Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

0 ordet fritt Sirenen Nr 6 • Oktober 007 Skrattar dom åt oss om hundra år? Vad hände för 100 år sedan? Här några exempel: Ett jordskalv inträffade i Kingston på Jamaica med cirka 1 000 dödsoffer. Den första helikopterflygningen genomfördes. Panamakanalen började byggas. Det svåraste ovädret i mannaminne drabbade svenska västkusten med cykloniska stormar. Strandningar, grundstötningar, åsknedslag med bränder inträffade. Badgästbåten Vega, var trots stormvarning, ute på en lusttur. En stormvind träffade båten som välte och 14 personer omkom. Vid Gyttorps krutbruk och sprängämnesfabrik inträffade en våldsam explosion, tre byggnader raserades, en person blev lindrig skadad. Hur tror du att människor 1907 skulle reagerat om någon berättat att alla människor år 2007 skulle gå omkring med små platta askar som pratar och som visar bilder på folk som befinner sig på andra sidan jordklotet? Eller att vi stoppar hårda plastbitar i ett hål i väggen och får ut pengar? Hur ser det ut inom räddningstjänsten i dag? Ja, det varierar ganska mycket. Vissa delar är oerhört statiska medan andra är mycket dynamiska. Oavsett om vi verkar inom det proaktiva-, preventiva eller det reaktiva området har livräddning alltid högsta prioritet. Genom en uppdelning av den traditionella insatsstyrkan har vi ökat ambitionsnivån inom hela området för en säker och trygg kommun. Vi kan även konstatera att det oftast inte är omvärlden som sätter gränserna utan det står vi själva för. Många av oss upplever teknikutvecklingen som gränslös. Inom vår verksamhet befinner vi oss just nu i början av en tid där intelligenta räddningssystem och olika metodutvecklingar får genombrott. Nedanstående exempel visar på en del av den teknikutveckling som på olika sätt kommer att förbättra våra förutsättningar att förhindra eller begränsa olika olycksförlopp. Tekniken blir allt mindre. Datorer, mobiltelefoner och kameror krymper ständigt för att passa den mobila män- För några veckor sedan firade Radio Malmöhus 30-årsjubileum och i det sammanhanget spelades det upp i radion ett antal inslag från snöstormarna i Skåne 1978-79. Så här lät det, bland annat: ”SOS-centralen uppmanar alla att bara ringa 90 000 i akuta situationer. Ring i stället länsstyrelsen på tel....” – Jaha , sa programledaren. Det där känner vi igen. Det Tekniken blir allt mindre och vi har bara sett början – och det är vi själva som sätter gränser, skriver Jan Kviby när han blickar in i framtiden. Bildmontage: Gunno Ivansson niskan. Ändå har vi bara sett början på den revolution som kommer att förminska tekniken till nanonivå, vilket innebär att de minsta elektroniska komponenterna kommer att rymmas på ett hårstrås bredd. En nanometer är en miljarddels meter, vilket innebär att en nanometer förhåller sig till en meter som en meter förhåller sig till sträckan mellan jorden och månen tur och retur. Med konventionell teknik kan man i dag packa in 40 miljoner transistorer på en frimärksstor bit silikon. Med nanotekniken kan man minska storleken på silikonbiten 60 000 gånger. Vid IBM i NewYork har man byggt två samverkande transistorer i ett nanorör som är 100 000 gånger tunnare än ett hårstrå. I och med det närmar man sig möjligheten att bygga hela datorer med denna teknik. Vid Stanforduniversitetet i Kalifornien har man tillverkat sladdar miljoner gånger tunnare än ett hårstrå som ändå klarar att leda ström mycket bra. Snart är det även möjligt att ladda en mp3- spelare med så mycket musik att som hänt på 28 år är att 90 000 blivit 112! Uppriktigt sagt: det är för sorgligt att det fortfarande inte finns ett informationsnummer i Sverige eller i länen i samband med stora händelser. Arbetet med att fundera på detta startade våren 1979. SOS Alarm, länsstyrelsen, Räddningsverket, Post & telestyrelsen – när har ni funderat klart? Tror ni att det inte blir fler stora samhällsstörningar? Vid senaste översvämningarna i Skåne uppmanade SOS allmänheten att inte ringa 112 om det inte var akut livsviktigt. Men vem ska man då ringa när det är över en halvmeter vatten i källaren och det fortfarande stiger? Det är väl en nödsituation! Egentligen är det ju hur enkelt som helst: inrätta regionala informationsnummer och låt länsstyrelsen sköta detta. det räcker för avlyssning i 230 år eller att man kan lagra en kvarts miljon högupplösta bilder i en digitalkamera. Ja, det här är inte några nyheter utan har varit känt ett antal år. Vi kan konstatera att inte heller tekniken sätter gränserna utan det står vi själva för. Hur ser det ut år 2107?
