Cykling nr. 1 2020

KRAV PÅ LAGÄNDRING
CYKELSKATTEN
MÅSTE SLOPAS!
CYKELTURVECKAN
UPPTÄCK ULRICEHAMNS
STORSLAGNA NATUR
PROFILEN
KARIN BOJS SKRIVER
CYKELDECKARE
Cykelfrämjandets medlemstidning. Nr. 1-2020

FOTO: MARTIN SPAAK
10
INNEHÅLL
CYKELSKATT I FOKUS
Friskvårdsbidrag till spinning – men
inte till cykling. Är det rimligt?
Små omställningar
ger stora positiva
effekter på vår
planet
”Jag vill se cyklister
överallt! Det var därför
jag lärde mig, och nu
hjälper andra att lära sig”
HUSSEIN, INSTRUKTÖR
LÄRDE SIG CYKLA 2019
16
JOURNALISTEN KARIN BOJS
Gör deckardebut om
cyklande hjältinna.
18
CYKELTURVECKAN
Ulricehamn lockar med storslagen
natur och kulturlandskap.
22
ETT MEDVETET VAL
Ebbe Silva jobbar för
jämlik cykling.
Inget ont som inte för något gott med sig,
brukar man ju säga. Och visst behöver
vi lite hopp och goda nyheter i detta
tidevarv präglat av dystra nyheter och ett
stort mått ovisshet. Men – från både Kina
och Europa kommer det nu rapporter om
att utsläppen minskar drastiskt som en
följd av coronautbrottet. Även från USA
kommer det rapporter som värmer oss,
som jobbar för ett bättre cykelsamhälle, i
själen. Där har nämligen cyklingen skjutit
i höjden de senaste veckorna. 1–11 mars
har cyklingen i New York ökat med 67
procent enligt stadens cykeluthyrningssystem.
Liknande siffror rapporteras från
Chicago. Även här hemma ser vi att fler
väljer cykeln framför andra färdmedel.
Ska det komma något gott ur det som
pågår just nu så är det väl just att vi kan
konstatera att vi snabbt kan göra omställningar
som ger stora positiva effekter
på vår omgivning. Förhoppningsvis
kommer vi nu till verklig insikt att det
inte är hållbart, att vi måste förändra våra
mönster när det kommer till konsumtion,
produktion och resande. Kanske är det i år
vi – på bred front – ratar flyget utomlands
till förmån för en semester i på hemmaplan?
Välkommen i så fall att cykla med
oss i Ulricehamn under sommarens årliga
Cykelturvecka, som du kan läsa om på
sidorna 18–21.
Vill du stötta verksamheten?
Swisha valfritt belopp till 123 607 02 62 och märk det med ”FPC”.
Alla bidrag räknas – stora som små.
Vill du hjälpa till?
Vi är alltid i behov av nya instruktörer.
Läs mer på: www.cykelframjandet.se/cykelkursinstruktor
Fanny Westin, Chefredaktör
2 Cykling nummer 1-2020 3
28
IKONEN
Stockholmscykeln som ställer
krav på cyklisten.

LEDARE
NYHETER
”Statens kostnader för slopad
förmånsskatt på cyklar skulle snabbt bli
till minskade sjukvårdskostnader”
Nej till
hastighetsbegränsningar
för cyklister
et är speciella tider och coronavirusets
utbrott innebär stora förändringar i hur
vi lever våra liv.
Från Cykelfrämjandet kan vi konstatera
att många av Folkhälsomyndighetens rekommendationer:
att undvika kollektivtrafik i rusningstid,
att undvika folkmassor och att få frisk luft ger
argument för fler att cykla. Men att jobba hemifrån,
som rekommenderas på vissa håll, kan komma att
påverka vår hälsa negativt eftersom det bidrar till
ökat stillasittande. Nästan varannan svensk över 18
år har redan i dag en så dålig kondition att den räknas
som hälsofarlig. Hälsoproblemen detta skapar hotar
också vårt gemensamma välstånd genom att kostnaderna
för sjukskrivningar och sjukvård ökar. Nu
när många gym är stängda vill vi därför uppmana
regeringen att modernisera regelverket och ta bort
förmånsskatten på cykel via jobbet och även låta de
anställda betala för sin leasade cykel via friskvårdsbidraget.
Att göra det möjligt att köpa en cykel eller
att reparera sin cykel för friskvårdsbidraget skulle
vara en ekonomisk vinst för både anställda och
arbetsgivare. (Läs mer om det på sid. 10–15.)
Cykling är Cykelfrämjandets medlemstidning
som kommer ut fyra gånger per år. Vi skriver
om cykling och föreningen arbetar för det
cykelvänliga samhället.
E-post: redaktion@cykelframjandet.se
Chefredaktör: Fanny Westin,
chefredaktor@cykelframjandet.se
Ansvarig utgivare: Lars Strömgren
Statens kostnader för en slopad förmånsskatt
skulle snabbt bli till minskade utgifter för kommuner
och regioner som står med sjukvårdskostnaderna
som vår hälsofarligt dåliga kondition skapar.
Den omfattande forskningen som gjorts på effekten
av att cykla till och från jobbet visar att cyklister, i
jämförelse med bil- och kollektivpendlare, minskar
sina risker att få en hjärtsjukdom med uppemot 46
procent och samma siffra för cancer är uppemot 45
procent. Vi behöver alla hjälpas åt för att rådande
situation inte ska innebära större problem än
nödvändigt.
Regeringen presenterade den 16 mars ett stöd paket
på upp till 300 miljarder kronor och bland åtgärderna
finns att staten tillfälligt tar över kostnaderna för
sjukskrivningar. Men för att bryta trenden kring
stillasittande och minska sjukskrivningarna på lång
sikt måste staten och skattepolitiken göra det lönsamt
att leva ett hälsosamt liv. Det har vi alla nytta av.
Grafisk formgivare: Jonatan Sahlin
Omslagsfoto: Ingemar Gardell
Annonser: Svenska Huvudmedia KB,
08-55 66 77 50, svenska.huvudmedia@telia.com
Tryck: Trydells tryckeri
ISSN: 0280-3038.
Tidningen är miljömärkt och distributionen klimatekonomisk.
Cykling går även att läsa online.
Lars Strömgren, riksordförande
Medlemskap i Cykelfrämjandet:
Huvudmedlem 275 kronor, Familjemedlem 75
kronor, Ungdom & student 100 kronor.
Webb: www.cykelframjandet.se
Kansli: Cykelfrämjandet Box 3,
101 20 Stockholm (besök: Celsiusgatan 8)
Telefon: 08-16 00 17. Säkrast dagtid vardagar
E-post: info@cykelframjandet.se
Cykelfrämjandet
och Bolund tar
cykeln på tåget
I februari fick Cykelfrämjandets ordförande
Lars Strömgren möjlighet
att ta Mälartåget till Eskilstuna tillsammans
med finansmarknads- och
bostadsminister Per Bolund, för en
övning i hur smidigt det kan – och
borde – vara för den som vill ta cykeln
på tåget. Sverige är fortfarande
underutvecklat när det kommer till
möjligheten att ta ombord cykeln,
särskilt på långdistanssträckorna.
Cykelfrämjandet uppmanar nu regeringen
att ge tydligare direktiv till SJ
och andra tågoperatörer för att skapa
förutsättningar för hållbart resande.
EU-parlamentet har inlett en process
om att förbättra möjligheterna att ta
med cykeln på tåg inom hela EU men
i Sverige, inte minst från SJ, finns ett
motstånd.
Det är i alla fall vad trafikforskaren Erik
Stigell och hans kollegor på konsultföretaget
Trivector, som ligger bakom
en ny en studie gällande cyklisters hastighet,
har kommit fram till. Ämnet är
flitigt omskrivet i insändare och sociala
medier och ofta beskrivs cyklisters
hastighet som hög och som ett stort
säkerhets- och trygghetsproblem.
Sällan beskrivs däremot fördelar med
hastighet i relation till olika transportpolitiska
mål.
Några slutsatser från studien:
• Inför 30 km/h som planeringshastighet
för alla cykelbanor,
både lokala och huvudcykelstråk.
• I risksituationer där cyklister
korsar en väg bör fokus ligga på att
minska krockvåldet dvs. minska
hastigheten hos det snabbaste och
tyngsta fordonet som vanligtvis är
ett motorfordon.
Studien genomfördes i samarbete
med VTI och på uppdrag av
Trafikverket.
67%
Så mycket har cyklingen i New
York ökat 1–11 mars i år jämfört
med samma period 2019. Drygt
500 000 resor, jämfört med drygt
300 000 resor 2019, har rapporterats
från stadens uthyrningssystem,
Citi Bike. Coronautbrottet
tros vara den största avgörande
faktorn till att NYC-borna i högre
utsträckning tar hojen.
4 Cykling nummer 1-2020 Cykling nummer 1-2020 5

