Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sjukfrånvaro<br />
Sjukfrånvaroutveckling 1989-2003, dagar per anställd.<br />
20<br />
15<br />
Dagar 1020<br />
20,00<br />
18<br />
15,1 15,2 15,1 16,9 16,5<br />
12,8<br />
10,2 9,6 9,57 10,35 11,1 11,5 12,4<br />
5<br />
0<br />
1988<br />
1989<br />
1990<br />
1991<br />
1992<br />
1993<br />
1994<br />
1995<br />
1996<br />
1997<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001<br />
2002<br />
2003<br />
Dagar<br />
I de uppgifter om antalet sjukdagar som redovisas, är<br />
hänsyn tagen till dels genomsnittlig sysselsättningsgrad,<br />
dels till omfattningen av sjukdagarna. Det innebär att de<br />
sjukdagar som redovisas är heltidssjukdagar och arbetsdagar.<br />
Sjukfrånvaron minskar något<br />
Ca 7,65% av arbetstiden bortfaller p.g.a. sjukfrånvaro,<br />
jämfört med 7,7% för 2002 (7,2% 2001, 5,9% 2000). Om<br />
frånvaron räknas utan hänsyn till sysselsättningsgrad eller<br />
omfattning hamnar <strong>kommun</strong>en på ca 23,9 sjukdagar/<br />
anställd.<br />
I fråga om sjukfrånvaron är det viktigt att ha några<br />
aspekter i åtanke. Det är långtidssjukfrånvaron som slår<br />
igenom i statistiken på så sätt att den drar upp antalet<br />
sjukdagar. En stor del av de anställda – 46,5% - har inga<br />
sjuktillfällen under året. Antalet sjukdagar ökar med<br />
åldern. Sjukfrånvaron varierar mellan olika yrkeskategorier<br />
beroende på bl a ålderssammansättning och<br />
arbetets art.<br />
Sjukdagar/anställd, månadsavlönade män – kvinnor<br />
Hänsyn tagen till omfattning på sjukdagen men ej till den<br />
anställdes sysselsättningsgrad.<br />
25<br />
20<br />
15<br />
Dagar<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Män Kvinnor Samtliga<br />
Total Lång Kor t<br />
21<br />
Sjukarbetsdagar/förvaltning<br />
Förv Dag 1-21 Dag 22- Dgr Totalt Sjukdgr/anst.<br />
2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002<br />
Ksk 180 118 424 164 604 282 8,2 5,9<br />
Tkn 1 114 1 068 3 392 4 017 4 506 5 085 19,6 21,9<br />
Kfn 172 213 302 542 474 755 9,1 13,7<br />
But 3 280 3 552 8 336 8 003 11 617 11 555 14,4 14,4<br />
Oms 3 389 3 536 18 464 18 126 21 853 21 662 25,2 26,2<br />
Inf 269 245 1 093 763 1 363 1 008 19,2 15,3<br />
Sbn 88 227 34 387 123 614 5,3 12,3<br />
Total 8 493 8 957 32 046 32 002 40 540 40 961 19,1 19,7<br />
Fr o m 2003 tillhör Räddningstjänsten Kommunstyrelsekontoret i st f<br />
Samhällsbyggnadskontoret.<br />
Kostnaderna för utbetald sjuklön minskar, trots<br />
förlängd sjuklöneperiod<br />
Under 2003 har sjuklön enligt Sjuklönelagen kostat<br />
<strong>kommun</strong>en drygt 5,7 miljoner kronor inkl. personalomkostnader.<br />
Detta är en minskning med 4,5% jämfört<br />
med 2002, trots det utökade arbetsgivaransvaret till 21<br />
dagar fr o m 20030701 mot tidigare 14 dagar.<br />
Enligt avtal utbetalas sjuklön från 22:a dagen, vilket<br />
kostade <strong>kommun</strong>en 665 246 kronor, (minskat ca 16%).<br />
Kostnaderna för totalt utbetald sjuklön uppgick till 6,4<br />
milj att jämföra med 6,8 milj för 2002 (6,1 milj 2001).<br />
Det är den kortare frånvaron som minskar medan frånvaro<br />
fr.o.m. dag 91 fortsätter att öka, men nu endast med<br />
ca 6%, (24% ökning 2002, 50% ökning 2001).<br />
Hälsonyckeltal enligt lag<br />
Riksdagen har beslutat om obligatorisk redovisning av de<br />
anställdas sjukfrånvaro. Redovisningen omfattar samtliga<br />
arbetstagare oavsett anställningsform, d v s även ”springvikarier”,<br />
timavlönade feriearbetande mm.<br />
Uppgifterna anges i procent av ”tillgänglig ordinarie<br />
arbetstid”. Med detta avses den ordinarie arbetstiden<br />
enligt anställningsavtalet, med hänsyn tagen till frånvaro<br />
utan lön, t e x tjänstledigheter, föräldraledigheter eller<br />
övrig frånvaro utan lön.<br />
Den totala sjukfrånvaron då begreppet ”tillgänglig<br />
ordinarie arbetstid” tillämpas, uppgår till ca 8%. Av den<br />
totala sjukfrånvaron utgör långtidssjukfrånvaro >60 dagar<br />
76%.