Sirenen Nr 6 • Oktober 007 ordet fritt ”Andra utrustningar är lika bra eller bättre än skärsläckaren” I Sirenen nummer 5/07 kan vi återigen läsa om skärsläckaren. Även denna gång är beskrivningen skev, onyanserad och säljande. Det är sin sak om ett företag gör så i sin marknadsföring, men Räddningsverkets agerande är för oss en gåta. De flesta släcksystem har problem med att få in släckmedlet i slutna utrymmen. Det som är unikt med skärsläckaren, är dess förmåga att snabbt skära igenom olika typer av material. Det finns därigenom möjlighet att få in vatten i ett brandutsatt utrymme som inte hade kunnat nås på annat sätt. Men där slutar skärsläckarens unikum. Att sänka temperaturen i ett brandrum från 600 grader till 60 grader på några sekunder är inget märkvärdigt, även om det gör sig bra i reklam. I synnerhet inte när det görs på bekostnad av skyddet mot återantändning. Det finns en rad andra släckutrustningar med lika bra eller bättre släckförmåga. Exempel på småskaliga sådana är högtrycksaggregat (exempelvis från FireExpress, Rosenbauer och Örtzen), pulveraggregat samt tryckluftsskum (exempelvis One7System). Av utrustningar för släckbilsmontage kan nämnas dimspik och högtrycksdimspik En databank där insatser med skärsläckaren redovisas finns på www.raddningsverket.se. I ett antal av insatserna, anges släckresultatet som enastående och omöjligt att uppnå med tidigare teknik. I nästan samtliga av dessa händelser har IR-kamera använts. I de flesta fall är det uppenbart att IR-kamera och annan släckutrustning kunde ha använts med motsvarande goda resultat. Det är alltså IR-kameran som står för det nyskapande och det goda insatsresultatet – inte skärsläckaren. I databanken rör merparten av insatserna rumsbrand, dolda bränder samt tak-/vinds- Diskussionen om skärsläckaren fortsätter. I denna insändare ifrågasätts både Räddningsverkets inblandning i skärsläckaren och dess effektivitet. Insändarskribenterna skriver att räddningstjänster som skaffat skärsläckaren kommer att slänga ut den. brand, alltså situationer som till största delen handlar om egendomsskydd. Vid räddningstjänstens insatser handlar så mycket som 75 procent i stället om brand i startföremål. Skärsläckaren hade enligt databanken otillräcklig effekt vid 5 av de 37 refererade rumsbränderna och 2 av de 17 takbränderna. Skärsläckaren är därmed inte det universalverktyg som Räddningsverket framställer det som. Det finns situationer där skärsläckaren är olämplig. Exempel på sådana (identifierade i övningar och i databanken) är: - Brand i kläder (vilket handlar om var tionde dödsbrand) - Bränder i det fria (såsom gräs och upplag) där branden kan tryckas iväg - Rumsbrand när rummet inte är slutet eller på våning över markplan. Och varför är det så tyst om de risker som finns med skärsläckaren, framförallt risken för personskada? Den är dessutom en tekniskt komplicerad utrustning, som inte fungerade i 3 av de 125 fallen i databanken. I ytterligare 2 fall var aktionstiden för kort. 5 av 125 innebär att utrustningen är ganska otillförlitlig. När det gäller kostnader, så kan man för en skärsläckare få 2 system med tryckluftsskum, 2 högtryckssystem, 3 IR-kameror, 50 paket högtrycksdimspik, 60 paket dimspik eller 250 handbrandsläckare. Skärsläckaren är ett utmärkt verktyg i vissa situationer. Men att placera den på en framskjuten enhet är att göra den en björntjänst. När räddningstjänsterna upptäcker att den inte är det universalverktyg som Räddningsverket marknadsför, Vi prioriterar metoder för ökad säkerhet SVAR DIREKT från Håkan Axelsson, chef för Räddningsverkets avdelning Stöd till räddningsinsatser: Insändarskribenterna ifrågasätter framför allt Räddningsverkets arbetssätt varför jag i huvudsak kommenterar detta. Verket har under senare år haft kraftigt minskade resurser för metod- och teknikutveckling. Av denna orsak har vi koncentrerat våra insatser på några få områden och tekniker. Det gör att vi tvingats prioritera vilka projekt vi ska delta i. Utveckling av skärsläckaren och offensiv enhet har bedömts så intressant att dessa områden tillhör de vi satsat mest på. Det tar tid att utveckla nya metoder, men erfarenheterna hittills är mycket positiva och har väckt intresse och uppmärksamhet både i Sverige och i flera andra länder. Jag tror att vår prioritering de närmaste åren när det gäller SVAR DIREKT från Krister Palmkvist, Södra Älvsborgs räddningstjänst och en av de två lärarna i ”Sirenens räddningsskola” i nummer 5/07. Har möjligtvis författarna korinter till ögon och hattarna på sné? Ni klagar på att Räddningsverket vågar förorda skärsläckarens egenskaper som metod. Jag är övertygad om att en överväldigande