Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Cykelfrämjandets medlemstidning till dig<br />
som stödjer cykling. Nummer 4, <strong>2018</strong><br />
RÄTT<br />
RUSTAD FÖR<br />
VINTERN<br />
CYKELKURSERNA SOM<br />
STÄRKER MÄNNISKOR<br />
Europe,<br />
America,<br />
Winterland.<br />
Cykel på tåg<br />
CYKELTURISTVECKAN 2019<br />
EN TWEEDCYKLISTS<br />
BEKÄNNELSE<br />
SÅ RÄDDADES<br />
KRETSEN I SUNDSVALL
SAVE-THE-DATE<br />
mer information på<br />
www.cykelmassan.se<br />
CYKEL<br />
BRANSCHEN<br />
GÖTEBORG,<br />
NU ÄR VI TILLBAKA!<br />
www.cykelmassan.se<br />
Följ oss i sociala medier<br />
Arrangeras av:<br />
CYKEL<br />
BRANSCHEN
INNEHÅLL<br />
12<br />
PRYLNYHETER<br />
NUMMER 4, <strong>2018</strong><br />
KRÖNIKA Ordföranden har ordet 4<br />
NYHETER Nytt i cykelvärlden 6<br />
PRYLNYTT Gott och blandat 12<br />
VINTERCYKLING 6 vintriga tips 14<br />
FRIHET PÅ CYKEL Livsavgörande kurser 16<br />
CYKEL PÅ TÅG Varför vägrar SJ? 20<br />
CYKLA FÖR KLIMATET Varje km räknas 26<br />
CYKELTURISTVECKAN 2019 28<br />
MEDLEMMEN Anders Joby i tweed 30<br />
16<br />
FRIHET PÅ CYKEL<br />
Vägra<br />
livmoderlivet<br />
Det är som om solen aldrig riktigt<br />
gick upp i morse. Det gråa, fuktiga<br />
och kyliga utanför fönstret skickar<br />
en skarp signal: försök inte ens! Gå<br />
och lägg dig!<br />
Och vad du än gör, sätt dig inte på<br />
cykeln!<br />
Men det är vardag och jobb väntar.<br />
Vädret har liksom inget med den<br />
saken att göra. Jag ska in till kontoret<br />
och jag ska utföra mitt värv.<br />
Fast aldrig att jag sätter mig på<br />
cykeln. Det får bli behagliga bilsätet.<br />
Med rumpvärme och radio för en<br />
rogivande tur in till kontoret.<br />
KRETSEN Sundsvall 34<br />
KULTUR Ny bok: Ekomerika 40<br />
KRÖNIKAN Av Erik Sandblom 42<br />
20<br />
CYKEL PÅ TÅG<br />
30<br />
CYKLA I TWEED<br />
Biltanken dyker nästan alltid upp när<br />
vädret har surnat till. Därför är jag<br />
beredd, jag vet att det är ett trick. Att<br />
det är min hjärna som försöker lura<br />
mig till ett liv där jag inte behöver<br />
anstränga mig, inte behöver utsätta<br />
mig, inte behöver bry mig.<br />
Ett liv som det tedde sig i begynnelsen.<br />
Min hjärna försöker tricka<br />
mig tillbaka till livmodern.<br />
Jag vägrar, naturligtvis! Har jag nu<br />
lyckats ta mig ut ur den där trygga<br />
platsen en gång för snart 48 år sedan<br />
och kravlat mig ända hit tänker jag<br />
inte backa nu! Det är fortfarande<br />
framåt! som gäller.<br />
Det må vara dystert de första kilometerna<br />
på cykeln genom det fuktiga<br />
halvmörkret. Men någonstans vid<br />
nästa kommungräns kommer belöningen:<br />
känslan av närvaro, styrka,<br />
oövervinnlighet, livskraft.<br />
CHEFREDAKTÖR<br />
HENRIK RÅDMARK<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 3
KRÖNIKA<br />
”Men nu kan det bli ändring. EU-kommissionen har föreslagit att alla nya<br />
och renoverade tåg från och med om 2 år ska ge plats för 8 cyklar per tåg.”<br />
Cykelfrågan sträcker sig från den<br />
lokala kantstenen upp till Bryssels<br />
korridorer och mötesrum. En stor<br />
del av de villkor som skapar förutsättningar<br />
och hinder för cyklingen<br />
finns på kommunal nivå, andra på<br />
regional och andra på nationell. Men<br />
det finns en fråga som mer än de<br />
flesta cykelrelaterade frågor hamnar<br />
på EU-nivå och det är möjligheten att<br />
få ta med sig sin cykel när man är tågresenär.<br />
SJ hävdar att de vill prioritera<br />
människor i sina tåg framför cyklar,<br />
och när vi kommer med invändningen<br />
att människor ibland vill ta med sig<br />
cykeln svarar de att det inte efterfrågas<br />
i SJ:s kundundersökningar.<br />
Resenärerna vill hellre ha ett andra<br />
el-uttag framför möjligheten att ta<br />
med cykeln. Men då har de inte frågat<br />
alla dem som hör av sig till Cykelfrämjandet<br />
på somrarna som vill förlänga<br />
sin cykelsemester till Sverige.<br />
För att se hur bra det skulle kunna<br />
vara gjorde min flickvän och jag en<br />
cykel och tåg-semester i södra Europa<br />
i somras. Vi cyklade runt Bodensjön,<br />
stannade till och vandrade i St. Gallen,<br />
i Innsbruck och lyxade sedan till det<br />
med 1a klass sovvagn från Innsbruck<br />
till Hamburg. Inte förrän vi kommit<br />
till Malmö tog det stopp på vår resa<br />
vidare till huvudstaden.<br />
Men nu kan det bli ändring.<br />
EU-kommissionen har föreslagit att<br />
alla nya och renoverade tåg från och<br />
med om 2 år ska ge plats för 8 cyklar<br />
per tåg.<br />
Några förhandlingar och överenskommelser<br />
kvarstår, men går det igenom<br />
så kommer år av påverkansarbete<br />
och möten med tågoperatörer gett<br />
resultat. Låt oss glädjas åt denna delseger<br />
och fortsätta vårt gemensamma<br />
påverkansarbete för möjligheten att<br />
få ta med cykelns när vi reser med tåg.<br />
RIKSORDFÖRANDE<br />
LARS STRÖMGREN<br />
TIDNING<br />
<strong>Cykling</strong> är Cykelfrämjandets medlemstidning<br />
som kommer ut fyra gånger per år. Vi skriver<br />
om cykling och föreningen arbetar för det<br />
cykelvänliga samhället.<br />
Nästa nummer utkommer 8 april.<br />
redaktion@cykelframjandet.se<br />
Chefredaktör: He<strong>nr</strong>ik Rådmark,<br />
chefredaktor@cykelframjandet.se<br />
Ansvarig utgivare: Lars Strömgren<br />
Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin<br />
STYRELSE<br />
Lars Strömgren, Stockholm<br />
Arijana Marjanovic, Stockholm<br />
Jöran Fagerlund, Göteborg<br />
Christine Nelsen-Thuresson, Stockholm<br />
Allan Hedlund, Malmö<br />
Kent Larsson, Alingsås<br />
Tobias Adolfsson, Stockholm<br />
Jakob Hammarbäck, Uppsala<br />
Gustaf Lindqvist, Sundsvall<br />
Rune Karlberg, Luleå<br />
styrelsen@cykelframjandet.se<br />
KANSLI<br />
Cykelfrämjandet<br />
Box 3, 101 20 Stockholm<br />
(Celsiusgatan 8)<br />
08-16 00 17<br />
Nås säkrast dagtid vardagar.<br />
info@cykelframjandet.se<br />
ANNONSER<br />
Svenska Huvudmedia KB 08-55 66 77 50<br />
svenska.huvudmedia@telia.com<br />
CYKEL<br />
••<br />
FRAMJANDET<br />
MEDLEMSKAP<br />
Huvudmedlem 275 kronor<br />
Familjemedlem 75 kronor<br />
Ungdom & student 100 kronor<br />
www.cykelframjandet.se<br />
TRYCK<br />
Trydells tryckeri, ISSN 0280-3038<br />
Tidningen är miljömärkt och<br />
distributionen klimatekonomisk.<br />
<strong>Cykling</strong> går även att läsa online.
Vill du starta<br />
cykelkurser<br />
på din ort?!<br />
SISTA CHANSEN TILL UTÖKAT KRETSBIDRAG<br />
SÖK INNAN ÅRSKIFTET<br />
Som medlem kan du genom din krets söka pengar för att starta cykelkurser. Cykelkurser skänker inte bara frihet och självkänsla<br />
till deltagaren det bidrar till integration, jämställdhet, hållbarhet och bättre hälsa. Därför tycker vi att alla borde få chansen att<br />
ordna cykelkurser för ett bättre cykelsverige!<br />
Hör av dig till oss så får du veta mer: frihetpacykel@cykelframjandet.se<br />
Frihet på cykel stöds av Svenskt Friluftsliv, Trafikverket och Svenska Postkodstiftelsen.
NYHETER<br />
Batteri inbyggt i ramen,<br />
20" hjul, uttag för mobilen mm<br />
Lätt att ta med,<br />
vikbar elcykel!<br />
specialcyklar<br />
ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35<br />
www.jary.se • 0709-70 60 46<br />
Christiania • Brompton • Bullitt • HPVelotechnik<br />
Cykla med<br />
oss i Europa<br />
www.francetours.se<br />
#di<strong>nr</strong>esadinupplevelse<br />
6 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
NYHETER<br />
FOTO: JONATAN SAHLIN<br />
CYKELFRÄMJANDETS LOBBYARBETE<br />
GER RESULTAT<br />
EU vill kräva<br />
möjlighet att ta<br />
cykel på tåg<br />
Enligt ett förslag som EU-parlamentet väntas<br />
anta kommer alla europeiska tågoperatörer<br />
att tvingas tillåta cyklar på tåg. Det är en stor<br />
vinst för alla resenärer, och en fjäder i hatten<br />
för Cykelfrämjandet som länge drivit frågan<br />
inom EU.<br />
I början av oktober inträffade något oerhört. EU:s<br />
utskott för transport och turism, TRAN, röstade<br />
igenom ett förslag som Cykelfrämjandet slagits för<br />
tillsammans med ECF (European Cyclists’ Federation)<br />
under lång tid.<br />
Förslaget innebär att alla nya tåg inom Europa<br />
ska ha plats för minst åtta cyklar. Ännu är det inte<br />
antaget av parlamentet, men allt tyder på att det<br />
kommer att gå igenom, säger Cykelfrämjandets<br />
ordförande Lars Strömgren som har god insyn i<br />
EU:s arbete, och regelbunden kontakt med parlamentariker.<br />
Frågan om cykel på tåg har varit het under<br />
många år, i synnerhet i Sverige där SJ hårdnackat<br />
hållit fast vid sin uppfattning att det inte är affärsmässigt<br />
motiverat. EU-förslaget kommer alltså<br />
med all sannolikhet att tvinga dem att välja tågsätt<br />
som är anpassade för cykeltransport vid kommande<br />
upphandlingar – och införa möjligheten att<br />
ta med cykel på alla tåglinjer.<br />
– Det här kommer förstås att underlätta för alla<br />
som vill kombinera cykel och tåg på sin resa, för både<br />
pendling och semesterresor. Beslutet ligger ju också<br />
i linje med regeringens mål att Sverige ska vara fossilfritt<br />
år 2045. Nu kan inte aktörer som SJ och MTR<br />
längre ducka för det, säger Lars Strömgren.<br />
Läs mer om cykel på tåg på sidan 20.<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 7
NYHETER<br />
Stockholm bygger<br />
parkeringskarusell<br />
för cykel …<br />
Stockholm Parkering kommer att vara<br />
först ut i landet med en helautomatisk<br />
”cykelsnurra” för en säkrare parkering. Den<br />
kommer att byggas vid infartsparkeringen<br />
i Ropsten.<br />
Till våren kommer stockholmare kunna parkera<br />
sina cyklar i en slags karuselliknande anordning,<br />
där cykeln är skyddad mot väder, vind och tjuvar.<br />
Stockholm Parkering bygger parkeringsanordningen,<br />
som är den första i sitt slag i Sverige, vid<br />
infartsparkeringen i Ropsten. Det hela genomförs<br />
som ett pilotprojekt, som om det faller väl ut ska<br />
resultera i flera parkeringskaruseller i staden.<br />
– Bolaget har inte enbart ett uppdrag att öka<br />
framkomligenheten i staden genom att bygga<br />
garage för bilar utan vårt uppdrag är också att<br />
underlätta för cyklister, säger trafikborgarrådet<br />
Daniel Helldén, tillika ordförande för Stockholm<br />
Parkering.<br />
Hur mycket varje parkeringsplats i den nya<br />
snurran kommer att kosta är inte klart. Och den<br />
som vill ha en plats får hålla sig väl framme. Anordningen<br />
rymmer bara 24 cyklar.<br />
CYKEL- & VANDRINGSRESOR, att njuta av!<br />
Aktiva dagar med god mat och högklassigt boende. Bekväma cykelveckor med boende på max 1- 2 hotell<br />
under veckan och med svensk färdledare. Vi organiserar även vandringsresor där du kan välja mellan ett<br />
30-tal destinationer. WI-Resor erbjuder också speciella avgångar för singelresenärer. Beställ vår katalog!<br />
Cykelresor 2019; Vandringsresor 2019;<br />
- Costa Brava (8 dagar) 6/4, 28/9 - Amalfikusten (8 dagar) 8/4, 15/4, 24/4, 27/9, 4/10<br />
- Moseldalen (Weekend) 2/5, 3/10 - Cornwall (8 dagar) 31/5, 1/9<br />
- Kitzbühel (8 dagar) 9/7, 10/9 (El-cykel) - Dolomiterna (8 dagar) juni, juli, aug, sept<br />
- Gardasjön (6 dagar) Oktober - Andorra (8 dagar) juni, juli aug<br />
