Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

samhällets risker 2020 Många hot – men också möjligheter Mina visioner om samhällets risker 2020 har jag delat in enligt den traditionella modellen med hot – möjligheter. Det har jag gjort för att inte bara visa på den svarta sidan utan också komma med konkreta förslag på åtgärder. HOT A. Klimatförändringen - Fler svåra skogsbränder på grund av mer stormfälld skog och fler extremt varma perioder. - Fler svåra översvämningar och ras på grund av fler kraftiga regnoväder. - Ökad risk för skador på elnät, kommunikationer, bebyggelse, skog och vattenförsörjning på grund av fler svåra stormar. B. Attitydförändringar i samhället - Fler anlagda bränder, främst i allmänna byggnader som skolor och köpcentra. - Fler svåra trafikolyckor och ökat våld i samhället som en följd av ökad drog- och alkoholanvändning och fler psykiskt sjuka, samtidigt som samhällets förebyggande och vårdande insatser mot detta har minskat och kvalitetsförsämrats. - Minskat intresse från den stora allmänheten att deltaga i frivilliga organisationer och föreningar. - Ökat vårdslöst beteende i trafiken i kombination med snabbare bilar och pressade arbetsförhållanden. C. Minskade ekonomiska resurser för räddningstjänst och sjukvård - Kommunerna får allt sämre ekonomi, vilket drabbar räddningstjänsten med nedlagda eller krympta deltidskårer och sämre materiel. Detta drabbar särskilt glesbygden, som därmed får sämre förutsättningar för företagsetableringar och boende. - Kontrollen av fastigheterna har lagts över på fastighetsägare, näringsidkare och hyresgäster. Detta kan leda till ojämn och sämre standard eftersom kunskaper, ekonomi och intresse saknas hos många. - Skolan har inte prioriterat kunskaper i brandskydd, första hjälpen, HLR, simkunskap och trafikkunskap. Kunskaperna är också varierande mellan olika skolor och olika kommuner. D. En åldrande befolkning - Våra äldre blir äldre och fler. - Våra äldre bor allt oftare kvar i sin hemmiljö med mindre tillsyn än tidigare. Det innebär: fler fallolyckor och fler sjukdomsfall som kräver akuta sjukvårdsinsatser. Inför millennieskiftet siade jag i en debattartikel (Sirenen nr 7/1999) om utvecklingen inom räddningstjänsten under 2000-talet. Bland annat om att antalet mycket stora bränder skulle minska. Detta genom sprinklerskydd på bred front, även ifråga om boendesprinkler. Redan nu, efter sju år, har detta och andra förväntningar infriats. I avslutningen av den artikeln inför 2000-talet, förutsågs att nya släckmeto- E. Större ekonomiska värden - Mer komplicerad teknik och större byggnader gör att större ekonomiska värden går förlorade vid bränder och olyckor. Michael Wallin - Större och fler transportfordon på vägarna som också utgör stora värden som går förlorade i olyckor. F. Arbetsplatserna på landsbygden minskar - Allt fler arbetar på annan ort än sin bostadsort, vilket minskar möjligheten att rekrytera till deltidskårerna. - Nedläggning av företag på landsbygden får också konsekvenser för rekryteringen till deltidskårerna och der och släckningsmedel (chocksläckning med jetstråle) skulle bli revolutionerande. Redan nu börjar forskningen tyda på en utveckling i den riktningen, som har sin bakgrund i ett svenskt patent, så tidigt som 1948. Men då fanns inte pumpar och slang som klarade önskat tryck. De finns i dag. Metoden har framgångsrikt provats vid släckning av brand i oljekällor efter kriget i Kuwait. I förra numret av Sirenen (5/2007) finns värnen och möjligheten att bevara vårdcentral och distrikssköterska på de mindre orterna i en kommun. MÖJLIGHETER/ÅTGÄRDER - Skolan ska satsa ännu mer resurser på att sprida kunskaper om droger, alkohol, första hjälpen och HLR. - Teoridelen av körkortsutbildningen och annan trafikundervisning borde vara obligatorisk i skolan för att tidigt utbilda barn och ungdomar till ett riktigt trafikbeteende. - Kraven bör skärpas på kommunerna