årsredov03tot 040402web - Nybro kommun

2004-04-29 

Årsredovisning 

2003 

”Glas i centrum” 

Nybro kommun 

1

Innehållsförteckning 

Kommunstyrelsens ordförande 5 

Ordlista 6 

Koncernredovisning 7 

Resultaträkning, koncernen 9 

Balansräkning, koncernen 9 

Förvaltningsberättelse 11 

Resultaträkning, kommunen 15 

Balansräkning, kommunen 15 

Kassaflödesanalys 16 

Nothänvisningar 16 

Redovisningsprinciper 18 

Personalredovisning 19 

Kommunstyrelsen 25 

Teknisk nämnd 27 

Vatten och Avlopp 29 

Avfallshantering 30 

Samhällsbyggnadsnämnd 31 

Kultur- och fritidsnämnd 35 

Omsorgsnämnd 37 

Individ- och familjenämnd 43 

Barn- och utbildningsnämnd 47 

Bilaga - Dokumentation redovisningssystem 51 

3

År 2003 blev ett i många avseenden bra år för vår 

kommun. I förhållande till år 2002 kan vi redovisa 

en resultatförbättring med närmare 90 miljoner 

kronor. En stor del i 2003 års överskott beror på 

realisationsvinst vid försäljning av Nybro Elnät AB i 

samband med beslut om kommunal koncernbildning. 

I förhållande till 2002 har vi också varit förskonade 

från uppfyllande av borgensåtaganden. Ett bokslut 

handlar om så mycket mer än enbart en ekonomisk 

redovisning. Jag vill därför kommentera något om de 

enskilda nämnderna och deras förändringsarbete. 

Individ- och familjenämnden har genom en bättre 

organisation och ett omfattande externt arbete 

fortsatt lyckats minska socialbidragskostnaderna. 

Även det långvariga arbetet med förebyggande 

insatser bland barn och ungdomar börjar ge resultat. 

Nämnden redovisar för första gången på många år ett 

positivt ekonomiskt resultat. 

För omsorgsnämnden kan noteras att även om det 

ekonomiska resultatet är negativt så finns det många 

positiva förändringar under året. Beslut har tagits om 

omoch nybyggnation av boende för äldre i kvarteret 

Almen. Dagverksamheten vid Svartgöl har flyttat 

till nya lokaler och blivit Bokens dagcenter. Ett nytt 

värdegrundsdokument med ett socialt synsätt för all 

verksamhet inom äldre- och handikappomsorgen har 

tagits fram. 

Genom samhällsbyggnadsnämndens försorg har den 

fördjupade översiktsplanen för Nybro stad tagits 

fram. Naturreservat har bildats i Sandslätt och 

Svartbäcksmåla. Ny sträckning har beslutats för 

Västra förbifarten. 

Tekniska nämnden har beslutat om övertagande av 

transporter när det gäller hushållsavfall. Ny bro har 

tagits i bruk vid Villagatan. Arbetet med anläggning 

av vassbäddar vid reningsverket i Överstatorp har 

påbörjats. 

Kommunstyrelsens ordförande har ordet 

5 

Inom barn- och utbildningsnämnden kan särskilt 

noteras att den kommunala vuxenutbildningen blivit 

ett eget ansvarsområde. Samarbetet runt 

gymnasiefrågor har fortsatt och utökats i Sydostregionen. 

Kultur- och fritidsnämnden har beslutat om ny 

målsättning för nämnden. Nämnden har vidare 

prioriterat, inom sina egna ramar, mer pengar till 

kulturskolan. 

Kommunstyrelsen har bl a medverkat till beslut om 

bildande av ny kommunkoncern. Kommunstyrelsen 

deltar även aktivt i arbetet med tillskapande av Arkiv 

för svensk formgivning i Pukebergsområdet. 

För våra bolag, som numera ägs av det helägda 

Nybro Industrifastigheter AB, kan noteras fortsatta 

omfattande investeringar bl a i vårt fjärrvärmenät. 

Likaså har stora investeringar gjorts för att förbättra 

den inre och yttre boendemiljön. 

Avslutningsvis vill jag redovisa de positiva 

befolkningssiffrorna för 2003. Även under detta år 

fortsatte befolkningen att öka. Ökningen uppgick till 

97 personer och måste ses som ett uttryck för att vårt 

arbete med ökad tillväxt och ökad attraktionskraft i 

kommunen givit resultat. Med denna redovisning vill 

också tacka alla medarbetare för det fina jobb som 

lagts ned i de olika kommunala verksamheterna och 

bolagen för att åstadkomma ett bra 2003! 

Markus Lund 

Kommunstyrelsens ordförande

Resultaträkning - visar årets kostnader och intäkter samt 

årets resultat 

Balansräkning - visar anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, 

eget kapital och skulder 

Anläggningstillgång - är tillgångar som är avsedda för 

stadigvarande bruk, t ex byggnader, maskiner, aktier 

Omsättningstillgång - är andra tillgångar än anläggningstillgångar 

och där avsikten med innehavet är att 

omsätta dem inom ett år, t ex kundfordringar, kassa och 

bank 

Eget kapital - är skillnaden mellan tillgångar och skulder 

Långfristiga skulder - löper på mer än ett år, t ex 

reverslån 

Kortfristiga skulder - löper på kortare tid än ett år, t ex 

leverantörsskulder 

Ordlista 

6 

Avsättning - är skulder som är osäkra till belopp och 

betalningstidpunkt 

Soliditet - är det egna kapitalet i förhållande till de totala 

tillgångarna, nyckeltalet visar hur stor andel av tillgångarna 

som är finanserade med egna medel 

Likviditet - betalningsförmågan på kort sikt, nyckeltalet 

visar kommunens betalningsberedskap 

Nettokostnadsandel - Verksamhetens nettokostnader 

exkl. avskrivningar och intjänade pensioner (inkl. löneskatt) 

i förhållande till skatteintäkterna och generella 

statsbidrag. 

Rörelsekapital - Nettot mellan omsättningstillgångar och 

kortfristiga skulder. 

Balanslikviditet -Omsättningstillgångar i förhållande till 

kortfristiga skulder.

Nybro kommun presenterar årsredovisning för kommunkoncernen. 

Enligt Kommunallagen 8 kap 17 § ska årsredovisningen 

omfatta också sådan kommunal verksamhet som bedrivs i 

form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening eller 

handelsbolag. 

Avgränsning 

I den kommunala koncernen ingår endast helägda företag. 

För att ingå i koncernredovisningen ska kommunen ha 

betydande inflytande. Koncernen Nybro kommun består 

av ett helägt aktiebolag med två helägda dotterbolag och 

ett dotterdotterbolag. Under 2003 har Nybro Industrifastigheter 

AB förvärvat Nybro Bostads AB samt Nybro 

Elnät AB med dotterbolaget Nybro Energi AB. 

Koncernredovisningen har upprättats enligt proportionell 

konsolideringsmetod. Eliminering har gjorts för interna 

mellanhavanden. Koncernen Nybro Industrifastigheter 

AB har konsoliderats i sin helhet. De uppgifter som ligger 

till grund för koncernredovisningen är f n delvis reviderade. 

Kommunkoncernen 

Nybro Energi AB 

Nybro kommun 

Nybro Industrfastigheter AB 

Nybro Elnät AB Nybro Bostads AB 

Kommunen har mindre ägarandelar i följande företag: 

• Kalmar läns Trafik AB 

• Kalmar läns pensionskapitalförvaltning AB 

• Glasriket Turism AB 

• Kommunaktiebolaget 

• HSB Kalmar län 

• Sustainable Sweden AB 

Koncernredovisning 

7 

Nybro Industrifastigheter AB 

Nybro Industrifastigheter AB har 2003-12-05 köpt Nybro 

Bostads AB samt Nybro Elnät AB med dotterbolaget 

Nybro Energi AB av Nybro kommun. 

Nybro industrifastigheter AB äger och hyr ut industrilokaler 

i två egna fastigheter. Administration och förvaltning 

sker genom kommunstyrelsekontoret. 

Bolaget har inga anställda. 

Nybro Bostads AB 

Nybro Bostads AB bygger, äger och förvaltar bostäder i 

Nybro kommun. Uppgiften är att kunna erbjuda bra och 

miljövänliga bostäder till rimliga kostnader. 

Hyreshöjningen som genomfördes per den 1 januari 2003 

gav 3,33% höjning på genomsnittshyran. 

Årets investeringar som uppgår till 18,9 mkr avser omoch 

tillbyggnad av två hus på fastigheten Transtorp 1:40 

(Tallgården) samt en omfattande renovering av 45 lägenheter 

på fastigheten Röset 1 i Madesjö. Förutom detta har 

ca 27,5 mkr lagts på periodiskt underhåll och reparationer 

av övriga fastigheter. Några av de åtgärder som kan 

nämnas är byte av låssystem, lägenhetsmålning, kakelsättning 

i badrum samt byte av sanitetsporslin, balkongrenoveringar 

samt utvändig målning av ett antal fastigheter. 

Antalet förvaltade objekt: 

2003 2002 2001 2000 1999 

Bostadslägenheter 1 923 1 922 1 931 1 931 1 931 

Lokaler 160 143 129 117 116 

Garage 283 256 256 233 218 

P-platser 518 518 518 433 235 

2 884 2 839 2 834 2 714 2 500 

Vid årsskiftet 2003/2004 uppgick antalet outhyrda 

lägenheter till 20 (26), vilket motsvarar 1,0 (1,3) % av 

beståndet. 

Minskningen av outhyrda lägenheter har fortsatt i en 

lugnare takt under 2003. I centralorten är i princip allt 

uthyrt, medan de lediga lägenheterna finns i småorterna 

där efterfrågan är svag. Det beror på att arbetstillfällen 

saknas i vissa småorter och man måste pendla till sina 

arbeten i centralorten.

Nybro Elnät AB 

Bolagets syfte är att äga elnätsanläggningar och främja 

distribution av el jämte handel från förråd. 

Den totala energiomsättningen i nätverksamheten uppgick 

till 175 218 MWh (178 480 Mwh), en minskning med 

1,8 %. 

Antalet anställda i koncernen var vid årets utgång totalt 

22 st., varav 3 st. kvinnor. (oförändrat mot 2002). 

Nybro Energi AB 

Målet för Nybro Energi AB är att bedriva distribution av 

värme (fjärrvärme). 

Bolaget är dotterbolag till Nybro Elnät AB och ägs av 

detta bolag. 