www.wiresor.se 0771-14 30 30<br />
8 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
NYHETER<br />
EU: ”CYKLA MER FÖR<br />
ATT RÄDDA KLIMATET”<br />
FN:s klimatpanel IPCC lyfter fram cykeln som en<br />
del av lösningen på klimatkrisen, enligt en artikel<br />
i Forbes. Det sker i den omtalade 1,5-gradersrapporten<br />
som presenterades i oktober, och där IPCC<br />
slår fast att det krävs långtgående förändringar av<br />
människors livsstil om vi ska kunna begränsa den<br />
globala uppvärmningen till 1,5 grader. Bland annat<br />
alltså genom att välja cykeln i högre grad, framför<br />
mer energikrävande transportmedel.<br />
– Det här handlar inte om avancerad vetenskap.<br />
Vi kan välja hur vi förflyttar oss i städer, säger dr.<br />
Debra Roberts, en av medlemmarna i IPCC-panelen.<br />
… och Umeå har byggt ett<br />
varmgarage för cyklar<br />
Cyklisterna i Umeå fick i slutet av sommaren ett riktigt lyx garage<br />
i de centrala stadsdelarna. Det är ett cykelgarage, kallat Cykelstället,<br />
där det går att hyra låsbar parkering och utföra enklare<br />
reparationer och tvätt. Där går också att hyra de elassisterade<br />
lastcyklar som tidigare bara varit tillgängliga på universitetsområdet,<br />
U-bike. Men Cykelstället är temporärt. På platsen ska<br />
ett bilgarage byggas.<br />
NATIONELLA CYKELRÅDET:<br />
MER RESURSER FÖR<br />
MÄTNING OCH<br />
UPPFÖLJNING KRÄVS<br />
När Nationella Cykelrådet under hösten presenterade<br />
det tredje nationella cykelbokslutet var den<br />
övergripande slutsatsen glasklar: samhället behöver<br />
lägga mer resurser på att ”mäta och följa upp<br />
cyklingen i Sverige, och se till så att det sker på ett<br />
enhetligt och systematiskt sätt”.<br />
På grund av resursbrister har flera delar i bokslutet<br />
inte kunnat uppdateras från föregående år.<br />
Bland annat de avsnitt som rör hur ofta och hur<br />
långt vi cyklar, och hur möjligheten att ta med cykel<br />
i kollektivtrafik har utvecklats.<br />
BOLOGNA LOCKAR<br />
CYKLISTER MED GRATIS<br />
ÖL OCH BIO<br />
För att få fler människor att välja cykeln eller<br />
kollektivtrafik lockar italienska Bologna med fria<br />
biobesök, gratis öl eller glass. Exempelvis. Varje<br />
cykelresa ger cyklisten ett antal poäng som sedan<br />
kan användas som betalning för den typen av tjänster<br />
eller varor från ett hundratal försäljningsställen<br />
i staden.<br />
Projektet och den app som används av deltagarna<br />
kallas Bella Mossa – på svenska ungefär Smart drag.<br />
Det startade förra året och under 2017 registrerades<br />
hållbara resor på 3,7 miljoner kilometer, enligt ett<br />
inslag från BBC News.<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 9
NYHETER<br />
Däcken som ger<br />
bäst grepp i vinter<br />
Fler dubbar ger bättre grepp. Den<br />
inte alldeles över raskande slutsatsen<br />
kommer VTI fram till i sitt jäm förande<br />
test av tio vinterdäck för cykel.<br />
VTI har tillsammans med Länsförsäkringar testat sju dubbade<br />
cykeldäck och tre dubbfria däck. I momentet som testade hantering<br />
på is var två däck närmast överlägsna: Suomi Tyres W240<br />
och Clas Ohlson Innova. Vid en sammanvägd bedömning av<br />
isgreppet placerar sig Schwalbe Marathon Winter och Suomi<br />
Tyres W240 – de däck med störst antal dubbar – högst upp. Dessa<br />
bedöms också som de mest trafiksäkra däcken.<br />
När det gäller de dubbfria alternativen konstateras att deras<br />
isgrepp inte är särskilt mycket bättre än vad du får med ett sommardäck.<br />
Du hittar hela rapporten på www.vti.se.<br />
HÄR ÄR BÄSTA DUBBDÄCKEN FÖR CYKEL:<br />
Tillverkare Modell Typ av däck Pris, kr<br />
Suomi Tyres W240 Dubbdäck 590<br />
Schwalbe Marathon Winter Dubbdäck 549<br />
Clas Ohlson Innova Dubbdäck 349<br />
Schwalbe Winter Dubbdäck 399<br />
Biltema Dubbdäck 299<br />
Suomi Tyres W106 Dubbdäck 429<br />
Jula Kenda Klondike Dubbdäck 299<br />
Suomi Tyres Dubbfritt Vinterdäck 399<br />
Continental Top Contact Vinter Vinterdäck 419<br />
Schwalbe Maraton Plus Sommardäck 429<br />
Observera att de dubbfria vinterdäcken har betydligt sämre isgrepp.<br />
Källa: VTI och Länsförsäkringar<br />
10 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
NYHETER<br />
Hallå där … Emil Törnsten<br />
PROJEKTLEDARE FÖR INNOVATIONS -<br />
TÄVLINGEN CYKEL PLUS MINUS<br />
Innovationstävlingen för ökad vintercykling,<br />
Cykel Plus Minus, genomförs nu för<br />
andra gången. Vi ringde projektledaren<br />
Emil Törnsten för att höra vad den går ut<br />
på och hur den går till. Och framför allt hur<br />
man ska göra för att vinna.<br />
Varför upprepar ni innovations tävlingen<br />
från förra året?<br />
– Förra årets 18 skarpa tävlingsbidrag gav mersmak<br />
och förde med sig flera värdefulla vintercyklingsinnovationer.<br />
Vi fick känslan av att det finns<br />
ännu fler kommuner, företag, studenter och andra<br />
innovatörer ute i landet som har spännande idéer<br />
på hur man kan öka vintercyklingen.<br />
Hur skiljer den sig från förra gången?<br />
– Tävlingen kommer att vara öppen för alla typer<br />
av företag, organisationer och offentliga organ<br />
att tävla på egen hand. Det är inte längre bara en<br />
kommuntävling.<br />
Vem får vara med?<br />
– Alla som har ett organisationsnummer kan stå<br />
som tävlande. Många företag har metoder och<br />
teknologier som används i andra sammanhang<br />
som man kanske kan översätta till vintercykling?<br />
Sopsaltningsmetoden kom till exempel från flygplatser<br />
från början.<br />
Hur gör man för att vara med?<br />
– Det är enkelt. Man registrerar bara ett bidrag på<br />
www.cykelplusminus.se. I april får man sedan skicka<br />
in vad man har åstadkommit, till juryn. Har man<br />
bara en bra idé som privatperson så kan man också<br />
lämna den i vår idélåda och får då tävla om ett mindre<br />
pris.<br />
Vad kännetecknar ett vinnande bidrag?<br />
– Ser man på förra årets bidrag så var samarbete en<br />
framgångsfaktor. Kan man som företag eller forskningsinstitut<br />
hitta en kommun att samarbeta med<br />
så kan det bli riktigt vasst.<br />
Vad vinner man?<br />
– Vinnaren får söka medel från innovationsmyndigheten<br />
Vinnova för att utveckla sin innovation. De<br />
får också stor medial uppmärksamhet och rollen<br />
som ambassadör för Sverige på internationella<br />
konferenser.<br />
– Men den största vinnaren är samhället. I<br />
slutänden gynnas folkhälsan, klimatet och stadsmiljön<br />
av ökad vintercykling.<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 11
PRYLNYTT<br />
Crescent, Monark<br />
växlar upp 2019<br />
Monark hävdar att de bryter ny mark under 2019 och Crescent lanserar en elassisterad<br />
lastcykel. Monarks lanserar en ny ”kollektion” av elcyklar som ”inte ser ut som traditionella<br />
elcyklar”, enligt produktansvarige Roger Lindahl.<br />
– När vi utvecklat den nya kollektionen, har ledorden varit användarvänlighet, avskalad,<br />
stilren design och hög prestanda, säger han i ett pressmeddelande.<br />
Crescents lastcykel Max blir en direkt konkurrent till den elassisterade versionen<br />
av den danska, populära Bullitt-cykeln.<br />
Fjäderlätt elcykel<br />
Från stockholmska And The Revolution kommer förbra-för-att-vara-sann-elcykeln<br />
ATR Easy Road. Den har<br />
inte den klassiska elcykelns klumpiga utseende och är<br />
inte tyngre än många standardcyklar. (Tillverkaren<br />
hävdar att det är marknadens lättaste elcykel.) Möjligen<br />
dämpar prislappen – cirka 38 000 kronor beroende<br />
på utrustning – entusiasmen något.<br />
Höghjuling för de minsta<br />
Det är förstås vansinne att köpa en höghjuling åt fyraåringen. Men om du<br />
trots allt vill rulla den vägen vänder du dig förslagsvis till Richards of England,<br />
i grevskapet Yorkshire. De har en rad höghjulingar av egen tillverkning i sitt<br />
sortiment, bland annat en balanscykel (utan pedaler) för barn mellan tre och<br />
sex år. Lädersadel och trähandtag ger den rätta viktorianska känsla.<br />
Läs mer på richardsofengland.co.uk.<br />
12 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
PRYLNYTT<br />
Lysande hjälm<br />
Den är snygg, säker och banbrytande. Nå, kanske inte riktigt<br />
banbrytande. Men faktum är att hjälmen Camden från<br />
Giro har något nytt. Det är inte bara den stora lampan<br />
på baksidan, som utgör en del av själva skalet, inte<br />
bara den heltäckande, lågmälda designen. Inte heller<br />
ventilationshålen som går att stänga till eller det<br />
faktum att den har rotationsskyddet MIPS. Det är<br />
allt detta tillsammans som gör att vi vågar föreslå<br />
att detta är hjälmen som startade en ny kategori<br />
hjälmar – för oss som inte vill signalera identitet<br />
med vår hårda huvudbonad.<br />
Skippa plasten<br />
i flaskan<br />
Med en vattenflaska i metall i stället för plast vinner du tveklöst<br />
stilpoäng. Men framför allt: när du väljer bort plasten gör du dig<br />
själv och allt levande på jorden en livsviktig tjänst. Colorals flaska är<br />
inte bara en snygg kopia av 40-talets vattenflaska par preference hos<br />
elitcyklister världen över. Företaget bakom den stödjer också brittiska<br />
Re-Cycle, som ser till att cyklar som skulle skrotas istället kommer till<br />
afrikanska samhällen.<br />
Läs mer på coloral.cc<br />
Elmotor för minimalister<br />
Med den lilla elcykelmotorn Steps E5000 öppnar Shimano för billigare, lättare<br />
och mindre stöldbegärliga elcyklar. Motorn är mindre och svagare än tillverkarens<br />
övriga modeller, och tänkt för stadscyklar. Det är den första modellen<br />
som inte kräver någon separat display eller ett särskilt reglage på styret.<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 13
VINJETT: NY PÅ CYKEL<br />
Här skriver vi om sådant som är bra att veta för dig som nyligen börjat cykla. För att underlätta för<br />
alla som inte har svenska som modersmål använder vi ett lite enklare språk än i övriga tidningen.<br />
Så klarar du<br />
vintern på cykeln<br />
Du behöver inte sluta cykla bara för att vintern kommer. Det<br />
blir visserligen mörkare och kallare. Vägarna kan vara hala<br />
eller täckta av snö. Men cyklar du kortare sträckor behöver<br />
du inte tänka på något särskilt. Cykla i de kläder du skulle<br />
ha använt för en promenad. Längre cykelturer blir skönare<br />
och säkrare med anpassade kläder. Kanske behöver du också<br />
dubbdäck på cykeln. TEXT: HENRIK RÅDMARK<br />
14 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
NY PÅ CYKEL<br />
Här är en lista på vad du behöver<br />
tänka på för att göra vintercyklingen<br />
säker och skön. Många punkter i listan<br />
är förslag. Genom att prova dig<br />
fram hittar du de kläder och den<br />
utrustning som passar just dig bäst.<br />
1. PÅ KROPPEN<br />
Klä dig i flera lager och undvik bomull.<br />
Närmast kroppen kan du ha ett<br />
underställ (tunna byxor och en tunn<br />
tröja), gärna av merinoull. Ull ger<br />
värme även när det är fuktigt, något<br />
som exempelvis bomull inte gör. En<br />
fuktig tröja av bomull kyler istället<br />
för att värma.<br />
Utanpå understället kan du bära<br />
en smidig tröja av fleece. Om det är<br />
riktigt kallt kan du även dra på dig ett<br />
par byxor av liknande material.<br />
