. Ytterligare fem vattendrag ska vara klara före jul. Källa: Beräkning av förändrat 100-årsflöde Rossby Centre, SMHI Klimat- och sårbarhetsutredningen föreslår bland annat: kommunernas förebyggande insatser behålls på nuvarande nivå, 40 miljoner per år. Erosion bör inkluderas i bidraget. n Brandflyget blir kvar, finansierat av staten. Utredarna bedömer att risken för större och och mer intensiva skogsbränder kommer öka i framtiden. n Tillsätta en särskild förhandlingsman som ska fördela kostnaderna mellan staten och andra intressenter när det gäller åtgärder i Vänern och Mälaren. Genom att titta på invallningar eller avtappning, förslaget att borra tunnel mellan Vänern och Bohuslän. n Karteringar, höjddata och geotekniska data samt varningssystem för extremväder ska tas fram. Kartor och databaser bör vara gratis för kommunerna att använda i sin fysiska planering. n Inrätta ett nytt institut för klimatforskning och anpassning. n Se över dammsäkerheten. Håller svenska dammar måtttet? n SMHI får ansvaret att sprida kunskap om klimatförändringar. 7
Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning Nr 6 •
Page 3 and 4: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nya my
Page 5: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nya my
Page 9 and 10: a Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyhe
Page 11 and 12: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyhete
Page 13 and 14: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 report
Page 15 and 16: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 report
Page 17 and 18: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 intern
Page 21 and 22: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 portr
Page 23 and 24: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 samhä
Page 27 and 28: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 sirene
Page 29 and 30: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 erfare
Page 31 and 32: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 ordet
Page 33 and 34: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 ordet
Page 35 and 36: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 platsa
Page 37 and 38: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 platsa
Page 39 and 40: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 efters

Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?