Antal anställda i koncernen 

2003 2002 2001 2000 1999 

Kommunen 1 824 1 768 1 756 1 702 1 681 

Bolagen (NBAB) 30 30 28 28 34 

” (Nybro Elnät) 22 22 ___24 25 24 

1 876 1 820 1 808 1 755 1 739 

Sammanställningen visar antalet tillsvidareanställda. Inom 

kommunen är det omsorgs-, individ- och familje- samt 

barn och utbildningsförvaltningen, som ökat sina tillsvidareanställningar. 

Övriga förvaltningar har minskat eller 

oförändrat antal. Utöver tillsvidareanställningarna förekommer 

även tidsbegränsade anställningar. Dessa har 

minskat i kommunen under året med knappt 24 årsarbetare. 

Årets Resultat 

2003 2002 2001 2000 1999 

Kommunen 55 021 -34 961 1 886 4 083 -20 544 

NBAB -414 237 139 1 000 4 723 

Nybro Elnät AB 5 735 9 128 3 986 8 229 8 406 

NIFAB -1 932 -1 800 -1 791 8 74 

Nyckeltal 

2003 2002 2001 2000 1999 

Nettokostnadsandel 86,9 87,9 83,6 82,5 86,6 

Soliditet % 33,2 32,9 35,1 34,4 37,0 

Rörelsekapital tkr -42 845 -65 867 -46 046 -39 717 -56 376 

Balanslikviditet % 76,0 65,2 75,8 80,6 58,0 

8 

Nettokostnadsandel har minskat något efter att ha ökat 

med ca 5,5 % 2000-2002. Det betyder att verksamhetens 

kostnader har minskat något i förhållande till skatteintäkter 

och generella statsbidrag. 

Soliditeten har ökat med en knapp halv procent, dvs det 

egna kapitalet har ökat i förhållande till de totala 

tillgångarna. Ökningen beror på koncernens positiva 

resultat 2003. 

Rörelsekapitalet har förbättrats under året beroende på 

ökade kortfristiga fordringar och ökat värde på de 

placerade pensionsmedlen samtidigt som de kortfristiga 

fordringarna har minskat med 11 mkr.

Resultaträkning koncernen 

Specifikation Bokslut Bokslut 

2003 2002 

Verksamhetens intäkter 355 186 303 060 

Verksamhetens kostnader -959 235 -905 274 

Nyintjänade pensioner -15 407 -15 460 

Av- och nedskrivningar -62 991 -70 472 

VERKSAMHETENS 

NETTOKOSTNADER -683 062 -688 146 

Skatteintäkter 541 311 524 145 

Generella statsbidrag 171 496 161 100 

Finansiella intäkter 12 764 12 597 

Finansiella kostnader -27 665 -34 196 

RESULTAT EFTER SKATTE- 

INTÄKTER OCH FINANSNETTO 15 459 - 24 500 

Uppskjuten skattekostnad 0 -1 064 

Aktuell skattekostnad -2 199 -2 635 

FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 13 260 -28 199 

9 

Balansräkning koncernen 

Specifikation Bokslut Bokslut 

2003 2002 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader, mark och anläggningar 951 482 956 200 

Inventarier 47 758 51 189 

Finansiella anläggningstillgångar 

Värdepapper, andelar o bostadsrätter 549 549 

Långfristiga fordringar 2 412 2 527 

Summa anläggningstillgångar 1 002 201 1 010 465 

Omsättningstillgångar 

Förråd 4 387 6 259 

Kortfristiga fordringar 75 403 69 562 

Placerade pensionsmedel 26 015 20 928 

Likvida medel 29 841 26 896 

Summa omsättningstillgångar 135 646 123 645 

SUMMA TILLGÅNGAR 1 137 847 1 134 110 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 

Eget kapital 364 445 401 244 

Förändring av eget kapital (årets resultat) 13 260 -28 199 

Summa eget kapital 377 705 373 045 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 13 353 11 884 

Avsättning för uppskjuten skatt 14 931 13 958 

Summa avsättningar 28 281 25 842 

Skulder 

Långfristiga skulder 553 367 545 711 

Kortfristiga skulder 178 491 189 512 

Summa skulder 731 858 735 223 

SUMMA EGET KAPITAL, 

AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 1 137 847 1 134 110 

Panter och ansvarsförbindelser 

Pensionsförpliktelser 346 902 329 241 

Fastighetsinteckningar 112 487 110 908 

Fastighetsinteckningar, ej pantsatta 47 289 49 338 

Borgensförbindelser 10 781 11 485

Förvaltningsberättelse 

Omvärldsutveckling Ekonomisk översikt 

Utvecklingen under 2003 visar trots det positiva ekonomiska 

utfallet att den offentliga ekonomins ekonomiska 

situation är oroande. Utvecklingen i Nybro kommun har 

under 2003 i många delar varit positiv. Arbetslösheten har 

i ett läns- och riksperspektiv fortsatt varit lågt, antalet 

socialbidragstagare och utbetalt försörjningsstöd har 

fortsatt att minska. Nettokostnaderna för barn- och familj 

samt missbruksvården har visserligen ökat. Men tack vare 

ett offensivt och framtidsinriktat arbetssätt kan förhoppningsvis 

levnadsvillkoren för många utsatta och kostnadsbilden 

förbättras i framtiden. De projekt som påbörjats 

inom individ- och familjenämnden visar flera positiva 

effekter. Totalt visar individ- och familjenämnden för 

första gången på många år ett positiv överskott för hela 

verksamheten. Ett område som däremot fortsatt haft 

betydligt högre kostnader än budget är omsorgsnämnden 

och då framförallt LSS-insatserna. Totalt uppgår överskridandet 

för denna verksamhet till drygt 9,5 Mkr. Nämndens 

övriga verksamheter följer i stort budget. Nämndens 

möjligheter till påverkan av LSS-kostnaderna är begränsade 

eftersom verksamheten styrs av en rättighetslag. 

Antalet arbetslösa och de som var i arbetsmarknadspolitiska 

program var vid årsskiftet 2004 högre än motsvarande 

period föregående år. Kommunens siffror är 

dock lägre än både riket och länsgenomsnittet men inge 

anledning till oro och då framförallt ungdomsarbetslösheten. 

Början av 2004 har dessutom inneburit att 

många kommuninvånare har eller kommer att varslas på 

grund av neddragningar inom industrin. 

Sedan den senare hälften av år 2000 har befolkningsutvecklingen 

varit positiv i Nybro kommun. Totalt uppgick 

befolkningsantalet vid senaste årsskifte till 19 968 vilket 

är 97 fler än årsskiftet dessförinnan. Ökningen beror på 

ökad inflyttning. 

I förhållande till bokslut 2002 har kommunens skatteintäkter 

ökat med 3,2 procent. Samtidigt har de generella 

statsbidragen ökat med 6,3 procent. Ökningarna är lägre 

än under 2002. Skatteintäkternas och statsbidragens 

ökning har en avgörande betydelse för den kommunala 

ekonomin. Kommunen kan dock inte utgå ifrån att skatteintäkterna 

och statsbidrag fortsätter att öka i samma omfattning 

som de senaste åren år. Skatte- och statsbidragsberoendet 

bör minska. 

Det ekonomiska resultatet för 2003 har framförallt påverkats 

av försäljningen av Nybro Elnät AB till Nybro 

Industrifastigheter AB i samband med beslut om bildande 

av kommunal koncernbolagsbildning. Försäljningen innebar 

bland annat att kommunen gjorde en realisationsvinst 

på 44,2 Mkr. Det positiva resultatet har också påverkats 

av att i resultatplan 2003 avsattes 11,0 Mkr för återställande 

av det egna kapitalet enligt balanskravet. Av detta 

belopp behövdes endast 2,5 Mkr nyttjas eftersom kommunfullmäktige 

beslutade om synnerliga skäl enligt KL 8 

kap 5§ för övrig del av 2002 års underskott. 

11 

Årets resultat 

Årets resultat, d v s förändringen av det egna kapitalet, 

visar på en ökning med 55.0 Mkr. Detta innebär en 

betydande resultatförbättring i förhållande till 2002 års 

underskott på 34,9 Mkr. De främsta orsakerna till 

avvikelsen har redovisats under föregående avsnitt. Under 

senare år har kommunens egna kapital förändrats enligt 

följande: 

Förändring eget 

kapital Mkr 1999 2000 2001 2002 2003 

-20,5 4,5 1,9 -33,7 55,0 

Tidigare resultat II, d v s resultat efter skatteintäkter och 

finansnetto, ger en bättre bild av resultatutvecklingen 

eftersom den utesluter avskrivningar, extraordinära 

händelser och pensionsskuldsökningen. Resultat II visar 

verksamhetens bidrag till finansiering av investeringar, 

amorteringar mm. För att ha en på sikt hållbar ekonomi 

bör resultat II motsvara minst 7% av skatter och generella 

statsbidrag. 

Resultat II Mkr 1999 2000 2001 2002 2003 

26,9 51,2 55,8 30,6 47,3 

5% 8% 9% 5% 8% 

Ekonomi i balans - balanskravsavstämning 

Kommunallagens 8 kap 5 § innebär att om kostnaden för 

visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall det negativa 

resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt 

balansräkningen återställas under de närmaste två åren. 

Enligt kommunfullmäktiges beslut om årsredovisning 

2002 och med hänsyn tagen till 2003 års förutsättningar i 

övrigt redovisas följande avstämning för 2003 års verksamhet: 

Tkr 

Årets resultat enligt resultaträkning 55 021 

Synnerliga skäl enl KL 8 kap 5§ 

Tillägg: Upp/nedskrivning pensionsmedel -4 149 

Tillägg: Engångsnedskrivningar anläggningar 2 500 

Avdrag: Realisationsvinst - 48 720 

Avdrag: 2002 års negativa balanskrav -2 528 

Resultat enligt balanskrav 2003 2 124 

Verksamhetens kostnader och intäkter 

Nettokostnader 

Årets nettokostnader enligt kommunens resultaträkning 

uppgår till 657,5 (706,1) Mkr vilket är 38,3 Mkr lägre än 

budgeterat. Den lägre kostnaden beror framförallt på 

verksamhetens ökade intäkter. I intäkterna ingår bland 

annat realisationsvinst vid försäljning av Nybro Elnät AB. 

Dessutom har extra intäkter erhållits för skogsvården. I 

förhållande till 2002 har verksamhetens kostnader ökat 

med 2,2 procent.

Som framgår av nedanstående anslagsavräkning redovisar 

styrelser och nämnder varierande resultat. Glädjande är 

att endast två nämnder redovisar negativ avvikelse under 

2003. Totala överskridandet uppgår till 0,2 % vilket är 

lika med 1,3 Mkr. 