Till sist tar du på dig en vindjacka<br />
och byxor som andas, alltså släpper<br />
ut fukt från kroppen. Den här typen<br />
av plagg kallas ofta skalplagg, eftersom<br />
de fungerar som ett skyddande<br />
skal mot kyla och vind.<br />
2. PÅ FÖTTERNA<br />
För de allra flesta räcker ett par kraftiga<br />
vinterskor. Eftersom du inte rör<br />
på fötterna särskilt mycket när du<br />
cyklar blir du lätt kall om dem. Därför<br />
är det en god idé att välja kraftigare<br />
skor än om du skulle promenera.<br />
Se också till att använda sockor<br />
eller kraftiga strumpor, gärna av<br />
merinoull. Skorna ska inte vara för<br />
små så att de klämmer om foten. Då<br />
minskar blodcirkulationen och du<br />
fryser lättare.<br />
3. PÅ HÄNDERNA<br />
Handskar eller vantar ska vara vindtäta<br />
och vattentäta. Hur tjocka de ska<br />
vara beror förstås på hur kallt det är.<br />
Men eftersom du inte rör på händerna<br />
särskilt mycket när du cyklar<br />
är det bra att välja varma handskar.<br />
Tumvantar värmer bättre än<br />
fingervantar. Men tumvantar gör<br />
det svårare att exempelvis öppna<br />
och stänga dragkedjor och komma<br />
åt saker i fickor. Ett alternativ är så<br />
kallade lobsterhandskar. De ger liter<br />
mer rörlighet än tumvantar, men<br />
värmer nästan lika bra.<br />
När det är väldigt kallt använder<br />
en del vintercyklister tunna fingervantar<br />
av ull under en varm tum- eller<br />
lobsterhandske.<br />
4. BELYSNING<br />
En cykel ska enligt lag ha lampor både<br />
fram och bak när du cyklar i mörker.<br />
Många väljer en väldigt kraftig lampa<br />
fram, men det är inte nödvändigt. En<br />
mindre lampa räcker bra. Huvudsaken<br />
är att du syns. Om du ska cykla<br />
på ställen som inte är upplysta kan<br />
det vara skönt att ha en lampa som<br />
lyser starkare. Då ser du hur vägen<br />
du cyklar på ser ut och kan undvika<br />
ojämnheter och isfläckar.<br />
Tänk på att framlampan ska lysa<br />
med ett fast, vitt eller gult ljus. Den<br />
får inte blinka. Den röda baklampan<br />
får blinka, men då med minst 200<br />
blinkningar per minut.<br />
5. STÄNKSKÄRMAR<br />
Din cykel bör ha stänkskärmar under<br />
vintern. De skyddar inte bara dig själv<br />
mot att bli nedsmutsad, utan även<br />
dem som cyklar bakom dig. Helst<br />
ska stänkskärmarna gå långt ned mot<br />
marken, så att de hindrar slask och<br />
vatten från att spruta bakåt.<br />
Fast om din cykel inte har stänkskärmar<br />
kan du förstås cykla ändå. Tänk<br />
bara på att ta på dig skyddande kläder<br />
när det är slaskigt och blött ute.<br />
6. DÄCK<br />
Många som cyklar på vintern använder<br />
speciella vinterdäck. De är grövre och<br />
har dubbar av metall som gör att cykeln<br />
inte halkar på ett isigt underlag.<br />
Många väljer också att inte<br />
använda sådana däck, utan fortsätter<br />
att cykla med de däck som redan<br />
sitter på.<br />
Om du cyklar på ställen där det<br />
ofta är isigt är dubbdäck förstås bra.<br />
Men många klarar sig alltså utmärkt<br />
utan sådana, särskilt nu när många<br />
kommuner sopar bort snön från<br />
cykelbanor och sprider salt som tar<br />
bort isen.<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 15
NY PÅ CYKEL<br />
Knarik Avetisyan ville<br />
lära sig cykla tidigt.<br />
Men hon fick inte för<br />
sina föräldrar. Det var<br />
inget flickor skulle göra.<br />
Men nu – 25 år senare<br />
– har hon äntligen förverkligat<br />
sin dröm.<br />
Det spelade ingen roll hur hon tjatade.<br />
Knariks föräldrar viftade bort hennes<br />
önskan gång på gång. Det var inte det<br />
att föräldrarna var illvilliga eller särskilt<br />
stränga. Det var bara så i den lilla staden<br />
Stepanakert i Armenien där Knarik Avetisyan<br />
är född och uppväxt. Flickor cyklar<br />
inte. Det är för farligt.<br />
Pojkar, däremot, kunde tydligen hantera<br />
faran. Hennes bror fick en cykel när<br />
han var två år, något som Knarik naturligtvis<br />
uppfattade som oerhört orättvist.<br />
– Så är det inte längre. Men på 90-talet,<br />
när jag var barn, var den kulturen stark i<br />
Armenien, berättar Knarik och kastar ett<br />
öga på sin röda cykel.<br />
För idag har hon en cykel och hon har<br />
precis lärt sig att cykla på den. Vi sitter<br />
i en park i Haninge, där hon bor sedan i<br />
somras med sin pojkvän. Cykeln var en<br />
välkomstpresent från honom och hans<br />
familj. Fast när hon fick den kunde hon<br />
alltså inte använda den.<br />
Och det skulle bli svårt att lära sig,<br />
insåg hon snart. Trots hjälp från sin<br />
pojkvän.<br />
– Han höll fast cykeln på alla möjliga<br />
sätt för att hjälpa mig med balansen. Men<br />
det var svårt. Jag lyckades nästan lära mig,<br />
men var vettskrämd och superstressad<br />
varje gång jag skulle öva med cykeln.<br />
Det var inte bara att det var svårt<br />
att hålla balansen och styra. Hon hade<br />
ju också fått inpräntat i huvudet sedan<br />
barnsben att det är livsfarligt att cykla.<br />
Därför räckte det inte att lära sig hantera<br />
cykeln. Hon behövde också bryta ner den<br />
mentala mur som rests under uppväxten.<br />
Knariks pojkvän insåg snart att det var<br />
svårare och krävde mer tålamod att som<br />
vuxen lära sig cykla, än han trott. Därför<br />
överraskade han henne med en ovanlig<br />
födelsedagspresent: en cyklingskurs. Han<br />
hade sett annonser om Cykelfrämjandets<br />
Frihet på cykel-kurser och helt enkelt<br />
anmält sin flickvän.<br />
– Det var en sådan lättnad att komma<br />
till kursen. Inte bara för att jag fick hjälp<br />
med hur jag skulle lära mig, utan också<br />
för att jag befann mig i ett sammanhang<br />
med andra som inte heller kunde cykla.<br />
Jag kände mig inte utanför och konstig<br />
längre, berättar Knarik.<br />
Efter två kurstillfällen kunde hon<br />
trampa iväg själv. Visserligen var hon<br />
ännu osäker och ”ofta vettskrämd” men<br />
kunde i vart fall använda cykeln. Till det<br />
tredje kurstillfället cyklade hon de drygt<br />
två kilometerna från bostaden själv.<br />
– Det var en oerhörd frihetskänsla, även<br />
om jag då som sagt fortfarande tyckte att<br />
det var läskigt och svårt.<br />
Idag är hon säkrare och cyklar flera<br />
gånger i veckan. Både för att det är kul och<br />
för att det är praktiskt. ”Jag hatar bussar”,<br />
säger hon och berättar att hon och hennes<br />
pojkvän numera cyklar till ICA Maxi för<br />
att handla, istället för att ta bussen.<br />
– Tack vare cykeln kan vi också träffa<br />
familjen mer än tidigare.<br />
Men jag anar att stråk av otålighet. Det<br />
är fortfarande knepigt med tvära svängar<br />
och hon blir osäker när hon ska parera<br />
andras närvaro på cykelbanan. Knarik<br />
längtar tills hon är lika säker och duktig<br />
på att cykla som ”alla andra”.<br />
16 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
NY PÅ CYKEL<br />
Under <strong>2018</strong> har Cykelfrämjandet hjälpt hundratals till större<br />
frihet, starkare självkänsla och bättre jobbmöjligheter – genom<br />
cykelkurserna Frihet på cykel. TEXT OCH FOTO: HENRIK RÅDMARK<br />
Friheten växer<br />
med cykel<br />
Bara i år har strax över 500<br />
vuxna och ungdomar lärt sig<br />
att cykla genom Cykelfrämjandets<br />
kurser Frihet på cykel.<br />
Det har skett över hela Sverige,<br />
från Malmö i söder till<br />
Luleå i norr. Kurserna gick för sjätte året och det<br />
har varit tydligt att behovet knappast har minskat<br />
sedan starten.<br />
– Snarare tvärtom. I år hade vi över 60 kurser, men<br />
hade kunnat ordna fler kurser om vi bara hade haft<br />
ledare och mer finansiering, berättar Kristen Hope<br />
som är utbildningskoordinator för Frihet på cykel.<br />
Vi träffade henne strax efter höstens sista<br />
kurstillfälle i ett aningen kyligt Haninge utanför<br />
Stockholm. Hela gruppen gjorde en kortare utflykt<br />
i skymningen till en park en bit bort från Torvalla<br />
sporthall, där de hade träffats två gånger i veckan<br />
under tre veckor för att lära sig cykla.<br />
Färden bort mot parken var vinglig för några,<br />
stabilare för andra. I ett uppförslut fick någon kliva<br />
av och leda cykeln. ”Jag har inte lärt mig att stå och<br />
trampa än”, förklarade deltagaren med ett leende.<br />
Samtliga deltagare är medelålders kvinnor och<br />
har det gemensamt att de alla är födda utanför<br />
Sverige. Den noteringen är intressant eftersom det<br />
säger något om skälet till varför så många söker sig<br />
till cykelkurserna.<br />
– I Sverige är det självklart att man får lära sig<br />
cykla som barn. Men så är det inte överallt, vilket<br />
kanske är lätt att glömma. Att särskilt flickor och<br />
kvinnor i andra kulturer inte får samma möjligheter<br />
att lära sig cykla som vi är vana vid här har flera<br />
skäl, bland annat att det har ansetts för farligt att<br />
cykla för flickor, berättar Kristen.<br />
Kurserna innehåller hantering av cykeln och hur<br />
man beter sig i trafiken. Deltagarna lär sig först<br />
att balansera och sedan att trampa och bromsa.<br />
Praktik varvas med teori kring trafikregler – de<br />
viktigaste trafikskyltarna, högertrafik, högerregeln<br />
och hur man gör omkörning på ett säkert sätt – och<br />
genomgångar av cykelns delar och de lagkrav som<br />
finns för cykelns utrustning.<br />
Kristen understryker att deltagarna lär sig att<br />
cykla självständigt. Instruktörerna springer inte<br />
bakom och håller i cykeln – det skulle vara alltför<br />
tungt. Istället övar deltagarna själva först på en<br />
cykel utan pedaler, för att hitta balansen. Först<br />
därefter fortsätter de med pedaler.<br />
– Instruktörernas främsta uppgift är att visa<br />
dem hur de ska göra och sedan vara ett uppmuntrande<br />
stöd, förklarar Kristen.<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 17
NY PÅ CYKEL<br />
Får man låna cyklar och hjälm?<br />
– Vi har cyklar och hjälmar för alla deltagare men<br />
om de har egna är de uppmuntrade att ta med.<br />
Det är bäst att lära sig på sin egen cykel om den<br />
är lämplig.<br />
Språket är en av utmaningarna på många av<br />
kurserna. Det finns inget språkkrav för att få vara<br />
med och svenskanivån hos deltagarna har varierat<br />
kraftigt. Det har funnits deltagare som har varit i<br />
Sverige över 30 år och kan perfekt svenska, medan<br />
andra bara varit i Sverige några månader och kan<br />
knappt någon svenska alls. Fast Kristen verkar inte<br />
särskilt bekymrad över det. Hon förklarar att de<br />
har löst det genom att välja instruktörer som kan<br />
flera språk och genom att uppmuntra deltagarna<br />
att tolka åt varandra.<br />
– Vi visar också mycket av det vi pratar om i<br />
praktiken, vi pratar långsamt, använder enkla ord<br />
och bilder och illustrationer så mycket som möjligt.<br />
– Plus – ett leende räcker långt på alla språk,<br />
säger Kristen och ler.<br />
Vilka är de stora utmaningarna för er som<br />
instruktörer, utöver språket?<br />
– I varje grupp finns det personer som kommer<br />
igång mycket snabbare än andra. Det kan vara tufft<br />
för dem som det tar längre tid för och det händer att<br />
de blir frustrerade eller ledsna över det. Då måste<br />
vi försöka peppa dem och förklara<br />