majoritet av svensk räddningstjänst förväntar sig och även ställer krav på att Räddningsverket ska vara drivande inom metodutveckling för brandsläckning. Att man vågar ta ställning för och rekommendera utrustning och metoder som ger hög säkerhet, snabb och effektiv påverkan på brand. Att samarbeta med olika leverantörer av utrustning är en förutsättning för sådan utveckling. Eller ska räddningstjänsten uppfinna och skruva ihop prylarna själva? Med er inställning skulle vi fortfarande andas genom skägget och bära vattnet utveckling av teknik vid bränder i byggnad kommer att fokusera på att skapa arbetssätt som inte utsätter brandmän för dagens riskfyllda invändiga släcktekniker. Därför tycker jag att teknik som kan dämpa eller släcka brand utifrån är att eftersträva. Detta tror jag också de flesta i räddningstjänsten ställer sig bakom. I denna teknikutveckling behövs samverkan mellan Räddningsverket, enskilda kommuner och industrin. i ämbar på våra brandplatser. Ni föreslår småskaliga utrustningar med lika bra eller bättre släckförmåga. Dessa utrustningar är småskaliga, även i släckjämförelse med skärsläckaren. De kräver att strålföraren tränger in i byggnaden med en stråle som ger ett otillräckligt skydd vid inträngning i brandmiljö. Direkt olämpligt för en offensiv enhet med två man, som ska kunna agera mot brand i byggnad. Vi ska väl ändå inte gå 30 år tillbaka i tiden när det gäller brandmännens personliga skydd? SKÄRSLÄCKAREN SOM metod har utvecklats under fyra-fem år. Från första introduktion, ett antal genomförda vetenskapliga försök i och utanför Sverige samt att cirka 100 utrustningar finns på räddningstjänster i Sverige, har det tagit nästan tio år. Ingen metod skulle ha överlevt detta om inte nyttan funnits. Tillgången till samverkande metoder som IR-kamera och övertrycksventilation har gett ökad effekt av skärsläckar- Jag håller dock med skribenterna att vi behöver bli bättre på att visa på olika tekniker som finns på marknaden. När det gäller offensiv enhet är den att betrakta som en lösning för att göra snabba förstainsatser och främja flexibla organisationslösningar. Den ska inte rökdyka, utan här kan nya tekniker vara avgörande om den mindre enheten kan göra en effektiv insats i avvaktan på en större styrka. Håkan Axelsson 1 kommer den att slängas ut, trots sina andra förtjänster. Stefan Svensson, Löberöd Stefan Särdqvist, Hästveda Roy Reyes, Fränsta Jonas Krantz, Österskär Korinter till ögon och hattar på sné? konceptet. En fluga gör ingen sommar. Skärsläckaren har definitivt överlevt skärskådningen ute hos räddningstjänsterna. Det visar alla rapporter från skarpa insatser som kommer in. Att ni ifrågasätter ordvalet i rapporterna uppfattar jag som respektlöst mot den räddningstjänstpersonal som ordagrant har fått sin rapport publicerad. Hur stor erfarenhet har ni egentligen själva av arbete ute på en brandplats? Skärsläckaren har sina begränsningar, precis som alla andra släckmetoder – däremot ska man ta vara på de unika fördelarna. Sirenens räddningsskola nr 5/07 rekommenderar att gå en kurs. Passa på och gör det! Krister Palmkvist Insatsledare/metodutvecklare Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Tyck till – du också! Alla är lika välkomna att delta i debatten (skriv max 40 rader eller 3 500 tecken på datorn, inklusive mellanslag). Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad Skicka gärna på e-post: stig.dahlen@srv.se Manusstopp för nr 7/07 är 21 oktober. Välkommen!
Page 1 and 2: Räddningsverkets tidning Nr 6 •
Page 3 and 4: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nya my
Page 5 and 6: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nya my
Page 7 and 8: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyhete
Page 9 and 10: a Sirenen Nr 6 • Oktober 007 nyhe
Page 13 and 14: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 report
Page 15 and 16: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 report
Page 17 and 18: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 intern
Page 21 and 22: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 portr
Page 23 and 24: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 samhä
Page 27 and 28: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 sirene
Page 29: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 erfare
Page 33 and 34: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 ordet
Page 35 and 36: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 platsa
Page 37 and 38: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 platsa
Page 39 and 40: Sirenen Nr 6 • Oktober 007 efters

Sirenen Nr 6 Oktober 2007 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?