Cykling nr. 1 2020

redaktioncykling
  • No tags were found...

Cykelfrämjandets medlemstidning

KRAV PÅ LAGÄNDRING

CYKELSKATTEN

MÅSTE SLOPAS!

CYKELTURVECKAN

UPPTÄCK ULRICEHAMNS

STORSLAGNA NATUR

PROFILEN

KARIN BOJS SKRIVER

CYKELDECKARE

Cykelfrämjandets medlemstidning. Nr. 1-2020


FOTO: MARTIN SPAAK

10

INNEHÅLL

CYKELSKATT I FOKUS

Friskvårdsbidrag till spinning – men

inte till cykling. Är det rimligt?

Små omställningar

ger stora positiva

effekter på vår

planet

”Jag vill se cyklister

överallt! Det var därför

jag lärde mig, och nu

hjälper andra att lära sig”

HUSSEIN, INSTRUKTÖR

LÄRDE SIG CYKLA 2019

16

JOURNALISTEN KARIN BOJS

Gör deckardebut om

cyklande hjältinna.

18

CYKELTURVECKAN

Ulricehamn lockar med storslagen

natur och kulturlandskap.

22

ETT MEDVETET VAL

Ebbe Silva jobbar för

jämlik cykling.

Inget ont som inte för något gott med sig,

brukar man ju säga. Och visst behöver

vi lite hopp och goda nyheter i detta

tidevarv präglat av dystra nyheter och ett

stort mått ovisshet. Men – från både Kina

och Europa kommer det nu rapporter om

att utsläppen minskar drastiskt som en

följd av coronautbrottet. Även från USA

kommer det rapporter som värmer oss,

som jobbar för ett bättre cykelsamhälle, i

själen. Där har nämligen cyklingen skjutit

i höjden de senaste veckorna. 1–11 mars

har cyklingen i New York ökat med 67

procent enligt stadens cykeluthyrningssystem.

Liknande siffror rapporteras från

Chicago. Även här hemma ser vi att fler

väljer cykeln framför andra färdmedel.

Ska det komma något gott ur det som

pågår just nu så är det väl just att vi kan

konstatera att vi snabbt kan göra omställningar

som ger stora positiva effekter

på vår omgivning. Förhoppningsvis

kommer vi nu till verklig insikt att det

inte är hållbart, att vi måste förändra våra

mönster när det kommer till konsumtion,

produktion och resande. Kanske är det i år

vi – på bred front – ratar flyget utomlands

till förmån för en semester i på hemmaplan?

Välkommen i så fall att cykla med

oss i Ulricehamn under sommarens årliga

Cykelturvecka, som du kan läsa om på

sidorna 18–21.

Vill du stötta verksamheten?

Swisha valfritt belopp till 123 607 02 62 och märk det med ”FPC”.

Alla bidrag räknas – stora som små.

Vill du hjälpa till?

Vi är alltid i behov av nya instruktörer.

Läs mer på: www.cykelframjandet.se/cykelkursinstruktor

Fanny Westin, Chefredaktör

2 Cykling nummer 1-2020 3

28

IKONEN

Stockholmscykeln som ställer

krav på cyklisten.



LEDARE

NYHETER

”Statens kostnader för slopad

förmånsskatt på cyklar skulle snabbt bli

till minskade sjukvårdskostnader”

Nej till

hastighetsbegränsningar

för cyklister

et är speciella tider och coronavirusets

utbrott innebär stora förändringar i hur

vi lever våra liv.

Från Cykelfrämjandet kan vi konstatera

att många av Folkhälsomyndighetens rekommendationer:

att undvika kollektivtrafik i rusningstid,

att undvika folkmassor och att få frisk luft ger

argument för fler att cykla. Men att jobba hemifrån,

som rekommenderas på vissa håll, kan komma att

påverka vår hälsa negativt eftersom det bidrar till

ökat stillasittande. Nästan varannan svensk över 18

år har redan i dag en så dålig kondition att den räknas

som hälsofarlig. Hälsoproblemen detta skapar hotar

också vårt gemensamma välstånd genom att kostnaderna

för sjukskrivningar och sjukvård ökar. Nu

när många gym är stängda vill vi därför uppmana

regeringen att modernisera regelverket och ta bort

förmånsskatten på cykel via jobbet och även låta de

anställda betala för sin leasade cykel via friskvårdsbidraget.

Att göra det möjligt att köpa en cykel eller

att reparera sin cykel för friskvårdsbidraget skulle

vara en ekonomisk vinst för både anställda och

arbetsgivare. (Läs mer om det på sid. 10–15.)

Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning

som kommer ut fyra gånger per år. Vi skriver

om cykling och föreningen arbetar för det

cykelvänliga samhället.

E-post: redaktion@cykelframjandet.se

Chefredaktör: Fanny Westin,

chefredaktor@cykelframjandet.se

Ansvarig utgivare: Lars Strömgren

Statens kostnader för en slopad förmånsskatt

skulle snabbt bli till minskade utgifter för kommuner

och regioner som står med sjukvårdskostnaderna

som vår hälsofarligt dåliga kondition skapar.

Den omfattande forskningen som gjorts på effekten

av att cykla till och från jobbet visar att cyklister, i

jämförelse med bil- och kollektivpendlare, minskar

sina risker att få en hjärtsjukdom med uppemot 46

procent och samma siffra för cancer är uppemot 45

procent. Vi behöver alla hjälpas åt för att rådande

situation inte ska innebära större problem än

nödvändigt.

Regeringen presenterade den 16 mars ett stöd paket

på upp till 300 miljarder kronor och bland åtgärderna

finns att staten tillfälligt tar över kostnaderna för

sjukskrivningar. Men för att bryta trenden kring

stillasittande och minska sjukskrivningarna på lång

sikt måste staten och skattepolitiken göra det lönsamt

att leva ett hälsosamt liv. Det har vi alla nytta av.

Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin

Omslagsfoto: Ingemar Gardell

Annonser: Svenska Huvudmedia KB,

08-55 66 77 50, svenska.huvudmedia@telia.com

Tryck: Trydells tryckeri

ISSN: 0280-3038.

Tidningen är miljömärkt och distributionen klimatekonomisk.

Cykling går även att läsa online.

Lars Strömgren, riksordförande

Medlemskap i Cykelfrämjandet:

Huvudmedlem 275 kronor, Familjemedlem 75

kronor, Ungdom & student 100 kronor.

Webb: www.cykelframjandet.se

Kansli: Cykelfrämjandet Box 3,

101 20 Stockholm (besök: Celsiusgatan 8)

Telefon: 08-16 00 17. Säkrast dagtid vardagar

E-post: info@cykelframjandet.se

Cykelfrämjandet

och Bolund tar

cykeln på tåget

I februari fick Cykelfrämjandets ordförande

Lars Strömgren möjlighet

att ta Mälartåget till Eskilstuna tillsammans

med finansmarknads- och

bostadsminister Per Bolund, för en

övning i hur smidigt det kan – och

borde – vara för den som vill ta cykeln

på tåget. Sverige är fortfarande

underutvecklat när det kommer till

möjligheten att ta ombord cykeln,

särskilt på långdistanssträckorna.

Cykelfrämjandet uppmanar nu regeringen

att ge tydligare direktiv till SJ

och andra tågoperatörer för att skapa

förutsättningar för hållbart resande.

EU-parlamentet har inlett en process

om att förbättra möjligheterna att ta

med cykeln på tåg inom hela EU men

i Sverige, inte minst från SJ, finns ett

motstånd.

Det är i alla fall vad trafikforskaren Erik

Stigell och hans kollegor på konsultföretaget

Trivector, som ligger bakom

en ny en studie gällande cyklisters hastighet,

har kommit fram till. Ämnet är

flitigt omskrivet i insändare och sociala

medier och ofta beskrivs cyklisters

hastighet som hög och som ett stort

säkerhets- och trygghetsproblem.

Sällan beskrivs däremot fördelar med

hastighet i relation till olika transportpolitiska

mål.

Några slutsatser från studien:

• Inför 30 km/h som planeringshastighet

för alla cykelbanor,

både lokala och huvudcykelstråk.

• I risksituationer där cyklister

korsar en väg bör fokus ligga på att

minska krockvåldet dvs. minska

hastigheten hos det snabbaste och

tyngsta fordonet som vanligtvis är

ett motorfordon.

Studien genomfördes i samarbete

med VTI och på uppdrag av

Trafikverket.

67%

Så mycket har cyklingen i New

York ökat 1–11 mars i år jämfört

med samma period 2019. Drygt

500 000 resor, jämfört med drygt

300 000 resor 2019, har rapporterats

från stadens uthyrningssystem,

Citi Bike. Coronautbrottet

tros vara den största avgörande

faktorn till att NYC-borna i högre

utsträckning tar hojen.

4 Cykling nummer 1-2020 Cykling nummer 1-2020 5



NYHETER

NYHETER

”Tillåt cykling

mot enkelriktat”

Cykling mot enkelriktat är en vanlig företeelse

i Europa. Men i Sverige blev det nyligen

förbjudet för väghållare att undanta

cyklister från enkelriktningen, efter ett

beslut av Transportstyrelsen.