att det är normalt och<br />
inget att skämmas för.<br />
Vad upplever du är<br />
svårast att lära sig för<br />
deltagarna?<br />
– Det svåraste momentet verkar<br />
vara att komma igång med pedaler.<br />
De lär sig ganska fort att hålla<br />
balansen, men att komma igång<br />
och trampa kan kräva många försök.<br />
Särskilt att få den andra foten<br />
på andra pedalen efter det första<br />
tramptaget.<br />
Frihet på cykel har växt hela<br />
tiden och Cykelfrämjandet får förfrågningar från<br />
många håll och från olika aktörer om att arrangera<br />
kurser. Kristen och hennes kollegor hoppas att de<br />
kommer att få fortsatt finansiering så att det blir<br />
möjligt att inte bara fortsätta driva kurserna, utan<br />
att även göra det på flera håll i hela landet.<br />
– För oss som tar cykling som något naturligt är<br />
det nästan svårt att föreställa sig hur stort det är<br />
att lära sig cykla i vuxen ålder. Det ger inte bara en<br />
fysisk frihet och möjlighet att ta jobb som kräver<br />
att man kan cykla, det stärker också människors<br />
självkänsla något oerhört.<br />
FRIHET PÅ CYKEL<br />
Finns fortsättningskurser?<br />
Inte ännu. I Göteborg gör de<br />
utflykter med deltagarna varje vecka<br />
efter avslutad kurs och på många<br />
platser ordnas en utflykt som det<br />
sista kurstillfället.Målet är att ordna<br />
fortsättningskurser framöver, exempelvis<br />
för att bli säkrare i stadstrafik eller kunna<br />
göra enklare service på sin cykel.<br />
Vilken utbildning har instruktörerna?<br />
De som är hjälpinstruktörer har gått<br />
en 3-timmars utbildning. Det finns även<br />
en utbildning på 5–6 timmar för dem<br />
som ska starta och ansvara för en ny<br />
kurs. Med en längre utbildning kan de<br />
göra flera övningar och har mer tid att<br />
planera hur de ska leda kursen. De får<br />
mycket mer stöd.<br />
Vem finansierar kurserna?<br />
Kursverksamheten Frihet på cykel<br />
finansieras av Trafikverket, Svenskt<br />
Friluftsliv och Postkodstiftelsen. Enstaka<br />
kurser får ofta ytterligare finansiering<br />
av kommun, bostadsbolag och andra<br />
aktörer. Varje deltagare betalar också<br />
en mindre avgift.<br />
18 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
NY PÅ CYKEL<br />
Janet Lagehäll kan<br />
knappt tro att det är<br />
sant. Att hon nu kan<br />
cykla alldeles själv. Det<br />
ger henne en ny frihet<br />
och en starkare tro på<br />
sig själv.<br />
Hon kämpar fortfarande när hon ska<br />
starta med cykeln. Men snart rullar hon<br />
iväg. Lite vingligt först men snart allt<br />
stadigare. Janet Lagehäll har precis lärt<br />
sig cykla, 42 år gammal. Hon kommer<br />
ursprungligen från Filippinerna och fick<br />
inte chans att lära sig cykla som barn.<br />
– Vi bodde i en stor stad med mycket<br />
trafik. Det var för farligt att cykla där, det<br />
gick inte, berättar Janet.<br />
Fast hade hon själv fått bestämma<br />
hade hon nog försökt ändå. Men mamma<br />
satte stopp.<br />
Drömmen om att en gång kunna cykla<br />
dog däremot inte. Den bar Janet med sig<br />
hela vägen till Sverige. När hon väl kom hit<br />
och såg alla fina cykelbanor och hur lugn<br />
trafiken var, tänkte hon att nu äntligen<br />
skulle hon komma igång med cyklandet.<br />
Det var elva år sedan. Det var inte<br />
det att försöken uteblev, men det var för<br />
svårt. Främst för att hon var rädd.<br />
– Jag trodde att jag skulle falla ihop och<br />
bryta ett ben eller något, säger hon och<br />
skrattar.<br />
Hennes man har försökt hjälpa henne<br />
att lära sig cykla. Men hon kom aldrig<br />
särskilt långt i sina försök. Det tar som<br />
bekant tid och kräver tålamod, både från<br />
den som ska lära sig och den som lär ut.<br />
Janet säger att hon nog gav upp för lätt.<br />
– Det blir lätt att man säger ”äsch,<br />
det där tar vi nästa gång”, om det blir för<br />
svårt.<br />
Däremot gav hon aldrig upp sin dröm.<br />
När hon i somras såg information om<br />
Cykelfrämjandets kurs på Facebook var<br />
hon inte sen att anmäla sig. Under fem<br />
tillfällen skulle hon öva sig till egen frihet<br />
på cykel.<br />
– Men det var svårt, jättesvårt bara att<br />
hitta balansen. I början använde vi cyklar<br />
utan pedaler och jag fick gå fyra kurstillfällen<br />
innan jag kände att jag hittat den,<br />
berättar Janet.<br />
Och då var det stora ögonblicket nära.<br />
Det var dags att montera pedalerna och<br />
cykla alldeles själv. Janets ögon glittrar<br />
och hennes ansikte spricker upp i ett stort<br />
leende när hon minns hur det kändes att<br />
cykla ett tiotal meter alldeles själv.<br />
– Det var overkligt! Var det verkligen<br />
jag som gjorde det där?!<br />
Den känslan återkommer faktiskt fortfarande.<br />
För även om den största upplevelsen<br />
av att kunna cykla handlar om<br />
frihet finns också just denna förvåning:<br />
kan jag cykla alldeles själv?!<br />
– Jag trodde nog inte att jag kunde lära<br />
mig, eftersom jag var så gammal. Men nu<br />
kan jag inte bara cykla, utan vet också att<br />
jag visst inte är för gammal för att lära<br />
mig nya saker.<br />
Till våren räknar hon med att kunna<br />
cykla till jobbet.<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 19
CYKEL PÅ TÅG<br />
Det som i många länder är självklart ses som omöjligt<br />
i Sverige. Att ta med cykeln på tåget går inte, enligt SJ.<br />
Det är för farligt eller för dyrt. Frågan har drivits av<br />
Cykelfrämjandet under decennier. Men alltid bemötts<br />
kallsinnigt av den statligt ägda tågoperatören.<br />
TEXT: HENRIK RÅDMARK<br />
FOTO: JONATAN SAHLIN<br />
20 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
CYKEL PÅ TÅG<br />
Jonas Lundborg hade äntligen upptäckt landsvägscykling.<br />
Snart skulle han besöka sin cykelkompis i<br />
Malmö och tillsamman skulle de ägna några dagar<br />
åt skön träning på skånska slätter. Men när han satt<br />
framför datorn för att boka tågbiljetter gjorde han<br />
en smått absurd upptäckt: han skulle inte kunna få<br />
med sig cykeln på tåget på något rimligt sätt.<br />
– Hur jag än letade och försökte hitta en lösning<br />
kom jag till samma slutsats, nämligen att cykeln<br />
skulle få stanna hemma.<br />
ELVA DAGAR FRÅN<br />
UMEÅ TILL GÖTEBORG<br />
Emma Roos skulle åka från Umeå till Göteborg<br />
förra året och behövde ha med sig sin elcykel.<br />
Självfallet skulle hon åka tåg. Hon gjorde däremot<br />
samma upptäckt som Jonas. SJ vägrade att låta<br />
henne ta med cykeln på tåget från Umeå.<br />
– Då cyklade jag till Dorotea, en sträcka på över<br />
20 mil. Därifrån kunde jag och cykeln ta inlandsbanan<br />
ner till Kristinehamn, berättar hon.<br />
Resten av sträckan blev hon tvungen att cykla.<br />
Totalt tog det henne nästan elva dagar att resa från<br />
Umeå till Göteborg. Av dessa cyklade hon nio dagar<br />
och tillryggalade en sträcka på 54 mil.<br />
När Per-Eric Rosén och hans flickvän cykelsemestrade<br />
i Nederländerna i somras lyckades de faktiskt<br />
ta med sig cyklarna på tåg hela vägen ner genom Sverige,<br />
från Uppsala. Visserligen innebar det en rejäl<br />
omväg med lokaltåg till Falun, för att sedan kunna<br />
resa söderut med ett tåg där cyklar var tillåtna.<br />
Väl i Danmark var det inga problem.<br />
– Det var gott om plats för cyklar på de danska<br />
tågen. När vi kom ner till Tyskland upptäckte vi att<br />
de hade en hel vagn bara för cyklar på regionaltågen,<br />
berättar han.<br />
I Frankrike får<br />
man ta med sig<br />
cykel på tåg.<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 21
CYKEL PÅ TÅG<br />
I Tyskland får<br />
man ta med sig<br />
cykel på tåg.<br />
Resan vidare till Nederländerna skedde med<br />
nattåg från Hamburg, där det fanns bokningsbara<br />
cykelplatser.<br />
HET FRÅGA I ÖVER 80 ÅR<br />
Vår mejlkorg innehåller åtskilligt fler berättelser<br />
om hur SJ:s ovilja att tillåta cykel på tåg<br />
har drabbat resenärer. Frågan är långt ifrån ny.<br />
Cykelfrämjandet har drivit den så länge någon nu<br />
verksam i föreningen kan minnas. Förmodligen<br />
från starten 1934, säger vice ordförande Arijana<br />
Marjanovic.<br />
– Jag har för mig att jag har sett en gammal<br />
affisch från 1934 där vi propagerar för cykel på tåg,<br />
säger hon.<br />
Varför är det en viktig fråga?<br />
– För att det är en viktig samhällsfråga. Egentligen<br />
är det märkligt att inte kunna ta med cykeln på tåg.<br />
Tåget är ju perfekt för att få plats med till exempel<br />
cykeln, det är ju logiskt också, man ska alltid resa<br />
vidare efter tågresan.<br />
– Tåg och cykel är som Helan och Halvan, bäst<br />
tillsammans.<br />
Hon menar att européerna på kontinenten har<br />
fattat ”att cykel på tåg är en gyllene kombination<br />
som möjliggör för befolkningen att ta sig fram på<br />
ett flexibelt och miljövänligt sätt”.<br />
Arijana Marjanovic pekar också på att man i<br />
Danmark främjar cykel på tåg, bland annat genom<br />
att erbjuda särskilda vagnar för cyklar och tillhandahålla<br />
säkra parkeringsmöjligheter på stationen.<br />
– Hos oss är det komplicerat, dyrt, omständligt<br />
och ibland omöjligt. På det sättet premieras tyvärr<br />
bilåkandet och motverkar ökad cykling. Det vill<br />
vi ändra.<br />
22 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
CYKEL PÅ TÅG<br />
SÄKERHET ETT STORT<br />
PROBLEM ENLIGT SJ<br />
Hos SJ är man snarast kallsinnig. Jonas Nilsson,<br />
ansvarig för samhällskontakter hos tågoperatören,<br />
radar upp en mängd skäl till varför de inte vill tilllåta<br />
cyklar på tåg.<br />
– Skulle vi tillåta vanliga cyklar får vi ansenliga<br />
utmaningar med på- och avstigning och därmed<br />
punktlighet, framkomligheten ombord, samt inte<br />
minst den säkerhet som vi bedömer måste vara<br />
tillräcklig, sammanfattar han.<br />
I SJ:s värld förefaller det alltså jättesvårt, enkelt<br />
uttryckt. Men inte omöjligt, ska det visa sig. Jonas<br />
Nilsson förklarar nämligen indirekt att det skulle<br />
vara möjligt att bygga om befintliga vagnar, och<br />
att de utvärderar de ”kommersiella möjligheterna”<br />
i att köpa in tågvagnar med plats för cyklar. Fast<br />
som läget ser ut nu saknas förutsättningarna, hävdar<br />
han.<br />
– Våra kundundersökningar visar att efterfrågan<br />
på cykel är liten. Samtidigt har vi i dagsläget svårt<br />
att möta efterfrågan på sittplatser. Sammantaget<br />
gör dessa fakta det svårt att prioritera cykelplatser,<br />
hur trevligt det än är att cykla.<br />
Ni skriver i er årsredovisning att ”SJ har<br />
en viktig roll i att utveckla det hållbara<br />
resandet såväl i egen regi som tillsammans<br />
med andra” och att ni vill ”göra SJ:s tåg till<br />
en självklar del av kundens hela resa”. Ser ni<br />
att cykeln är ett komplement till tåg?<br />
– Cykeln är ett självklart komplement till all kollektivtrafik.<br />
Det understryks av det antal cyklar som<br />
parkeras vid landets tågstationer, där studentstäderna<br />
utmärker sig alldeles särskilt. Men eftersom<br />
SJ:s tåg i de flesta fall när människor vill resa, också<br />
är fulla, har vi inte hittills övervägt att tillåta cyklar.<br />
Arijana Marjanovic är övertygad om att möjligheten<br />
att ta med cykel på tåg skulle leda till fler<br />