att upprätthålla räddningstjänst av viss kvantitet och kvalité på mindre orter genom att krav på insatstiden skärps. Också orter som har viss storlek och viss typ av industri skulle i högre grad tvingas att ha räddningstjänst. - Krav på kommuner och landsting att upprätta IVPA-styrkor på landets samt- 2020 borde det finnas krav på att kommuner och landsting inrättar IVPA-styrkor (I väntan på ambulans) på landets samtliga hel- och deltidskårer, skriver Michael Wallin. Foto: Katarina Sellius många synpunkter på hur förhållandena inom räddningstjänsten kommer att vara år 2020. Mitt bidrag hade syftet att man borde ”tänka efter före”. Alltså ta med bakomliggande anledning till den risk man talar om. Vid utredningar av svåra olyckor och katastrofer, framkommer ofta faktorer som underlåtenhet, alkoholförtäring, brister i underhåll, för att nämna några. Sirenen Nr 6 • Oktober 007 Räddningsverket driver en framtidsstudie om samhällets risker om 10-15 år, vilka de är och hur vi kan förebereda oss. Sirenen inbjöd i våras läsarna att tycka till om samhällets risker 2020. Sex inlägg presenterades i förra numret, här kommer ytterligare några. liga hel- och deltidskårer som då åker på alla sjukvårdslarm på orter som har långt till ambulansstation eller då ledig ambulans inte finns inne på stationen. På vissa orter med värn och frivilliga kårer borde också IVPA-styrka övervägas. Med en åldrande befolkning som ska bo kvar på landsbygden är detta en förutsättning för att det ska vara möjligt att bo kvar. - Sjukvårdsutbildade personer bör aktivt rekryteras till deltidskårerna och värnen, särskilt till IVPA-styrkorna. - På orter där inte deltidskår finns eller kan behållas ska kommunen aktivt arbeta för att ett värn eller frivilligkår bildas. Finansiering av frivilligkårer skulle kunna uppmuntras genom att företag på orten får skattereduktioner som motvarar sponsring till sådan verksamhet. - Utveckla idén med förstahandspersoner på deltidskårerna, värnen och frivilligkårerna till att vara obligatoriskt. Dessa åker alltså direkt från arbetsplatsen eller hemmet i ett mindre utryckningsfordon direkt till olycksplatsen och kan då dirigera huvudstyrkan, göra en första insats och snabbt begära förstärkning. - En person som arbetar på en ort och bor på en annan skulle eventuellt kunna tillhöra två olika deltidskårer. Det finns kanske någon annan som pendlar i motsatt riktning och på så sätt kan man täcka en tjänst på två olika deltidskårer (alternativt värn). - Låta fler ”vanliga” medborgare deltaga i utredningar. Detta gäller inte bara samhällets risker utan allt, där experter och politiker ofta har en färgad och vanemässig syn på verksamhet och företeelser. Michael Wallin före detta hotelltjänsteman Nässjö Peter Löthman får medhåll av Brandsjö Peter Löthman, räddningschef i Sundsvall/Timrå, skriver bra om hur han år 2020 ser tillbaka på förändringarna. Bland annat om lättrörliga styrkor, samverkan och regionalisering. Något som redan nu är på gång och som jag instämmer i. Kaare Brandsjö
Sirenen Nr 6 • Oktober 007 samhällets risker 2020 Konsten att kommunicera risker blir en nyckelfråga Diskussionen om samhällets framtida risker är i full gång och om detta har även jag uppfattningar. Men i stället för att diskutera konkreta potentiella hot och risker vill jag peka på riskkommunikationen som en ödesfråga för ett framtida framgångsrikt säkerhetsarbete i samhället. Självklart ska vi fortsätta utveckla vår bevakning och analys av vad som sker runt omkring oss. Utvecklingstakten på samhällets alla områden är sådan att något annat vore att betrakta som självmord i flera bemärkelser. Kunskap är en färskvara och med nuvarande utvecklingstakt på kunskapsområdet tenderar bäst-före-datumet bli allt kortare. Utifrån detta måste vi genom forskning, utvecklingsarbete, studier och analys ständigt uppdatera oss. För att hamna rätt i vårt förebyggande och skadebegränsade arbete