Nu behöver lagen moderniseras, menar

Björn Sax Kaijser, trafikexpert på Sweco,

som har studerat effekterna av cykling

mot enkelriktat utifrån aspekter som trafiksäkerhet

och framkomlighet. Läs rapporten

i sin helhet på Svenska Cykelstäders

webbplats.

Hallå där,

Stefan

Lönngren

FOTO: OLLE CLAESSON

… ansvarig för Cykelfrämjandets nya

projekt som riktar sig till barn och

unga med ADHD och autism.

Berätta om projektet!

– Det handlar om att låta dessa barn och unga prova

på att cykla mountainbike, eller stigcykling som

vi kallar det, i skogen. Förhoppningen är att de ska

tycka att det är så kul att de fortsätter regelbundet

på egen hand eller i grupper runt om i landet. Här

finns nämligen stora hälsovinster att göra. Inspiration

kommer från liknande projekt och forskning i

Skottland och USA.

Nytt cykelkafé i Göteborg

Cykelaffären Veloform firade nyligen 17 år med invigning av nya

lokaler på Karl Johansgatan i Göteborg. Ett stenkast från den gamla

butiken men med tre gånger så stor yta. I och med flytten invigdes

också kaféet Caffe Coppi & Bar-Tali där den som är kaffesugen kan

få sitt begär stillat medan hen läser senaste numret av Cykling eller

någon annan av de många cykel tidningar som hänger på klassisk

tidningspinne från bardisken.

Göteborgs lånecyklar

försenade

Enligt planen skulle de nya cyklarna i

lånecykelsystemet Styr och ställ rullas ut

på Göteborgs gator i april. Men på grund

av förseningar i leveranserna har nylanseringen

skjutits upp, staden hoppas nu att

allt är på plats i maj men i skrivande stund

är inget datum satt. Antalet cyklar har ut ­

ökats från 1 000 till 1 750 och de har också

uppgraderats från tre till sju växlar. En

annan nyhet är det kommer finnas geotaggade

stationer där användaren kan lämna

tillbaka cykeln i stället för att behöva leta

upp ett tomt ställ.

Den typiska

cykelpendlaren är

en kvinna

llt fler promenerar eller

tar cykeln till jobbet. Det

visar en ny stor studie

från GIH (Gymnastik- och

idrottshögskolan i Stockholm). Över

300 000 män och kvinnor har deltagit

i studien som visar att andelen aktiva

pendlare var högre 2015 jämfört med

1998. Studien visar också att den

”typiska” aktiva arbetspendlaren är en

normalviktig kvinna med hög utbildningsnivå

som tränar regelbundet.

– Intressant nog hade detta förändrats

ganska lite under dessa år. Den enda

stora förändringen är att vid studiens

första fem år var det mer vanligt att en

person med ett fysiskt aktivt arbete

cyklade eller gick till arbetet. Idag är

det oftare de med stillasittande arbeten,

säger Jane Salier Eriksson i ett

pressmeddelande.

Studien visade också att risken att

drabbas av en hjärt-kärlsjukdom var

signifikant lägre redan för de som uppgav

den lägsta dosen av aktiv arbetspendling,

5–19 minuter per dag.

Berätta om målgruppen och hur

(stig)cykling kan hjälpa dem!

– Projektet heter Stigcykling för barn och unga med

NPF. NPF är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

där bland annat ADHD och autismspektrumtillstånd

ingår. Diagnoserna är närbesläktade

och det finns forskning som visar på häpnadsväckande

effekter för målgruppen. Det gäller fysisk

aktivitet i allmänhet men cykling i skog i synnerhet.

Det kan göra både skolan och livet lättare att

klara av. Den som är intresserad får gärna läsa mer

på vår Facebooksida.

Vad är nästa steg i projektet?

– Vi inhämtar löpande expertkunskaper om

målgruppen för att kunna sätta ihop bästa

möjliga upplägg. I sommar och höst kommer vi

att köra de första testtillfällena med instruktörer

och lånecyklar. I förlängningen behövs sedan

lokalt ideellt engagemang för att skapa grupper

som rullar vidare i skogen. Eller individer för

den delen. Den som vill bli involverad är varmt

välkommen att höra av sig.

Gekko fx HP Velotechnik

Cykelglädje

på tre hjul

specialcyklar

ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35

www.jary.se • 0709-70 60 46

Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton

6 Cykling nummer 1-2020 Cykling nummer 1-2020 7



NYHETER

NYHETER

Lyckat Luleåprojekt får

barnen att cykla till skolan

FOTO: MOST PHOTOS

Dagens barn och unga

riskerar att bli den första

generation som får en kortare

livslängd än sina föräldrar

till följd av att de rör på sig

för lite. Det vill man i detta

projekt ändra på.

man har riktat in sig direkt på barnen

– inte på föräldrarna.

– Vi har valt att inte försöka mala

ner föräldrarnas värderingar utan

riktat in oss på barnen som har gått

hem och tjatat på sina föräldrar om

att få cykla. Vi upplever lite att vi har

knäckt koden till hur vi ska jobba med

attitydförändringar. Här kom beteendet

först – då ändrades attityden.

Annars är det vanligt att göra tvärtom,

att börja med att försöka påverka

attityden.

Vad säger barnen om projektet?

– De är själva hyfsat ointresserade av

sin egen hälsa, att skjuta upp sin egen

hjärtinfarkt tills att de är över 50 bryr

de sig inte om. Men andra faktorer

intresserar dem, exempelvis miljön

och klimatet. Det pratas mycket om

klimatångest och många barn och

unga känner sig ofta maktlösa, men

här känner de att de kan bidra.

Hur viktigt är det att skolan

är involverad i kampen mot

stillasittandet?

– Ska man tänka folkhälsa och barn

ska man tänka skola. Här har man

möjlighet att nå nästan alla barn.

Man pratar om den preventiva paradoxen,

det är bättre för folkhälsan att

en stor del av befolkningen gör lite

än att en liten del av befolkningen

gör jättemycket. Det är också så att

barn ärver sina föräldrars hälsobeteenden

och i projektet ser vi att

”Varje förälder som inte skjutsar

gör en god insats för sin egen unge

– och för alla andra.”

det funkar även åt andra hållet. Har

man skickat ut sin unge att cykla i

30 minusgrader så drar man sig för

att själv sätta sig i den varma gosiga

bilen, vilket gynnar alla.

Utöver de goda hälsoeffekterna

upplever lärarna att barnen blir lugnare

och mindre stimmiga när de kommer

till skolan efter att ha gått eller

cyklat. Ett minskat skjutsande ger

dessutom positiva effekter på trafiksituationen

utanför skolorna. Rektorer

har vittnat om att ett tidigare bilkaos

på mornarna har bytts ut mot en lugnare

och säkrare trafikmiljö.

– Varje förälder som inte skjutsar

gör en god insats för sin egen unge –

och för alla andra. Bilnormen är jättestark

och många föräldrar upplever

att de gör sina barn en tjänst när de

skjutsar dem i en varm bil till skolan.

Men det är precis tvärtom.

Många skolor avråder ju barn

under 12 år från att cykla till

skolan utan medföljande vuxen?

– Det är helt galet, det bygger på förlegade

riktlinjer och handlar enbart

om risk – inte alls om fördelarna,

men man måste ju väga in ett folkhälsoperspektiv.

Vi ska träffa Folkhälsomyndigheten,

Skolverket och

Trafikverket och försöka få till en

policyförändring.

Vad har du för tips till föräldrar

som vill dra ner på bilskjutsandet

och öka barnens aktiva

transporter?

– Tipsa barnens skola, föreslå att ni

ska göra något gemensamt. Blir det

ett för stort steg kan du prata med

grannen och fråga om barnen kan

cykla tillsammans. Föräldrar till

barn i projektet som tyckte att det

var oroligt att släppa iväg sina barn

själva började med att åka efter och

”spionera” utan att barnen visste

om det. När de hade gjort det några

gånger blev de tryggare och vågade

släppa iväg dem själva. Mitt grundråd

är att ta små steg utanför det du

tycker är bekvämt och ta det sedan

därifrån. Du behöver inte göra allt på

en gång.

Inte mindre än 30 skolor omfattas nu av det uppmärksammade projekt i Norrbotten som

får barnen att rata bilskjutsen till förmån för en promenad eller cykeltur till skolan. Vi måste

ifrågasätta bilnormen på riktigt, menar initiativtagaren Anna-Karin Lindqvist från Luleå

tekniska universitet. Text: Fanny Westin

venska barn och ungdomar

får betydligt mindre

fysisk aktivitet än rekommenderade

60 minuter

per dag. Faktum är att de, som en

effekt av detta, riskerar att bli den

första generationen som får en kortare

livslängd än sina föräldrar. Några

som jobbar på att vända utvecklingen

och undersöka hur man förmår skolbarn

att röra på sig mer och få in mer

vardagsmotion är Anna­ Karin Lindqvist

och Stina Rutberg från Luleå

tekniska universitet.

För fem år sedan drog de igång ett

forskningsprojekt som handlar om

aktiva transporter till och från skolan.