cyklister och fler tågresenärer. Hon menar att det<br />
inte främst är en fråga om vad samhället skulle<br />
vinna på det, utan om hur mycket Sverige förlorar<br />
för varje år som vi inte kan ta med cykel på tåg, i<br />
uteblivna miljö- och hälsoeffekter.<br />
– Sen tror jag att det skulle ha stora positiva<br />
effekter på arbetspendlingen, att kunna cykla till sin<br />
station, ta tåget, och sedan cykla vidare till arbetsplatsen.<br />
Här är inte bara pendlaren vinnaren, utan<br />
även arbetsplatsen och vår hälsa eftersom x antal<br />
bilar då inte skulle vara ute och puttra ut avgaser.<br />
STATLIG UTREDNING<br />
Cykelfrämjandet är långt ifrån den enda som driver<br />
frågan. I en utredning som dåvarande Banverket<br />
genomförde på uppdrag enligt regeringens regleringsbrev<br />
2005, konstateras att ”det är ett problem<br />
att cyklar normalt inte tillåts på intercitytåg och<br />
snabbtåg”. En av rekommendationerna i utredningen<br />
var att ”sektorn utvecklar lösningar som<br />
underlättar kombinerat utnyttjande av vagnsutrymmen<br />
för […] cyklar och resenärer.<br />
Under 2008 fördjupade Banverket bilden genom<br />
en undersökning som skulle svara på frågan varför<br />
resenärer tar med sig cykel på tåg, där så är möjligt,<br />
och hur detta uppfattas av övriga resenärer och<br />
personal. Syftet var att ge myndigheter, politiska<br />
beslutsfattare och privata tågoperatörer möjlighet<br />
att bilda sig en uppfattning om den sociala<br />
och ekonomiska betydelsen av den möjligheten.<br />
Undersökningen visade också att 92 procent av de<br />
tillfrågade ansåg att det borde vara tillåtet att ta<br />
med cykeln på tåget<br />
I Schweiz får<br />
man ta med sig<br />
cykel på tåg.<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 23
CYKEL PÅ TÅG<br />
I Spanien får<br />
man ta med sig<br />
cykel på tåg.<br />
Ingen av dessa rapporter ledde till någon förändring<br />
hos SJ. Visserligen var det mellan 2007<br />
och 2011 möjligt att ta med cykel på vissa SJ-tåg,<br />
men enligt Jonas Nilsson rörde det sig om linjer där<br />
”SJ har varit operatör i ett antal samhällsfinansierade<br />
trafikupplägg, såsom exempelvis Tjust- och<br />
Stångådalsbanan Linköping–Västervik respektive<br />
Linköping–Kalmar, och där det upphandlande<br />
länstrafikbolaget har stått för både tidtabellsupplägg<br />
och fordon”.<br />
– Där beställer trafikhuvudmannen vad de tror<br />
att kunderna vill ha och tågoperatören levererar på<br />
denna beställning.<br />
SJ, däremot, är helt och hållet affärsdrivet påpekar<br />
Jonas Nilsson. Det är det underliggande skälet<br />
till att de inte prioriterar cykelplatser.<br />
– Om varje plats räknas i ett trafikupplägg som<br />
är kommersiellt och det är fler som vill resa än det<br />
finns platser, så begränsas möjligheten att tillåta<br />
cyklar ombord. Så är många gånger fallet i de trafikuppdrag<br />
SJ bedriver.<br />
ANDRA OPERATÖRER<br />
KLARAR DET SJ INTE KAN<br />
Men även om SJ är den dominerande tågoperatören<br />
i Sverige är de som bekant inte den enda. Eva<br />
Palmgren är tillförordnad chef för Inlandsbanan,<br />
som kör tåg mellan Mora och Gällivare. Hon berättar<br />
att de tog bort flera sittplatser i vagnarna för<br />
närmare fyra år sedan, för att erbjuda cykelplatser.<br />
Idag finns det tre bokningsbara platser på varje tåg<br />
och Eva Palmgren säger att intresset för att ta med<br />
sig cykel ombord ökar hela tiden.<br />
På pendeltågen i Stockholm går det också att<br />
ta med sig cyklar, så länge det inte sker under<br />
rusningstid. Det är heller inte tillåtet att kliva av<br />
24 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
HÖSTCYKLING<br />
CYKEL PÅ TÅG<br />
och på med cykel på stationen Stockholm City.<br />
Presskommunikatör på Trafikförvaltningen på<br />
Stockholm läns landsting, Claes Keisu, berättar<br />
däremot att personal och resenärer upplever cyklarna<br />
som besvärliga.<br />
– Personal i pendeltågstrafiken upplever konflikter<br />
med cyklister som dagligen struntar i de<br />
uppsatta reglerna: Cyklar tas med på fel tid, avoch<br />
påstigning sker på fel station ”hela tiden”.<br />
Cyklar ombord på tåg upplevs besvärande av<br />
övriga resenärer.<br />
– Men vi har som mål att förenkla kombinationsresande<br />
med cykel och kollektivtrafik. Vår slutsats<br />
är att cykelparkeringar vid bytespunkter är ännu<br />
viktigare för att skapa bra förutsättningar för detta.<br />
Under 2017 byggdes 2 400 nya cykelparkeringsplatser<br />
vid stationerna, enligft Claes Keisu,<br />
som förklarar att Landstinget medfinansierar<br />
kommunernas cykelparkeringar vid bytespunkter<br />
i kollektivtrafiken med motsvarande summa<br />
som kommune<strong>nr</strong>na får i statlig finansiering från<br />
trafikverket.<br />
CYKEL PÅ TÅG KAN BLI LAG<br />
Varken den dominerande tågoperatören eller en av<br />
landets största lokaltågsoperatörer är alltså särskilt<br />
positiva till att låta resenärer ta med cyklar<br />
på tågen. Men snart kommer de förmodligen inte<br />
att ha något val. EU-parlamentets kommitté för<br />
transport och turism, TRAN, röstade nämligen i<br />
början av oktober igenom ett förslag som innebär<br />
att alla europeiska tågoperatörer måste tillåta<br />
minst åtta cyklar på varje tåg. Det gäller såväl<br />
lokal- som regionaltåg.<br />
Förslaget är för övrigt ett resultat av bland<br />
andra Cykelfrämjandets lobbyarbete genom den<br />
europeiska cykelorganisationen ECF (läs mer på<br />
sid. 7).<br />
BÖR BLI KRAV VID UPPHANDLINGAR<br />
Annie Edwards, presskontakt på SJ, kommenterar<br />
detta skriftligt:<br />
– Vi följer alla frågor som rör lagstiftningen som<br />
reglerar vår verksamhet. Utgångspunkten är att vi<br />
i varje läge följer det uppdrag som vi har och som<br />
kommer till uttryck i både lagstiftning, bolagsordning,<br />
samt såväl ur kommersiella som upphandlade<br />
samhällsfinansierade trafikuppdrag.<br />
Utvecklingen på EU-nivå är precis i linje med det<br />
Arijana Marjanovic tror krävs för att alla svenska<br />
tågoperatörer ska börja tillåta cykel på tåg.<br />
– Det måste komma tydliga mål och krav från<br />
ovan. Cykel på tåg ska vara ett krav när SJ och<br />
andra myndigheter upphandlar kollektivtrafik.<br />
Bloggaren Jan-Erik Kaiser har tagit reda på vilka tågoperatörer<br />
som tillåter cykel på tåg. Här är hans lista från sommaren 2017,<br />
som också finns på hans blogg arskortguldsj.wordpress.com.<br />
HÄR FÅR DU TA MED CYKELN:<br />
SL (Pendeltåg och Saltsjöbanan med begränsningar enligt<br />
kommentar nedan) GRATIS<br />
UL (Ej under rusningstid – Max 2 cyklar)<br />
Västtågen (Minst 2 cykelplatser per tåg)<br />
Öresundståg (Max 9 cyklar per tåg. Även till Kastrup)<br />
Tåg i Bergslagen/SJ (Max 2 cyklar per tåg) GRATIS<br />
Pågatågen (Max 6)<br />
Krösatågen (Max 10)<br />
Norrtåg (Sträckorna: Sundsvall–Storlien och Sundsvall–Umeå)<br />
Tågab<br />
NSB (Max 5)<br />
X-Tåg (Max 2)<br />
Värmlandstrafik<br />
Arlanda Express GRATIS<br />
Inlandsbanan<br />
Östgötatrafiken (Ej el-cykel och ej under rusningstid)<br />
Snälltåget (Nattåg: Malmö–Jämtlandsfjällen)<br />
Lennakatten och Östra Södermanlands Järnväg GRATIS<br />
Kommentar SL: Aldrig till/från Stockholm City och Arlanda<br />
C. Under högtrafik får man ta med cykel enbart söder om<br />
Västerhaninge/Tumba, norr om Jakobsberg samt på sträckan<br />
Upplands Väsby–Märsta.<br />
Kommentar: SL/UL tillåter inte cykel till Arlanda C men det<br />
går utmärkt att ta med cykel på Arlanda Express.<br />
PÅ DESSA TÅG KAN DU INTE TA MED CYKEL:<br />
SJ<br />
Blå Tåget<br />
Snälltåget (Dagtåg: Stockholm–Malmö)<br />
Kustpilen (Linköping–Västervik, Linköping–Kalmar)<br />
MTR Express<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 25
3 VIKTIGA SLUTSATSER I IPCC-RAPPORTEN<br />
”SPECIAL REPORT ON GLOBAL WARMING OF 1.5 C”<br />
Vi ser redan konsekvenserna av en höjd temperatur, genom mer<br />
extremväder, stigande havsnivåer och arktiska isar som smälter.<br />
Vid en temperaturökning på 2 grader stiger havsnivån med 10<br />
centimeter mer än om ökningen stannar på 1,5 grader.<br />
Förändringar för att möta klimatkrisen pågår redan världen<br />
över, men takten måste öka.<br />
En uppvärmning med mer än 1,5 grader innebär hög risk för<br />
bestående förändringar, som att hela ekosystem försvinner.
KLIMAT<br />
Varje cykelmeter<br />
räknas när klimatet<br />
måste räddas<br />
TEXT: HENRIK RÅDMARK<br />
Han har forskat om människans påverkan på klimatet i<br />
två decennier. Nu ser professor Markku Rummukainen hur<br />
världens alternativ krymper. För att begränsa den globala<br />
uppvärmningen till en hanterbar nivå måste hela samhällen<br />
förändra sättet att leva. Bland annat genom att öka cyklingen.<br />
ommarens svåra torka och utplånande<br />
skogsbränder påminner oss om att vi är<br />
sårbara inför klimatförändringen, som<br />
redan är på väg. Det säger Markku Rummukainen,<br />
professor i klimatologi vid Lunds universitet.<br />
Han arbetar dels med forskning kring<br />
klimatpåverkan, dels med utveckling av klimatinnovationer<br />
– i nätverket Climate-KIC. Deras mål är<br />
att hjälpa samhället, företag och organisationer att<br />
möta klimatkrisen och samtidigt bibehålla utvecklingen<br />
mot en höjd levnadsstandard för allt fler på<br />
jorden.<br />
Det går att göra. Vi behöver inte sänka våra ambitioner<br />
när det gäller utvecklingen som gör att allt<br />
fler människor får det allt bättre på jorden. Men vi<br />
behöver tänka oss för hur vi ska åstadkomma det,<br />
att bara fortsätta som vanligt fungerar inte.<br />
ALLA UTSLÄPP MÅSTE BORT<br />
Och det är bråttom. Enligt rapporten från IPCC i<br />
oktober krävs förändringar i hela samhället, av en<br />
omfattning som vi aldrig sett tidigare, om vi ska<br />
kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5<br />
grader. Även om rapportens slutsatser är tämligen<br />
mörka poängterar Markku att den visar att det går.<br />
Men både samhället i stort och enskilda individer<br />
behöver alltså göra stora förändringar i stället för<br />
att fortsätta som vanligt.<br />
Cykeln, med eller utan elassistans, har en viktig<br />
roll att spela i det här. I Sverige kommer ungefär<br />
en tredjedel av alla klimatskadliga utsläpp från<br />
transporter. Det är drygt dubbelt så mycket som<br />
för jorden totalt sett, och det är en siffra som går<br />
nedåt mycket långsamt. För långsamt, om vi vill<br />
begränsa uppvärmningen till 1,5 eller ens 2 grader.<br />
Markku påpekar att vi redan är mycket nära de här<br />
nivåerna, eftersom vi idag befinner oss på en grads<br />
ökning sedan industrialiseringens början.<br />
Men räcker det verkligen att ta cykeln i<br />
stället för bilen? Hur kan det spela någon<br />
roll över huvud taget för klimatet?<br />
– Alla utsläpp måste bort. Det räcker naturligtvis<br />
inte att bara välja cykeln till jobbet istället för bilen.<br />
Men det finns ingen enskild förändring som kan<br />
bromsa den globala uppvärmningen. Om många<br />
i samhället väljer att cykla mer får det definitivt<br />
positiva effekter på klimatet, säger Markku.<br />
Dessutom vinner vi andra fördelar, påpekar<br />