Nämnd/styrelse Budget (tkr) Utfall (tkr) Av- 

Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt vikelse 

Kommunstyrelsen 73 830 7 299 75 093 9 734 1 172 

Teknisk nämnd 212 359 182 790 208 307176 697 959 

Samhällsbyggnadsnämnd 11 432 2 717 12 407 4 197 505 

Kultur- och fritidsnämnd 41 156 6 107 42 256 7 166 -41 

Omsorgsnämnd 271 455 42 033 284 518 47 559 -7 537 

Individ- och familjenämnd 56 302 6 454 58 964 9 194 78 

Barn- och utbildn.nämnd 356 883 51 717 364 546 59 936 556 

VA-verksamhet 29 233 28 953 28 345 30 725 2 660 

Renhållningsverksamhet 12 368 12 368 14 203 14 567 364 

Summa kostnader 1 065 018 1 088 639 -23 621 

Summa intäkter 340 438 362 775 22 337 

Verksamheternas resultat 724 580 725 864 -1 284 

Orsaken till omsorgsnämndens avvikelse beror på höga 

kostnader för LSS-verksamheten. Kostnader som för 

nämnden kan vara svåra att påverka. 

Personal 

Personalkostnaden för 2003 uppgår till 588,3 Mkr, vilket 

motsvarar drygt 54 % av kommunens bruttokostnader. I 

förhållande till budget innebär detta ett överskridande 

med 12,8 Mkr. Totalt har personalkostnaderna ökat med 

6,0 % i förhållande till 2002, varav 2,7% avser höjt 

personalomkostnadspålägg. 

Som framgår av nedanstående tabell är det framförallt 

omsorgsnämnden som stort avvikit från budget. Omsorgsnämndens 

avvikelse kompenseras till viss del av ökade 

intäkter. Antalet tillsvidareanställda totalt har, som 

framgår av särskild personalredovisning, ökat under året i 

förhållande till 2002. Däremot har antalet tidsbegränsade 

anställningar minskat under 2003. 

Nämnd/styrelse Budget Bokslut Avvikelse 

Kommunstyrelsen 32 826 33 085 -259 

Teknisk nämnd 53 652 53 630 22 

Samhällsbyggnadsnämnd 7 374 7 526 -152 

Kultur- och fritidsnämnd 15 849 16 113 -264 

Omsorgsnämnd 210 658 222 571 -11 913 

Individ- och familjenämnd 31 971 31 065 906 

Barn- och utbildn.nämnd 216 443 218 114 -1 671 

VA-verksamhet 4 770 4 042 728 

Renhållningsverksamhet 1 917 2 131 -214 

Summa personalkostn. 575 460 588 277 -12 817 

Under året har flera personalsatsningar genomförts, bl a: 

• Medverkan i Rekrytering Syds ledarutvecklingsprogram 

• Gemensam kommunfest 

• Framtagande av ledarpolicy 

• Utbildning i ekonomi 

• Olika utbildningsinsatser inom PA-området 

• Friskvårdspolicy 

• Fortsatt skattefri tandvård för anställda, vilken 

dessvärre tvingats upphöra vid årsskiftet på grund av 

ändrade centrala förutsättningar. 

12 

Investeringar 

Nettoinvesteringarna under 2003 uppgår till 26,1 Mkr. 

Investeringsprogrammet för 2003 uppgick i budget till 

drygt 38 Mkr. Den i förhållande till budget lägre 

investeringstakten beror framförallt på senareläggning av 

vissa investeringar inom VA-verksamheten. 

Samhällsbyggnadsnämndens överskridande beror på att 

vissa kostnader för bostadsanpassning har blivit investeringar. 

Kultur- fritidsnämndens avvikelse beror på högre 

kostnader än budget för byte av hockeysarg. 

Nämnd/styrelse Budget Bokslut Avvikelse 

Nettoutgift Nettoutgift 

Kommunstyrelsen 1 870 1 812 58 

Teknisk nämnd 17 550 16 315 1 235 

Samhällsbyggnadsnämnd 265 344 -79 

Kultur- och fritidsnämnd 1 298 1 399 -102 

Omsorgsnämnd 1 100 788 312 

Individ- och familjenämnd 250 255 -5 

Barn- och utbildn.nämnd 3 200 2 798 402 

VA-verksamhet 12 298 2 114 10 184 

Renhållningsverksamhet 350 350 0 

Summa 38 180 26 176 12 005 

Bland investeringarna 2003 kan nämnas: 

• Ombyggnationer utbildningslokaler 4,3 Mkr 

• Utbyggnad infrastruktur IT 0,6 Mkr 

• Broombyggnad Tunnelgatan 1,0 Mkr 

• Va-ledningar 1,6 Mkr 

• Detaljplan Tallen-Transtorpvägen 2,3 Mkr 

• Stora Nygatan Relining 0,9 Mkr 

• Byte glasugn 0,7 Mkr 

Avskrivningar 

Avskrivningarna uppgår under året till 42,0 Mkr och 

beror dels på ordinarie avskrivningar med 39,5 Mkr, dels 

på grund av extra nedskrivningar av vissa anläggningar 

inom tekniska nämndens verksamhetsområde med 2,5 

Mkr. 

Skatter och statsbidrag 

Skatteintäkterna ökade med 17,2 Mkr mot 2002. Jämfört 

med budget var det en försämring med 4,1 Mkr. De 

generella statsbidragen ökade med 10,4 Mkr mot 2002. 

Jämfört med budget var det en ökning på 4,0 Mkr. 

Förändringen på skatteintäkterna och statsbidragen 

berodde framförallt på negativ slutavräkning för skatteintäkter 

2002 och prognos för 2003 samt högre statsbidrag 

tack vare generellt sysselsättningsstöd och särskilt 

anställningsstöd.

Finansiering 

Finansnettot på –0,2 Mkr innebär en förbättring gentemot 

förra året på drygt 8,5 Mkr. Förbättringen beror framförallt 

på återvunna värden av pensionsmedel inom KLP 

AB. Kommunens likvida medel visar vid årsskiftet 18,0 

Mkr. Medelsaldot för året har varit 23,6 Mkr. 

Det allmänna ränteläget har medfört att räntekostnaderna 

fortsatt varit låga. I början av 2003 upptogs nytt lån på 

15,0 Mkr för fullgörande av borgensåtagande enligt 

beslut från 2002. 

Ränteutvecklingen har under de senaste åren gynnat 

kommunen. En kontokredit finns tillgänglig för att säkra 

behovet av likvida medel. 

Upplåning – långfristiga skulder 

Kommunen har som övergripande finansiellt mål att 

minska den totala låneskulden. Ett annat finansiellt mål år 

att ej ha någon nyupplåning. Om kommunen ej drabbats 

av borgensåtagande i samband med konkurs i två 

bostadsrättsföreningar under 2002 hade bägge målen 

kunnat bli uppfyllda under 2003. Nu uppfylldes enbart 

målet att minska den totala låneskulden. Kommunens 

upplåning har traditionellt varit ganska försiktig. Budget 

och plan för 2004 – 2006 visar på betydande ökning av 

investeringarna. Investeringarna kommer att överskrida 

avskrivningarna.Under 2003 har långfrisiga skulderna 

minskat med 6,5 Mkr trots nyupplåningen. De långfristiga 

lånen har under senare år varit följande: 

Låneskulden Mkr 1999 2000 2001 2002 2003 

291,2 267,7 247,3 232,7 226,2 

Soliditet 

Soliditeten d v s de totala tillgångarna i relation till det 

egna kapitalet har förändrats på följande sätt: 

Soliditeten presenteras både inkl och exkl pensionsskulden. 

Fr o m1998 redovisas tidigare pensionsskuld 

som ansvarsförbindelse och enbart nyintjänad skuldökning 

bokförs som avsättning i balansräkningen. 

Kommunen har beslutat att hela den individuella delen av 

intjänad pension ska utbetalas till den anställde. Detta 

innebär att avsättningen till pensioner blir förhållandevis 

liten. Soliditeten har förbättrats under 2003 framförallt 

genom försäljningen av Nybro Elnät AB. 

Soliditet i procent 1999 2000 2001 2002 2003 

Exkl p-skuld 39 34 41 38 43 

Inkl p-skuld -2 -9 -5 -10 -6 

Borgensåtaganden 

Kommunens borgensåtaganden uppgick vid 2003 års 

utgång till 276 Mkr. Av detta belopp avser 265 Mkr 

borgen till egna bolag. Inga borgensåtagande behövde 

uppfyllas under 2002. 

Risken för uppfyllanden av borgensåtaganden under 

kommande år bedöms vara i storleksordning 0,1-0,4 Mkr 

om inget speciellt inträffar. 

13 

Placering av pensionsmedel 

Tillgångsslag Marknadsvärde 

Aktier 13 897 tkr 

Räntebärande 11 526 tkr 

Marknadsvärde placerade pensionsmedel 

2003-12-31 25 423 tkr 

Medlen klassificeras som omsättningstillgångar. 

Värdering sker efter lägsta värdets princip. I förhållande 

till 2002 har värdet ökat med 3,9 Mkr. Marknadsvärdet 

överensstämmer i stort med anskaffningsvärdet som 

uppgår till 25 Mkr. 

Kommunen äger andel i KLP:s förvaltning. Kommunens 

andel är 3,57 %. 

Framtiden - Ekonomi i balans 

I likhet med många andra kommuner har vi problem med 

att en stor del av resurserna går till den löpande verksamheten. 

Under 2003 var nettokostnadsandelen 84,2 procent, 

det vill säga verksamhetens nettokostnader exklusive 

avskrivningar och intjänade pensioner (inklusive 

löneskatt) i förhållande till skatteintäkterna och generella 

statsbidragen, vilket var en förbättring mot föregående år 

med 9,3 procent. Men om realisationsvinsten frånräknas 

blir nettokostnadsandelen 93,1 % vilket endast är 0,4 % 

bättre än föregående år. 

För att uppnå en starkare ekonomi är den allt överskuggande 

uppgiften att åter får balans i ekonomin detta kan 

endast åstadkommas om verksamhetens kostnader 

anpassas efter de ekonomiska ramarna och investeringsnivån 

hålls på tillräckligt låg nivå. Investeringarna måste 

anpassas till egen möjlig självfinansiering för att minska 

räntor och amorteringar. Nuvarande investeringsplan för 

2004 och 2005 bygger på förutsättningen att nyupplåning 

sker med 19 Mkr respektive år. 

På resurssidan är skattevägen i princip stängd. 

Skatteutjämningssystemet är under förändring, visst 

tillskott kan tillkomma på sikt. Positivt är beslut om 

utjämning av kostnader för LSS-verksamheten. Beslutet 

innebär ökade intäkter. 

Personalkostnadsökningarna i kommande avtal har stor 

betydelse för utvecklingen av den kommunala ekonomin . 