Det började i liten skala, med en klass

i en skola, men nu har projektet vuxit

och omfattar årskurs två och fem i ett

30-tal skolor i Norrbotten. Och cyklarna

rullar hela vintern, temperaturer

som kryper sig ner mot 30 minusgrader

är inget hinder.

Nyckeln till att projektet har blivit

så lyckat kan delvis förklaras med att

man uppmuntrar det ”goda” beteendet

i stället för att skuldbelägga det

”dåliga”. En annan förklaring är att

– Barnen blir lug nare och mindre stimmiga när de kommer

till skolan efter att ha gått eller cyklat, säger Anna-Karin

Lindqvist från Luleå tekniska universitet, som leder projektet.

● Målet är att få fler barn att gå eller cykla till skolan för att öka

graden av fysisk aktivitet.

● Riktar sig till årskurs 2 och 5 och omfattar 30 skolor i

Norrbotten.

● Fokus ligger på att uppmuntra det ”goda” beteendet snarare

än att skuldbelägga det ”dåliga”.

● Rektorer vittnar om positiva sidoeffekter såsom att ett

tidigare bilkaos om mornarna har bytts ut mot en lugnare och

säkrare trafikmiljö i och med ett minskat skjutsande.

8 Cykling nummer 1-2020 Cykling nummer 1-2020 9



Text: Per Cornell Illustration: Jonatan Sahlin

Regeländringarna

som kan få fler att cykla

Intresset finns för ökad cykelpendling – det visar succéinitiativet i Jönköping.

Men skattereglerna för cykel via jobbet är ett hinder. Här är förslagen som kan

ge en cykelboom. ➲



I FOKUS

I FOKUS

”Att cykla är ett mer hållbart sätt att pendla,

dessutom ger det motion och motverkar sjukfrånvaro.”

olitikerna stakade ut riktningen för ökad

cykelpendling i och med skrivningen i

Januariavtalet. Där står svart på vitt att

”skatteregler ska underlätta för cykelpendling”

och ”andelen som reser med cykel ska

öka”. Ännu har inget hänt, men troligen har politikerna

sett samma sak som Cykelfrämjandet har

påpekat en längre tid: skattereglerna kring cykel via

jobbet är snåriga och kan inte sägas gynna cyklandet.

Snarare tvärtom.

Något förenklat ser reglerna kring cykel via jobbet

ut såhär i dag: om en arbetsgivare erbjuder sina

anställda en cykel som de får använda utanför jobbet

behöver den anställda betala förmånsskatt och

arbetsgivaren sociala avgifter, då cykeln betraktas

som en förmån. Detsamma gäller för tjänstebil med

skillnaden att här finns det gynnsamma regler för

hur förmånsvärdet räknas fram. Dessutom finns

reseavdrag för den som pendlar till och från jobbet.

I dag kan en arbetsgivare ge sina anställda ett

skattefritt friskvårdsbidrag på upp till 5 000 kronor

per år som kan användas till allt från spinning och

massage till gåstavar och gruppträning. Men om

arbetsgivaren vill köpa cyklar till sina anställda tar

staten alltså ut en ”cykelskatt”.

– Det är orimligt med tanke på att cykling till

jobbet kan vara den lilla förändring som bryter

en nedåtgående hälsotrend. Det finns också en

stor potential i att ersätta korta bilresor med cykel,

och det är osunt att ekonomiska styrmedel gynnar

bilåkande men gör det dyrt och krångligt för både

arbetsgivare och anställda med förmånscykel via

jobbet, säger Lars Strömgren, ordförande för

Cykelfrämjandet.

För att komma tillrätta med de här problemen har

Cykelfrämjandet två enkla förslag. För det första: ta

bort förmånsskatten på cykel via jobbet.

– Använd samma undantag som för datorer på

90-talet, den så kallade hem-PC-reformen. Förmånsskatten

är en reell kostnad för de anställda

och dessutom innebär den ökad administration för

arbetsgivarna, vilket utgör ett hinder för många att

våga testa.

För det andra: låt människor använda friskvårdsbidraget

för service och tjänster kopplade till

cykelpendling.

”Förmånsskatten är en reell kostnad

för de anställda och dessutom

innebär den ökad administration

för arbetsgivarna.”

– Vi tror att de här två åtgärderna skulle kunna leda

till upp till 100 000 nya cykelpendlare redan första

året. Jag tror att många kan se de positiva effekterna

som detta skulle få. Cykelfrämjandet har uppvaktat

de fyra partierna som står bakom Januari avtalet och

presenterat förslagen med förhoppningen att frågan

kommer med i höstbudgeten.

– Vi driver detta väldigt hårt och när vi lägger fram

argumenten verkar politikerna intresserade. Men

det är för tidigt att säga hur det blir.

En sak som stärker Lars Strömgren i sin uppfattning

att det finns en stark potential i att gynna cykelpendling

genom enklare skatteregler är exemplet

Jönköpings kommun. Där har man testat förmånscykel

enligt nuvarande svenska regler. Trots förmånsskatten

var intresset bland de anställda stort.

Som flera andra kommuner har Jönköping ett

samarbete med förmånsportalen Ecochange kring

cyklar för de anställda.

– Vi hade letat efter ett upplägg med förmånscyklar

men bedömde inte att vi hittade något som

var tillräckligt förmånligt för de anställda. 2016 dök

det här upp och vi bestämde oss för att testa, säger

Olle Gustafsson, projektledare för hållbart resande

på Jönköpings kommun.

Förmånscykel genom Ecochange är upplagt på

ett så förmånligt sätt som är möjligt enligt svenska

skatte regler. Det bygger på ett bruttolöneavdrag,

enligt samma modell som andra typer av personalförmåner

som arbetsgivare kan erbjuda. Genom

storskaligheten kan priserna hållas nere så att cyklarna

i slutändan blir cirka 20 till 40 procent billigare.

De anställda får leasa cykeln i tre år och efter det får

de, om de vill, köpa loss den till marknadspris. Detta

avgörs från fall till fall och blir en affär mellan köparen

och Ecochange.

Intresset var oväntat stort, över 1 450 anställda

nappade på erbjudandet den första omgången och

fram till 2019 hade närmare 2 700 cyklar delats ut.

Nästa omgång kommer igång under året.

– Det blev en dundersuccé. Och det var elcyklar

som blev den stora boomen med över 800 beställningar.

Vi lanserade på våren, lokalmedierna skrev

jättemycket om satsningen plus att elcykel passar

väldigt bra just i Jönköping eftersom vi har sådana

stora höjdskillnader i staden. Att pendla med vanlig

cykel är för jobbigt för många. En annan förklaring

är att upplägget blir som att köpa cykeln på

avbetalning vilket nog lockade många med lägre

inkomst.

Resvaneundersökningar som kommunen har

gjort visar flera intressanta saker. Mindre än hälften

av dem som tagit erbjudandet hade planerat att köpa

en elcykel. Och dessutom används de i mycket hög

utsträckning.

– Pendlingen med elcykel ersätter bilresor och det

är ju bra på flera sätt. Att cykla är ett mer hållbart sätt

att pendla, dessutom ger det motion och motverkar

hälsoproblem och sjukfrånvaro.

Andra positiva sidoeffekter som Olle Gustafsson

pekar på är att medarbetarna är nöjda med förmånen

och att infrastrukturen för cykling har blivit

bättre på många håll.

Skulle det behövas enklare och mer förmånliga

regler kring cykelpendling, tycker du?

– Om det går att förenkla reglerna vore det positivt.

Jag vet inte riktigt hur, dock. Jag kan rekommendera

vår lösning tills vidare, vi är väldigt nöjda

med den.

Cykelfrämjandets förslag:

1. Ta bort förmånsskatten på cyklar via jobbet.

2. Gör det möjligt att använda friskvårdsbidraget för

service och tjänster kopplade till cykelpendling.

12 Cykling nummer 1-2020 13



UTBLICK EUROPA

Text: Per Cornell Illustration: Jonatan Sahlin

”Flera länder

bättre än Sverige”

Bäst i klassen när det gäller regler som gynnar cykelpendlig är Belgien. Även Österrike

och Tyskland har kommit långt, menar Holger Haubold, på Europeiska

cyklistförbundet, ECF.

Berätta lite om hur Belgien har lagt

upp reglerna kring förmåncyklar!

– Här i Belgien, där jag bor, finns ett system där arbetsgivarna

kan ersätta pendlare som använder olika

transportmedel, med en viss summa pengar per

kilometer. Systemet är frivilligt, men de flesta större

arbetsgivare erbjuder det. Lite förenklat innebär det

att arbetsgivaren kan betala ut en skattefri ersättning

till den anställda, vilket för båda parter är mer förmånligt

än en löneförhöjning på grund av att skattetrycket

är så högt i Belgien, säger Holger Haubold.

Förklara lite mer om hur det funkar för cyklister!

– De får 24 cent per kilometer i ersättning. Om de

alltså har fem kilometer till jobbet så får de ersättning

för tio kilometer de dagar som de pendlar.

Tycker du att systemet är bra?