han. Som att luften i våra städer blir renare och<br />
att människor blir friskare.<br />
ELCYKEL EN KLIMATVINNARE<br />
Själv cyklar han när det är möjligt. Annars tar han<br />
helst tåget. Och han väljer en vanlig cykel utan<br />
elassistans. För enkelhetens skull och för att det<br />
fungerar för hans behov. Den vanliga cykeln är ett<br />
bättre val än elcykeln, medger han. Men om valet<br />
står mellan bil och elcykel är förstås den senare en<br />
klar klimatvinnare.<br />
Miljömässigt ligger elcyklar någonstans mellan<br />
elbilen och en konventionell cykel. För dem<br />
som inte kan använda en vanlig cykel, för att det<br />
är för stora avstånd eller för att man helt enkelt<br />
inte orkar av andra orsaker, är elcykeln ett bra val,<br />
konstaterar han.<br />
27
CYKELTURISTVECKAN 2019<br />
Cykelturistveckan<br />
växer i Kristianstad<br />
Kristianstad får stå värd för Cykelturistveckan 2019.<br />
Cykelfrämjandet och Kristianstads kommun ska tillsammans<br />
skapa en vecka full av cykelglädje, som med ett brett utbud<br />
kan locka cykelentusiaster i alla åldrar till Kristianstad i<br />
början av augusti.<br />
ör hundratals medlemmar i Cykelfrämjandet<br />
är Cykelturistveckan sedan 1983 en<br />
höjdpunkt på året. Nu vill Cykelfrämjandet<br />
växla upp arrangemanget ytterligare och<br />
väcka intresse hos ännu fler.<br />
Den 5–10 augusti 2019 bjuds turister från när<br />
och fjärran in till Kristianstadstrakten för att uppleva<br />
Cykelturistveckan i en lite ny tappning.<br />
”När vi nu strävar efter att flytta<br />
fram positionerna och bredda Cykelturistveckan<br />
ser vi att det finns<br />
massor av möjligheter i Kristianstad”<br />
ERIK SVEDIN, CYKELFRÄMJANDET<br />
– Vi är väldigt glada att Cykelfrämjandet har<br />
valt Kristianstad och hoppas att det ska få många<br />
fler att upptäcka vår cykelvänliga kommun, säger<br />
kommunalrådet Pierre Månsson.<br />
– Ambitionen är nu att tillsammans med Kristianstads<br />
kommun bredda utbudet i Cykelturistveckan<br />
och skapa ett arrangemang som vänder sig<br />
till alla som vill uppleva cykelglädje och turista i<br />
Kristianstad, säger Cykelfrämjandets projektledare<br />
Erik Svedin.<br />
INLEDER NYSATSNING<br />
PÅ CYKELTURISM<br />
I takt med det ökade intresset för miljö och hälsa<br />
har cykelturism blivit allt populärare runt om<br />
i världen. När cykelstråket Sydostleden mellan<br />
Växjö och Simrishamn invigdes 2016 var det med<br />
en tydlig målsättning att locka fler cykelturister<br />
till Sydsverige.<br />
– I Kristianstads kommun ser vi Cykelturistveckan<br />
2019 som ett avstamp för en fortsatt<br />
satsning på cykelturism. Vi är övertygade om att<br />
cyklisterna blir en viktig målgrupp för vår besöksnäring<br />
framöver, säger Ella Ekenberg, som är evenemangssamordnare<br />
och projektledare i Kristianstads<br />
kommun.<br />
Under Cykelturistveckan i Kristianstad kommer<br />
det att finnas ett antal färdigpaketerade cykelrundor<br />
som ger härliga kultur-, natur- och matupplevelser<br />
längs vägen. Deltagare kan cykla hela veckan<br />
eller en enstaka runda. I start- och målområdet i<br />
Tivoliparken ska det byggas upp ett eventområde<br />
med aktiviteter för stora och små.<br />
– Det här känns jättespännande! Sedan vi fick<br />
veta att Kristianstad valdes ut för arrangemanget<br />
har vi sprutat idéer om vad vi ska kunna hitta på<br />
och redan märkt att finns många företagare som<br />
också har idéer. Det kommer att bli en vecka full av<br />
upplevelser som komplement till cyklingen, säger<br />
Ella Ekenberg.<br />
KRISTIANSTAD REDAN<br />
LÅNGT FRAMME<br />
Cykelfrämjandets Erik Svedin är entusiastisk efter<br />
sitt första besök hos årets arrangörskommun.<br />
– Valet föll på Kristianstad för att här redan<br />
fanns mycket tankar och planer på att utveckla<br />
cykelturismen, så när vi nu strävar efter att flytta<br />
fram positionerna och bredda Cykelturistveckan<br />
ser vi att det finns massor av möjligheter här.<br />
28 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
CYKELTURISTVECKAN 2019<br />
Ella Ekenberg, Kristianstads kommun,<br />
tillsammans med Erik Svedin på Cykelfrämjandet.<br />
VAR MED OCH SPRID<br />
CYKELGLÄDJE I<br />
KRISTIANSTAD 2019<br />
Vi söker dig som vill vara med och skapa en familjevänlig<br />
och klimatsmart semestervecka den 5–10 augusti 2019,<br />
fylld av upplevelser och med ett överflöd av cykelkärlek.<br />
Du deltar som volontär och väljer själv hur mycket och<br />
på vilket sätt du bidrar.<br />
Tillsammans med Kristianstads kommun lyfter vi cykelsemestrandet<br />
till en ny nivå!<br />
Hör av dig till vår projektledare Erik Svedin:<br />
erik.svedin@cykelframjandet.se<br />
Vandring och cykling på Sardinien<br />
Välkomna till Sardinien och Medelhavet<br />
Sardinien, när Italien är som bäst!<br />
Cykelresor i grupp<br />
Cykelresor på egen hand med GPS<br />
MTB Cykelresor, Vandringsresor och Vi<strong>nr</strong>esor<br />
Cykel<br />
gruppen<br />
Boka resan på www.mittimedelhavet.se 073-9677381 info@mittimedelhavet.se<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 29
MEDLEMMEN<br />
Möt tweedcyklisten<br />
från Jönköping<br />
TEXT OCH FOTO:<br />
ANDERS JOBY<br />
Anders Joby cyklar helst i gamla kläder, på en gammal cykel.<br />
Och långsamt. Men så har det inte alltid varit. Läs hans egen<br />
berättelse om hur han upptäckte sitt sanna cykeljag, på en<br />
cykel från 1938 och i kläder bara något yngre än så.<br />
30 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
MEDLEMMEN<br />
v en händelse stötte jag på företeelsen<br />
som oftast kallas Bike in tweed, och som<br />
innebär att man cyklar tillsammans på<br />
äldre cyklar, i äldre kläder – helt utan<br />
moderna attribut som åtsmitande lycradräkter<br />
och fotbollsliknande huvudbonader.<br />
Efter en kort stunds googlande upptäckte jag<br />
att detta är en växande folkfest och finns överallt<br />
i världen.<br />
CYKLA MED STIL!<br />
Bike in Tweed-lopp brukar hållas en gång per år<br />
i städer över hela världen. Deltagarna cyklar på<br />
veterancyklar och drömmer sig tillbaka till de oväxlade<br />
cyklarnas epok som doftade av smörjfett och<br />
skinnsadel. Klädseln ska vara någorlunda tidsenlig<br />
– helst engelsk tweed. Därtill bäres en stilfull<br />
huvudbonad från förr.<br />
Ofta avslutas loppen med en restaurangmiddag<br />
och prisutdelning förekommer, för till exempel stiligaste<br />
klädsel eller snyggaste cykel.<br />
BIKE IN TWEED FÖDDES 2009<br />
De första cykelutflykterna på gammaldags cyklar i<br />
tidsenlig klädsel gjordes i norra England av några<br />
cykelentusiaster under 1990-talet. Det första Bike in<br />
Tweedloppet hölls 24 januari 2009 i London och var<br />
organiserat av en on-line-community. Då var antalet<br />
cyklister begränsat till 500. Inför <strong>2018</strong>-års Bike in<br />
Tweed i London var antalet begränsat till 1000 deltagare.<br />
Biljetterna brukar nästan alltid ta slut.<br />
EN VÄRLDSFÖRETEELSE<br />
Vem som helst kan delta i de Tweedlopp som<br />
arrangeras i till exempel Stockholm, Göteborg,<br />
Malmö och Uppsala. Stockholms Bike in Tweed<br />
hösten <strong>2018</strong> arrangerades för åttonde året i rad.<br />
Utanför Sverige arrangeras Tweedlopp i större<br />
städer i hela världen, i många europeiska länder, i<br />
Sankt Petersburg och Moskva i Ryssland, Sydamerika,<br />
Australien, Japan, USA och Canada. För att<br />
bara nämna några.<br />
SOCIAL CYKLING<br />
Bike in Tweed är en typisk modern företeelse<br />
eftersom alla lopp arrangeras lokalt utan någon<br />
central förening. Man behöver inte vara medlem<br />
någonstans. Det är bara att anmäla sig, via Facebook,<br />
och för anmälningsavgiften, som brukar vara<br />
cirka 150–250 kr, får man oftast också en lunch eller<br />
en middag.<br />
Ett Bike in tweed-lopp är främst ett socialt<br />
evenemang och många uppskattar att träffa nya<br />
vänner och umgås kring ett gemensamt tema. Bike<br />
in tweed är ett slags folkfest och det går att dra<br />
paralleller till träffar där människor samlas och<br />
umgås i medeltidskläder eller steampunkkläder.<br />
BIKE IN TWEED-SÄSONGEN ÄR ÖVER<br />
Jag hade aldrig hört talas om detta tidigare men<br />
gillade idén så mycket att jag bestämde mej för att<br />
delta i några av dessa cykellopp.<br />
På blocket hittade jag en Husqvarnacykel från<br />
1938 och frun köpte en Örnen från 1950-talet.<br />
Sedan köpte vi gammaldags kläder på loppisar och<br />
i vintagebutiker.<br />
Vi anmälde oss till veterancykelrundor i Göteborg,<br />
Köpenhamn, Malmö och Stockholm. Fyra<br />
helger i rad under september <strong>2018</strong> deltog vi i<br />
Tweedrundor i dessa städer.<br />
Nu är säsongen slut och min Husqvarnacykel<br />
vilar sig mot en gammal lyktstolpe inne på kullerstensgården.<br />
Själv låter jag min lekamen sjunka ner<br />
i en fin gammal chesterfield med vacker patina. Jag<br />
snurrar min scotch, lutar mig tillbaka, blundar och<br />
minns höstens tweedrundor.<br />
Jag tänker tillbaka på alla människor jag pratat<br />
med. Mannen jag cyklade bredvid i Göteborg<br />
som beskrev sin favoritrestaurang vi cyklade förbi.<br />
Den unga danskan i blå klänning och vit hatt som<br />
var bland de första vid starten på morgonen i<br />
Köpenhamn.<br />
Jag minns en mycket fin gammal engelsk cykel<br />
i Malmös Tweedrun. Jag minns den soliga avslutningsfesten<br />
på Hasselbacken i Stockholm. För att<br />
inte tala om alla glada åskådare utmed gatorna i<br />
alla städer som vinkat och hejat och filmat!<br />
Varje lopp har sina egna fördelar och det är<br />
omöjligt att utse ett enskilt arrangemang som<br />
bättre än de övriga. <strong>Cykling</strong>en och den sociala<br />
samvaron var lika trevlig i alla städer.<br />
Jag lyfter nu kepsen och hoppas att vi ses på<br />
något Bike in Tweed nästa år!<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 31
MEDLEMMEN<br />
VINTAGEVARVET I<br />
GÖTEBORG<br />
1 SEPTEMBER <strong>2018</strong><br />
På Nobelplatsen i Göteborg samlades denna lördagsmorgon<br />
cirka 20 vintageentusiaster. Vädret<br />
var gôtt och humöret glatt. Rostiga cyklar gnisslade<br />
och skrapade. Klädseln var varierande från alla<br />
stilar och alla tider! Göteborgarna har valt att kalla<br />
sitt veterancyklingsevent för vintagevarvet.<br />
Typiskt för vintagevarvet i Göteborg är att gruppen<br />
leds av en guide som med jämna mella<strong>nr</strong>um<br />
gör små pauser och ger en kort berättelse om de<br />
olika stadsdelar vi passerar. Det mest intressanta<br />
stoppet var i stadsdelen Gårda där vi fick en kort<br />
sammanfattning av stadsdelens historia och hur<br />
den är tänkt att utvecklas.<br />
Lunchpaus avnjöts vid Näckrosdammen bredvid<br />
Humanisten. Vi bjöds på vegetarisk iransk<br />
kebab från en ideell organisation som serverar mat<br />
vid mindre event.<br />
När fotograferingen var klar rullade vi genom<br />
Slottsskogen mot Majorna där vintagerundan<br />
avslutades på Mariaplan. Där pågick stadsdelsfesten<br />
”Sommarens sista dag” och vi kunde vila<br />
våra cykelben på en trevlig restaurang och njuta<br />
av de sista solstrålarna denna sommarens sista dag.