För att uppnå balans i ekonomien kommer följaktligen en 

fortsatt hård prioritering att krävas. Om inte 2004 års 

budget, som är balanserad, kan hållas blir nya besparingar 

nödvändiga för att anpassa verksamheten. För perioden 

2005-2007 måste ansträngningarna fortsätta för att på 

olika sätt behålla en balanserad ekonomi.

Bra livsmiljö 

Som en bilaga till årsredovisningen redovisas Grönt 

bokslut. Det Gröna bokslutet har redovisats sedan 1997 

och är ett resultat av kommunens miljöprogram. Bokslutet 

försöker beskriva resultatet av några åtgärder som kan 

leda till en bättre miljö. 

Det gröna bokslutet visar bl a att: 

• Den totala mängden avfall minskar och att återvinningen 

ökar. 

• Hushållsavfallet har minskat med ca 25 % sedan 

viktbaserad hushållstaxa infördes. Hushållsavfallet 

skickas till Linköping för förbränning. 

• Hushållens grovavfall sorteras numera i brännbart och 

deponi på samtliga återvinningscentraler. 

• Under år 2002 levererades lite mindre olja till Nybros 

invånare och företag sett ur ett tioårs perspektiv. 

Dock ökade mängden bensin jämfört med året innan. 

• Kommunens förvaltningar och bolag har ytterligare 

minskat andelen icke förnyelsebar energi från en 

redan låg nivå. År 2003 var andelen fossila bränslen 

och kärnkraftsel 18 %. 

• Det är fler och fler fastighetsägare som kontrollerar 

radonhalten i sina hus. Tack vare statligt bidrag 

åtgärdar många fastighetsägare sina hus för att sänka 

värdet. Från 1 januari 2003 lämnas bidrag för att 

sänka halten till 200 Bq/m 3 luft jämfört med tidigare 

400 Bq/m 3 luft. 

• Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter att 

sjunka jämfört med för några år sedan. 

• Samtliga kontroller av den mikrobiologiska kvalitén 

på utgående dricksvattnet från Gårdsryd har varit 

utan anmärkning. 

• Samtliga kalkade sjöar som kontrolleras klarar de 

uppsatta målen. 

• Antalet miljöcertifierade företag har ökat från 9 till 11 

företag. 

• Arealen skyddad skogsmark har ökat kraftigt p g a de 

kommunala reservat som bildats under 2003. 

14 

Demokrati 

Kommunfullmäktiges politiska sammansättning för 

mandatperioden 2003 – 2006 är följande: 

Arbetarpartiet – Socialdemokraterna 21 

Centerpartiet 11 

Moderata Samlingspartiet 5 

Folkpartiet Liberalerna 2 

Vänsterpartiet 4 

Kristdemokraterna 4 

Sveriges Pensionärers Intresseparti 2 

49 

Från och med 2003 gäller en ny förvaltningsorganisation 

för Nybro kommun som innebär att räddningstjänsten 

ingår i kommunstyrelsens ansvarsområde.

Resultaträkning kommunen 

Specifikation Not Bokslut Bokslut 

nr 2003 2002 

Verksamhetens intäkter 253 043 189 428 

Verksamhetens kostnader -853 180 -830 032 

Nyintjänade pensioner -15 407 -15 460 

Av- och nedskrivningar -42 020 -50 102 

VERKSAMHETENS 

NETTOKOSTNAD -657 564 -706 166 

Skatteintäkter 1 541 311 524 145 

Generella statsbidrag 2 171 496 161 100 

Finansiella intäkter 3 11 150 4 253 

Finansiella kostnader 4 -11 372 -12 783 

Nedskrivning pensionsmedel 0 -5 510 

RESULTAT EFTER SKATTE- 

INTÄKTER OCH 

FINANSNETTO A 55 021 -34 961 

Extraordinära intäkter 0 0 

Extraordinära kostnader 0 0 

FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 55 021 -34 961 

15 

Balansräkning kommunen 


nr 2003 2002 

TILLGÅNGAR 


Materiella anläggningstillgångar 

Fastigheter och anläggningar 5 468 674 487 243 

Maskiner och inventarier 6 45 284 48 658 

Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier, andelar, reversfordringar 7 65 917 22 242 

Summa anläggningstillgångar 579 875 558 143 

Omsättningstillgångar 

Förråd 8 1 486 1 354 

Fakturafordringar 10 247 9 585 

Övriga kortfristiga fordringar 9 19 413 18 365 

Interimsfordringar 10 34 459 41 328 

Placerade pensionsmedel 11 24 166 20 928 

Likvida medel 12 29 841 19 052 

Summa omsättningstillgångar 119 612 110 612 

SUMMA TILLGÅNGAR 699 487 668 755 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER 

Eget kapital 

Eget kapital 13 255 944 292 596 

Justerat för skaderegleringsfond -7 846 -1 691 

Årets resultat 55 021 -34 961 

Summa eget kapital 303 119 255 944 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 14 13 353 11 885 

Summa avsättningar 13 353 11 885 

Skulder 

Långfristiga skulder 15 226 200 232 764 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 28 317 24 409 

Kortfristig pensionsskuld 15 407 15 460 

Övriga kortfristiga skulder 16 47 080 41 619 

Interimsskulder 17 66 011 86 674 

Summa skulder 383 015 400 926 

SUMMA SKULDER OCH 

EGET KAPITAL 699 487 668 755 

Pensionsförpliktelser 346 902 329 241 

Ansvars- och borgensförbindelser 18 275 897 250 985

Kassaflödesanalys 


nr 2003 2 002 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Resultat efter finansiella poster 55 021 -34 961 

Just. för poster som inte ingår i kassaflödet 35 642 50 257 

Kassaflöde från den löpande 

verksamheten före förändringar 

av rörelsekapital 19 90 663 15 296 

Kassaflöde från förändringar i 

rörelsekapitalet 

Ökning(-)Minskning(+) av förråd -132 -24 

Ökning(-)Minskning(+) av 

kortfristiga fordringar 1 920 3 110 

Ökning(+)Minskning(-) av 

kortfristiga skulder -11 347 11 619 

KASSAFLÖDE FRÅN DEN 

LÖPANDE VERKSAMHETEN 81 104 30 001 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Förvärv av matr. anl.tillgångar 20 -26 495 -30 379 

Försäljn. av matr. anl.tillgångar 21 6 419 1 202 

Förvärv av fin. anl.tillgångar 22 -9 400 0 

Försäljning av fin. anl.tillgångar 23 15 800 0 

KASSAFLÖDE FRÅN 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN -13 676 -29 177 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Amortering av låneskuld -23 473 -14 553 

Nyupplåning 16 909 0 

Amortering av lånefordringar 525 497 

Nyutlåning -50 600 0 

KASSAFLÖDE FRÅN 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -56 639 -14 056 

SUMMA KASSAFLÖDE 10 789 -13 232 

Likvida medel vid årets början 19 052 32 284 

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 29 841 19 052 

16 

Nothänvisningar 

(tkr) 2003 2002 

Not 1: Skatteintäkter 

kommunalskatt 538 461 520 633 

mellankommunal utjämning 2 850 3 512 

Summa skatteintäkter 541 311 524 145 

Not 2: Generella statsbidrag 

skatteutjämningsbidrag m m 80 691 136 465 

inbetalning till mervärdeskattekonto 0 -48 891 

inkomstutjämning 86 127 74 505 

införandeavdrag -4 000 -3 979 

sysselsättningsstöd 8 678 3 000 

Summa generella statsbidrag 171 496 161 100 

Not 3: Finansiella intäkter 

räntor på rörliga & utlånade medel 1 678 1 461 

avkastning från egna bolag 2 510 1 510 

utdelning på aktier och andelar 298 334 

valutakursvinster 449 0 

återvunna värden KLP 4 149 0 

övriga finansiella intäkter 2 066 948 

Summa finansiella intäkter 11 150 4 253 

Not 4: Finansiella kostnader 

räntor på anläggningslån 10 690 12 153 

övriga kostnadsräntor 7 50 

valutakursförluster 433 580 

övriga finansiella kostnader 242 0 

Summa finansiella kostnader 11 372 12 783 

Not 5: Fastigheter och anläggningar 

lantegendomar och markreserv 

ingående värde 12 095 12 572 

förvärv/investeringsprojekt 264 213 

försäljningar -212 -633 

avskrivningar -57 -57 

utgående värde 12 090 12 095 

exploateringsmark 



försäljningar -228 -470 


bostads-, affärs- och industrihus 



försäljning 0 100 

avskrivningar -2 814 -3 095 

nedskrivningar -1 600 -7 663 


verksamhetsfastigheter 


förvärv/investeringsprojekt 5 154 14 354 

försäljningar -6 065 0 


nedskrivningar -810 -3 337 


fastigheter och anläggningar för affärsverksamhet 




utgående värde 86 017 87 581

2003 2002 

gator, parker m m 





idrottsanläggningar 





Summa fastigheter och anläggningar 



försäljningar -6 505 -1 202 

av- och nedskrivningar 29 303 -37 945 


Not 6: Maskiner och inventarier 

arbetsmaskiner 

ingående värde 975 1 250 



utgående värde 674 975 

transportmedel 


förvärv/investeringsprojekt 1 144 412 



inventarier 




nedskrivningar -90 0 

utgående värde 

konstverk och samlingar 

40 242 44 108 




Summa maskiner och inventarier 




nedskrivningar -90 0 


Not 7: Aktier, andelar reversfordringar 

aktier och andelar i dotterföretag 10 000 16 400 

övriga aktier och andelar 445 445 

bostadsrätter 34 34 

utlämnade lån 55 437 5 363 

Summa långfristiga fordringar 65 916 22 242 

Not 8: Förråd 

kontorsmaterielförråd 337 251 

gatuförråd 1 149 1 103 

Summa förråd 1 486 1 354 

Not 9: Övriga kortfristiga fordringar 

statsbidragsfordringar 4 700 4 365 

fordringar på koncernbolag 6 686 8 832 

mervärdeskatt och kommunmoms 6 108 2 848 

övriga avräkningar 1 919 2 320 

Summa kortfristiga fordringar 19 413 18 365 

17 

2003 2002 

Not 10: Interimsfordringar 

förutbetalda driftskostnader 22 886 17 226 

förutbetalda skatter 1 470 0 

upplupna driftsintäkter 6 793 4 327 

upplupna ränteintäkter 403 401 

upplupna skatteintäkter 2 907 19 374 

Summa interimsfordringar 34 459 41 328 

Not 11: Placeringar av pensionsmedel via KLP 

aktier och andelar* 15 338 16 560 

räntebärande värdepapper** 10 269 9 905 

nedskrivning kortfristiga placeringar -1 441 -5 537 

Summa placerade pensionsmedel 24 166 20 928 

*) marknadsvärdet på aktier och andelar är 13 897 (11 041) tkr 

**) marknadsvärdet på räntebärande värdepapper är 11 526 (10 456)tkr 

Not 12: Likvida medel 

kassa 48 59 

postgiro 5 758 5 343 

bank 23 266 13 609 

därav: 