– Det är ett bra system ur cykelsynpunkt och det finns

siffror som visar att cyklingen har ökat mycket i Belgien

tack var det här. 2006 var det 140 000 personer

som cykelpendlade och 2018 var det 550 000 som

gjorde det. Arbetsgivare som erbjuder ersättningen

kan öka cyklandet med 36 procent visar en annan

undersökning. Belgien är bäst i Europa på att främja

cykelpendling, men allt är inte perfekt. Det är fortfarande

för lätt att få förmånsbil.

Kan du ge några fler goda exempel?

– Ja, Österrike har nyligen tagit bort skatten på elcyklar

om arbetsgivare vill ge en sådan till en anställd.

På samma sätt som i Belgien blir det ett sätt att ge en

”löneförhöjning” utan att en stor del av den försvinner

på skatter.

Hur har detta fallit ut?

– Det är så nytt att det inte finns några siffror än. Men

den prognos som gjordes inför satsningen pekar på

att den kan innebära 32 000 nya tjänsteelcyklar per

år, en koldioxidreduktion på 13 000 ton per år och

hälsonytta på 12 miljoner euro per år.

Vad tycker du om systemet?

– Det är ett bra sätt att öka cyklingen. Utmaningen

är att cyklarna också ska användas. En avgörande

punkt är infrastruktur. Om det känns säkert att cykla

och skattelättnader införs så ökar cyklingen. Jag vill

också nämna att Tyskland har ett liknande system

som också är bra.

Hur står sig Sverige i konkurrensen?

– Inte så bra, det är komplicerat med förmånscyklar

hos er. Jag tycker det vore en idé att införa liknande

system som i Österrike och Tyskland där cyklarna

inte beskattas.

”Arbetsgivare som erbjuder ekonomisk ersättning för

cykelpendlare kan öka cyklandet med 36 procent.”

14 Cykling nummer 1-2020



PROFILEN

PROFILEN

Själv har hon ett avslappnat, men innerligt förhållande till cykeln.

Självklart fick huvudpersonen i deckardebuten det också.

– Det var ett högst medvetet val att ha en hjältinna som cyklar, säger

författaren och journalisten Karin Bojs.

Karin Bojs skapade

cyklande hjältinna

Text: Elisabet Wahl Foto: Fanny Westin

an behöver inte att läst många deckare

för att veta att bilen ofta spelar en viktig

roll. Det skruttiga vraket som matchar

den luggslitne hjälten. Scenerna där

huvudpersonen lyssnar på musik i bilstereon och

begrundar ett pågående fall. Biljakterna.

Så när Karin Bojs beslutade sig för att skriva skönlitterärt

ville hon bort från det där. Resultatet blev

deckaren ”Klickad” där huvudpersonen Doris Lindh

i stället är cyklist. En ihärdig sådan.

– Jag ville göra det till en grej. Det var inte helt

populärt hos redaktören och det togs upp i några

av recensionerna. Hade det handlat om en bil hade

man inte ens märkt det, så djupt i medvetandet

ligger det.

Vi har bestämt träff vid Västerbron, bandet mellan

Södermalm och Kungsholmen i Stockholm. Den återkommer

flera gånger i boken eftersom Doris jobbar på

Nyhetsbladet som ligger ungefär på samma plats som

Karin Bojs gamla arbetsplats Dagens Nyheter.

– Doris är lite sportigare än vad jag är och helt klart

mer tävlingsinriktad. Men hon är laglydig också, en

tidig morgon funderar hon på att cykla mot enkelriktat

här, men bestämmer sig ändå för att köra på

rätt sida.

Själv har Karin Bojs ett avslappnat förhållande till

sitt cyklande. Hon byter i princip aldrig om när hon

ska iväg och när hon cyklar gör hon det för att ta sig

någonstans, inte för att träna eller för sitt eget höga

nöjes skull.

– Några vänner kommenterade att jag dök upp

i klänning och kappa trots att det var rätt kallt ute,

men jag gillar att cykla på ett civiliserat sätt. Jag försöker

inte slå hastighetsrekord och för mig är cykeln

ett transportmedel i vardagen.

När lärde du dig att cykla?

– När jag var sex år. Jag fick ärva en cykel av

mammas kompis dotter, en ljusblå i gammal

modell. Jag minns att det var lätt att sätta

igång, men svårt att bromsa.

Cyklar du året om?

– Nu har jag gjort det, men inte strängare vintrar.

När man tar fram cykeln igen och kör första

turen på våren är det nästan samma känsla

som i barndomen.

Hur upplever du att det är att cykla i Stockholm?

– Tyvärr känns det som trafiken blir allt hetsigare. Det är

så mycket trafik och många som bryter mot regler. Det

är sorgligt, men det känns som en del har någon typ av

emotionellt agg mot cyklister så det gör att jag tycker

att det är besvärligt ibland.

Du är i grunden vetenskapsjournalist.

Ur det perspektivet, vad har cykeln för roll

i arbetet mot klimatförändringarna?

– Det är ett väldigt energieffektivt sätt att ta sig fram.

Men trots att klimatfrågan blir allt mer uppmärksammad

minskar cyklandet i vissa grupper. Det tror jag

beror på att stadsplaneringen inte premierat cyklingen.

Om du fick ta fram ett cyklingsrelaterat

forskningsprojekt, vad skulle det då vara?

– Det skulle nog vara något kring hur man uppmuntrar

och underlättar för människor att använda

cykeln i vardagen. Tyvärr har det blivit polarisering

i samhället och cykeln har blivit en symbol som en

del vill ta avstånd ifrån.

Till sist, kommer Doris och hennes cykel tillbaka?

– Vi får se, det är inte alls omöjligt.

KARIN BOJS

Bor: Nära Hornstull.

Gör: Författare och

journalist.

Aktuell med: Deckaren

”Klickad” och krönikor i

Dagens Nyheter.

”Det är sorgligt, men det känns som

en del har någon typ av emotionellt

agg mot cyklister så det gör att jag

tycker att det är besvärligt ibland.”

16 Cykling nummer 1-2020 Cykling nummer 1-2020 17



OBS!

Med anledning av coronautbrottet

är det nu många

evenemang som ställs in. Vi följer

utvecklingen och tar ett beslut i början

av maj om huruvida vi kan genomföra

Cykelturveckan som planerat eller inte.

Ni som anmäler er får givetvis hela

anmälningsavgiften återbetald

vid inställt evenemang.

FOTO: MATS LIND

RESOR

FOTO: PRICCA STUDIOS

Upplev Ulricehamnsbornas smultronställen från cykelsadeln. Via nätverket

Meet the Locals kan du komma i kontakt med guidande lokalinvånare.

www.meetthelocals.se

Årets cykelturvecka

till Ulricehamn

Med sin storslagna natur och härliga cykelleder har Ulricehamn rätt

förutsättningar för att leverera en cykelsemester i högsta klass. Boka in

Cykelturveckan 26–31 juli, sommarens stora klimatsmarta semester för

hela familjen.

För den lite mer äventyrliga finns tre

mountainbikeleder, så kallade teknikstigar,

på distanser mellan 4,5 km och 12 km.

n vecka fylld av cykelglädje, så kan det

årliga evenemanget Cykelturveckan

beskrivas. Sedan starten 1983 har evenemanget

besökt bland annat Kristianstad,

Halmstad och Rättvik. Men i år är det alltså

Ulricehamns tur. Staden har de senaste åren seglat

upp som en populär cykeldestination med sina

härliga naturupplevelser, välbevarade kulturlandskap

och medeltida sevärdheter. Njut av tystnad

och fågelsång på natursköna och bilfria småvägar.

Eller vad sägs om en att susa fram på banvallen

som sträcker sig rakt igenom Ulricehamn, från

Ambjörnarp i söder till Falköping i norr och västerut

till Borås?

Cykelturveckan vänder sig till såväl barnfamiljer

som kompisgäng och rutinerade cykelentusiaster.

Deltagarna kan vara med hela veckan eller cykla

enstaka dagar. ➲

19



RESOR

RESOR

FOTO: JONAS INGMAN

Bohuslän

● GÖTEBORG

Västergötland

● BORÅS

TORSDAG – VÄSTERTUREN

(TASTE OF THE COUNTRYSIDE)

Smaka på landsbygden! Njut av dofter, smaker

och synintryck i en grönskande landsbygdsmiljö

när gårdsbutiker, matställen, caféer,

konsthantverkare när lokala initiativ står i fokus

på torsdagen.

● BORGSTENA

● HÖKERUM

● FALKÖPING

● ÅSARP

● Ulricehamn

● MARBÄCK

MÅNDAG – ÄTRADALSTUREN

(KULTURVÄGEN)

Ta de snirkliga vägarna och låt landskapets

minnesmärken i form av gamla gårdar och torp,

medeltida kyrkor, runstenar och stenåldersgravar

berätta sin historia. Sträckan, de så

kallade ridvägarna, var en gång en del av den

urgamla kommunikationsleden från kusten till

de inre delarna av Västergötland.

● MULLSJÖ

FOTO: JAN TÖVE

VÄT T E R N

● JÖNKÖPING

Cykelturveckan dag för dag:

Välj mellan distanserna 30 km, 50 km eller 70 km.

Kortare turer kommer också att erbjudas.

BOKA NU!