MEDLEMMEN<br />
TWEEDRIDE I<br />
KÖPENHAMN<br />
8 SEPTEMBER <strong>2018</strong><br />
Sensommar och storstadsluft. Soluppgång med<br />
långa skuggor. En renhållningsmaskin väsnas<br />
på gågatan i city. Affärerna är ännu stängda och<br />
enstaka människor skyndar över Rådhusplatsen.<br />
Staden vaknar till liv. På en liten tvärgata till<br />
Ströget samlas denna morgon ungefär hundra<br />
mycket välklädda danska damer och herrar. Alla<br />
i vintagetweed och utrustade med gammaldags<br />
cykel och picknickkorg. Köpenhamns tweedentusiaster<br />
kan verkligen konsten att klä upp sig i elegans.<br />
Cyklarna parkeras framför den trevliga vintagebutiken,<br />
startpunkten för Copenhagen Tweed<br />
Ride denna vackra sommarmorgon. I butikens<br />
halv källare bjuds frukost och mingel och hela gatan<br />
andas vintage och ”la belle epoque”. Allt är elegant<br />
och mycket stilfullt i gammaldags miljö. Här finns<br />
även möjlighet att få håret stylat och lagt, som förr<br />
”in the good old days”.<br />
Efter utdelning av deltagarnummer börjar vi<br />
cykla och följer swingmusiken som strömmar ur<br />
högtalarna på ledarcyklarnas pakethållare. Titt<br />
som tätt plingar alla i sina ringklockor. Under<br />
glada vinkningar och tillrop från publik och cyklister,<br />
trampar vi till tonerna av låtar som Glenn<br />
Millers ”In the mood” och andra tidstypiska klassiker<br />
den två mil långa rundan genom centrala<br />
Köpenhamn.<br />
Efter ett extravarv bland alla turister på Amalienborg,<br />
pausar vi för fotografering och picknick<br />
med tillhörande omröstning om stiligast klädda<br />
dam respektive herre, stiligaste tweeddetalj och<br />
vackraste cykel.<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 33
MEDLEMMEN<br />
TWEEDRIDE I MALMÖ<br />
15 SEPTEMBER <strong>2018</strong><br />
En mörk regnskur blåste mitt på dagen in över<br />
Malmö. Alla tweedklädda veterancyklister sökte<br />
skydd under de stora ekarna på Gustav Adolfs torg.<br />
Ett regn förenar och muntrar upp! Skuren försenade<br />
dock starten av cykelloppet en aning, men<br />
efter en liten stund klarnade vädret upp och under<br />
cykelguidens ledning drog en stilfull, lite lagom<br />
regnvåt tweedkortege, ut på <strong>2018</strong> års Tweedride.<br />
Turen gick i trivsamt tempo vidare genom centrum<br />
och ut i olika bostadskvarter i ett vackert Malmö,<br />
för att så småningom landa i Augustenborg. Där<br />
bjöds det på fika, lemonad, grammofonunderhållning<br />
och gruppfotografering innan det bar iväg på<br />
nästa etapp.<br />
Fram på förkvällen landade så kortegen vid slutmålet<br />
som var den Moriska paviljongen i Malmö<br />
Folkets Park. I denna vackert stilfulla miljö bjöds<br />
det på vegetarisk middag och öl, jazzunderhållning<br />
och prisutdelning.<br />
Flertalet av cyklarna var i sällsynt bra skick. Det<br />
förekom allt från ovanliga rariteter med härlig rostig<br />
patina till mer renoverade cyklar där man kan<br />
ana hur mycket arbete som lagts ner för att putsa<br />
och polera.<br />
Hela eventet var mycket välorganiserat med<br />
Facebooksida och egen hemsida med telefonnummer<br />
och mailutskick. Alla drygt hundra tweed- och<br />
vintageklädda deltagare och alla gamla cyklar och<br />
den tidsenliga musiken bildade en mycket njutbar<br />
helhetsupplevelse i den gamla fina miljön som Den<br />
Moriska paviljongen erbjuder.<br />
Det var med största säkerhet inte enbart pristagarna<br />
som fram i kvällningen gick hem nöjda från<br />
denna Tweedride.
MEDLEMMEN<br />
BIKE IN TWEED I<br />
STOCKHOLM<br />
22 SEPTEMBER <strong>2018</strong><br />
Tidig höst och friska Mälarvindar! Vid förmiddagstid<br />
samlades denna dag ungefär 200 uppklädda<br />
veterancykelägare på Evert Taubes terrass för att<br />
registrera sig på Bike in tweed. Det minglades och<br />
pratades kläder och cykel till swingtoner från den<br />
cykelburna musikanläggningen medan fotografen<br />
plåtade alla deltagare individuellt.<br />
Alla var en aning frusna i vinden men humöret<br />
var på topp och det kändes skönt när kortegen<br />
rullade igång och vi kunde cykla in på gator där<br />
det inte blåste så mycket. Först i kortegen körde<br />
ekipaget med swingmusiken och därefter ringlade<br />
en lång svans av mycket välklädda cyklister på<br />
ovanliga och roliga och välpolerade cyklar.<br />
Stockholmarnas stiliga tweedklädsel var det<br />
som mest fångade publikens gillande uppskattning,<br />
men för egen del fanns det också något annat som<br />
var minst lika spännande och trevligt inslag i detta<br />
lopp. Det var cyklarna! Inte på något av de lopp<br />
jag deltagit i denna månad har jag sett så många<br />
gamla fina, välpolerade original, rostiga rariteter,<br />
märkliga konstruktioner, gammeldags tekniska<br />
finurligheter eller roliga hemmabyggen!<br />
Efter picknick och gruppfotografering gick<br />
turen vidare genom Stockholms stadsdelar och en<br />
och annan herre och dam fick hålla hårt i hatten<br />
när Västerbron passerades. Överallt möttes cykelkortegen<br />
av en glad, hejande, leende och filmande<br />
publik.<br />
För att hålla ihop hela gruppen hade arrangörerna<br />
fått tillstånd av polis så att kortegen klassades<br />
som demonstrationståg. Detta gjorde att<br />
cykeltåget aldrig bröts vid rött ljus i korsningar.<br />
Det var bara att lite försiktigt cykla mot rött.<br />
Dagen började med kyliga vindar på Evert Taubes<br />
terrass, men alla leenden från publiken värmde<br />
gott, och vid dagens slut hade många av deltagarna<br />
hittat nya vänner i den varma gemenskapen som<br />
blir när alla förenas i gemensamt intresse.<br />
Målgång för Stockholm Bike in Tweed detta<br />
år var restaurang Hasselbacken där diverse priser<br />
delades ut. En väl tillagad – och väl tilltagen – middag<br />
avnjöts sedan till levande vintagemusik i en<br />
vacker solnedgång mitt emellan sommar och höst.<br />
LÄS MER:<br />
The bikeshow är ett lokalt radioprogram i London, om cykling. De<br />
sänder en gång i veckan och har över 20 000 lyssnare och det går att<br />
ladda ned olika podcasts om vintagecykling.<br />
thebikeshow.net/tweed-cycling-club-debut-in-the-chap-magazine/<br />
The tweedridereport är en av många grupper på facebook om<br />
Bike in Tweed.<br />
www.facebook.com/groups/thetweedridereport/about/<br />
Ridingpretty är en bloggsida som utger sig för att lista upp alla tidigare<br />
och kommande Bike in Tweedlopp.<br />
ridingpretty.blogspot.com/<br />
Ridingpretty har också en sida som de kallar The tweed ride report<br />
där det går att hitta mycket information och bilder.<br />
ridingpretty.blogspot.com/2010/09/the-tweed-ride-reportcalendar-2009-2014.html<br />
Schneebremse är en stor och uttömmande sajt om Bike in Tweed, företrädesvis<br />
i Stockholm. Många bra relaterade länktips.<br />
schneebremse.wordpress.com/category/bike-in-tweed-2017/<br />
Artikel från Dailymail med många fina bilder. Budskapet är att Bike in<br />
Tweed kommer från England.<br />
www.dailymail.co.uk/news/article-3590720/How-wonderfully-British-<br />
Hundreds-cyclists-swap-Lycra-tweed-descend-central-London-mass-ridecelebrating-English-style.html<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 35
KRETSEN<br />
Just när Sundsvallskretsen höll på att somna in klev en grupp cykelaktivister<br />
fram och blåste liv i föreningen. Idag är de en betydande<br />
kraft i Sundsvalls samhällsutveckling.<br />
TEXT: HENRIK RÅDMARK<br />
FOTO: SVANTHE HARSTRÖM<br />
”Alla ska med”<br />
eras drivkraft var stark,<br />
deras vilja järnhård och<br />
ambitionen glasklar.<br />
Tillsammans skulle de<br />
påverka utvecklingen av Sundsvall<br />
så att fler börjar cykla, fler upptäcker<br />
den vackra naturen i stadens utkanter.<br />
Och så att färre känner sig nödgade<br />
att ta bilen.<br />
På ett annat håll höll något på att<br />
dö. En organisation som gjort mycket<br />
gott och samlat många ideella krafter<br />
under decennier. Men engagemanget<br />
hade falnat, intresset bleknat. Det var<br />
inte längre mycket liv kvar i den lilla<br />
samling som trots allt fanns kvar. De<br />
styrande fann ingen annan väg än att<br />
låta organisationen somna in för alltid.<br />
Samtidigt fick en av männen i den<br />
slagkraftiga lilla gruppen människor<br />
som ville förändra, Gustaf Lindqvist,<br />
nys om den döende organisationen.<br />
– Men det är ju perfekt, tänke jag.<br />
Vi delar värderingar och vill ungefär<br />
samma sak, berättar han idag.<br />
Det var i stora drag så Cykelfrämjandets<br />
Sundsvallskrets återuppstod.<br />
Eller rättare sagt, det var så den aldrig<br />
hann dö. Gustaf Lindqvist samlade de<br />
sina och anslöt sig till Cykelfrämjandet<br />
innan det slutgiltiga beslutet om<br />
nedläggning klubbades. Han tog över<br />
ordförandeposten och fick också med<br />
sig någon från den gamla styrelsen,<br />
för att inte tappa kopplingarna till allt<br />
gott som gjorts historiskt i kretsen.<br />
Idag, drygt ett år senare, befinner<br />
sig den nygamla kretsen fortfarande i<br />
en startfas. Energin och gnistan som<br />
fanns i den ursprungliga gruppen<br />
verkar finnas kvar och Cykelfrämjandet<br />
Sundsvall har återfått sin starka<br />
röst i den allmänna debatten kring<br />
utvecklingen av samhället.<br />
– Vi har skapat ett öppet forum<br />
för cykelrelaterade frågor, både<br />
kring infrastruktur och rekreation.<br />
Kommunen har varit väldigt positiva<br />
och det har varit bra uppslutning inte<br />
minst från kommunpolitiker under<br />
de två träffar vi har haft hittills,<br />
berättar Gustaf.<br />
Han bedömer att formen med ett<br />
öppet forum, som Cykelfrämjandet<br />
driver och står bakom, ger dem en<br />
bättre möjlighet att driva fram förändringar<br />
än om de skulle sitta med<br />
i olika råd, exempelvis inom kommunen.<br />
– Genom våra forum kan vi<br />
bestämma vad som ska diskuteras,<br />
vilka föreläsare vi vill bjuda in och<br />
så vidare. Det gör att vi kan ta och<br />
behålla initiativet, säger Gustaf.<br />
En pågående debatt i Sundsvall<br />
just nu handlar om hur gatuutrymmet<br />
ska utnyttjas i området där<br />
E4:an gick tidigare, innan bron över<br />
Sundsvallsfjärden byggdes. Här gör<br />
Cykelfrämjandet en viktig insats i<br />
att lyfta fram cykeln och peka på att<br />
den behöver utrymme, även om det<br />
ibland sker på bekostnad av andra<br />
trafikslag.<br />
Hur mår cyklingen<br />
överlag i Sundsvall?<br />
– Bra, och allt bättre faktiskt. Jag ser att<br />
fler och fler väljer cykeln, något som<br />
också statistik bekräftar. Det rör sig<br />
visserligen om små förändringar, men<br />
det är ändå en förändring åt rätt håll.<br />
Även på vintern rullar en hel del<br />
cyklar på Sundsvalls cykelbanor och<br />
gator. Ännu har inte kommunen börjat<br />
sopsalta cykelbanor vintertid. Det<br />
är något som Gustaf och hans kollegor<br />
väntar på, och givetvis talar sig<br />
varma för hos kommunen.<br />
– Det skulle lyfta cyklingen ytterligare<br />
och göra den säkrare så vi<br />
hoppas på att det kommer.<br />
Om Sundsvallskretsen skulle ha<br />
ett motto skulle det vara Alla ska<br />
med, även om det möjligen redan är<br />
taget, så att säga. När kommunen och<br />
idrottsföreningar planerar och bygger<br />
för mer cykling i rekreationsområdet<br />
på Södra berget är Cykelfrämjandet<br />
med och stöttar. Och då främst för att<br />
se till att området blir tillgängligt även<br />
för familjer och för äldre.<br />
– För oss är det viktigt att alla får<br />
så bra förutsättningar som möjligt<br />
att cykla i och kring Sundsvall. Både<br />
för transport och för rekreation och<br />
naturupplevelser, säger Gustaf.<br />
36 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
CYKELFRÄMJANDET SUNDSVALL<br />
Antal medlemmar: ca 40<br />
Ordförande: Gustaf Lindqvist<br />
Aktiviteter:<br />
• Cykelkurs för invandrare med SFI.<br />
Ska utökas under nästa år genom<br />
Frihet på cykel.<br />
• Vinterdäcksbyte. Alla är välkomna<br />
under ett tillfälle i november för att<br />
få hjälp med att byta till vinterdäck.<br />
• Öppna forum där aktuella frågor<br />
diskuteras med kommunen och<br />
andra berörda parter<br />
• Cykelturer. Kommer under 2019.