måste vi helt enkelt sträva efter att ha koll i sak. I kunskapssamhället vill Räddningsverket (och rimligen den framtida ”säkerhetsmyndigheten”) utvecklas och växa som expertmyndighet. Så långt är allt gott och väl. Jag anser emellertid att vi på ett systematiskt sätt behöver reflektera över vilken roll expertmyndigheten ska ha. Det räcker inte att man som expert med stöd av forskning och annan kunskap (som väl genomförda ” För att förstå framtiden måste man kunna sin historia” har någon känd filosof sagt för länge sedan. Jag kommer inte ihåg hans namn, men det ligger väldigt mycket i detta uttalande. Därför instämmer jag till fullo vad Kaare Brandsjö skriver i sin artikel med rubriken ”Viktigt att titta i backspegeln när man ska se framåt” i Sirenen 5/2007. Hela vårt samhälle är uppbyggt för att drivas med elektricitet. Vi vet redan i dag att vi är väldigt sårbara om det blir strömavbrott. Än viktigare blir detta i framtiden då alltmer kommer att fjärrstyras av datorer. På fartyg har man en nödgenerator, som drivs av en dieselmotor. Den startar automatiskt omvärldsanalyser och framtidsstudier) anser sig ha rätt. I en modern demokrati måste allmänheten och andra organiserade aktörer också anse att det som experten/expertmyndigheten hävdar är rätt. Att hävda något annat sprider en unken doft av 1800-talsmässig patriarkalism. I dag är begrepp som delaktighet och medbestämmande realiteter stadfästa i den lagstiftning som kringgärdar stora delar av samhällets planeringsprocesser. Generellt ökar utbildningsnivån bland befolkningen och inte minst genom internet kan alla när som helst söka kvalificerad information. Det traditionellt giltiga kunskapsmonopolet som burits upp av forskarsamhället och andra (i sak) högt kvalificerade experter ifrågasätts av gemene man. För att få reda på om vi i samhället är överens om vad som är rätt krävs ödmjukhet av experten/expertmyndigheten. Vi på ”säkerhetsmyndigheten” måste till exempel bejaka att säkerhet inte är det enda viktiga värdet. Och det gäller både på individ- och samhällsnivå. om det blir ”black out”, alltså all el försvinner i fartyget. Då gäller det att snabbt få igång elförsörjningen ombord, om inte är fartyget plötsligt manöverodugligt. Problemet är inte avbrottet i sig utan hur förberedd man är på att detta kan hända och att åtgärder har vidtagits innan det händer. Hur många viktiga samhällsfunktioner har en nödgenerator som startar inom 60 sekunder? Sjukhus ska ha en dylik beredskap, men hur många viktiga samhällsfunktioner i övrigt har denna beredskap om strömavbrottet blir långvarigt genom exempelvis sabotage på flera ställen samtidigt i Sverige? Detta vore värre än en krigs- Agne Sandberg För den enskilde är säkerhet en aspekt av individens livskvalitet. Det är inte alldeles självklart att säkerhetsåtgärder alla gånger är i harmoni med individens berättigade krav på personlig integritet, utmaning och utveckling. Och för samhällets del kan tvivelsutan ett överdrivet och klåfingrigt säkerhetsarbete komma på kollisionskurs med kraven på demokrati, ekonomisk effektivitet och hållbar ekologisk utveckling. Utmaningen blir än tydligare Vi måste förbereda oss för stora elavbrott förklaring. Hela samhället får ”black out”, vilket gynnar inkräktare och samhällsomstörtare, som vill uppnå sina syften att ta över Sverige. Industrier, lantbruk och kommunikationer kommer att drabbas hårt om de inte har en egen säkerhetsplan om vilka åtgärder som snabbt måste komma igång. Om varje liten enhet har en egen strömkälla blir det mycket svårare för en sabotör att släcka hela samhället. Ett klassiskt uttryck är: ”Det händer inte mig utan bara andra!” Det tål att tänka på, eller vad tycker ni läsare? Lars H Landström brandkonsult Göteborg då vi funderar på hur befolkningssammansättningenförändras nu – och framöver. Sverige blir alltmer heterogent; kulturellt, etniskt och förmodligen även socio-ekonomiskt. Detta gäller