Boka ditt deltagarbevis via

Cykelfrämjandets webbplats:

www.cykelframjandet.se/

cykelturveckan

Boka boende + hitta aktiviteter

och sevärdheter:

www.ulricehamnsturistbyra.se

TA DIG HIT

Tåg till Falköping, Borås eller Jönköping.

Sedan buss till Ulricehamn

med Västtrafik.

Halland

● LÄNGHEM

TISDAG – SÖDERTUREN

(TUREN RUNT SJÖARNA)

Nostalgi och intresseväckande historiska berättelser

präglar denna tur där vi upplever gamla välbevarade

herrgårdar och herresäten. Turen går bland annat förbi

författaren Birgit Th Sparres barndomshem Sjöred och

Åsundesholm. Birgit gjorde omgivningarna kända genom

sin romanserie Gårdarna runt sjön. Ni passerar också

Hofsnäs Herrgård, vackert beläget i natursköna Torpanäsets

naturreservat och Torpa stenhus, som med sin

unika arkitektur, är ett av Sveriges bäst bevarade herresäten

från slutet av 1400-talet.

FOTO: JONAS INGMAN

● GÄLLSTAD

FREDAG – ÖSTERTUREN

(ÄNGLAGÅRDSTUREN)

Visste du att Änglagård – Colin Nutleys folkkära filmtriologi

– är inspelad i Ulricehamn? Under fredagsturen

cyklar vi i regissörens, eller snarare i Fannys, Zacs,

Gottfrids och Axels fotspår.

Småland

FOTO: JAN TÖVE

Cykling nummer 1-2020 Cykling nummer 1-2020 21



ETT MEDVETET VAL

ETT MEDVETET VAL

Med målsättningen att göra den snäva cykelvärlden mer inkluderande drog

han igång hubben XL Biking.

– Det handlar främst om kroppsstorlek men också om alla andra som

upplever att inte passar in, från HBTQ-personer till dem med diagnosen

autismspektrumtillstånd, AST, säger Ebbe Silva.

Text: Fanny Westin Foto: Ingemar Gardell

EBBE SILVA

Bor: Västerås

Ålder: 46

Gör: Driver hubben XL Biking.

Håller också inspirationsseminarier

och familjehandledningar.

Det bästa med att cykla: Jag blir

oerhört glad av att cykla vilket jag

önskar att jag hade vetat när jag

var i värsta fasen av min utmattningsdepression.

Vi blir bättre

människor när vi cyklar!

”Branschen måste

förstå att även

överviktiga vill cykla”

bbe Silva har själv blivit utstirrad, förlöjligad

och fått utstå glåpord otaliga

gånger för att han gillar att cykla och

råkar vara modell större – och därmed

inte passar in i mallen för hur en cyklist förväntas

se ut. Och som överviktig eller tjock, som Ebbe säger

(”jag använder medvetet ordet tjock, jag vill ta det

tillbaka”), vill han inte behöva gömma sig i mörka

bylsiga kläder. Vilket många verkar tycka att han

borde göra.

– Funktionskläder för oss överviktiga är oftast svarta

och tråkiga och dessutom i sämre kvalitet än kläder i

mindre storlekar. Vi vill ha samma förutsättningar

som andra cyklister och vi måste sluta känna att vi

behöver gömma oss. Vi måste tända lampan!

Det är svårt att inte smittas av Ebbes positiva

inställning och problemlösande attityd. Men livet

har inte alltid varit friktionsfritt. Efter många år av

för mycket jobb i för högt tempo i kombination med

för mycket stillasittande sa kroppen

ifrån och han fick diagnosen utmattningssyndrom

och diabetes typ 2. Ett

dräpande besked för Ebbe som upplevde

att livet tog slut. Men när den värsta

chocken hade lagt sig och han hade

insett att han behövde göra livsstilsförändringar

kom det till honom – han

skulle återuppta barndomens cyklande.

Uppväxtåren i Brasilien präglades nämligen

till stor del av cykling.

Cyklandet kom att hjälpa honom tillbaka.

Men i samband med att han började

synas på cykeln började han uppleva

ett större motstånd från omvärlden:

– Det handlade om min övervikt och

mitt utseende kopplat till cyklingen –

och det har kommit från alla möjliga olika håll. Först

tog jag det personligt men sedan insåg jag att andra

i samma situation också blev behandlade som skit.

Det var en generell attityd.

Han fick idéen till XL Biking, som han beskriver

som en hubb med målet att alla ska kunna cykla på

samma villkor, vare sig du är överviktig, har diagnosen

ast eller är en hbtq-person.

– Det är en samlingsplats för oss cyklister som

upplever att vi inte passar in i andra forum. Vi tipsar

och peppar varandra och delar erfarenheter. Ska du

som överviktig exempelvis köpa en ny cykel som håller

för 150 kilo ska du slippa behöva lägga en massa

tid på att leta. Här har du allt du behöver samlat.

Utöver att jobba för ett ökat samarbete med cykelbranschen

och cykelklubbar, vars snitthastigheter

för nybörjare brukar ligga på 23–30 kilometer i timmen

vilket är nästintill omöjligt för många överviktiga

cyklister att hänga med i, arrangerar XL Biking

också föreläsningar och seminarier för andra aktörer.

Ebbe menar att det finns en gigantisk outnyttjad

potential.

– Landsting, patientföreningar och gym borde

erbjuda cykling i form av zwift-grupper (där man

kopplar upp sin träningscykel mot en skärm som

visar en virtuell cykelväg) som lämpar sig utmärkt

för överviktiga. Skolorna skulle också vinna på att

ha cykelambassadörer i olika kroppsstorlekar som

berättar och uppmuntrar ungdomar att cykla mer.

Parallellt med dessa konkreta hälsofrågor driver

XL Biking också ett arbete för övergripande attitydoch

normförändringar i cykelvärlden – och i världen

utanför.

– Vi behöver normalisera bilden av oss överviktiga

och göra oss mer inkluderade. Det ska inte finnas

något vi och dom – bara ett vi.

”Jag drömmer om en bättre cykel infrastruktur

i vår stad, som har goda möjligheter att leda

vägen i kampen för hälsa och miljö.”

22 Cykling nummer 1-2020 23



EVENEMANG

RESOR

På rull genom Sverige

1.

OBS!

Med anledning av

coronautbrottet är det nu

många evenemang som ställs

in. Håll dig uppdaterad

via evenemangens

webbplatser.

Våren och sommaren står för dörren och med den en massa roliga

cykelevenemang. Vi tipsar här om några guldkorn.

1 Lastcykelfestival utanför Uppsala

Nyfiken på lastcyklar eller redan inbiten fantast? Kom till

Hågaby och prata med utställare och lyssna på spännande

föreläsningar och samtal. Jon Jogensjö (Superlokala

cyklandeombud + Facebookgruppen Cykla med lastcykel),

organisationen Cykling utan ålder och Move by Bike

(Sveriges grönaste åkeri) är några av dem som är på plats

för att berätta om hur de använder detta eminenta fordon.

När? 16 maj kl 12–16

Var? Hågaby utanför Uppsala

Mer info: ”Lastcykelfestival i Håga 2020” på Facebook.

FOTO: LINA KARNA KIPPEL

Låt Sverige få cykelstäder!

Transportstyrelsen har nyligen beslutat att förbjuda Stockholm stads skyltning av cykling mot enkelriktat.

Det är ett dåligt beslut som slår mot cyklingen i hela landet. Andra länder i Europa väljer istället att gå i

motsatt riktning och moderniserar lagstiftningen.

2 Höghjuling

genom Skåne

Det våras för höghjulingen! Den 26–28

juni avgörs för första gången i modern

tid i Sverige en tävling för höghjulingar.

Cyklister från hela Europa kommer till

Skåne för att delta Sweden 3 Days – fyra

olika lopp på fyra olika platser.

Arrangören räknar med att etapp 2 (i

Lund) och etapp 3 (i Ystad) blir de stora

publikfesterna. Tävlingen kommer att

livestreamas med engelsk kommentator.

När? 26–29 juni

Var? Skåne (olika platser)

Mer info: www.sweden3days.se

3 Retroäventyr på

två hjul på Österlen

Upptäck det bästa av Österlen för egen

maskin – utan tidtagning. Vintagecykelfestivalen

Velo erbjuder cykling

genom djupa skogar, gula rapsfält och

pittoreska små byar längs kusten. Välj

mellan distanserna 20, 40 och 90

kilometer. Krav på veterancykel för de

två längre distanserna. Cykeln ska vara

från 1987 eller tidigare och deltagarna

uppmanas klä sig i kläder från det årtal

cykeln är från.

När? 30 maj

Var? Simrishamn

Mer info: www.osterlencykelfestival.com

Att tillåta cykling i båda riktningarna på enkelriktade gator ger ett mer finmaskigt cykelvägnät. Vår

studie visar att det leder till färre trafikolyckor eftersom cyklister kan välja bort trafikerade huvudgator till

förmån för lugnare sidogator. Riskerna är som lägst när en person cyklar mot trafiken, eftersom motorföraren

har uppmärksamheten riktad åt det hållet.

Vår vädjan till myndigheter och beslutsfattare är: låt Sverige få cykelstäder. Möjliggör cykling mot enkelriktat.