Facebook “f” Logo CMYK / .eps Facebook “f” Logo CMYK / .eps<br />
CYKELPAKET I EUROPA<br />
www.cyclingsweden.se<br />
Toscana<br />
Provence<br />
Moseldalen<br />
Mallorca<br />
Kroatien<br />
Holland<br />
och många fler!<br />
Välkommen att prata<br />
cykelresor med mig.<br />
/Diana 070-670 55 93<br />
Cycling Sweden Active Escapes AB info@cyclingsweden.se<br />
Längs hela floden sträcker sig en antastiskt<br />
fin cykelväg. Vi ordnar trevliga ho‐<br />
Cykelgruppen<br />
tell, mat, bagagetransport & hotell, mellan & båt<br />
hotellen, båttur på floden, cyklar.<br />
– 2019 års resor ute nu!<br />
Våra övriga cykelturer<br />
• Vinvägen i Alsace Cykel & båt.<br />
• Provence och Camargue<br />
Boka redan nu för 2019<br />
– platserna tar<br />
• Slott och vin i Loiredalen<br />
fort slut.<br />
• Salzkammergut i Österrike<br />
• Boden‐sjön<br />
• Toscana • Mallorca<br />
Cykel & båt en populär kombination<br />
Cykel & hotell, bagagetransport<br />
ingår alltid!<br />
Flera alternativ, från 3<br />
dagar och uppåt.<br />
• Moseldalen, vår specialitet!<br />
• Alsace – vinvägen<br />
• Bodensjön runt<br />
• Mallorca<br />
• Moselfloden<br />
• Toscana – flera alternativ<br />
• • Venedig-regionen<br />
Holland • Donau<br />
• Donau cykelväg<br />
• Holland – cykelparadiset<br />
• Moselfloden, Rhen<br />
• Hollands kanaler<br />
och sjöar<br />
• Donau<br />
• Elbe och Moldau<br />
• Kroatiska övärlden<br />
• Po-dalen i Italien<br />
• Provence & Camargue<br />
• Kroatiska övärlden<br />
• Grekiska öar<br />
Gå in på vår hemsida<br />
www.queentravel.com Gå in på vår hemsida eller<br />
www.queentravel.se<br />
ring 0503‐21900<br />
eller ring 070-626 0791<br />
Åsnen runt i Småland<br />
Vill du uppleva äventyr och<br />
unikt naturliv runt en av<br />
Sveriges vackraste sjöar och<br />
även nationalpark Åsen?<br />
Vi erbjuder cykelpaket<br />
runt sjön Åsnen:<br />
Halvpensionspaket (4 dagar): cykel,<br />
övernattning, frukost & lunchpaket<br />
Campingpaket (2–7dagar): cykel,<br />
cykelkärra och komplett campingkit<br />
inklusive 3-mannatält.<br />
Bokning & frågor: Alvesta turistbyrå<br />
0472 – 152 55, turistbyra@alvesta.se<br />
www.visitalvesta.se<br />
Visit<br />
Alvesta<br />
Bo bekvämt på cykelvänligt B&B i vackra Rättvik, nära vandringsoch<br />
cykelleder. Några elcyklar och MTB finns för uthyrning. Vi har<br />
även en cykelverkstad och låsbart utrymme för din cykel.<br />
0248-10039 www.lustigsgarden.se
CYKLA I GLASRIKET<br />
Utgå från våra färdiga paket<br />
eller skapa din egen rutt.<br />
Du har idéerna.<br />
Vi tar hand om resten.<br />
Barncyklar finns!<br />
LÄS MER & BOKA!<br />
Vandrarhemmet B&B 0481-31175 | www.maleras.nu<br />
INNOVATIONS<br />
TÄVLING FÖR ÖKAD<br />
VINTERCYKLING<br />
Trots fördelarna med vintercykling väljer många att<br />
ställa undan cykeln under vinterhalvåret. Det leder till<br />
minskade hälsofördelar, mer trängsel på vägarna och<br />
ett ökat tryck på kollektivtrafiken.<br />
Efterlysning inför<br />
85-årsfirande!<br />
Cykelfrämjandet fyller 85 år<br />
2019. Inför detta samlar vi in<br />
historiskt material. Har du gamla<br />
bilder eller tidningar från förr<br />
som du gärna delar med dig av?<br />
Maila info@cykelframjandet.se<br />
eller posta till Cykelfrämjandet,<br />
Box 3, 101 20 Stockholm.<br />
Cykelfrämjandet och Svensk <strong>Cykling</strong> utlyser innovationstävlingen<br />
Cykel Plus Minus för att uppmuntra<br />
till nya lösningar som får fler att cykla under hela<br />
året. Tävlingen genomfördes för första gången<br />
vintern 2017–<strong>2018</strong> då Luleå kommun tillsammans<br />
med LTU utsågs till vinnare. Nytt för i år är att alla<br />
organisationer kan vara med och tävla på egen hand.<br />
VINNAREN FÅR SÖKA MEDEL FRÅN INNOVA<br />
TIONSMYNDIGHETEN VINNOVA. FÖRRA ÅRET<br />
DELADE VINNOVA UT SAMMANLAGT 1 200 000<br />
KR TILL VINNARNA FÖR ATT UTVECKLA OCH<br />
SPRIDA SINA INNOVATIONER. VINNAREN FÅR<br />
STOR MEDIAL UPPMÄRKSAMHET OCH BLIR<br />
AMBASSADÖR FÖR SVERIGE PÅ INTERNATIO<br />
NELLA KONFERENSER.<br />
www.cykelplusminus.se<br />
Med Cykel Plus Minus vill Svensk <strong>Cykling</strong> uppmuntra kommuner att hitta och<br />
utveckla nya lösningar och idéer, som får fler att använda cykeln under vintern.<br />
Samtidigt vill vi att fler cyklister upptäcker värdet av att fortsätta använda<br />
cykeln året runt. Projektet leds av Svenskt <strong>Cykling</strong> med stöd från Vinnova.
KULTUR<br />
MEDLEMS-<br />
ERBJUDANDE!<br />
20% rabatt på Ekomerika<br />
www.sjosalaforlag.se<br />
Ange kod:<br />
EKOMERIKA<br />
40 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
KULTUR<br />
Långfärdscyklist<br />
på ekoresa<br />
genom Amerika<br />
I nya boken Ekomerika berättar Hanna Mi Jakobson, tidningen<br />
<strong>Cykling</strong>s förra chefredaktör, om sin 3 000 mil långa resa genom<br />
delar av Nord- och Sydamerika. TEXT: HENRIK RÅDMARK<br />
ur känns det att färdas<br />
långt och länge på<br />
cykel? Att möta miljöer,<br />
människor och kulturer<br />
man inte varit i närheten av tidigare?<br />
Svaret är rimligen att du inte<br />
kan veta förrän du gjort det. Men<br />
om du ändå vill få en uppfattning om<br />
hur det skulle kunna kännas, kan du<br />
alltid läsa den nya boken Ekomerika.<br />
Den är skriven av Hanna Mi Jakobson,<br />
som cyklade 3 000 mil längs den<br />
amerikanska västkusten under 2,5 år,<br />
med start 2009.<br />
Bokens röda tråd, som löper parallellt<br />
med själva den fysiska resan, är<br />
Hanna Mi Jakobsons funderingar,<br />
tankar och erfarenheter kring hur<br />
samhällen, människor och kultur<br />
påverkar vårt klimat och vår miljö.<br />
Hon delar frikostigt och personligt<br />
med sig av sina möten med andra<br />
som på olika sätt engagerar sig i<br />
sådana frågor.<br />
Ekomerika har en journalistisk<br />
ambition – den marknadsförs som en<br />
reportagebok – men läses nog bäst som<br />
en personlig redogörelse för en väldigt<br />
lång och händelserik resa på cykel.<br />
Dess kronologiska upplägg tillsammans<br />
med de ibland lite spretiga<br />
texterna gör att den snarare liknar en<br />
reseblogg. Men i så fall en ovanligt<br />
innehållsrik sådan och med ett särdeles<br />
viktigt budskap: det är inte nödvändigtvis<br />
kört. Det finns människor<br />
och rörelser som på olika sätt engagerar<br />
sig djupt för en utveckling som<br />
kan rädda jorden och vårt klimat.<br />
Detta är måhända ingen bok du<br />
sträckläser – den är på omfångsrika<br />
490 sidor – men väl en bok att inspireras<br />
av inför kommande långresor<br />
på cykel. Eller helt enkelt en bok som<br />
kan stilla din nyfikenhet på hur en<br />
människa kan bära sig åt för att resa<br />
3 000 mil på cykel, och vad hon kan<br />
komma att uppleva längs vägen.<br />
EKOMERIKA<br />
Författare: Hanna Mi Jakobson<br />
Förlag: Sjösala förlag<br />
Omfång: 492 sidor<br />
I korthet: Boken beskriver författarens<br />
3 000 mil långa resa genom delar av<br />
Nord- och Sydamerika, med miljöaktivism<br />
och livsfilosofiska frågor som<br />
ett genomgående tema.<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 41
KRÖNIKA<br />
Cykelhjälm eller inte? Det är mer en fråga<br />
om kulturell än faktiskt trafiksäkerhet,<br />
hävdar Erik Sandblom.<br />
”Låt inte trafikmoralismen<br />
styra”<br />
I somras hade jag nöjet att träffa Marjut<br />
Ollitervo från Pyöräliitto, det finska<br />
cykelfrämjandet. Marjut uppfann<br />
termen ”trafikmoralism” för att skilja<br />
mellan åtgärder som fungerar och<br />
sådana som folk gillar att prata om.<br />
Alla som vill främja cykling konfronteras<br />
snart med frågor om trafiksäkerhet.<br />
Många har starka åsikter om<br />
detta och en del har personliga tragedier<br />
bakom sig. Därför kan det vara<br />
bra att veta skillnaden mellan kulturell<br />
säkerhet och faktisk säkerhet.<br />
REFLEXVÄST BLIR UNIFORM<br />
Ibland uppmanas cyklister och även<br />
gående att bära reflexväst. Om man<br />
vill uppnå faktisk trafiksäkerhet kan<br />
man ställa sig frågan, vem bör bära<br />
reflexväst? Ska samtliga göra det? Då<br />
blir det en trafikuniform. Om inte<br />
samtliga ska bära reflexväst, bör man<br />
göra en analys av vilka som bör göra<br />
det, och varför.<br />
Ett exempel på kulturell trafiksäkerhet<br />
är att gående måste göra sig<br />
synliga med en dinglande reflex. Men<br />
hur effektiva är de egentligen? Marjut<br />
har studerat olycksrapportering<br />
över omkomna gående och menar<br />
att i 90% av fallen hade en dinglande<br />
reflex inte hjälpt. Den faktiska trafiksäkerheten<br />
kanske inte påverkas<br />
så mycket av dinglande reflexer som<br />
man vill tro. Tyvärr sker det olyckor<br />
i dagsljus också. Uppenbarligen finns<br />
det andra faktorer än huruvida fotgängaren<br />
bar reflex.<br />
LIKA SÄKERT ATT<br />
CYKLA SOM ATT GÅ<br />
I Finland gjordes nyligen en översyn av<br />
väglagen, och det övervägdes att slopa<br />
hjälmlagen. I finska väglagen finns en<br />
rekommendation att använda hjälm,<br />
men det finns ingen påföljd för den<br />
som bryter mot rekommendationen.<br />
Finska bilfrämjandet yttrade sig om<br />
att hjälmlagen borde finnas kvar.<br />
Men vilket intresse har egentligen<br />
en bilförening av cykelhjälmar? Ett<br />
möjligt svar är att hjälmlagen gör det<br />
mindre brådskande att anpassa vägar<br />
och gator till cykling. Det kan vara ett<br />
sätt att ersätta faktisk säkerhet med<br />
kulturell trafiksäkerhet.<br />
Hjälmfrågan river upp mycket<br />
känslor och ibland påstås att vi inte<br />
ska prata om hjälmar, eftersom det<br />
tar fokus från viktigare frågor, som<br />
infrastruktur. Problemet med det<br />
är att alla åtgärder för ökad cykling<br />
kommer hämmas om folk tror att<br />
cykling är så farligt att man måste<br />
ha hjälm. I själva verket är det lika<br />
säkert att cykla som att gå, räknat<br />
som omkomna per kilometer. Det<br />
visar statliga rapporter från Sverige,<br />
Danmark och England ända sedan<br />
sjuttiotalet.<br />
Vi är många som har läst på om<br />
hjälmar och säkerhet. Vi har fakta<br />
och statistik. Men vi behöver ett<br />
sätt att övertyga även dem som inte<br />
klickar på länkar och läser rapporter.<br />
Därför har Cykelfrämjandets<br />
göteborgskrets bjudit in Marjut för<br />
att prata om kulturell kontra faktisk<br />
trafiksäkerhet. Kontrollera göteborgskretsens<br />
hemsida och sociala medier<br />
för närmare information.<br />
42 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>
NYHETER<br />
Efterlysning inför<br />
85-årsfirande!<br />
Cykelfrämjandet fyller 85 år 2019. Inför detta<br />
samlar vi in historiskt material. Har du gamla<br />
bilder eller tidningar från förr som du gärna<br />
delar med dig av?<br />
Maila info@cykelframjandet.se eller posta till<br />
Cykelfrämjandet, Box 3, 101 20 Stockholm<br />
<strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong> 43
NYHETER<br />
RETURADRESS:<br />
Cykelfrämjandet<br />
Box 3<br />
101 20 Stockholm<br />
Cykelglädje i<br />
Kristianstad<br />
5–10 augusti<br />
Kristianstad och Skåne öppnar upp för en glädjefylld<br />
cykelvecka i Nordöstra Skåne.<br />
Vi förbereder en palett av upplevelser under<br />
veckan där du kan välja de aktiviteter och<br />
cykelrundor som lockar dig mest.<br />
Den 7 december öppnar vi bokningen och delar<br />
med oss av aktiviteter, rundor och platser att<br />
besöka under veckan.<br />
Följ med på en cykelupplevelse för hela familjen!<br />
www.cykelturistveckan.se<br />
44 <strong>Cykling</strong> nummer 4, <strong>2018</strong>