NYHETER
NYHETER
”Tillåt cykling
mot enkelriktat”
Cykling mot enkelriktat är en vanlig företeelse
i Europa. Men i Sverige blev det nyligen
förbjudet för väghållare att undanta
cyklister från enkelriktningen, efter ett
beslut av Transportstyrelsen.
Nu behöver lagen moderniseras, menar
Björn Sax Kaijser, trafikexpert på Sweco,
som har studerat effekterna av cykling
mot enkelriktat utifrån aspekter som trafiksäkerhet
och framkomlighet. Läs rapporten
i sin helhet på Svenska Cykelstäders
webbplats.
Hallå där,
Stefan
Lönngren
FOTO: OLLE CLAESSON
… ansvarig för Cykelfrämjandets nya
projekt som riktar sig till barn och
unga med ADHD och autism.
Berätta om projektet!
– Det handlar om att låta dessa barn och unga prova
på att cykla mountainbike, eller stigcykling som
vi kallar det, i skogen. Förhoppningen är att de ska
tycka att det är så kul att de fortsätter regelbundet
på egen hand eller i grupper runt om i landet. Här
finns nämligen stora hälsovinster att göra. Inspiration
kommer från liknande projekt och forskning i
Skottland och USA.
Nytt cykelkafé i Göteborg
Cykelaffären Veloform firade nyligen 17 år med invigning av nya
lokaler på Karl Johansgatan i Göteborg. Ett stenkast från den gamla
butiken men med tre gånger så stor yta. I och med flytten invigdes
också kaféet Caffe Coppi & Bar-Tali där den som är kaffesugen kan
få sitt begär stillat medan hen läser senaste numret av Cykling eller
någon annan av de många cykel tidningar som hänger på klassisk
tidningspinne från bardisken.
Göteborgs lånecyklar
försenade
Enligt planen skulle de nya cyklarna i
lånecykelsystemet Styr och ställ rullas ut
på Göteborgs gator i april. Men på grund
av förseningar i leveranserna har nylanseringen
skjutits upp, staden hoppas nu att
allt är på plats i maj men i skrivande stund
är inget datum satt. Antalet cyklar har ut ­
ökats från 1 000 till 1 750 och de har också
uppgraderats från tre till sju växlar. En
annan nyhet är det kommer finnas geotaggade
stationer där användaren kan lämna
tillbaka cykeln i stället för att behöva leta
upp ett tomt ställ.
Den typiska
cykelpendlaren är
en kvinna
llt fler promenerar eller
tar cykeln till jobbet. Det
visar en ny stor studie
från GIH (Gymnastik- och
idrottshögskolan i Stockholm). Över
300 000 män och kvinnor har deltagit
i studien som visar att andelen aktiva
pendlare var högre 2015 jämfört med
1998. Studien visar också att den
”typiska” aktiva arbetspendlaren är en
normalviktig kvinna med hög utbildningsnivå
som tränar regelbundet.
– Intressant nog hade detta förändrats
ganska lite under dessa år. Den enda
stora förändringen är att vid studiens
första fem år var det mer vanligt att en
person med ett fysiskt aktivt arbete
cyklade eller gick till arbetet. Idag är
det oftare de med stillasittande arbeten,
säger Jane Salier Eriksson i ett
pressmeddelande.
Studien visade också att risken att
drabbas av en hjärt-kärlsjukdom var
signifikant lägre redan för de som uppgav
den lägsta dosen av aktiv arbetspendling,
5–19 minuter per dag.
Berätta om målgruppen och hur
(stig)cykling kan hjälpa dem!
– Projektet heter Stigcykling för barn och unga med
NPF. NPF är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
där bland annat ADHD och autismspektrumtillstånd
ingår. Diagnoserna är närbesläktade
och det finns forskning som visar på häpnadsväckande
effekter för målgruppen. Det gäller fysisk
aktivitet i allmänhet men cykling i skog i synnerhet.
Det kan göra både skolan och livet lättare att
klara av. Den som är intresserad får gärna läsa mer
på vår Facebooksida.
Vad är nästa steg i projektet?
– Vi inhämtar löpande expertkunskaper om
målgruppen för att kunna sätta ihop bästa
möjliga upplägg. I sommar och höst kommer vi
att köra de första testtillfällena med instruktörer
och lånecyklar. I förlängningen behövs sedan
lokalt ideellt engagemang för att skapa grupper
som rullar vidare i skogen. Eller individer för
den delen. Den som vill bli involverad är varmt
välkommen att höra av sig.
Gekko fx HP Velotechnik
Cykelglädje
på tre hjul
specialcyklar
ww w . ja r y . s e 04 7 0 - 2 7 2 35
www.jary.se • 0709-70 60 46
Christiania • Bullitt • Birdy • Nihola • Brompton
6 Cykling nummer 1-2020 Cykling nummer 1-2020 7

NYHETER
NYHETER
Lyckat Luleåprojekt får
barnen att cykla till skolan
FOTO: MOST PHOTOS
Dagens barn och unga
riskerar att bli den första
generation som får en kortare
livslängd än sina föräldrar
till följd av att de rör på sig
för lite. Det vill man i detta
projekt ändra på.
man har riktat in sig direkt på barnen
– inte på föräldrarna.
– Vi har valt att inte försöka mala
ner föräldrarnas värderingar utan
riktat in oss på barnen som har gått
hem och tjatat på sina föräldrar om
att få cykla. Vi upplever lite att vi har
knäckt koden till hur vi ska jobba med
attitydförändringar. Här kom beteendet
först – då ändrades attityden.
Annars är det vanligt att göra tvärtom,
att börja med att försöka påverka
attityden.
Vad säger barnen om projektet?
– De är själva hyfsat ointresserade av
sin egen hälsa, att skjuta upp sin egen
hjärtinfarkt tills att de är över 50 bryr
de sig inte om. Men andra faktorer
intresserar dem, exempelvis miljön
och klimatet. Det pratas mycket om
klimatångest och många barn och
unga känner sig ofta maktlösa, men
här känner de att de kan bidra.
Hur viktigt är det att skolan
är involverad i kampen mot
stillasittandet?
– Ska man tänka folkhälsa och barn
ska man tänka skola. Här har man
möjlighet att nå nästan alla barn.
Man pratar om den preventiva paradoxen,
det är bättre för folkhälsan att
en stor del av befolkningen gör lite
än att en liten del av befolkningen
gör jättemycket. Det är också så att
barn ärver sina föräldrars hälsobeteenden
och i projektet ser vi att
”Varje förälder som inte skjutsar
gör en god insats för sin egen unge
– och för alla andra.”
det funkar även åt andra hållet. Har
man skickat ut sin unge att cykla i
30 minusgrader så drar man sig för
att själv sätta sig i den varma gosiga
bilen, vilket gynnar alla.
Utöver de goda hälsoeffekterna
upplever lärarna att barnen blir lugnare
och mindre stimmiga när de kommer
till skolan efter att ha gått eller
cyklat. Ett minskat skjutsande ger
dessutom positiva effekter på trafiksituationen
utanför skolorna. Rektorer
har vittnat om att ett tidigare bilkaos
på mornarna har bytts ut mot en lugnare
och säkrare trafikmiljö.
– Varje förälder som inte skjutsar
gör en god insats för sin egen unge –
och för alla andra. Bilnormen är jättestark
och många föräldrar upplever
att de gör sina barn en tjänst när de
skjutsar dem i en varm bil till skolan.
Men det är precis tvärtom.
Många skolor avråder ju barn
under 12 år från att cykla till
skolan utan medföljande vuxen?
– Det är helt galet, det bygger på förlegade
riktlinjer och handlar enbart
om risk – inte alls om fördelarna,
men man måste ju väga in ett folkhälsoperspektiv.
Vi ska träffa Folkhälsomyndigheten,
Skolverket och
Trafikverket och försöka få till en
policyförändring.
Vad har du för tips till föräldrar
som vill dra ner på bilskjutsandet
och öka barnens aktiva
transporter?
– Tipsa barnens skola, föreslå att ni
ska göra något gemensamt. Blir det
ett för stort steg kan du prata med
grannen och fråga om barnen kan
cykla tillsammans. Föräldrar till
barn i projektet som tyckte att det
var oroligt att släppa iväg sina barn
själva började med att åka efter och
”spionera” utan att barnen visste
om det. När de hade gjort det några
gånger blev de tryggare och vågade
släppa iväg dem själva. Mitt grundråd
är att ta små steg utanför det du
tycker är bekvämt och ta det sedan
därifrån. Du behöver inte göra allt på
en gång.
Inte mindre än 30 skolor omfattas nu av det uppmärksammade projekt i Norrbotten som
får barnen att rata bilskjutsen till förmån för en promenad eller cykeltur till skolan. Vi måste
ifrågasätta bilnormen på riktigt, menar initiativtagaren Anna-Karin Lindqvist från Luleå
tekniska universitet. Text: Fanny Westin
venska barn och ungdomar
får betydligt mindre
fysisk aktivitet än rekommenderade
60 minuter
per dag. Faktum är att de, som en
effekt av detta, riskerar att bli den
första generationen som får en kortare
livslängd än sina föräldrar. Några
som jobbar på att vända utvecklingen
och undersöka hur man förmår skolbarn
att röra på sig mer och få in mer
vardagsmotion är Anna­ Karin Lindqvist
och Stina Rutberg från Luleå
tekniska universitet.
För fem år sedan drog de igång ett
forskningsprojekt som handlar om
aktiva transporter till och från skolan.
Det började i liten skala, med en klass
i en skola, men nu har projektet vuxit
och omfattar årskurs två och fem i ett
30-tal skolor i Norrbotten. Och cyklarna
rullar hela vintern, temperaturer
som kryper sig ner mot 30 minusgrader
är inget hinder.
Nyckeln till att projektet har blivit
så lyckat kan delvis förklaras med att
man uppmuntrar det ”goda” beteendet
i stället för att skuldbelägga det
”dåliga”. En annan förklaring är att
– Barnen blir lug nare och mindre stimmiga när de kommer
till skolan efter att ha gått eller cyklat, säger Anna-Karin
Lindqvist från Luleå tekniska universitet, som leder projektet.
● Målet är att få fler barn att gå eller cykla till skolan för att öka
graden av fysisk aktivitet.
● Riktar sig till årskurs 2 och 5 och omfattar 30 skolor i
Norrbotten.
● Fokus ligger på att uppmuntra det ”goda” beteendet snarare
än att skuldbelägga det ”dåliga”.
● Rektorer vittnar om positiva sidoeffekter såsom att ett
tidigare bilkaos om mornarna har bytts ut mot en lugnare och
säkrare trafikmiljö i och med ett minskat skjutsande.
8 Cykling nummer 1-2020 Cykling nummer 1-2020 9