Svenska Cykelstäder är ett nätverk av kommuner och regioner med en gemensam vision om att

hälften av alla resor under fem kilometer ska ske på cykel. Vi arbetar strategiskt med kunskaps utbyte,

samverkan och opinionsbildning. Besök oss på www.svenskacykelstader.se.

24 Cykling nummer 1-2020



MEKA MED FABIENNE

ILLUSTRATION: JONATAN SAHLIN

Cykelkök.

Fix, trix och gemenskap.

En plats dit du kan gå och meka med din cykel och kanske rentav bygga ihop en

helt ny av gamla återvunna delar. Finns det? Faktiskt! Så kallade cykelkök finns

över (nästan) hela landet och vem som helst är välkommen. Vår husmekare

Fabienne Roux berättar hur det funkar.

Tips!

På vår webbsida finns en guide

framtagen av Studiefrämjandet

för dig som vill veta mer eller är

intresserad av att starta ett cykelkök.

Cykelframjandet.se/cykelkok

Vad är ett cykelkök?

– I grunden är det en öppen gör-detsjälv-verkstad,

dit vem som helst ska

kunna komma förbi med sin cykel och

använda verktyg och cykeldelar som

finns på plats, gratis eller till en låg

avgift. Det finns också andra på plats,

oftast volontärer, som kan hjälpa till

men tanken är att besökarna själva

ska fixa sina cyklar och hjälpa varandra.

Cykelkök är en icke-kommersiell

verksamhet som har som mål att göra

cykling mer tillgängligt.

Vad kan man göra där?

– Allt från att meka med sin befintliga

cykel till att rusta upp och ge en övergiven

gammal cykel nytt liv. Cykelkök

är också ett fantastiskt socialt sammanhang,

där lite allt möjligt kan hända.

Varför heter det cykelkök?

– Det kommer från engelskans ”bike

kitchen” och på svenska kan man ju

säga att man ”lagar cyklar” vilket passar

bra ihop med kökstermen. Jag har

hört att det en gång i tiden började i

folks kök, eftersom det är lättast att

städa upp efter mekandet där, om

man inte har tillgång till ett garage.

Ärligt talat vet jag annars inte varför

det heter just bike kitchen men cykelkök

finns i hela världen och benämner

sig ofta så.

Är alla välkomna?

– En grundtanke är att alla ska känna

sig välkomna, vilket i vissa fall kan

innebära att det finns särskilda tider

för enbart kvinnor/icke-binära eftersom

det är en grupp som ofta inte får

lika mycket plats i verkstäder annars.

Hur går man tillväga

om man vill starta ett?

– Det jag var med och startade var först

bara en verktygslåda ute på gatan med

ett par extra skruvar och vajrar, några

entusiastiska volontärer och ett gäng

med barn med riktigt trasiga cyklar

som behövde fixas. Efter tag fick vi

via ett bostadsbolag tillgång till en

lokal som tidigare hade använts som

förråd, där vi nu har en riktig verkstad.

Generellt är det A och O att få till en

lokal som är gratis eftersom cykelkök

är icke-kommersiella verksamheter

som kan ha svårt att betala en hyra.

Fundera också i vilken form ni vill

driva cykelköket: en lös grupp eller en

förening? Ska den vara helt volontärsdriven

eller ej?

Är det bara att dyka upp eller ska

man anmäla sig innan?

– Oftast är det bara att dyka upp.

Kan man ta hjälp av någon på

plats om man är nybörjare

eller behöver allmän

vägledning?

– Oftast finns det superkunniga

volontärer eller besökare

på plats som kan hjälpa

till. Men skulle det inte

finnas är Youtube

och trial-and-error

bra metoder. En

generell regel är

att inte ha bråttom

bara.

Här finns det cykelkök:

Stockholm

Solna (Hagalund)

Upplands Väsby

Bagarmossen

Göteborg

Masthugget

Kålltorp

Gamlestan

Norra biskopsgården

Skåne

Malmö

Lund

Linköping

Skäggetorp

Ryd (drivs av LiU-studenter

för studenter)

Övriga landet

Järna (Cykelkultur)

Jönköping

Norrköping

Borås

Alingsås (Uddebo)

Vänersborg (Restad Gård)

Falun

Umeå (Umeås Cykeljunta)

Cykling nummer 1-2020 27



IKONEN

KURIOSA

Göta upp- och

nedtrampare 1899

Stockholmscykeln som ställer krav på cyklisten

Källa: Andreas Bengtsson som driver veterancykel.se

Text och urval: Henrik Rex Jakobsson, Cykelhistoriska Föreningen

Foto: Ulf Åström

Vi är vana vid att trycka på en knapp, om ens det, för att slå på vår cykelbelysning.

Men så har det inte alltid varit. Veterancykelexperten Andreas Bengtsson

berättar här om belysningen i tidernas – förlåt – cyklingens begynnelse.

Cykeln är inte lättrampad men Ulf Åström deltog glatt

med denna på vintageevenemanget Bike in Tweed

förra året.

Stockholmscykel från förrförra seklets sista år. Förs framåt genom att

cyklisten trampar upp och ner, inte runt i cirkel. Cykeln är utrustad

med växlar.

Upp- och nedtrampning som drivmetod var, av förklarliga skäl, populär

endast en kort period. Det var under perioden då cykeln gick från höghjuling

(med ett stort framhjul med direktdrift och ett litet hjul bak för

stöd) till säkerhetscykel med två lika stora hjul (den kallades så för att

olycksrisken minskade). Det var introduktionen av kedjedrift som möjliggjorde

detta men många tillverkare var skeptiska till kedjan som på denna

tid var grov och osmidig. Därför testade de lösningar som denna. Göta

tillverkade ett fåtal upp- och nedtrampare under perioden 1899–1902.

idigt i cykelns historia uppkom behovet

av belysning. De allra första lyktorna

hade stearinljus som ljuskälla, en belysningstyp

med många svagheter. Därför

utvecklades fotogenlamporna och de första modellerna

var enkla i utformningen och oftast svartlackerade.

Under 1890-talet utvecklades fotogenlampan

till ett allt mer praktiskt föremål. Nya modeller och

varianter från de stora tillverkarna avlöste varandra

på marknaden.

1897 kom den engelska firman Lucas med sin

modellserie Microphote som hade ett säreget sätt

att öppna lampan för att tända lågan. I de konventionella

modellerna var glaslinsen upphängd i ett

gångjärn och öppnades framifrån. Men Microphotelyktornas

brännarhus var delat diagonalt och öppnades

på det sättet, vilket underlättade tändning.

Även konkurrenterna såg fördelar med systemet och

gjorde egna varianter på temat.

Bilden visar en lykta från Miller, en annan engelsk

tillverkare som kopierade idén och började tillverka

modellen Petro. Men Lucas fick snabbt upp ögonen

för detta och stämde Miller för patentintrång. Redan

1899 försvann Petro från marknaden, vilket gör den

till en idag mycket sällsynt lykta.

Fotogenlampor från 1800-talets slut är som synes

ofta estetiskt tilltalande och har därför kommit att

bli ett eftertraktat objekt för många samlare.

28 Cykling nummer 1-2020 Cykling nummer 1-2020 29



ANNONSTORGET

ANNONSTORGET

CYKELPAKET I EUROPA

www.cyclingsweden.se

Toscana

Provence

Moseldalen

Mallorca

Kroatien

Holland

och många fler!

Välkommen att prata

cykelresor med mig.

Diana 070-670 55 93

Cycling Sweden Active Escapes AB info@cyclingsweden.se

Queen layout_Layout 1 2014-03-05 10.38 Sida 1

THIS

IS

MY

GYM!

DESIGNA DIN EGEN DRÖMCYKEL PÅ

WWW.ANDTHEREV.COM.

Cykla i Moseldalen

på egen hand

Längs hela floden sträcker sig en antastiskt

fin cykelväg. Vi ordnar trevliga hotell,

mat, bagagetransport mellan

Resor till Europas bästa cykeldestinationer.

ADHD och autism

Genom vinområden, längs floder hotellen, och båttur sjöar. på floden, cyklar.

Våra övriga cykelturer

Cykla på egen hand, med trevliga hotell, bagagetransport, • Vinvägen utförligt i kartmaterial/GPS.

Eller välj Cykel & båt, populärt alternativ • Provence med boende och Camargue

Alsace

mat på hotellbåt, intressanta cykelturer, besök i trevliga städer och byar.

• Slott och vin i Loiredalen

NYHET: Challenge, för er som vill ha lite mer utmanande • Salzkammergut rutter. i Österrike

Det treåriga projektet heter Stigcykling för barn och unga med NPF

• Boden‐sjön

(neuro psykiatriska funktions nedsättningar) och handlar om att låta

CYKEL & HOTELL

CYKEL •& Toscana BÅT • Mallorca

Moseldalen – från en vinby till nästa Donau

Cykel

– många olika

&

alternativ

dessa barn och unga prova på att cykla mountainbike i skogen. Fysisk

båt en populär kombination

Alsace – den berömda vinvägen Rhônedalen, Provence och

Donau – Europas populäraste

Camargue • Moselfloden

aktivitet i allmänhet, men faktiskt i synnerhet just cykling i skog, har

cykelväg

Moselfloden, • Holland Rhenfloden• Donau

visat sig ha fantastiska effekter på målgruppen och kan göra både

Bodensjön – lugnt och vackert Hollands vattenvägar

Holland – cykelparadiset

Po-dalen • Kroatiska med Venedig övärlden

skolan och livet lättare att klara av.