Kommunen 22 680 21 768 

Nybro Bostads AB 413 -3 801 

Nybro Industrifastigheter AB -184 -950 

Nybro Elnät AB -301 -2 100 

Nybro Energi AB 658 -1 308 

Kalmar Läns Pensionsbolag 769 41 

Summa likvida medel 29 841 19 052 

Not 13: Eget kapital 

ingående eget kapital 255 944 292 596 

justering för skaderegleringsfond -7 846 -1 691 

årets resultat 55 021 -34 961 

303 119 255 944 

Not 14: Avsättningar för pension 

garanti- och visstidspensioner 10 746 9 564 

beräknad löneskatt 2 607 2 321 

Summa avsättningar för pension 13 353 11 885 

Not 15: Långfristiga skulder 

långfristiga lån i svenska kronor 220 248 225 874 

långfristiga lån i utländsk valuta 

(nom värde 5,0 mkr) 5 952 6 890 

Summa långfristiga skulder 226 200 232 764 

Not 16: Kortfristiga skulder 

avräkning skaderegleringsfond 1 696 1 691 

resultatreglering vatten och avlopp 7 008 0 

resultatreglering renhållning 3 840 0 

avräkning med koncernföretag 1 663 19 

avräkning med skolverket 1 687 2 921 

avräkning kalkningsverksamhet 1 394 1600 

avräkning lokalt investeringsprogram 797 969 

mervärdesskatt 1 733 1 605 

källskatt 10 590 9 990 

amorteringar på långfristiga lån 13 396 14 752 

övriga kortfristiga skulder 3 276 8 072 

Summa kortfristiga skulder 47 080 41 619 

Not 17: Interimsskulder 

upplupna driftskostnader 1 575 22 356 

(därav borgensåtagande 2002, 17 972 tkr) 

upplupna räntekostnader 970 1 203 

upplupna semesterlöner mm 44 919 42 754 

upplupna sociala avgifter 11 229 10 540 

upplupna skatter 0 3 620 

förutbetalda driftsintäkter 5 898 4 558 

förutbetalda hyror 1 420 1 643 

Summa interimsskulder 66 011 86 674

2003 2002 

Not 18: Ansvars- och borgensförbindelser 

kommunala företag 

borgen och förlustansvar avseende 

265 117 239 500 

egnahem och småhus 7 281 7 985 

övrig borgen och förpliktelser 3 500 3 500 

Summa ansvars- och borgensförbindelser 275 898 250 985 

Not 19: Justerat resultat 

resultat efter skatteintäkter o finansnetto 55 021 -34 961 

ändrad redovisning resultatregleringsfonder -7 846 0 

av- och nedskrivningar matr anl.tillgångar 42 020 50 102 

av- och nedskrivningar finans. anl.tillgångar 0 371 

ökad/minskad avsättning pension 1 468 -216 

Summa justerat resultat 90 663 15 296 

Not 20: Förvärv av materiella anläggningstillgångar 

Investeringsprojekt 26 176 24 162 

Fabriken 6 Gårdsryd 4:5 66 164 

Överstatorp Almen 1 205 6 000 

Bil 44 0 

Markregleringar 4 53 

Summa förvärv av matr anl.tillgångar 26 495 30 379 

Not 21: Försäljning av materiella anläggningstillgångar 

Transtorp 1:32 Rismåla 2:3 del av 161 183 

Alsjö 1:21 Fabriken 6 35 300 

Tikaskruv 9:8 Björnen 4 30 105 

Almen 1 Tikaskruv 1:4 6 000 45 

Bjällingsmåla 1:5 0 100 

Exploateringsmark m m 193 469 

Summa försålda matr anl.tillgångar 6 419 1 202 

Not 22: Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 

Nyemission Nybro Industrifastigheter AB 9 400 0 

Summa förvärv fin anl.tillgångar 9 400 0 

Not 23: Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 

Aktier Nybro Elnät AB 13 000 0 

Aktier Nybro Bostads AB 2 800 0 

Summa försäljning av fin anl.tillgångar 15 800 0 

Not A: Balanskravet 

Årets resultat enligt resultaträkningen 55 021 -34 961 

Synnerliga skäl enligt KL 8 kap 5§ 

Tillägg: Upp/nedskrivning pensionsmedel -4 149 3 207 

Tillägg: Engångsnedskrivning anl.tillgångar 2 500 11 000 

Tillägg: Borgensinfriande 0 18 226 

Avdrag: Realisationsvinst -48 720 0 

Avdrag: Föregående års negativa balanskrav -2 528 0 

Justerat resultat enligt balanskravet i 

kommunal redovisningslag 2 124 -2 528 

18 

Redovisningsprinciper 

Leverantörsfakturor 

inkomna efter årsskiftet, men hänförbara till redovisningsåret 

samt upplupna räntor har kostnadsbokförts och 

belastar årets redovisning. 

Utställda fakturor 

efter årsskiftet, men hänförbara till redovisningsåret har 

fordringsförts och tillgodogjorts årets redovisning. 

De anställdas fordran 

på kommunen i form av sparade semesterdagar redovisas 

i balansräkningen som en kortfristig skuld. Ökningen 

under året ingår i verksamhetens kostnader. 

Stats- och landstingsbidrag 

hänförbara till redovisningsåret men ännu ej influtna, har 

fordringsförts. 

Sociala avgifter 

har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg 

i samband med löneredovisningen. Arvodesanställda, 

förtroendemän m fl 32,82 %. Anställda med 

kommunal kompletteringspension 39,49 %. 


har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet 

(utgiften minus eventuella investeringsbidrag) med 

avdrag för avskrivningar. 

Avskrivningar 

består av linjär avskrivning, det vill säga lika stora belopp 

varje år beräknat på objektens anskaffningsvärden. 

Placerade pensionsmedel 

redovisas i balansräkningen som en kortfristig tillgång. 

Amorteringar 

på långfristiga lån som förfaller till betalning under 2003, 

redovisas som kortfristig skuld. 

Eget kapital 

Koncernen redovisar obeskattade reserver som eget 

kapital. 

Placerade pensionsmedel via KLP 

Från 1998 har införts en kommunal redovisningslag. 

Lagen klassificerar placerade pensionsmedel som omsättningstillgång. 

Redan i bokslut 1997 klassificerades 

medlen som omsättningstillgång. Värdering ska ske efter 

lägsta värdets princip.

Personalstruktur 

Antal anställda november 2003* 

Förvaltning Tillsvidare- Tidsbegränsat 

anställda anställda 

2003 2002 2003 2002 

Kommunstyrelse * 70 47 4 1 

Teknisk förvaltning 212 210 18 22 

Kultur- och fritidsförvaltning 48 45 4 10 

Barn - och utbildningsförv. 678 648 125 157 

Omsorgsförvaltning 746 718 121 109 

Individ - och familjeförv. 55 56 16 10 

Samhällsbyggnadsförv. 20 44 3 6 

TOTAL 1 829 1 768 291 315 

*Antalet anställda förändras hela tiden under året. Sammanställningen 

beskriver en ögonblicksbild av antalet tillsvidare- och tidsbegränsat 

anställda (månadsavlönade) enl. Allmänna Bestämmelser, sådan den såg 

ut vid mättidpunkten i november respektive år. 

*Räddningstjänsten tillhör fr o m 2003 Kommunstyrelsekontoret i st f 

Samhällsbyggnadskontoret. 

Antalet tillsvidareanställda var i november 61 fler än vid 

motsvarande tidpunkt 2002. Antalet visstidsanställda har 

minskat med 24 anställda. Dessutom tillkommer övriga 

avtal, såsom BEA (beredskapsanställda), PAN (personliga 

assistenter) och BMD (deltidsanställda brandmän). 

Timavlönade 

Förutom tillsvidareanställda och månadsavlönade vikarier 

tillkommer nära tusen timavlönade vikarier. Antalet 

utförda timmar varierar under året, och motsvarade ca 

123 årsarbeten, vilket är en ökning med 6 åa jämfört med 

2002. 

Störst andel timavlönade finns inom Omsorgskontoret, ca 

91 årsarbeten, (ökning med ca 6 åa jämfört med 2002), 

varav ca 48 årsarbeten avser intermittentanställda och 

resten är bl a semestervikariat. Barn- och utbildningskontoret 

står för ca 14 timavlönade årsarbeten (minskning 

med ca 2 årsarbeten). 

Åldersfördelning av män och kvinnor 

350 

300 

250 

200 

Antal anställda 

150 

100 

50 

0 

-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60- 

År 

män kvinnor 

Cirka 42 % av de anställda är över 50 år ( 40 % jmf 

2002). Genomsnittlig ålder för en kommunanställd är 

45,8 år (kvinnor 45,8 och män 46), vilket är i stort sett 

oförändrat sedan föregående år. 

Under åren 1993-2000 ökade genomsnittsåldern med 3 år. 

Personalredovisning 2003 

19 

Antal anställda*, uppdelat på 

personalkategori 

1000 

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Vård/Om sorg Adm inistration Teknik Fritid/Kultur Förskola Skolpersonal 

Män Kvinnor 

* 

Med anställd avses här tillsvidare- och tidsbegränsat anställda >3 

månader (månadsavlönad enl AB) 

Sysselsättningsgrad 

Andel hel-/deltidsanställda, tillsvidareanställda 

Män Kvinnor 

Heltid Deltid 

Cirka 80% av de tillsvidareanställda i kommunen är 

kvinnor. 1993 var 48% av kvinnorna anställda på heltid. 

2003 var motsvarande siffra 55%, (2000 53%). 

Av männen är 88,7% anställda på heltid, (2000 89,5%). 

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda 

är ungefär som de senaste två åren och var i 

november 89,9%, (kvinnor 88,2%, män 96,6%). 

1993 var den genomsnittliga sysselsättningsgraden 

80,71%.

medellön 

män 

Medellöner och andel kvinnor-män i de största yrkena, november 2003 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 

medellön 

kvinnor 

31178 

22775 

24885 

skolledare 

lärare 4-9 

27914 

21024 

22643 

lärare särskola/sp 

22791 

21563 

23053 

yrkeslärare, gymn 

lärare 1-7 

22868 

21591 

21803 

gymnasielärare 

20950 

18347 

18410 

sjuksköterska 

förskollärare 

fritidspedagog 

21181 

18785 

18203 

0 

16864 

17158 

skolassistent 

brandman 

undersköterska 

17488 

0 

17128 

0 

16650 

17178 

barnskötare 

kokerska 

vaktmästare 

16418 

16339 

16865 

20 

16363 

16650 

0 

vårdare 

vårdbiträde 

dagbarnvårdare 

16547 

16572 

15995 

köksbiträde 

0 

16727 

0 

personlig ass 

städare andel kvinnor, % andel män, % 

15932 

16402 

15654

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaroutveckling 1989-2003, dagar per anställd. 