Text: Per Cornell Illustration: Jonatan Sahlin
Regeländringarna
som kan få fler att cykla
Intresset finns för ökad cykelpendling – det visar succéinitiativet i Jönköping.
Men skattereglerna för cykel via jobbet är ett hinder. Här är förslagen som kan
ge en cykelboom. ➲

I FOKUS
I FOKUS
”Att cykla är ett mer hållbart sätt att pendla,
dessutom ger det motion och motverkar sjukfrånvaro.”
olitikerna stakade ut riktningen för ökad
cykelpendling i och med skrivningen i
Januariavtalet. Där står svart på vitt att
”skatteregler ska underlätta för cykelpendling”
och ”andelen som reser med cykel ska
öka”. Ännu har inget hänt, men troligen har politikerna
sett samma sak som Cykelfrämjandet har
påpekat en längre tid: skattereglerna kring cykel via
jobbet är snåriga och kan inte sägas gynna cyklandet.
Snarare tvärtom.
Något förenklat ser reglerna kring cykel via jobbet
ut såhär i dag: om en arbetsgivare erbjuder sina
anställda en cykel som de får använda utanför jobbet
behöver den anställda betala förmånsskatt och
arbetsgivaren sociala avgifter, då cykeln betraktas
som en förmån. Detsamma gäller för tjänstebil med
skillnaden att här finns det gynnsamma regler för
hur förmånsvärdet räknas fram. Dessutom finns
reseavdrag för den som pendlar till och från jobbet.
I dag kan en arbetsgivare ge sina anställda ett
skattefritt friskvårdsbidrag på upp till 5 000 kronor
per år som kan användas till allt från spinning och
massage till gåstavar och gruppträning. Men om
arbetsgivaren vill köpa cyklar till sina anställda tar
staten alltså ut en ”cykelskatt”.
– Det är orimligt med tanke på att cykling till
jobbet kan vara den lilla förändring som bryter
en nedåtgående hälsotrend. Det finns också en
stor potential i att ersätta korta bilresor med cykel,
och det är osunt att ekonomiska styrmedel gynnar
bilåkande men gör det dyrt och krångligt för både
arbetsgivare och anställda med förmånscykel via
jobbet, säger Lars Strömgren, ordförande för
Cykelfrämjandet.
För att komma tillrätta med de här problemen har
Cykelfrämjandet två enkla förslag. För det första: ta
bort förmånsskatten på cykel via jobbet.
– Använd samma undantag som för datorer på
90-talet, den så kallade hem-PC-reformen. Förmånsskatten
är en reell kostnad för de anställda
och dessutom innebär den ökad administration för
arbetsgivarna, vilket utgör ett hinder för många att
våga testa.
För det andra: låt människor använda friskvårdsbidraget
för service och tjänster kopplade till
cykelpendling.
”Förmånsskatten är en reell kostnad
för de anställda och dessutom
innebär den ökad administration
för arbetsgivarna.”
– Vi tror att de här två åtgärderna skulle kunna leda
till upp till 100 000 nya cykelpendlare redan första
året. Jag tror att många kan se de positiva effekterna
som detta skulle få. Cykelfrämjandet har uppvaktat
de fyra partierna som står bakom Januari avtalet och
presenterat förslagen med förhoppningen att frågan
kommer med i höstbudgeten.
– Vi driver detta väldigt hårt och när vi lägger fram
argumenten verkar politikerna intresserade. Men
det är för tidigt att säga hur det blir.
En sak som stärker Lars Strömgren i sin uppfattning
att det finns en stark potential i att gynna cykelpendling
genom enklare skatteregler är exemplet
Jönköpings kommun. Där har man testat förmånscykel
enligt nuvarande svenska regler. Trots förmånsskatten
var intresset bland de anställda stort.
Som flera andra kommuner har Jönköping ett
samarbete med förmånsportalen Ecochange kring
cyklar för de anställda.
– Vi hade letat efter ett upplägg med förmånscyklar
men bedömde inte att vi hittade något som
var tillräckligt förmånligt för de anställda. 2016 dök
det här upp och vi bestämde oss för att testa, säger
Olle Gustafsson, projektledare för hållbart resande
på Jönköpings kommun.
Förmånscykel genom Ecochange är upplagt på
ett så förmånligt sätt som är möjligt enligt svenska
skatte regler. Det bygger på ett bruttolöneavdrag,
enligt samma modell som andra typer av personalförmåner
som arbetsgivare kan erbjuda. Genom
storskaligheten kan priserna hållas nere så att cyklarna
i slutändan blir cirka 20 till 40 procent billigare.
De anställda får leasa cykeln i tre år och efter det får
de, om de vill, köpa loss den till marknadspris. Detta
avgörs från fall till fall och blir en affär mellan köparen
och Ecochange.
Intresset var oväntat stort, över 1 450 anställda
nappade på erbjudandet den första omgången och
fram till 2019 hade närmare 2 700 cyklar delats ut.
Nästa omgång kommer igång under året.
– Det blev en dundersuccé. Och det var elcyklar
som blev den stora boomen med över 800 beställningar.
Vi lanserade på våren, lokalmedierna skrev
jättemycket om satsningen plus att elcykel passar
väldigt bra just i Jönköping eftersom vi har sådana
stora höjdskillnader i staden. Att pendla med vanlig
cykel är för jobbigt för många. En annan förklaring
är att upplägget blir som att köpa cykeln på
avbetalning vilket nog lockade många med lägre
inkomst.
Resvaneundersökningar som kommunen har
gjort visar flera intressanta saker. Mindre än hälften
av dem som tagit erbjudandet hade planerat att köpa
en elcykel. Och dessutom används de i mycket hög
utsträckning.
– Pendlingen med elcykel ersätter bilresor och det
är ju bra på flera sätt. Att cykla är ett mer hållbart sätt
att pendla, dessutom ger det motion och motverkar
hälsoproblem och sjukfrånvaro.
Andra positiva sidoeffekter som Olle Gustafsson
pekar på är att medarbetarna är nöjda med förmånen
och att infrastrukturen för cykling har blivit
bättre på många håll.
Skulle det behövas enklare och mer förmånliga
regler kring cykelpendling, tycker du?
– Om det går att förenkla reglerna vore det positivt.
Jag vet inte riktigt hur, dock. Jag kan rekommendera
vår lösning tills vidare, vi är väldigt nöjda
med den.
Cykelfrämjandets förslag:
1. Ta bort förmånsskatten på cyklar via jobbet.
2. Gör det möjligt att använda friskvårdsbidraget för
service och tjänster kopplade till cykelpendling.
12 Cykling nummer 1-2020 13