Toscana – mat, vin och historia • Grekiska öar

Gå in på vår hemsida

www.queentravel.com eller

Ring 070-626 07 91 eller gå in på

www.queentravel.se

ring 0503‐21900

Cykelfrämjandet

satsar på

mountainbike för

barn och unga med

Nyfiken?

Läs mer och följ projektet på Facebooksidan

”Stigcykling för barn och unga med NPF”.

Vill du engagera dig eller stötta oss?

Varmt välkommen att ta kontakt på stefan.lonngren@cykelframjandet.se.



MEDLEM

MEDLEM

Kalendarium

Här hittar du ett urval av Cykelfrämjandets cykelturer –

fler hittar du på webben.

GOTLAND

Vi cyklar 3–4 mil och rastar 2 gånger.

Medtag fika.

18 april – Vattentur i Visby

Kl. 10. Start: Vattentornet Visby.

Info: Sören 076-767 96 76/Lars 076-141 28 78.

2 maj – Hemse

Kl. 10. Start: Hemse kyrka.

Info: Anneli 070-512 87 94/Allan 073-906 66 90.

16 maj – Lokrume

Kl. 10. Start: Lokrume kyrka.

Info: Allan 073-906 66 90/Ewy 0498-21 66 93.

30 maj – Grötlingbo

Kl. 10. Start: Lagerlingen idrottsplats.

Info: Karl 076-583 84 99.

13 Juni – Forntida Sundtur med grill

Kl. 10. Start: Hellvi kyrka.

Info: Sören 076-767 96 76/Lars 076-141 28 78.

GÖTEBORG

Cykelorientering tema: konst

Pågår till 30 september.

Du cyklar på egen hand.

Info: Annika Persson 070-632 13 26/

Ingemar Mattsson 070-573 28 42.

19 april – Ruinen i Mölnlycke

Kl. 11. Start: Stadshustorget Mölndals centrum.

Kombinerad cykel- och promenadtur till Råda

Säteri och halvön Labbera strax utanför Mölnlycke.

Vid Råda Säteri finns café som vi hoppas

har öppet. 20 km.

Ledare: Berit Grönnesby 073-036 68 32.

29 april – Billdals naturpark

Kl. 18. Start: Linneplatsen. Följ med till denna

gamla fina engelska park som delvis är i herrgårdsmiljö

från 1800-talet. Medtag fika. 30 km.

Ledare: Anders Simonsson 076-769 98 93.

3 maj – Jättegrytor

Kl. 11. Start: Linnéplatsen. I inlandsisens fotspår

tittar vi på dessa storslagna minnesmärken. 10

km. Ledare: Anders Simonsson 076-769 98 93.

14 maj – Göteborgsvarvet på cykel

Kl 17. Start: grusplanen vid ingången till

Slottsskogsvallen. För oss som hellre cyklar än

springer Göteborgsvarvet. 21 km.

Ledare: Owe Magnusson 077-289 67 21

24 maj – Vintagerundan

Kl. 11. Start: Esperantoplatsen.

Nostalgikantad cykeltur genom stan.

Vi cyklar i lugn takt och stannar till på

intressanta platser där vi får höra historiska

anekdoter berättade av Jöran Fagerlund. 10

km. Turen avslutas med en gemensam knytispicknick

på Skansen Kronan. Det bjuds på

kaffe och kaka. Anmäl dig genom att klicka

”kommer” på FB-evenemanget eller anmäl dig

till färdledaren.

Ledare: Jöran Fagerlund 073-645 00 52,

joran.fagerlund@cykelframjandet.se

7 juni – Sillvik

Kl: 12. Start: Operan.

Fina naturupplevelser längs vidsträckta

hällmarker. Sillviks naturreservats kalkrika jord

bildar underlag för en artrik flora med orkidéer

och andra ovanliga växter. Området är nu ett

reservat i EU:s nätverk av skyddade områden,

Natura 2000. Medtag proviant. 45 km.

Ledare: Anders Simonsson 076-769 98 93.

HALMSTAD-LAHOLM

5 maj – Premiär för tisdagscyklingen

Varje tisdag kl. 18. Start: framför Halmstads

Slott. Varje tisdag t o m augusti.

Besöksmålen annonseras ut på kretsens webbplats:

cykelframjandet.se/halmstad-laholm.

På första turen bjuder föreningen på

korvgrillning, sedan tar var och en med sig fika

själv.

Kontakt: Göran Sidén 076-363 71 00.

25–27 maj – Vårcykeltur på Öland

Borgholm, Sandvik och Byxelkrok och tur till

Östra sidan. Utgår från B&B i Rälla söder om.

Borgholm. Kostnad 750:-/pers. 2 nätter och

inklusive frukost.

Kontakt: Sven-Ove Jacobsson 070-092 51 09.

JÖNKÖPING

Måndagsturer med start kl. 10.

Turernas sträckning bestäms av ledaren.

11 maj – Piren

Ledare: Sven-Åke Adolfsson 070-413 57 44.

18 maj – Piren

Bengt Dure 070-331 40 70.

25 maj – Piren

Bernt Andersson 073-370 50 55.

1 juni – Rocksjön

Obs! Samling kl. 8.30. för samåkning till Ulricehamn.

Cykeltur runt Åsunden som avslutas med

lunch. Ca 45 km.

Ledare: Eiron Boqvist 070-223 89 25 och

Arne Sandell 076-230 07 27.

8 juni – Piren

Ledare: Birgitta Axelsson 070-397 05 10.

15 juni – Piren

Ledare: Irene och Roland Roman 076 107 56 74.

Kretsen bjuder på Fika.

Torsdagsturer med start kl. 16:30

14 maj – Piren

Stadsrundtur i Jönköping. Ca 18 km.

Ledare: Sven-Olof Ydreborg 070-314 10 88.

28 maj – Korteboskolan

Cykeltur till Habo, där vi besöker träslöjdaren

Kent Söderqvist. Ca 26 km.

Ledare: Eiron Boqvist 070-223 89 25.

4 juni – Mariebo vändplan.

Cykeltur till konstnären Lennart Sjölin Harphult.

Ca. 35 km. Lennart bjuder på fika.

Ledare: Roland Roman 076-107 56 74.

11 juni – Preem Hva

Landsjön runt. Ca 28 km.

Ledare: Rune Djerv 076-307 40 83.

25 juni – Preem Hva

Cykeltur till Lekeryd på nya cykelbanan ca. 32 km.

Ledare: Sven-Olof Ydreborg 070-314 10 88.

MALMÖ-LUND

20 april – Cykelseminarium

Kl. 18:30. För plats och aktuellt tema,

se webbsida alt. Facebooksida.

12 maj – Tisdagstur

Kl. 18:30.

Ledare: Harald Andersson.

OBS!

Kongressen som

skulle ha ägt rum i april

blir framflyttad till i höst

pga coronautbrottet.

Vi återkommer

med datum.

13 maj – Solnäs gård

Kl. 9. Fruktodlingar med gårdsbutik och café

nära Fjelie. Solnäs gård ägs av Kiviks musteri.

Ca 50 km.

Ledare: Nils Wemmenhed.

21–25 maj – Bornholm

Kl. 10. Tillsammans med Dansk Cyklistforbund.

Pris ca 1 600 DK. Kom ihåg ID-handlingar.

31 maj – Söndagstur

Kl. 10. Utflykt för dem som deltagit i Frihet på

cykels kurser. Ledare: Bodil Sonesson.

3 juni – World Bicycle Day

Se webbplats och Facebooksida.

Info: Stig Svensson och Lotta Hagström.

13 juni – Cykelbroar i Köpenhamn

Kl. 10. Start: under uret på Hovedbangården.

25 km. Kom ihåg ID-handlingar.

Ledare: Henning Liljendahl.

16 juni – Elcykeltur

Kl. 10. Endast elcyklar. Ledare: Janne Andersson.

23 juni – Tisdagstur

Kl. 18. Start: Nydalaparken. Utflykt för dem som

deltagit i Frihet på cykels kurser.

Ledare: Bodil Sonesson.

11 juli – Vismarlöv, elcykeltur

Kl. 9. Malmö-Bara-Bokskogen-Hyby-Vismarslöv-Holmeja-Bjerey-Skabersjö-Malmö.

54 km.

Ledare: Ulla Jansson.

STORSTOCKHOLM

25 april – Brunnsviken och Edsviken runt

Kl. 10. Start: Odenplan pendeltågsstation,

utgång mot Vanadisplan. Ca 30 km.

Ledare: Eva Nilsson 070-696 06 34.

5 maj – Backsippsturen, Nordians hög

Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,

Upplands Väsby. Ca 20 km.

Ledare: Guy Holmberg 070-333 43 73.

12 maj – Hemligt mål

Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,

Upplands Väsby. Ca 20 km.

Ledare: Kristina Forsell 070-565 97 61.