20 

15 

Dagar 1020 

20,00 

18 

15,1 15,2 15,1 16,9 16,5 

12,8 

10,2 9,6 9,57 10,35 11,1 11,5 12,4 

5 

0 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

Dagar 

I de uppgifter om antalet sjukdagar som redovisas, är 

hänsyn tagen till dels genomsnittlig sysselsättningsgrad, 

dels till omfattningen av sjukdagarna. Det innebär att de 

sjukdagar som redovisas är heltidssjukdagar och arbetsdagar. 

Sjukfrånvaron minskar något 

Ca 7,65% av arbetstiden bortfaller p.g.a. sjukfrånvaro, 

jämfört med 7,7% för 2002 (7,2% 2001, 5,9% 2000). Om 

frånvaron räknas utan hänsyn till sysselsättningsgrad eller 

omfattning hamnar kommunen på ca 23,9 sjukdagar/ 

anställd. 

I fråga om sjukfrånvaron är det viktigt att ha några 

aspekter i åtanke. Det är långtidssjukfrånvaron som slår 

igenom i statistiken på så sätt att den drar upp antalet 

sjukdagar. En stor del av de anställda – 46,5% - har inga 

sjuktillfällen under året. Antalet sjukdagar ökar med 

åldern. Sjukfrånvaron varierar mellan olika yrkeskategorier 

beroende på bl a ålderssammansättning och 

arbetets art. 

Sjukdagar/anställd, månadsavlönade män – kvinnor 

Hänsyn tagen till omfattning på sjukdagen men ej till den 

anställdes sysselsättningsgrad. 

25 

20 

15 

Dagar 

10 

5 

0 

Män Kvinnor Samtliga 

Total Lång Kor t 

21 

Sjukarbetsdagar/förvaltning 

Förv Dag 1-21 Dag 22- Dgr Totalt Sjukdgr/anst. 

2003 2002 2003 2002 2003 2002 2003 2002 

Ksk 180 118 424 164 604 282 8,2 5,9 

Tkn 1 114 1 068 3 392 4 017 4 506 5 085 19,6 21,9 

Kfn 172 213 302 542 474 755 9,1 13,7 

But 3 280 3 552 8 336 8 003 11 617 11 555 14,4 14,4 

Oms 3 389 3 536 18 464 18 126 21 853 21 662 25,2 26,2 

Inf 269 245 1 093 763 1 363 1 008 19,2 15,3 

Sbn 88 227 34 387 123 614 5,3 12,3 

Total 8 493 8 957 32 046 32 002 40 540 40 961 19,1 19,7 

Fr o m 2003 tillhör Räddningstjänsten Kommunstyrelsekontoret i st f 

Samhällsbyggnadskontoret. 

Kostnaderna för utbetald sjuklön minskar, trots 

förlängd sjuklöneperiod 

Under 2003 har sjuklön enligt Sjuklönelagen kostat 

kommunen drygt 5,7 miljoner kronor inkl. personalomkostnader. 

Detta är en minskning med 4,5% jämfört 

med 2002, trots det utökade arbetsgivaransvaret till 21 

dagar fr o m 20030701 mot tidigare 14 dagar. 

Enligt avtal utbetalas sjuklön från 22:a dagen, vilket 

kostade kommunen 665 246 kronor, (minskat ca 16%). 

Kostnaderna för totalt utbetald sjuklön uppgick till 6,4 

milj att jämföra med 6,8 milj för 2002 (6,1 milj 2001). 

Det är den kortare frånvaron som minskar medan frånvaro 

fr.o.m. dag 91 fortsätter att öka, men nu endast med 

ca 6%, (24% ökning 2002, 50% ökning 2001). 

Hälsonyckeltal enligt lag 

Riksdagen har beslutat om obligatorisk redovisning av de 

anställdas sjukfrånvaro. Redovisningen omfattar samtliga 

arbetstagare oavsett anställningsform, d v s även ”springvikarier”, 

timavlönade feriearbetande mm. 

Uppgifterna anges i procent av ”tillgänglig ordinarie 

arbetstid”. Med detta avses den ordinarie arbetstiden 

enligt anställningsavtalet, med hänsyn tagen till frånvaro 

utan lön, t e x tjänstledigheter, föräldraledigheter eller 

övrig frånvaro utan lön. 

Den totala sjukfrånvaron då begreppet ”tillgänglig 

ordinarie arbetstid” tillämpas, uppgår till ca 8%. Av den 

totala sjukfrånvaron utgör långtidssjukfrånvaro >60 dagar 

76%.

Hälsotal per åldersgrupp, andel sjuk i % av ”tillgänglig 

ordinarie arbetstid” 

Åldersgrupp Kvinnor Män Total % sjuk 

29 år och yngre 3,2 3,4 3,2 % 

30 – 49 år 7,4 3,2 6,5 % 

50 år och äldre 12,4 7,6 11,2 % 

3 000 000 

2 500 000 

2 000 000 

1 500 000 

1 000 000 

500 000 

0 

Hälsotal per kön 

Kvinnor 8,9% sjuk Män 5,1% sjuk 

Tillgänglig ordinarie arbetstid Sjuktimmar av tillgänglig ord.arb.tid 

Antal arbetsskadeanmälningar 

1999 2000 2001 2002 2003 

Anmälningar 46 54 57 82 66 

Frekvens 1 23,1 27,3 28,3 39,5 31,1 

Antal anställda 2 1994 1976 2017 2076 2120 

1 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

1999 2000 2001 2002 2003 

Antalet anmälningar x 1000 

antal anställda 

Frek vens 

Fr och med 2003 antal anställda tillsvidare + visstid vid mättillfället i 

november resp. år. 

2 Det genomsnittliga antalet anställda under året. Från och med 2003 

antal anställda tillsvidare + visstid i november resp. år. 

Kommentarer Arbetsskadeanmälningar 

Totalt har 15 män och 51 kvinnor anmält arbetsskada 

2003. Av männens anmälda skador ledde 40% till någon 

form av sjukskrivning medan 41,2% av kvinnornas 

anmälningar följdes av sjukskrivning. Av årets 66 anmälningar 

har totalt 27 följts av en kortare eller längre 

sjukskrivning, (jmf 35 av 82 för 2002). 

22 

Fall och halkolyckor är de vanligaste orsakerna till 

anmälan från kvinnor under 2003. Följt av händelser där 

man skadats av annan person samt fysisk överbelastning. 

Vad gäller skada av annan person samt fysisk överbelastning 

handlar det främst om anmälningar från Omsorgsförvaltningen. 

De flesta anmälningar från män handlar också om skada 

från en annan person. Följt av fallolyckor. För såväl 

kvinnor som män har det totala antalet anmälningar om 

skador från annan person under året uppgått till 20 

stycken. I 2 fall har dessa anmälningar följts av sjukskrivning. 

Det är främst inom personlig assistans som dessa 

incidenter inträffat. 

I Kalmar län har rapporterats om ökande anmälningar om 

arbetsskador. Vi kan därför känna viss tillförsikt då vi 

konstaterar att antalet anmälningar sjunkit hos oss, samt 

att färre ärenden än föregående år har föranlett sjukfrånvaro, 

40,9% 2003, jämfört med 42,7% 2002. 

En beräkning utifrån antalet anmälningar i förhållande till 

antal anställda på förvaltningarna har givit följande 

index 1 : 

Förvaltning Index Föranlett sjukskrivning 

Teknisk förvaltning 47,83 21,74 

Omsorgsförvaltning 47,29 14,99 

Samhällsbyggnadsförv. 0 0 

Kommunstyrelse 13,51 13,51 

Barn och utbildningsförv. 16,19 9,96 

Individ och familjförv. 0 0 

Kultur och fritidsförv. 0 0 

Ovanstående tabell visar att Tekniska kontoret har det 

största antalet anmälningar i förhållande till antalet 

årsarbetare. Förvaltningen har även flest arbetsskadetillfällen 

som föranlett sjukskrivning. Även inom 

Omsorgsförvaltningen har ett större antal anmälningar 

gjorts. Det handlar dock främst om anmälningar som inte 

följts av sjukskrivning. Värt att notera är att såväl 

Samhällsbyggnadskontoret, Individ och familj samt 

Kultur och fritidsförvaltningen ej rapporterat anmälningar 

2003. 

1 

Antalet anmälningar x 1000 

antal anställda 

Antal anställda november 2003 tillsvidare + visstid

Rehabilitering 

Antalet rehabiliteringsärenden, dvs. långtidssjukskrivna 

med mer en 4 veckors pågående hel- eller deltidssjukskrivning 

fördelade sig mellan förvaltningarna enligt 

nedanstående tabell för 2003: 

Tabellen visar hur stor del av den egna tillsvidareanställda 

personalen som varit aktuella för rehabiliteringsåtgärder 

vid mättillfällena: 

Per förvaltning och procent av egen population 2003 

Förvaltning Jan April JuliOktober 

Omsorgsförvaltningen 11,6% 12,9 % 13,4% 11,8% 

Barn- och utbildningsförvaltning 4,5% 6,8% 5,7% 6,7% 

Teknisk förvaltning 6,5% 8,3% 5,2% 7,8% 

Individ och familjeförvaltning 9,9% 9,9% 12,7% 11,3% 

Samhällsbyggnadssförvaltning 4,3% 0% 0% 0% 

Kultur och fritidsförvaltning 3,8% 7,7% 1,9% 0% 

Kommunstyrelse 1,4% 2,7% 4,1% 5,4% 

Semesterskuld 

Totalt har Nybro kommuns anställda 24 662 sparade 

semesterdagar, vilket är en minskning (!) med 74 dagar, 

(jmf 2001 då ökningen var 809 dagar). De anställdas 

fordran på kommunen uppgår till 29,5 miljoner kronor 

inkl PO. (ökning ca 0,2 milj) Det motsvarar 13 899,- per 

anställd . * 

Antalet sparade dagar får ej sammanlagt överstiga 40. 

Under 2003 har 23 anställda inte lyckats lägga ut tillräcklig 

semester, utan får kontant ersättning med semesterlön 

för de semesterdagar som överstiger 40, (2002 36 anställda). 