UTBLICK EUROPA
Text: Per Cornell Illustration: Jonatan Sahlin
”Flera länder
bättre än Sverige”
Bäst i klassen när det gäller regler som gynnar cykelpendlig är Belgien. Även Österrike
och Tyskland har kommit långt, menar Holger Haubold, på Europeiska
cyklistförbundet, ECF.
Berätta lite om hur Belgien har lagt
upp reglerna kring förmåncyklar!
– Här i Belgien, där jag bor, finns ett system där arbetsgivarna
kan ersätta pendlare som använder olika
transportmedel, med en viss summa pengar per
kilometer. Systemet är frivilligt, men de flesta större
arbetsgivare erbjuder det. Lite förenklat innebär det
att arbetsgivaren kan betala ut en skattefri ersättning
till den anställda, vilket för båda parter är mer förmånligt
än en löneförhöjning på grund av att skattetrycket
är så högt i Belgien, säger Holger Haubold.
Förklara lite mer om hur det funkar för cyklister!
– De får 24 cent per kilometer i ersättning. Om de
alltså har fem kilometer till jobbet så får de ersättning
för tio kilometer de dagar som de pendlar.
Tycker du att systemet är bra?
– Det är ett bra system ur cykelsynpunkt och det finns
siffror som visar att cyklingen har ökat mycket i Belgien
tack var det här. 2006 var det 140 000 personer
som cykelpendlade och 2018 var det 550 000 som
gjorde det. Arbetsgivare som erbjuder ersättningen
kan öka cyklandet med 36 procent visar en annan
undersökning. Belgien är bäst i Europa på att främja
cykelpendling, men allt är inte perfekt. Det är fortfarande
för lätt att få förmånsbil.
Kan du ge några fler goda exempel?
– Ja, Österrike har nyligen tagit bort skatten på elcyklar
om arbetsgivare vill ge en sådan till en anställd.
På samma sätt som i Belgien blir det ett sätt att ge en
”löneförhöjning” utan att en stor del av den försvinner
på skatter.
Hur har detta fallit ut?
– Det är så nytt att det inte finns några siffror än. Men
den prognos som gjordes inför satsningen pekar på
att den kan innebära 32 000 nya tjänsteelcyklar per
år, en koldioxidreduktion på 13 000 ton per år och
hälsonytta på 12 miljoner euro per år.
Vad tycker du om systemet?
– Det är ett bra sätt att öka cyklingen. Utmaningen
är att cyklarna också ska användas. En avgörande
punkt är infrastruktur. Om det känns säkert att cykla
och skattelättnader införs så ökar cyklingen. Jag vill
också nämna att Tyskland har ett liknande system
som också är bra.
Hur står sig Sverige i konkurrensen?
– Inte så bra, det är komplicerat med förmånscyklar
hos er. Jag tycker det vore en idé att införa liknande
system som i Österrike och Tyskland där cyklarna
inte beskattas.
”Arbetsgivare som erbjuder ekonomisk ersättning för
cykelpendlare kan öka cyklandet med 36 procent.”
14 Cykling nummer 1-2020

PROFILEN
PROFILEN
Själv har hon ett avslappnat, men innerligt förhållande till cykeln.
Självklart fick huvudpersonen i deckardebuten det också.
– Det var ett högst medvetet val att ha en hjältinna som cyklar, säger
författaren och journalisten Karin Bojs.
Karin Bojs skapade
cyklande hjältinna
Text: Elisabet Wahl Foto: Fanny Westin
an behöver inte att läst många deckare
för att veta att bilen ofta spelar en viktig
roll. Det skruttiga vraket som matchar
den luggslitne hjälten. Scenerna där
huvudpersonen lyssnar på musik i bilstereon och
begrundar ett pågående fall. Biljakterna.
Så när Karin Bojs beslutade sig för att skriva skönlitterärt
ville hon bort från det där. Resultatet blev
deckaren ”Klickad” där huvudpersonen Doris Lindh
i stället är cyklist. En ihärdig sådan.
– Jag ville göra det till en grej. Det var inte helt
populärt hos redaktören och det togs upp i några
av recensionerna. Hade det handlat om en bil hade
man inte ens märkt det, så djupt i medvetandet
ligger det.
Vi har bestämt träff vid Västerbron, bandet mellan
Södermalm och Kungsholmen i Stockholm. Den återkommer
flera gånger i boken eftersom Doris jobbar på
Nyhetsbladet som ligger ungefär på samma plats som
Karin Bojs gamla arbetsplats Dagens Nyheter.
– Doris är lite sportigare än vad jag är och helt klart
mer tävlingsinriktad. Men hon är laglydig också, en
tidig morgon funderar hon på att cykla mot enkelriktat
här, men bestämmer sig ändå för att köra på
rätt sida.
Själv har Karin Bojs ett avslappnat förhållande till
sitt cyklande. Hon byter i princip aldrig om när hon
ska iväg och när hon cyklar gör hon det för att ta sig
någonstans, inte för att träna eller för sitt eget höga
nöjes skull.
– Några vänner kommenterade att jag dök upp
i klänning och kappa trots att det var rätt kallt ute,
men jag gillar att cykla på ett civiliserat sätt. Jag försöker
inte slå hastighetsrekord och för mig är cykeln
ett transportmedel i vardagen.
När lärde du dig att cykla?
– När jag var sex år. Jag fick ärva en cykel av
mammas kompis dotter, en ljusblå i gammal
modell. Jag minns att det var lätt att sätta
igång, men svårt att bromsa.
Cyklar du året om?
– Nu har jag gjort det, men inte strängare vintrar.
När man tar fram cykeln igen och kör första
turen på våren är det nästan samma känsla
som i barndomen.
Hur upplever du att det är att cykla i Stockholm?
– Tyvärr känns det som trafiken blir allt hetsigare. Det är
så mycket trafik och många som bryter mot regler. Det
är sorgligt, men det känns som en del har någon typ av
emotionellt agg mot cyklister så det gör att jag tycker
att det är besvärligt ibland.
Du är i grunden vetenskapsjournalist.
Ur det perspektivet, vad har cykeln för roll
i arbetet mot klimatförändringarna?
– Det är ett väldigt energieffektivt sätt att ta sig fram.
Men trots att klimatfrågan blir allt mer uppmärksammad
minskar cyklandet i vissa grupper. Det tror jag
beror på att stadsplaneringen inte premierat cyklingen.
Om du fick ta fram ett cyklingsrelaterat
forskningsprojekt, vad skulle det då vara?
– Det skulle nog vara något kring hur man uppmuntrar
och underlättar för människor att använda
cykeln i vardagen. Tyvärr har det blivit polarisering
i samhället och cykeln har blivit en symbol som en
del vill ta avstånd ifrån.
Till sist, kommer Doris och hennes cykel tillbaka?
– Vi får se, det är inte alls omöjligt.
KARIN BOJS
Bor: Nära Hornstull.
Gör: Författare och
journalist.
Aktuell med: Deckaren
”Klickad” och krönikor i
Dagens Nyheter.
”Det är sorgligt, men det känns som
en del har någon typ av emotionellt
agg mot cyklister så det gör att jag
tycker att det är besvärligt ibland.”
16 Cykling nummer 1-2020 Cykling nummer 1-2020 17

OBS!
Med anledning av coronautbrottet
är det nu många
evenemang som ställs in. Vi följer
utvecklingen och tar ett beslut i början
av maj om huruvida vi kan genomföra
Cykelturveckan som planerat eller inte.
Ni som anmäler er får givetvis hela
anmälningsavgiften återbetald
vid inställt evenemang.
FOTO: MATS LIND
RESOR
FOTO: PRICCA STUDIOS
Upplev Ulricehamnsbornas smultronställen från cykelsadeln. Via nätverket
Meet the Locals kan du komma i kontakt med guidande lokalinvånare.
www.meetthelocals.se
Årets cykelturvecka
till Ulricehamn
Med sin storslagna natur och härliga cykelleder har Ulricehamn rätt
förutsättningar för att leverera en cykelsemester i högsta klass. Boka in
Cykelturveckan 26–31 juli, sommarens stora klimatsmarta semester för
hela familjen.
För den lite mer äventyrliga finns tre
mountainbikeleder, så kallade teknikstigar,
på distanser mellan 4,5 km och 12 km.
n vecka fylld av cykelglädje, så kan det
årliga evenemanget Cykelturveckan
beskrivas. Sedan starten 1983 har evenemanget
besökt bland annat Kristianstad,
Halmstad och Rättvik. Men i år är det alltså
Ulricehamns tur. Staden har de senaste åren seglat
upp som en populär cykeldestination med sina
härliga naturupplevelser, välbevarade kulturlandskap
och medeltida sevärdheter. Njut av tystnad
och fågelsång på natursköna och bilfria småvägar.
Eller vad sägs om en att susa fram på banvallen
som sträcker sig rakt igenom Ulricehamn, från
Ambjörnarp i söder till Falköping i norr och västerut
till Borås?
Cykelturveckan vänder sig till såväl barnfamiljer
som kompisgäng och rutinerade cykelentusiaster.
Deltagarna kan vara med hela veckan eller cykla
enstaka dagar. ➲
19