19 maj – Hemligt mål

Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,

Upplands Väsby. Ca 20 km.

Ledare: Tore Lönn, tel 070-896 20 87.

26 maj – Edssjön

Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,

Upplands Väsby. Ca 20 km.

Ledare: Guy Holmberg 070-333 43 73.

27 maj – Lidingö

Kl. 18.30. Start: Gamla Lidingöbron, Lidingösidan.

Ca 20 km.

Ledare: Mikael Skote 070-344 52 64.

31 maj – Färingsörundan

Kl. 10. Start: Drottningholms slott vid färjeläget,

fd Pressbyrån. Ca 50 km.

Ledare: Åke Sartz 070-593 16 53.

2 juni – Kragsta-Uthamra

Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,

Upplands Väsby. Ca 20 km.

Ledare: Kristina Kjällström 070-365 99 11.

3 juni – Längs Stockholms kajer och höjder

Kl. 18.30. Start: Stockholms södra pendeltågsstation,

utgång mot Rosenlundsgatan. Ca 25 km.

Ledare: Richard Seldon 073-584 57 81.

9 juni – Sollentuna golf

Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,

Upplands Väsby. Ca 20 km.

Ledare: Tore Bengtsson 070-563 31 42.

16 juni – Rosersbergs slott (ca 20 km).

Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,

Upplands Väsby. Ca 20 km

Ledare: Elna Andréasson 073-629 52 27.

SÖDERMANLAND

25 april – Sundbyholm/Marys café

Kl. 10. Start: ICA Maxi Eskilstuna. Ta en fika i

Sundbyholm eller på Marys café.

9 maj – Tumbo/Kvicksund

Kl. 10. Start: Studiefrämjandet, Eskilstuna.

Guidning vid Tumbo gravfält. Cykelfrämjandet

bjuder medlemmar på lunch i Kvicksund.

UPPSALA

26 april – Fullerö backar

Kl. 10. Start: Domarringens skola. 20–30 km.

Ta med matsäck. Anmäl dig gärna i förväg.

Info: Eva Ståhl 070-996 13 97.

10 maj – Årike Fyris och ev. Morga-reservatet

Kl. 10. Start: fontänen vid Flustret. Ta med

matsäck. Anmäl dig gärna i förväg.

Info: Björn Engström 070-251 13 88.

6 juni – Funbo och Lagga kyrka

Kl. 10. Start: Brantings torg. Guidning av kyrkan

efter högmässan samt möjlighet att titta in i

sockenmuseet intill kyrkan. Välj 30 eller 45 km.

Ta med matsäck. Anmäl dig gärna i förväg.

Info: Björn Engström 070-251 13 88.

VARBERG

12 maj – fågelcykeltur till Getterön

Kl. 17. Start: Gamlebyskolan. Margareta Wilhelmsson

från Varbergs ornitologiska förening

följer med och berättar vilka fåglar vi ser. Ta

gärna med kikare, dryck och förtäring.

Info: Rune Österberg 072-245 49 56.

26 maj – Tofta konstgalleri

Kl: 17. Start: Gamlebyskolan. Målningar, teckningar,

skulpturer samt konsthantverk av olika

slag. Cykelfrämjandet bjuder på fika.

Info: Bengt Ivarsson 070-223 63 87.

9 juni – Getteröns torp

Kl 17. Start: Gamlebyskolan. Guidning på plats

av Arne Hansson och Nils-Gunne Hansson. Ta

gärna med dryck och förtäring.

Info: Rune Österberg 072-245 49 56.

16 juni – Vareborg

Kl 17. Start: Gamlebyskolan. Vi cyklar till Vareborg

och köper lokala ”midsommargubbar” och

grönsaker. Ta gärna med dryck och förtäring.

Info: Britta Bergqvist 070-676 02 01.

VETLANDA

Måndagsturer med start kl. 18.30 från torget om

inget annat anges:

27 april – upptaktsmöte

Kl. 19.00. Blå Huset, Hagmarksvägen.

4 maj – Föreda – Näsby – Hällinge – Vetlanda

11 maj – Stadstur med studiebesök hos polisen

18 maj – Himlabacken – Brunnshultadammen

– Skede – Holsby

25 maj – Lindåsasjön – Kettilsås

1 juni – Eckerda – Perstorp – Tångerda

– Vetlanda

8 juni – Hallamåla med studiebesök hos Ney´s

15 juni – Avslutning vid Föredadammen

Torsdagsturer med start kl. 10 från torget om

inget annat anges:

7 maj – Sopplunch i Skede

Obs! Start kl. 10.45.

14 maj – Tords tur

28 maj – Oljetorpet

4 juni – sopplunch i Skede

Obs! Start kl. 10.45.

11 juni – Ädelfors folkhögskola

Studiebesök och lunch.

ÖREBRO

11 maj – grilltur till Boglundsängen

Kl. 17. Start: Vasatorget. Ca 10 km. Servering av

korv med bröd.

Ledare: Inge och Marianne.

25 maj – dagstur till Sörön vid Kvismaren

Kl 10. Start: Ronnie Peterson-statyn. Vi ser på

vårblommor och fåglar. Ta gärna med kikare.

Ca 30 km.

Ledare: Åsa och Inger.

8 juni – tur med lunch i Rosängen.

Kl 11. Start: Hamnplan. Ca 10 km.

Ledare: Marianne och Åsa.

15 juni – dagstur till Blackstahyttan.

Kl: 10. Start: ST1–macken i Mellringe.

Turledare: Ann–Marie Jordhammar.

32 Cykling nummer 1-2020

Cykling nummer 1-2020 33



KRÖNIKA

Släpp ungarna fria!

2020

CYKLA

I VÄRMLAND

är jag gick i skolan var

det självklart att man tog

sig dit själv. Jag åkte buss,

promenerade och cyklade.

Det gjorde ju alla andra också.

Tyvärr ser trenden för att ta sig

själv till skolan inget vidare ut: Barnen

skjutsas i hög grad till skolan i

bil av sina föräldrar, vilket leder till

suv-rodeo runt skolan och barn som

rör på sig för lite. 1981 tog sig hela 94

procent av alla skolbarn själva till skolan,

enligt statistik från Trafikverket.

2009 var samma siffra 49 procent och

det finns ingen anledning att tro att

det ökat de senaste 11 åren.

Då är det riktigt glädjande att läsa

om projektet Aktiv skoltransport i

Luleå. Sedan sex år tillbaka pågår ett

samarbete mellan kommunen och

universitetet i ett försök att få eleverna

att röra på sig mer – på väg till

och från skolan.

Barnen får promenera eller cykla

till skolan. Klassen får poäng i form

av små stämplar eller klistermärken

när barnen gått eller cyklat till skolan.

De mindre barnen får sällskap av de

större så att alla känner sig trygga.

Resultaten är slående, enligt

lärarna. Barnen är mycket piggare

och är också stolta över att de klarar

sig själva. När de umgås i grupp på väg

till skolan har de redan sprungit och

pratat av sig när de kommer till plugget.

Dessutom har de full koll på att de

inte smutsar ned i naturen.

Anna-Karin Lindqvist, forskare

i fysioterapi vid Institutionen för

hälsovetenskap vid Luleå tekniska

universitet har hållit i projektet Aktiv

skoltransport. Hon menar att lite

dåligt väder och att det är lite jobbigt

ibland gör barnen gott.

– Barnen kan tänka: Jaha, det här

var jobbigt, men jag klarade det!

Undrar vad mer jag kan klara som är

jobbigt?

Så tills vi får någon slags trafikundervisning

i skolorna så kan vi föräldrar

själva kanske ge barnen verktyg för

att ta sig till skolan, till fots eller med

cykel. Bor man långt från skolan kanske

skolskjutsen kan stanna något

kvarter tidigare. Barnen blir friskare,

lär sig hitta, blir piggare på lektionerna

och lär sig trafik på köpet. Det

är bara att sätta igång!

Läs om hur Norrbottens skolbarn började

välja cykeln framför bilskjuts på

sidorna 8–9.

Jeroen Wolfers driver

sedan 2010 tillsammans

med Christian Gillinger

Cyklistbloggen.se.

De skriver om vardagscykling,

trafik, politik

och utrustning. De driver

även grupperna ”Cyklistbubblan”

och ”Vi som

cyklar i Stockholm” med

sammanlagt över 13 000

medlemmar.

”Tills vi får någon slags trafikundervisning i skolorna så

kan vi föräldrar själva kanske ge barnen verktyg för att ta

sig till skolan, till fots eller med cykel.”

220 KM

CYKELÄVENTYR

VÄNTAR PÅ DIG!

90 KM BILFRI CYKELLED

Från vänerhav i söder till

vildmarken i norr

120 KM VILDMARK

Från Uddeholm till Sysslebäck

18-20 SEP

Anmäl dig till Klarälvsloppet!

Sveriges längsta rullskidlopp

Unikt cykellopp

34

Cykling nummer 1-2020

Tel: +46 (0)563-54 10 81 www.klaralvsbanan.se info@klaralvsbanan.se

Cykling nummer 1-2020 35



RETURADRESS:

Cykelfrämjandet

Box 3

101 20 Stockholm

More magazines by this user
Similar magazines