Anställda med ferie/uppehåll hade 20031231 en fordran 

på Nybro kommun som uppgår till 11,9 miljoner kronor 

inkl PO, en ökning med ca 500 000 vilken hänförs till 

ferielöner för lärare. 

* Med anställd avses här tillsvidare- och tidsbegränsat anställda >3 

månader (månadsavlönad enl AB) 

Okompenserad övertid 

I kommunen fanns det vid årsskiftet 15 670 timmar i 

okompenserad övertid, vilket är en minskning med ca 400 

timmar jämfört med 2002. De anställdas fordran uppgår 

till 3 030 198 kronor inkl PO. 

Utslaget per anställd motsvarar det ca 1 428 kr. (Ungefär 

7,5 timmar/anställd) 

23 

Redovisning av mertid 

Mertiden är beroende av verksamhetens art och avtalens 

innehåll. Det är t ex skillnad på den övertid som uppkommer 

vid utryckning i beredskap, jämfört med den administrativa 

övertiden på samma förvaltning. 

Totalt redovisas ca 62 791 fyllnads- och övertidstimmar 

för 2003. Detta motsvarar ca 37 årsarbeten, och är i stort 

sett oförändrat jämfört med 2002. 

51 494 timmar har redovisats som fyllnadstid, resterande 

11 297 timmar avser övertid. Det totala värdet på dessa 

timmar, om man inte tar hänsyn till ev. kompensation i 

ledighet, är 12,4 milj kronor inkl PO. 

Om vi ser enbart till ren övertid uppgick den till drygt 3,8 

miljoner kronor. 11 297 utförda övertidstimmar motsvarar 

ca 6,5 årsarbeten, dvs. en snittkostnad på ca 0,5 miljon 

per årsarbetare, (jmf normal kostnad!) De fyllnads- och 

övertidstimmar som utgetts i pengar kostade Nybro 

Kommun ca 9,4 miljoner kronor inkl PO. 

Personalrörlighet 

Kommunen har en mycket låg personalomsättning, ca 

5 %. Ca 90 personer har slutat i kommunen under 2003, 

varav 33 är pensionsavgångar. 24 av dessa 33 har avgått 

med pension före 65 års ålder. Två personer har valt att 

arbeta kvar efter fyllda 65 år. 

Om personalrörligheten räknas totalt, alltså även visstidsanställningar, 

är den mycket större. Pga. olika former av 

ledigheter (föräldraledighet, semester mm) nyanmäls och 

avgångsrapporteras fler än tusen personer varje år i olika 

vikariat eller projekt. 

Kommande pensionsavgångar 

Inom 7 år kommer 323 tillsvidareanställda (ca 18 %) att 

gå i pension, förutsatt att de arbetar till 65 års ålder. 

Personalkategori 2004-2005 2006-2007 2008-2010 

Barnomsorg 3 4 20 

Äldreomsorg 21 28 68 

Skolpersonal 13 16 33 

Fritid/Kultur 1 2 3 

Teknik 12 26 46 

Administration 8 6 13 

Total 58 82 183

Ordförande: Markus Lund 

Förvaltningschef: Nils-Erik Gustavsson 

Organisation 

Administration 

Överförmyndare 

Näringsliv 

Förebyggande 

Kommunstyrelse 

Förvaltningschef 

Verksamhetsomfattning 

• Politiska organ för styrning och ledning av kommunkoncernens 

verksamheter 

• Kommunfullmäktige och kommunstyrelse 

• Kommunstyrelsekontor med olika enheter för administration, 

ekonomi/inköp, personal och IT 

• Revision 

• Informationsverksamhet 

• Överförmyndare 

• Näringslivsbefrämjande åtgärder 

• Glesbygdsservice 

• Kollektivtrafik 

Verksamhetsinriktning 

• Kommunfullmäktige fastställer övergripande 

verksamhets-, ekonomiska och finansiella mål för den 

kommunala verksamheten. 

• Kommunfullmäktige arbetar fullt ut efter en ny 

arbetsordning med bl a allmänhetens frågestund vid 

varje sammanträde och sammanträde en gång per år 

utanför Nybro. 

• Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen att leda 

och styra verksamheten samt ha uppsikt över de av 

kommunen ägda bolagen. 

• Kommunstyrelsens arbete har effektiviserats och 

beredningsuppgifterna har fokuserats i och med de 

fastställda huvudprinciper för styrning, uppföljning 

och utvärdering av den kommunala verksamheten. 

• Profilerings- och marknadsföringsfrågor. 

• Utveckla arbetsgivar- och personalpolitiken. 

• Revisionsarbetet ska präglas av god redovisningssed. 

• Näringslivsverksamheten ska stimulera och utveckla 

kommunens näringsliv. 

• Glesbygdsservicen strävar efter att ge samtliga 

invånare en tillfredsställande dagligvaruförsörjning. 

Kommunstyrelse 

Ekonomi / Inköp 

Personal 

IT 

Räddningstjänst 

25 

• Kollektivtrafiken ska ge bra förutsättningar för 

kollektivt resande i och med den nya Stads- och 

Lantturen, men också genom direktförbindelse med 

Kastrup och Köpenhamn, samt genom utveckling av 

Kust till Kustbanan. 

• De administrativa enheterna ska stödja de politiska 

organens arbete och följa utvecklingen inom sina 

ansvarsområden. 

• Kontorets arbete ska präglas av service och kompetens. 

• Uppföljning och utvärdering skall göras bland annat i 

och med genomförandet av huvudprinciperna för 

styrning, uppföljning och utvärdering av den kommunala 

verksamheten. 

Ekonomisk utvärdering 

Resultat, tkr Bokslut Budget Bokslut%-utfall Budget 

2002 2003 2003 2004 

BRUTTOINTÄKTER 8 310 7 299 9 733 133,3% 9 533 

Personalkostnader 30 787 32 825 33 083 100,8% 32 461 

Övriga kostnader 37 009 36 762 37 767 102,7% 38 243 

Kapitalkostnader 4 353 4 241 4 241 100,0% 3 562 

BRUTTOKOSTNADER 72 149 73 828 75 091 101,7% 74 266 

NETTOKOSTNAD 63 839 66 531 65 359 98,2% 64 733 

SKATTEMEDEL 63 839 66 531 66 531 100,0% 64 733 

ÅRETS RESULTAT 0 0 1 172 0 

Även för 2003 års verksamhet kan kommunstyrelsen 

redovisa ett överskott. Överskott återfinns inom de flesta 

verksamheter inom kommunstyrelsens verksamhetsområden 

tack vare ett stort engagemang och ansvarstagande 

hos personalen. 

Nettoinvesteringar Bokslut Budget Bokslut%-utfall Budget 

tkr 2002 2003 2003 2004 

Kommunstyrelse, Ksk 1 574 1 950 1 788 92% 1 900 

Under 2003 har arbetsmiljöförbättrande investeringar 

genomförts på kontoret. IT-investeringar har framförallt 

använts till ökade satsningar inom områdena kommunikation 

och säkerhet. 

Jämförelsetal Bokslut Budget Bokslut%-utfall Budget 

2002 2003 2003 2004 

Nettokostnad per inv., kr 3 213 3 337 3 268 97,9% 3 261 

Andel av kommunens 

bokslut/budget, % 9,04% 9,54% 9,96% 104,4% 9,08% 

Budgeterad skatteintäkt 

per invånare, kr 3 213 3 337 3 326 99,7% 3 261 

Andel av kommunalskatt, % 9,32% 9,31% 9,15% 98,3% 8,82% 

Antal årsarbetare 66 67 66 67

Årets viktigaste händelser 2003 

Fr o m 2003 finns särskild tjänst inom kommunstyrelsekontoret 

som arbetar samordning och utveckling av 

kommunens brotts- och drogförebyggande arbete. 

Vid inledningen av året beslutades om ett par omfattande 

konkreta utredningsuppdrag. Det första uppdraget var att 

föreslå en förändrad organisation till lägre kostnader för 

räddningstjänsten. Det andra var att utreda förutsättningar 

och villkor för bildandet av en koncern av våra kommunala 

bolag. Under 2003 har dessa båda uppdrag fullgjorts 

med avseende på hela processen från utredning till och 

med beslut. 

En annan stor förvaltningsövergripande fråga har varit det 

slutliga ställningstagandet till frågan om sträckningen av 

den nya Västra förbifarten i anslutning till Nybro stad. 

Personal och arbetsgivarpolitiken har bedrivits med en 

fortsatt hög ambitionsnivå och kvalitet. Under året har vi 

utarbetat handlingslinjer och förhållningssätt för två 

viktiga områden, nämligen friskvård och ledarskap. En 

policy för respektive område har antagits. 

Kommunstyrelsekontorets strävan att ständigt förbättra de 

kommunala processerna utifrån både inflytande och 

resultatperspektiv har under året tagit sig konkret uttryck 

genom den nya budgetprocessen. 

Vår kommuns goda utveckling utifrån ett tillväxtperspektiv 

och utifrån mål om ökad attraktionskraft har 

fortsatt under det gångna året. Invånarantalet har ökat 

med nästan 100 människor. 

Fortsatta framgångar för olika aktörer inom idrottens och 

kulturens område har medverkat till att stärka bilden av 

vår kommuns attraktions- och konkurrenskraft gentemot 

omvärlden. 

Kommunens första högskoleverksamhet, Designhögskolan 

Kalmar-Nybro, Pukeberg Designcenter har 

expanderat med avseende på lokaler, studenter och 

utbildningar. 

Samarbetet med Nybro Företagsgrupp och projekt Nybro 

Handel har varit intensivt. 

En omfattande bredbandsutbyggnad genomfördes under 

2003 vilket medfört snabbare förbindelse för både 

privatpersoner och de kommunala verksamheterna. 

EMU-omröstning genomfördes under hösten. 

26 

Inriktnings- och effektmål 2003 

Verksamheten har bedrivits utifrån de mål som varit 

uppsatta. Tillskapande av förebyggandeverksamheten har 

varit ett sätt att skapa förutsättningar för att kommunens 

invånare skall känna sig trygga. Målet om att nå en 

positiv befolkningsutveckling har uppfyllts. Även det 

övergripande målet om att ekonoin skall vara i balans är 

uppfyllt. 

Året som kommer 2004 

Under 2003 har våra politiker fattat flera beslut som kan 

påverka våra verksamheter i framtiden. Olika frågor skall 

analyseras, studeras och värderas. 

Utvecklingskraften i vår kommun är god. Genom att 

samverka kan vi uppnå goda resultat. Kommun, näringsliv, 

högskola, föreningar och enskilda människor kan med 

iakttagande av gemensamt och individuellt ansvar och 

engagemang skapa en god utveckling för vår kommun 

och dess medborgare. Ett uttryck för denna tillitsfulla 

sam-verkan är arrangerandet av Näringslivsdagarna 2004 

på det relevanta Nybro-karaktäristiska temat ”Design och 

entreprenörskap”. 