RESOR
RESOR
FOTO: JONAS INGMAN
Bohuslän
● GÖTEBORG
Västergötland
● BORÅS
TORSDAG – VÄSTERTUREN
(TASTE OF THE COUNTRYSIDE)
Smaka på landsbygden! Njut av dofter, smaker
och synintryck i en grönskande landsbygdsmiljö
när gårdsbutiker, matställen, caféer,
konsthantverkare när lokala initiativ står i fokus
på torsdagen.
● BORGSTENA
● HÖKERUM
● FALKÖPING
● ÅSARP
● Ulricehamn
● MARBÄCK
MÅNDAG – ÄTRADALSTUREN
(KULTURVÄGEN)
Ta de snirkliga vägarna och låt landskapets
minnesmärken i form av gamla gårdar och torp,
medeltida kyrkor, runstenar och stenåldersgravar
berätta sin historia. Sträckan, de så
kallade ridvägarna, var en gång en del av den
urgamla kommunikationsleden från kusten till
de inre delarna av Västergötland.
● MULLSJÖ
FOTO: JAN TÖVE
VÄT T E R N
● JÖNKÖPING
Cykelturveckan dag för dag:
Välj mellan distanserna 30 km, 50 km eller 70 km.
Kortare turer kommer också att erbjudas.
BOKA NU!
Boka ditt deltagarbevis via
Cykelfrämjandets webbplats:
www.cykelframjandet.se/
cykelturveckan
Boka boende + hitta aktiviteter
och sevärdheter:
www.ulricehamnsturistbyra.se
TA DIG HIT
Tåg till Falköping, Borås eller Jönköping.
Sedan buss till Ulricehamn
med Västtrafik.
Halland
● LÄNGHEM
TISDAG – SÖDERTUREN
(TUREN RUNT SJÖARNA)
Nostalgi och intresseväckande historiska berättelser
präglar denna tur där vi upplever gamla välbevarade
herrgårdar och herresäten. Turen går bland annat förbi
författaren Birgit Th Sparres barndomshem Sjöred och
Åsundesholm. Birgit gjorde omgivningarna kända genom
sin romanserie Gårdarna runt sjön. Ni passerar också
Hofsnäs Herrgård, vackert beläget i natursköna Torpanäsets
naturreservat och Torpa stenhus, som med sin
unika arkitektur, är ett av Sveriges bäst bevarade herresäten
från slutet av 1400-talet.
FOTO: JONAS INGMAN
● GÄLLSTAD
FREDAG – ÖSTERTUREN
(ÄNGLAGÅRDSTUREN)
Visste du att Änglagård – Colin Nutleys folkkära filmtriologi
– är inspelad i Ulricehamn? Under fredagsturen
cyklar vi i regissörens, eller snarare i Fannys, Zacs,
Gottfrids och Axels fotspår.
Småland
FOTO: JAN TÖVE
Cykling nummer 1-2020 Cykling nummer 1-2020 21

ETT MEDVETET VAL
ETT MEDVETET VAL
Med målsättningen att göra den snäva cykelvärlden mer inkluderande drog
han igång hubben XL Biking.
– Det handlar främst om kroppsstorlek men också om alla andra som
upplever att inte passar in, från HBTQ-personer till dem med diagnosen
autismspektrumtillstånd, AST, säger Ebbe Silva.
Text: Fanny Westin Foto: Ingemar Gardell
EBBE SILVA
Bor: Västerås
Ålder: 46
Gör: Driver hubben XL Biking.
Håller också inspirationsseminarier
och familjehandledningar.
Det bästa med att cykla: Jag blir
oerhört glad av att cykla vilket jag
önskar att jag hade vetat när jag
var i värsta fasen av min utmattningsdepression.
Vi blir bättre
människor när vi cyklar!
”Branschen måste
förstå att även
överviktiga vill cykla”
bbe Silva har själv blivit utstirrad, förlöjligad
och fått utstå glåpord otaliga
gånger för att han gillar att cykla och
råkar vara modell större – och därmed
inte passar in i mallen för hur en cyklist förväntas
se ut. Och som överviktig eller tjock, som Ebbe säger
(”jag använder medvetet ordet tjock, jag vill ta det
tillbaka”), vill han inte behöva gömma sig i mörka
bylsiga kläder. Vilket många verkar tycka att han
borde göra.
– Funktionskläder för oss överviktiga är oftast svarta
och tråkiga och dessutom i sämre kvalitet än kläder i
mindre storlekar. Vi vill ha samma förutsättningar
som andra cyklister och vi måste sluta känna att vi
behöver gömma oss. Vi måste tända lampan!
Det är svårt att inte smittas av Ebbes positiva
inställning och problemlösande attityd. Men livet
har inte alltid varit friktionsfritt. Efter många år av
för mycket jobb i för högt tempo i kombination med
för mycket stillasittande sa kroppen
ifrån och han fick diagnosen utmattningssyndrom
och diabetes typ 2. Ett
dräpande besked för Ebbe som upplevde
att livet tog slut. Men när den värsta
chocken hade lagt sig och han hade
insett att han behövde göra livsstilsförändringar
kom det till honom – han
skulle återuppta barndomens cyklande.
Uppväxtåren i Brasilien präglades nämligen
till stor del av cykling.
Cyklandet kom att hjälpa honom tillbaka.
Men i samband med att han började
synas på cykeln började han uppleva
ett större motstånd från omvärlden:
– Det handlade om min övervikt och
mitt utseende kopplat till cyklingen –
och det har kommit från alla möjliga olika håll. Först
tog jag det personligt men sedan insåg jag att andra
i samma situation också blev behandlade som skit.
Det var en generell attityd.
Han fick idéen till XL Biking, som han beskriver
som en hubb med målet att alla ska kunna cykla på
samma villkor, vare sig du är överviktig, har diagnosen
ast eller är en hbtq-person.
– Det är en samlingsplats för oss cyklister som
upplever att vi inte passar in i andra forum. Vi tipsar
och peppar varandra och delar erfarenheter. Ska du
som överviktig exempelvis köpa en ny cykel som håller
för 150 kilo ska du slippa behöva lägga en massa
tid på att leta. Här har du allt du behöver samlat.
Utöver att jobba för ett ökat samarbete med cykelbranschen
och cykelklubbar, vars snitthastigheter
för nybörjare brukar ligga på 23–30 kilometer i timmen
vilket är nästintill omöjligt för många överviktiga
cyklister att hänga med i, arrangerar XL Biking
också föreläsningar och seminarier för andra aktörer.
Ebbe menar att det finns en gigantisk outnyttjad
potential.
– Landsting, patientföreningar och gym borde
erbjuda cykling i form av zwift-grupper (där man
kopplar upp sin träningscykel mot en skärm som
visar en virtuell cykelväg) som lämpar sig utmärkt
för överviktiga. Skolorna skulle också vinna på att
ha cykelambassadörer i olika kroppsstorlekar som
berättar och uppmuntrar ungdomar att cykla mer.
Parallellt med dessa konkreta hälsofrågor driver
XL Biking också ett arbete för övergripande attitydoch
normförändringar i cykelvärlden – och i världen
utanför.
– Vi behöver normalisera bilden av oss överviktiga
och göra oss mer inkluderade. Det ska inte finnas
något vi och dom – bara ett vi.
”Jag drömmer om en bättre cykel infrastruktur
i vår stad, som har goda möjligheter att leda
vägen i kampen för hälsa och miljö.”
22 Cykling nummer 1-2020 23

EVENEMANG
RESOR
På rull genom Sverige
1.
OBS!
Med anledning av
coronautbrottet är det nu
många evenemang som ställs
in. Håll dig uppdaterad
via evenemangens
webbplatser.
Våren och sommaren står för dörren och med den en massa roliga
cykelevenemang. Vi tipsar här om några guldkorn.
1 Lastcykelfestival utanför Uppsala
Nyfiken på lastcyklar eller redan inbiten fantast? Kom till
Hågaby och prata med utställare och lyssna på spännande
föreläsningar och samtal. Jon Jogensjö (Superlokala
cyklandeombud + Facebookgruppen Cykla med lastcykel),
organisationen Cykling utan ålder och Move by Bike
(Sveriges grönaste åkeri) är några av dem som är på plats
för att berätta om hur de använder detta eminenta fordon.
När? 16 maj kl 12–16
Var? Hågaby utanför Uppsala
Mer info: ”Lastcykelfestival i Håga 2020” på Facebook.
FOTO: LINA KARNA KIPPEL
Låt Sverige få cykelstäder!
Transportstyrelsen har nyligen beslutat att förbjuda Stockholm stads skyltning av cykling mot enkelriktat.
Det är ett dåligt beslut som slår mot cyklingen i hela landet. Andra länder i Europa väljer istället att gå i
motsatt riktning och moderniserar lagstiftningen.
2 Höghjuling
genom Skåne
Det våras för höghjulingen! Den 26–28
juni avgörs för första gången i modern
tid i Sverige en tävling för höghjulingar.
Cyklister från hela Europa kommer till
Skåne för att delta Sweden 3 Days – fyra
olika lopp på fyra olika platser.
Arrangören räknar med att etapp 2 (i
Lund) och etapp 3 (i Ystad) blir de stora
publikfesterna. Tävlingen kommer att
livestreamas med engelsk kommentator.
När? 26–29 juni
Var? Skåne (olika platser)
Mer info: www.sweden3days.se
3 Retroäventyr på
två hjul på Österlen
Upptäck det bästa av Österlen för egen
maskin – utan tidtagning. Vintagecykelfestivalen
Velo erbjuder cykling
genom djupa skogar, gula rapsfält och
pittoreska små byar längs kusten. Välj
mellan distanserna 20, 40 och 90
kilometer. Krav på veterancykel för de
två längre distanserna. Cykeln ska vara
från 1987 eller tidigare och deltagarna
uppmanas klä sig i kläder från det årtal
cykeln är från.
När? 30 maj
Var? Simrishamn
Mer info: www.osterlencykelfestival.com
Att tillåta cykling i båda riktningarna på enkelriktade gator ger ett mer finmaskigt cykelvägnät. Vår
studie visar att det leder till färre trafikolyckor eftersom cyklister kan välja bort trafikerade huvudgator till
förmån för lugnare sidogator. Riskerna är som lägst när en person cyklar mot trafiken, eftersom motorföraren
har uppmärksamheten riktad åt det hållet.
Vår vädjan till myndigheter och beslutsfattare är: låt Sverige få cykelstäder. Möjliggör cykling mot enkelriktat.
Svenska Cykelstäder är ett nätverk av kommuner och regioner med en gemensam vision om att
hälften av alla resor under fem kilometer ska ske på cykel. Vi arbetar strategiskt med kunskaps utbyte,
samverkan och opinionsbildning. Besök oss på www.svenskacykelstader.se.
24 Cykling nummer 1-2020