förmodligen även synen på säkerhet/trygghet och förtroendet för myndigheter och andra aktörer. ”Säkerhetsmyndigheten” måste således kommunicera risker och hot med sina målgrupper i samhället. Vi får inte nöja oss med att bli experter i sak – vi måste även bli experter på att kommunicera. Expertkompetens på det området innebär enligt min mening att vi måste identifiera och beskriva de direkta och indirekta framtiden kommer vi att ha I samma typ av olyckor som nu, men konsekvenserna blir svårare. Väderrelaterade händelser som översvämningar, stormar, åsknedslag blir kraftigare och kräver större resurser. Högre trafikintensitet ger svårbemästrade trafikolyckor trots säkrare fordon. Drogmissbruket ökar med dess olika följdverkningar. Ökad andel äldre, som förlitar sig på samhället, som i sin tur får svårt att räcka till, då många behöver hjälp. Sämre kunskap och sjunkande beredskap i stort bland allmänheten. Kommunala räddningstjänstens uppgifter har förändrats och breddats, och kommer att fortsätta förändras. relationer som kan bli aktuella då vi vill kommunicera om risker. Vi bör ha en uppfattning inte bara om myndighetens egna direkta relationer, utan också om vad som sker i andra och tredje led. Schematiskt kan de beskrivas enligt illustrationen till här intill. Utifrån detta måste vi gå vidare och ställa oss frågor, sakområde för sakområde: Vem/vilka berörs, vilka former för kommunikation ska vi utveckla? Gamla tiders informationsinsatser och kampanjer är exempel på envägskommunikation som självklart ska undvikas. Utgångspunkten är att skapa former för ömsesidig dialog i hela systemet: uppifrån-och-ner och nerifrån-ochupp och tvärs över. Förutom detta måste vi fundera på hur vi kan utveckla meningsfulla dialoger med media så att den samlade dialogen i samhället gynnas. Att utveckla samhällets förmåga på riskkommunikationsområdet är lika viktigt som att utveckla expertis och säkerhetsarbete inom viktiga sakområden. På så sätt ges förutsättningar för att det faktiska säkerhetsarbetet förankras, uppfattas som relevant, trovärdigt och meningsfullt. Agne Sandberg analytiker Räddningsverket Konsekvenserna blir svårare I takt med mer slimmade organisationer och andra arbetsuppgifter, tror jag allmänhetens nuvarande förväntningar på räddningstjänsterna blir svårare att uppfylla i framtiden. Janne Nordin Sköllersta Fler inlägg välkomnas Sirenen har i de två senaste numren gett särskilt utrymme åt läsarnas texter om Samhällets risker 2020. Vi tar gärna emot fler inlägg i ämnet, men de kommer då att publiceras på Ordet fritt-sidorna. För att fler ska komma till tals gäller där en textlängd på maximalt 3 500 tecken (inkl mellanslag).
Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning Nr 6 •
Page 3 and 4: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nya my
Page 5 and 6: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nya my
Page 7 and 8: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyhete
Page 9 and 10: a Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyhe
Page 13 and 14: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 report
Page 15 and 16: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 report
Page 17 and 18: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 intern
Page 21: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 portr
Page 27 and 28: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 sirene
Page 29 and 30: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 erfare
Page 31 and 32: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 ordet
Page 33 and 34: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 ordet
Page 35 and 36: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 platsa
Page 37 and 38: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 platsa
Page 39 and 40: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 efters

Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?