En Sueco November 2019

Sabor a Málaga
Text: Sara Laine, sara@norrbom.com
Foto: Elena Corral och Alejandro Molina
Alejandro Molina (t.h.) förklarar för En Suecos journalist
hur de gula, färdiga bivaxplattorna hängs upp på ramarna
genom att smälta fast dem, så att bina kan bygga sina celler
på ett kontrollerat sätt.
Propolis – binas egna, naturliga antibiotika, som bina
använt för att täta och skydda sin bikupa.
Levantamuertos
Nere vid foten av Mijasberget, i riktning mot
Torremolinos, har jag hälsat på i ett litet samhälle
mitt ute i naturen. Här bor flera tusentals små
individer som arbetar flitigt med väl definierade
arbetsuppgifter i flera små drottningdömen.
Vi ska få veta ursprunget till produkten Levantamuertos,
som har alla de positiva egenskaperna
som fås från de små gulsvartrandiga steklarna
som vi kallar honungsbin.
Ordentliga skyddskläder
På tryggt avstånd från bikuporna hälsas jag välkommen
av biodlare Alejandro Molina. Innan vi
närmar oss dagens huvudrollsinnehavare måste
vi klä på oss skyddskläder – en vit overall, gula gamascher,
gula långa handskar och en vit, vidbrättad
hatt med nät. Alejandro synar klädseln så att
det inte finns några öppningar någonstans alls,
bin är nämligen experter på att krypa in överallt.
När allt är dubbelkollat är det en promenad på
några minuter längs små stigar kantade av bland
annat rosmarinbuskar och blommande timjan –
godis för de små liven. Alejandro har kört i förväg
med sin van, fylld med dunkar med färskvatten,
nya ramar till kuporna och rökmaskin.
Vinkorkar blir flytbryggor
”Vattnet är till bina. Ser du det gamla badkaret
där”, säger Alejandro och pekar mot ett badkar
fyllt med vinkorkar och en planka. ”Jag är noga
med att det alltid ska finnas vatten att dricka till
mina bin. Förr fanns det en biodlare som hade
kupor nära vattenlandet i Torremolinos, som
inte brydde sig om att se till att det fanns vatten
till hans bin. Resultatet blev att bina flög till
vattenlandet för att dricka, och vi kan ju tänka
oss hur det var under högsäsong”, berättar han
och förklarar att han därför har sina bikupor på
betryggande avstånd från bebyggelse samt alltid
ser till att hans bin har vatten. Men korkarna och
plankan då? ”Korkarna fungerar som små flytbryggor
som bina kan sitta på när de ska dricka
och plankan är för andra djur – så att de kan ta
sig upp ur vattnet i stället för att drunkna om de
faller i”, upplyser han.
Naturligt till 100 procent
Så tänds rökmaskinen med torra barr och kvistar
från naturen och det dags att närma sig bikuporna.
”Rökmaskinen använder jag nästan ingenting.
Jag är inte ute efter att ’röka’ bina så att de
blir dåsiga. I stället ger jag en puff rakt ut i luften
så att det luktar lite skogsbrand – då söker sig
bina in i kuporna för att skydda sin drottning och
larverna”, berättar Alejandro, som är mycket noggrann
med att alla hans fem biodlingar, som är
utspridda på olika platser längs kusten, sköts helt
ekologiskt och skonsamt mot både bin och natur,
då han helt följer binas och naturens naturliga
cyklar. Han dödar inte heller bidrottningar när de
inte lägger fler ägg, utan låter bisamhället leva
naturligt. Likaså flyttar han inte kuporna mellan
olika områden eller tvingar in bin i kupor, utan
om ett bisamhälle av någon anledning flyttar till
en annan kupa, t ex om drottningen dör, låtar han
kupan stå tom så att den är inflyttningsklar om
en bisvärm utifrån kommer och söker nytt hem.
Detta kan hända om en yngre bidrottning stöter
ut den äldre bidrottningen. Den äldre bidrottningen
kan då få med sig delar av bisamhället
och ger sig ut för att hitta ett nytt hem.
Hälsosamma bi-ämnen
Alejandro kontrollerar kuporna varannan dag. Då
öppnar han dem, tittar på ramarna däri varpå det
finns gula bivaxplattor insatta som bina bygger
sina typiska sexkantiga celler på. I mittencellerna,
där det är varmast, lägger bidrottningen ägg
och andra celler används som förrådsceller till
honung och pollen. Har bina varit arbetsamma
ställer han ned nya ramar med nya bivaxplattor
som bina kan fortsätta att bygga celler på.
Får bina inte nytt underlag till sina celler skapar
de egna vaxkakor. Dessa kan dessvärre inte
slungas för att få ut den gyllene honungen, som
innehåller bland annat enzymer, mineralämnen,
aminosyror, spårämnen, vitaminer och inhibiner –
bakteriehämmande ämnen. Men det är inte bara
honung som utvinns från Alejandros bin.
”Pollen, som är honungsbinas proteinkälla, samlar
bina in från blommor, buskar och träd, när de
är ute och flyger. Pollenkornen är mikroskopiska
så dessa klumpas ihop till små bollar med hjälp
av nektar, och så fäster bina de små klumparna
på bakbenen för att flyga hem till bikuporna med
det. Och det är här, i bikupan, som jag samlar in
överflödigt pollen genom små pollenfällor”, berättar
Alejandro, som nu börjar komma in på den
produkt som denna artikel verkligen handlar om.
Och så fortsätter han att förklara: ”I bipollen finns
det rikligt med vitaminer, mineraler, proteiner,
enzymer och antibakteriella ämnen för kroppen i
lättillgänglig form. Men för min produkt behöver
jag också propolis”, säger han, och förklarar
även det: ”Propolis är som ett kittvax som bina
hämtar från knoppar och kåda från olika träd och
använder till att täta springor samt som skydd
mot bakterier, svamp och virus i bisamhället.
Propolis har fantastiska egenskaper som naturlig
antibiotika så detta samlar jag upp med hjälp av
liten plastskiva som placeras i bikupan.”
54 EN SUECO - NOVEMBER 2019