MEKA MED FABIENNE
ILLUSTRATION: JONATAN SAHLIN
Cykelkök.
Fix, trix och gemenskap.
En plats dit du kan gå och meka med din cykel och kanske rentav bygga ihop en
helt ny av gamla återvunna delar. Finns det? Faktiskt! Så kallade cykelkök finns
över (nästan) hela landet och vem som helst är välkommen. Vår husmekare
Fabienne Roux berättar hur det funkar.
Tips!
På vår webbsida finns en guide
framtagen av Studiefrämjandet
för dig som vill veta mer eller är
intresserad av att starta ett cykelkök.
Cykelframjandet.se/cykelkok
Vad är ett cykelkök?
– I grunden är det en öppen gör-detsjälv-verkstad,
dit vem som helst ska
kunna komma förbi med sin cykel och
använda verktyg och cykeldelar som
finns på plats, gratis eller till en låg
avgift. Det finns också andra på plats,
oftast volontärer, som kan hjälpa till
men tanken är att besökarna själva
ska fixa sina cyklar och hjälpa varandra.
Cykelkök är en icke-kommersiell
verksamhet som har som mål att göra
cykling mer tillgängligt.
Vad kan man göra där?
– Allt från att meka med sin befintliga
cykel till att rusta upp och ge en övergiven
gammal cykel nytt liv. Cykelkök
är också ett fantastiskt socialt sammanhang,
där lite allt möjligt kan hända.
Varför heter det cykelkök?
– Det kommer från engelskans ”bike
kitchen” och på svenska kan man ju
säga att man ”lagar cyklar” vilket passar
bra ihop med kökstermen. Jag har
hört att det en gång i tiden började i
folks kök, eftersom det är lättast att
städa upp efter mekandet där, om
man inte har tillgång till ett garage.
Ärligt talat vet jag annars inte varför
det heter just bike kitchen men cykelkök
finns i hela världen och benämner
sig ofta så.
Är alla välkomna?
– En grundtanke är att alla ska känna
sig välkomna, vilket i vissa fall kan
innebära att det finns särskilda tider
för enbart kvinnor/icke-binära eftersom
det är en grupp som ofta inte får
lika mycket plats i verkstäder annars.
Hur går man tillväga
om man vill starta ett?
– Det jag var med och startade var först
bara en verktygslåda ute på gatan med
ett par extra skruvar och vajrar, några
entusiastiska volontärer och ett gäng
med barn med riktigt trasiga cyklar
som behövde fixas. Efter tag fick vi
via ett bostadsbolag tillgång till en
lokal som tidigare hade använts som
förråd, där vi nu har en riktig verkstad.
Generellt är det A och O att få till en
lokal som är gratis eftersom cykelkök
är icke-kommersiella verksamheter
som kan ha svårt att betala en hyra.
Fundera också i vilken form ni vill
driva cykelköket: en lös grupp eller en
förening? Ska den vara helt volontärsdriven
eller ej?
Är det bara att dyka upp eller ska
man anmäla sig innan?
– Oftast är det bara att dyka upp.
Kan man ta hjälp av någon på
plats om man är nybörjare
eller behöver allmän
vägledning?
– Oftast finns det superkunniga
volontärer eller besökare
på plats som kan hjälpa
till. Men skulle det inte
finnas är Youtube
och trial-and-error
bra metoder. En
generell regel är
att inte ha bråttom
bara.
Här finns det cykelkök:
Stockholm
Solna (Hagalund)
Upplands Väsby
Bagarmossen
Göteborg
Masthugget
Kålltorp
Gamlestan
Norra biskopsgården
Skåne
Malmö
Lund
Linköping
Skäggetorp
Ryd (drivs av LiU-studenter
för studenter)
Övriga landet
Järna (Cykelkultur)
Jönköping
Norrköping
Borås
Alingsås (Uddebo)
Vänersborg (Restad Gård)
Falun
Umeå (Umeås Cykeljunta)
Cykling nummer 1-2020 27

IKONEN
KURIOSA
Göta upp- och
nedtrampare 1899
Stockholmscykeln som ställer krav på cyklisten
Källa: Andreas Bengtsson som driver veterancykel.se
Text och urval: Henrik Rex Jakobsson, Cykelhistoriska Föreningen
Foto: Ulf Åström
Vi är vana vid att trycka på en knapp, om ens det, för att slå på vår cykelbelysning.
Men så har det inte alltid varit. Veterancykelexperten Andreas Bengtsson
berättar här om belysningen i tidernas – förlåt – cyklingens begynnelse.
Cykeln är inte lättrampad men Ulf Åström deltog glatt
med denna på vintageevenemanget Bike in Tweed
förra året.
Stockholmscykel från förrförra seklets sista år. Förs framåt genom att
cyklisten trampar upp och ner, inte runt i cirkel. Cykeln är utrustad
med växlar.
Upp- och nedtrampning som drivmetod var, av förklarliga skäl, populär
endast en kort period. Det var under perioden då cykeln gick från höghjuling
(med ett stort framhjul med direktdrift och ett litet hjul bak för
stöd) till säkerhetscykel med två lika stora hjul (den kallades så för att
olycksrisken minskade). Det var introduktionen av kedjedrift som möjliggjorde
detta men många tillverkare var skeptiska till kedjan som på denna
tid var grov och osmidig. Därför testade de lösningar som denna. Göta
tillverkade ett fåtal upp- och nedtrampare under perioden 1899–1902.
idigt i cykelns historia uppkom behovet
av belysning. De allra första lyktorna
hade stearinljus som ljuskälla, en belysningstyp
med många svagheter. Därför
utvecklades fotogenlamporna och de första modellerna
var enkla i utformningen och oftast svartlackerade.
Under 1890-talet utvecklades fotogenlampan
till ett allt mer praktiskt föremål. Nya modeller och
varianter från de stora tillverkarna avlöste varandra
på marknaden.
1897 kom den engelska firman Lucas med sin
modellserie Microphote som hade ett säreget sätt
att öppna lampan för att tända lågan. I de konventionella
modellerna var glaslinsen upphängd i ett
gångjärn och öppnades framifrån. Men Microphotelyktornas
brännarhus var delat diagonalt och öppnades
på det sättet, vilket underlättade tändning.
Även konkurrenterna såg fördelar med systemet och
gjorde egna varianter på temat.
Bilden visar en lykta från Miller, en annan engelsk
tillverkare som kopierade idén och började tillverka
modellen Petro. Men Lucas fick snabbt upp ögonen
för detta och stämde Miller för patentintrång. Redan
1899 försvann Petro från marknaden, vilket gör den
till en idag mycket sällsynt lykta.
Fotogenlampor från 1800-talets slut är som synes
ofta estetiskt tilltalande och har därför kommit att
bli ett eftertraktat objekt för många samlare.
28 Cykling nummer 1-2020 Cykling nummer 1-2020 29

ANNONSTORGET
ANNONSTORGET
CYKELPAKET I EUROPA
www.cyclingsweden.se
Toscana
Provence
Moseldalen
Mallorca
Kroatien
Holland
och många fler!
Välkommen att prata
cykelresor med mig.
Diana 070-670 55 93
Cycling Sweden Active Escapes AB info@cyclingsweden.se
Queen layout_Layout 1 2014-03-05 10.38 Sida 1
THIS
IS
MY
GYM!
DESIGNA DIN EGEN DRÖMCYKEL PÅ
WWW.ANDTHEREV.COM.
Cykla i Moseldalen
på egen hand
Längs hela floden sträcker sig en antastiskt
fin cykelväg. Vi ordnar trevliga hotell,
mat, bagagetransport mellan
Resor till Europas bästa cykeldestinationer.
ADHD och autism
Genom vinområden, längs floder hotellen, och båttur sjöar. på floden, cyklar.
Våra övriga cykelturer
Cykla på egen hand, med trevliga hotell, bagagetransport, • Vinvägen utförligt i kartmaterial/GPS.
Eller välj Cykel & båt, populärt alternativ • Provence med boende och Camargue
Alsace
mat på hotellbåt, intressanta cykelturer, besök i trevliga städer och byar.
• Slott och vin i Loiredalen
NYHET: Challenge, för er som vill ha lite mer utmanande • Salzkammergut rutter. i Österrike
Det treåriga projektet heter Stigcykling för barn och unga med NPF
• Boden‐sjön
(neuro psykiatriska funktions nedsättningar) och handlar om att låta
CYKEL & HOTELL
CYKEL •& Toscana BÅT • Mallorca
Moseldalen – från en vinby till nästa Donau
Cykel
– många olika
&
alternativ
dessa barn och unga prova på att cykla mountainbike i skogen. Fysisk
båt en populär kombination
Alsace – den berömda vinvägen Rhônedalen, Provence och
Donau – Europas populäraste
Camargue • Moselfloden
aktivitet i allmänhet, men faktiskt i synnerhet just cykling i skog, har
cykelväg
Moselfloden, • Holland Rhenfloden• Donau
visat sig ha fantastiska effekter på målgruppen och kan göra både
Bodensjön – lugnt och vackert Hollands vattenvägar
Holland – cykelparadiset
Po-dalen • Kroatiska med Venedig övärlden
skolan och livet lättare att klara av.
Toscana – mat, vin och historia • Grekiska öar
Gå in på vår hemsida
www.queentravel.com eller
Ring 070-626 07 91 eller gå in på
www.queentravel.se
ring 0503‐21900
Cykelfrämjandet
satsar på
mountainbike för
barn och unga med
Nyfiken?
Läs mer och följ projektet på Facebooksidan
”Stigcykling för barn och unga med NPF”.
Vill du engagera dig eller stötta oss?
Varmt välkommen att ta kontakt på stefan.lonngren@cykelframjandet.se.

MEDLEM
MEDLEM
Kalendarium
Här hittar du ett urval av Cykelfrämjandets cykelturer –
fler hittar du på webben.
GOTLAND
Vi cyklar 3–4 mil och rastar 2 gånger.
Medtag fika.
18 april – Vattentur i Visby
Kl. 10. Start: Vattentornet Visby.
Info: Sören 076-767 96 76/Lars 076-141 28 78.
2 maj – Hemse
Kl. 10. Start: Hemse kyrka.
Info: Anneli 070-512 87 94/Allan 073-906 66 90.
16 maj – Lokrume
Kl. 10. Start: Lokrume kyrka.
Info: Allan 073-906 66 90/Ewy 0498-21 66 93.
30 maj – Grötlingbo
Kl. 10. Start: Lagerlingen idrottsplats.
Info: Karl 076-583 84 99.
13 Juni – Forntida Sundtur med grill
Kl. 10. Start: Hellvi kyrka.
Info: Sören 076-767 96 76/Lars 076-141 28 78.
GÖTEBORG
Cykelorientering tema: konst
Pågår till 30 september.
Du cyklar på egen hand.
Info: Annika Persson 070-632 13 26/
Ingemar Mattsson 070-573 28 42.
19 april – Ruinen i Mölnlycke
Kl. 11. Start: Stadshustorget Mölndals centrum.
Kombinerad cykel- och promenadtur till Råda
Säteri och halvön Labbera strax utanför Mölnlycke.
Vid Råda Säteri finns café som vi hoppas
har öppet. 20 km.
Ledare: Berit Grönnesby 073-036 68 32.
29 april – Billdals naturpark
Kl. 18. Start: Linneplatsen. Följ med till denna
gamla fina engelska park som delvis är i herrgårdsmiljö
från 1800-talet. Medtag fika. 30 km.
Ledare: Anders Simonsson 076-769 98 93.
3 maj – Jättegrytor
Kl. 11. Start: Linnéplatsen. I inlandsisens fotspår
tittar vi på dessa storslagna minnesmärken. 10
km. Ledare: Anders Simonsson 076-769 98 93.
14 maj – Göteborgsvarvet på cykel
Kl 17. Start: grusplanen vid ingången till
Slottsskogsvallen. För oss som hellre cyklar än
springer Göteborgsvarvet. 21 km.
Ledare: Owe Magnusson 077-289 67 21
24 maj – Vintagerundan
Kl. 11. Start: Esperantoplatsen.
Nostalgikantad cykeltur genom stan.
Vi cyklar i lugn takt och stannar till på
intressanta platser där vi får höra historiska
anekdoter berättade av Jöran Fagerlund. 10
km. Turen avslutas med en gemensam knytispicknick
på Skansen Kronan. Det bjuds på
kaffe och kaka. Anmäl dig genom att klicka
”kommer” på FB-evenemanget eller anmäl dig
till färdledaren.
Ledare: Jöran Fagerlund 073-645 00 52,
joran.fagerlund@cykelframjandet.se
7 juni – Sillvik
Kl: 12. Start: Operan.
Fina naturupplevelser längs vidsträckta
hällmarker. Sillviks naturreservats kalkrika jord
bildar underlag för en artrik flora med orkidéer
och andra ovanliga växter. Området är nu ett
reservat i EU:s nätverk av skyddade områden,
Natura 2000. Medtag proviant. 45 km.
Ledare: Anders Simonsson 076-769 98 93.
HALMSTAD-LAHOLM
5 maj – Premiär för tisdagscyklingen
Varje tisdag kl. 18. Start: framför Halmstads
Slott. Varje tisdag t o m augusti.
Besöksmålen annonseras ut på kretsens webbplats:
cykelframjandet.se/halmstad-laholm.
På första turen bjuder föreningen på
korvgrillning, sedan tar var och en med sig fika
själv.
Kontakt: Göran Sidén 076-363 71 00.
25–27 maj – Vårcykeltur på Öland
Borgholm, Sandvik och Byxelkrok och tur till
Östra sidan. Utgår från B&B i Rälla söder om.
Borgholm. Kostnad 750:-/pers. 2 nätter och
inklusive frukost.
Kontakt: Sven-Ove Jacobsson 070-092 51 09.
JÖNKÖPING
Måndagsturer med start kl. 10.
Turernas sträckning bestäms av ledaren.
11 maj – Piren
Ledare: Sven-Åke Adolfsson 070-413 57 44.
18 maj – Piren
Bengt Dure 070-331 40 70.
25 maj – Piren
Bernt Andersson 073-370 50 55.
1 juni – Rocksjön
Obs! Samling kl. 8.30. för samåkning till Ulricehamn.
Cykeltur runt Åsunden som avslutas med
lunch. Ca 45 km.
Ledare: Eiron Boqvist 070-223 89 25 och
Arne Sandell 076-230 07 27.
8 juni – Piren
Ledare: Birgitta Axelsson 070-397 05 10.
15 juni – Piren
Ledare: Irene och Roland Roman 076 107 56 74.
Kretsen bjuder på Fika.
Torsdagsturer med start kl. 16:30
14 maj – Piren
Stadsrundtur i Jönköping. Ca 18 km.
Ledare: Sven-Olof Ydreborg 070-314 10 88.
28 maj – Korteboskolan
Cykeltur till Habo, där vi besöker träslöjdaren
Kent Söderqvist. Ca 26 km.
Ledare: Eiron Boqvist 070-223 89 25.
4 juni – Mariebo vändplan.
Cykeltur till konstnären Lennart Sjölin Harphult.
Ca. 35 km. Lennart bjuder på fika.
Ledare: Roland Roman 076-107 56 74.
11 juni – Preem Hva
Landsjön runt. Ca 28 km.
Ledare: Rune Djerv 076-307 40 83.
25 juni – Preem Hva
Cykeltur till Lekeryd på nya cykelbanan ca. 32 km.
Ledare: Sven-Olof Ydreborg 070-314 10 88.
MALMÖ-LUND
20 april – Cykelseminarium
Kl. 18:30. För plats och aktuellt tema,
se webbsida alt. Facebooksida.
12 maj – Tisdagstur
Kl. 18:30.
Ledare: Harald Andersson.
OBS!
Kongressen som
skulle ha ägt rum i april
blir framflyttad till i höst
pga coronautbrottet.
Vi återkommer
med datum.
13 maj – Solnäs gård
Kl. 9. Fruktodlingar med gårdsbutik och café
nära Fjelie. Solnäs gård ägs av Kiviks musteri.
Ca 50 km.
Ledare: Nils Wemmenhed.
21–25 maj – Bornholm
Kl. 10. Tillsammans med Dansk Cyklistforbund.
Pris ca 1 600 DK. Kom ihåg ID-handlingar.
31 maj – Söndagstur
Kl. 10. Utflykt för dem som deltagit i Frihet på
cykels kurser. Ledare: Bodil Sonesson.
3 juni – World Bicycle Day
Se webbplats och Facebooksida.
Info: Stig Svensson och Lotta Hagström.
13 juni – Cykelbroar i Köpenhamn
Kl. 10. Start: under uret på Hovedbangården.
25 km. Kom ihåg ID-handlingar.
Ledare: Henning Liljendahl.
16 juni – Elcykeltur
Kl. 10. Endast elcyklar. Ledare: Janne Andersson.
23 juni – Tisdagstur
Kl. 18. Start: Nydalaparken. Utflykt för dem som
deltagit i Frihet på cykels kurser.
Ledare: Bodil Sonesson.
11 juli – Vismarlöv, elcykeltur
Kl. 9. Malmö-Bara-Bokskogen-Hyby-Vismarslöv-Holmeja-Bjerey-Skabersjö-Malmö.
54 km.
Ledare: Ulla Jansson.
STORSTOCKHOLM
25 april – Brunnsviken och Edsviken runt
Kl. 10. Start: Odenplan pendeltågsstation,
utgång mot Vanadisplan. Ca 30 km.
Ledare: Eva Nilsson 070-696 06 34.
5 maj – Backsippsturen, Nordians hög
Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,
Upplands Väsby. Ca 20 km.
Ledare: Guy Holmberg 070-333 43 73.
12 maj – Hemligt mål
Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,
Upplands Väsby. Ca 20 km.
Ledare: Kristina Forsell 070-565 97 61.
19 maj – Hemligt mål
Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,
Upplands Väsby. Ca 20 km.
Ledare: Tore Lönn, tel 070-896 20 87.
26 maj – Edssjön
Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,
Upplands Väsby. Ca 20 km.
Ledare: Guy Holmberg 070-333 43 73.
27 maj – Lidingö
Kl. 18.30. Start: Gamla Lidingöbron, Lidingösidan.
Ca 20 km.
Ledare: Mikael Skote 070-344 52 64.
31 maj – Färingsörundan
Kl. 10. Start: Drottningholms slott vid färjeläget,
fd Pressbyrån. Ca 50 km.
Ledare: Åke Sartz 070-593 16 53.
2 juni – Kragsta-Uthamra
Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,
Upplands Väsby. Ca 20 km.
Ledare: Kristina Kjällström 070-365 99 11.
3 juni – Längs Stockholms kajer och höjder
Kl. 18.30. Start: Stockholms södra pendeltågsstation,
utgång mot Rosenlundsgatan. Ca 25 km.
Ledare: Richard Seldon 073-584 57 81.
9 juni – Sollentuna golf
Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,
Upplands Väsby. Ca 20 km.
Ledare: Tore Bengtsson 070-563 31 42.
16 juni – Rosersbergs slott (ca 20 km).
Kl. 19. Start: Gamla Apoteket/Picchus café,
Upplands Väsby. Ca 20 km
Ledare: Elna Andréasson 073-629 52 27.
SÖDERMANLAND
25 april – Sundbyholm/Marys café
Kl. 10. Start: ICA Maxi Eskilstuna. Ta en fika i
Sundbyholm eller på Marys café.
9 maj – Tumbo/Kvicksund
Kl. 10. Start: Studiefrämjandet, Eskilstuna.
Guidning vid Tumbo gravfält. Cykelfrämjandet
bjuder medlemmar på lunch i Kvicksund.
UPPSALA
26 april – Fullerö backar
Kl. 10. Start: Domarringens skola. 20–30 km.
Ta med matsäck. Anmäl dig gärna i förväg.
Info: Eva Ståhl 070-996 13 97.
10 maj – Årike Fyris och ev. Morga-reservatet
Kl. 10. Start: fontänen vid Flustret. Ta med
matsäck. Anmäl dig gärna i förväg.
Info: Björn Engström 070-251 13 88.
6 juni – Funbo och Lagga kyrka
Kl. 10. Start: Brantings torg. Guidning av kyrkan
efter högmässan samt möjlighet att titta in i
sockenmuseet intill kyrkan. Välj 30 eller 45 km.
Ta med matsäck. Anmäl dig gärna i förväg.
Info: Björn Engström 070-251 13 88.
VARBERG
12 maj – fågelcykeltur till Getterön
Kl. 17. Start: Gamlebyskolan. Margareta Wilhelmsson
från Varbergs ornitologiska förening
följer med och berättar vilka fåglar vi ser. Ta
gärna med kikare, dryck och förtäring.
Info: Rune Österberg 072-245 49 56.
26 maj – Tofta konstgalleri
Kl: 17. Start: Gamlebyskolan. Målningar, teckningar,
skulpturer samt konsthantverk av olika
slag. Cykelfrämjandet bjuder på fika.
Info: Bengt Ivarsson 070-223 63 87.
9 juni – Getteröns torp
Kl 17. Start: Gamlebyskolan. Guidning på plats
av Arne Hansson och Nils-Gunne Hansson. Ta
gärna med dryck och förtäring.
Info: Rune Österberg 072-245 49 56.
16 juni – Vareborg
Kl 17. Start: Gamlebyskolan. Vi cyklar till Vareborg
och köper lokala ”midsommargubbar” och
grönsaker. Ta gärna med dryck och förtäring.
Info: Britta Bergqvist 070-676 02 01.
VETLANDA
Måndagsturer med start kl. 18.30 från torget om
inget annat anges:
27 april – upptaktsmöte
Kl. 19.00. Blå Huset, Hagmarksvägen.
4 maj – Föreda – Näsby – Hällinge – Vetlanda
11 maj – Stadstur med studiebesök hos polisen
18 maj – Himlabacken – Brunnshultadammen
– Skede – Holsby
25 maj – Lindåsasjön – Kettilsås
1 juni – Eckerda – Perstorp – Tångerda
– Vetlanda
8 juni – Hallamåla med studiebesök hos Ney´s
15 juni – Avslutning vid Föredadammen
Torsdagsturer med start kl. 10 från torget om
inget annat anges:
7 maj – Sopplunch i Skede
Obs! Start kl. 10.45.
14 maj – Tords tur
28 maj – Oljetorpet
4 juni – sopplunch i Skede
Obs! Start kl. 10.45.
11 juni – Ädelfors folkhögskola
Studiebesök och lunch.
ÖREBRO
11 maj – grilltur till Boglundsängen
Kl. 17. Start: Vasatorget. Ca 10 km. Servering av
korv med bröd.
Ledare: Inge och Marianne.
25 maj – dagstur till Sörön vid Kvismaren
Kl 10. Start: Ronnie Peterson-statyn. Vi ser på
vårblommor och fåglar. Ta gärna med kikare.
Ca 30 km.
Ledare: Åsa och Inger.
8 juni – tur med lunch i Rosängen.
Kl 11. Start: Hamnplan. Ca 10 km.
Ledare: Marianne och Åsa.
15 juni – dagstur till Blackstahyttan.
Kl: 10. Start: ST1–macken i Mellringe.
Turledare: Ann–Marie Jordhammar.
32 Cykling nummer 1-2020
Cykling nummer 1-2020 33

KRÖNIKA
Släpp ungarna fria!
2020
CYKLA
I VÄRMLAND
är jag gick i skolan var
det självklart att man tog
sig dit själv. Jag åkte buss,
promenerade och cyklade.
Det gjorde ju alla andra också.
Tyvärr ser trenden för att ta sig
själv till skolan inget vidare ut: Barnen
skjutsas i hög grad till skolan i
bil av sina föräldrar, vilket leder till
suv-rodeo runt skolan och barn som
rör på sig för lite. 1981 tog sig hela 94
procent av alla skolbarn själva till skolan,
enligt statistik från Trafikverket.
2009 var samma siffra 49 procent och
det finns ingen anledning att tro att
det ökat de senaste 11 åren.
Då är det riktigt glädjande att läsa
om projektet Aktiv skoltransport i
Luleå. Sedan sex år tillbaka pågår ett
samarbete mellan kommunen och
universitetet i ett försök att få eleverna
att röra på sig mer – på väg till
och från skolan.
Barnen får promenera eller cykla
till skolan. Klassen får poäng i form
av små stämplar eller klistermärken
när barnen gått eller cyklat till skolan.
De mindre barnen får sällskap av de
större så att alla känner sig trygga.
Resultaten är slående, enligt
lärarna. Barnen är mycket piggare
och är också stolta över att de klarar
sig själva. När de umgås i grupp på väg
till skolan har de redan sprungit och
pratat av sig när de kommer till plugget.
Dessutom har de full koll på att de
inte smutsar ned i naturen.
Anna-Karin Lindqvist, forskare
i fysioterapi vid Institutionen för
hälsovetenskap vid Luleå tekniska
universitet har hållit i projektet Aktiv
skoltransport. Hon menar att lite
dåligt väder och att det är lite jobbigt
ibland gör barnen gott.
– Barnen kan tänka: Jaha, det här
var jobbigt, men jag klarade det!
Undrar vad mer jag kan klara som är
jobbigt?
Så tills vi får någon slags trafikundervisning
i skolorna så kan vi föräldrar
själva kanske ge barnen verktyg för
att ta sig till skolan, till fots eller med
cykel. Bor man långt från skolan kanske
skolskjutsen kan stanna något
kvarter tidigare. Barnen blir friskare,
lär sig hitta, blir piggare på lektionerna
och lär sig trafik på köpet. Det
är bara att sätta igång!
Läs om hur Norrbottens skolbarn började
välja cykeln framför bilskjuts på
sidorna 8–9.
Jeroen Wolfers driver
sedan 2010 tillsammans
med Christian Gillinger
Cyklistbloggen.se.
De skriver om vardagscykling,
trafik, politik
och utrustning. De driver
även grupperna ”Cyklistbubblan”
och ”Vi som
cyklar i Stockholm” med
sammanlagt över 13 000
medlemmar.
”Tills vi får någon slags trafikundervisning i skolorna så
kan vi föräldrar själva kanske ge barnen verktyg för att ta
sig till skolan, till fots eller med cykel.”
220 KM
CYKELÄVENTYR
VÄNTAR PÅ DIG!
90 KM BILFRI CYKELLED
Från vänerhav i söder till
vildmarken i norr
120 KM VILDMARK
Från Uddeholm till Sysslebäck
18-20 SEP
Anmäl dig till Klarälvsloppet!
Sveriges längsta rullskidlopp
Unikt cykellopp
34
Cykling nummer 1-2020
Tel: +46 (0)563-54 10 81 www.klaralvsbanan.se info@klaralvsbanan.se
Cykling nummer 1-2020 35

RETURADRESS:
Cykelfrämjandet
Box 3
101 20 Stockholm