Arbetet med att utveckla Designhögskolan och verksamheten 

runt den kommer att bedrivas intensivt under året. 

Inte minst kommer arbetet med framtagande av lokaler 

för Arkiv för Svensk Formgivning att kräva stort engagemang. 

Nya handlingsplaner skall tas fram för räddningstjänsten 

enligt lag om skydd mot olyckor. 

Val till Europaparlamentet kommer att genomföras i juni. 

Fortsatta aktiviteter inom ramen för kommunens 

friskvårdssatsningar såsom försök med fria bad i simhallen 

för personalen och utvecklingen av Balders gym. 

Översyn kommer att göras av hur ekonomiadministrationen 

kan förbättras.

Ordförande: Tage Karlsson 

Förvaltningschef: Bengt-Eve Petersson 

Organisation 

Miljö o återv avd 

Fastighetsavdelning 

Städservice 

Måltidsservice 

Tekniska nämnden 

Tekniskt kontor 

Stab 

Gata-Parkavdelning 

VA-avdelning 

Mark & Service 


Tekniska kontoret svarar för gator och vägar, parker och 

lekplatser, vatten och avlopp, avfallshantering och 

återvinning, städservice, måltidsservice, fastighetsförvaltning 

och verkstad. Verksamheterna bedrivs både i 

egen regi och på entreprenad. Städ- och måltidsservice 

samt vatten och avloppsförsörjning bedrivs helt i egen 

regi. Insamling av hushållsavfall, skogsskötsel samt 

husbyggnad utförs på entreprenad. För övriga verksamhetsområden 

är regiformen blandad. 


Förvaltningens arbete ska präglas av effektivitet och 

servicevänlighet, utformas så att det arbete som vi utför 

skall ingå i ett kretslopp samt att kvalitet normalt går före 

kvantitet. Härigenom ska verksamheterna någorlunda 

behålla standarden trots realt lägre resurser. 



2002 2003 2003 2004 






NETTOKOSTNAD 29 060 29 844 28 867 96,7% 25 085 

SKATTEMEDEL 29 060 29 844 29 844 100,0% 25 085 

ÅRETS RESULTAT 0 0 977 0 

Från och med 2003 utgör verksamheterna vatten och 

avlopp och avfallshantering egna balansräkningsenheter. 

I det följande kommenteras först de skattefinansierade 

och därefter de taxefinansierade. Sist summeras tekniska 

Teknisk nämnd 

27 

nämndens samlade verksamhet. 

Omsättningen inom de skattefinansierade verksamheterna 

var 194,6 (190,2) Mkr motsvarande en ökning på 4,4 Mkr 

eller 2,2 %. Nämnd och Måltidsservice har minskat. De 

övriga verksamheterna har ökat. Ett överskott på 976 (40) 

tkr har uppnåtts. Det härrör till mer än hälften från lägre 

kostnader än budget för vinterväghållning. Vid delårsrapporten 

i augusti befarade vi underskott på 

Mark&Service och Städservice på 300 tkr. Dessa verksamheter 

har dock under hösten lyckats vända till balans. 

Måltidsservice har trots ett medföljande underskott från 

2002 på 100 tkr klarat sin budget. 

De taxefinansierade verksamheten vatten och avlopp har 

omsatt 30,6 (27,4) Mkr. Av överskottet 2 638 (1 004) tkr 

ligger 1 619 tkr på intäkter. Härav utgör anläggningsavgifter 

753 tkr och 153 tkr ränta. Inom avfallshanteringen 

har omsättningen ökat från 13,6 till 14,6 Mkr. Mängden 

hushållsavfall har ökat med 4,3 %. Överskottet är oförändrat 

364 tkr. 

Den sammanlagda omsättningen på driftbudgeten uppgick 

till 253,9 (243,2) Mkr. Det motsvarar en ökning med 

4,4 % (2,6%). Observera att omsättningen är uppblåst på 

grund av att våra verksamheter fakturerar varandra 

internt. Det gäller allra största delen av Mark&Service 

men även delar av va, fastighet, städ och måltidservice. 

Borträknas internt fakturerat kvarstår drygt 200 Mkr i 

verklig omsättning. 


tkr 2002 2003 2003 2004 

Teknisk nämnd 13 554 17 625 13 961 79,2% 37 255 

Mkr 

Broombyggnad Tunnelgatan 0,96 

Ombyggnad Gymnasiet 1 1,4 

Ombyggnad Madesjöskolan II 1,2 

Ombyggnad Åkrahäll B-hus 1,7 

Ombyggnad Transtorpsvägen 2,3 

Ombyggnad av va-ledningar 2,6 

Stora Nygatan, relining 0,91 

Fordon och maskiner 1,1 

Totalt har 18,8 (17,6) Mkr investerats. Låg investeringsvolym beror 

främst på att investeringarna på fastighetssidan var små och på försening 

av projektet med vassbäddar vid reningsverket. 


2002 2003 2003 2004 

Nettokostnad per invånare, 

kronor 1 462 1 500 1 446 96,4% 1 264 





Andel av kommunalskatt, % 4,24% 4,19% 4,05% 96,7% 3,42% 

Antal årsarbetare, exkl 

va och renh 171 173 171 173


Året går inte till historien som det mest händelserika. En 

milstolpe är dock att fullmäktige bestämde sträckning på 

Västra förbifarten. Vi har också får ett länge emotsett 

beslut av regeringen betr mötesspåret. 

Kontoret har tillsammans med de fem andra kommunerna 

i södra Kalmar län fortsatt arbetet med utredning om 

samarbete inom avfallsbehandlingsområdet. 


Att uppfylla alla mål som tekniska nämnden ställt för vår 

verksamhet är en uppgift som ställer stora krav på 

organisationen och tillgången på medel att utföra de 

åtgärder som krävs av oss. Verksamhetsmålen har även 

under det året fått stå tillbaka för det övergripande målet 

att hålla budgeten. Vår bedömning är att vi till stor del har 

uppfyllt de ställda målen. 

⌧ Kontoret skall präglas av servicevänlighet och 

kundanda. 

� Allt arbete vi utför ska ingå i ett kretslopp. 

Förvaltningens arbete med att kretsloppsanpassa 

verksamheterna är omfattande och vi har ca 100 olika 

mål i kommunens miljöprogram som skall uppfyllas 

inom givna tidsramar. Vi gör fortlöpande framsteg 

men har lång väg att gå. 

⌧ Kvalitet går normalt före kvantitet. De investeringar 

och underhållsinsatser vi gör är långsiktiga. Det 

vi gör det gör vi redigt. 

⌧ Nöjda kommuninnevånare. 

Vi vet att en stor del av kommuninnevånarna sätter 

värde på det arbete vi utför. Vart tredje år – senast 

2001 –genomförs kundenkät med inriktning på gatu-, 

park-, va- och renhållningsverksamheterna. Ny enkät 

görs 2004. Då får vi betyget för 2003. 

� Vi ska ha bra arbetsmiljö. 

Arbetsmiljön är viktig för att arbetstagarna skall trivas 

och göra bra arbetsprestationer. I huvudsak har vi bra 

arbetsmiljö men i många arbeten finns monotona 

arbetsmoment och tunga lyft vilka kan medföra att 

förslitningsskador uppkommer. Man ska också 

komma ihåg att skador som uppträder idag ofta har 

grundlagts för 20-30 år sedan då arbetsmiljön såg 

annorlunda ut. Prutningarna i budgeten för 2003 ledde 

till ökad press på våra medarbetare. 

28 


Förhoppningen är – liksom för ett år sedan - att kommunen 

tillsammans med Banverket under nästa år äntligen 

kan komma igång med någon av planerade satsningar 

med anknytning till järnvägen. Det gäller mötesspåret, 

godsterminalen och planfria korsningar i Börsryd och 

Villagatan. Först när de tillsammans med andra satsningar 

på Kust-till-Kust banan blir klara kan tågens hastighet 

öka och restiderna minska. Vi hoppas också att vi i 

kommunen ska få lagakraftbeslut för Västra förbifarten. 

Översynen av måltidsverksamheten kommer att slutföras 

och följas av beslut som innebär insatser i vissa kök. 

Vi har en stor investeringsvolym framför oss bl a sista 

etappen i Madesjöskolans renovering och anläggande av 

vassbäddar vid reningsverket. 

Vårt pågående utredningsarbete i samverkan med övriga 

5 kommuner i södra Kalmar län för samarbete inom 

avfallsområdet fortsätter och kommer att leda till beslut.


• Va-avdelningen försörjer och renar vatten från ca 

16 000 personer. 

• Detta sker med hjälp av 7 vattenverk, 1 högreservoar, 

9 avloppsreningsverk och 27 pumpstationer. 

• Spillvattennätet omfattar ca 217 km ledning. 

• Vattenledningsnätet omfattar ca 242 km ledning. 

• Dagvattenledningsnätet omfattar ca 125 km ledning. 

• Vattenproduktionen i kommunen baseras på naturligt 

bildat grundvatten. 

• Avloppsrening sker med fullt utbyggd kvävereduktion 

vid Överstatorps reningsverk. 


• Tillhandahålla dricksvatten av hög kvalitet 

• Trygg och säker leverans 

• Tillförlitlig kvalitetskontroll 

• Planmässigt förnya och modernisera anläggningarna 



2002 2003 2003 2004 






NETTOKOSTNAD -1 005 0 -2 638 0 0 

SKATTEMEDEL 0 0 0 0 0 

ÅRETS RESULTAT 1 005 0 2 638 0 

Försäljning av vatten har givit något högre intäkt mot 

budgeterat. Kostnadssidan något lägre än budgeterat 

vilket gjort att verksamheten redovisar ett överskott på 

2 638 000 kronor mot budget inkl 753 000 i anslutningsavgifter 

och 153 000 i ränta. 


tkr 2002 2003 2003 2004 

Investeringar VA 4 035 12 223 4 462 36,5% 7 950 

Omläggning av VA-ledningar 2,942 Mkr 

Vassbäddar påbörjat utredning 0,679 Mkr 

VA-serviser 0,374 Mkr 


2002 2003 2003 2004 

Antal anställda 11 11 11 11 

Vatten och Avlopp 

29 


Överstatorps reningsverk har varit i normal drift. 

Större omläggningar av Va-ledningar har skett i Korgmakaren 

(235 m), Sven Krååks väg (370 m), Transtorpsvägen 

(245 m), Norra Långgatan (300 m) och Norra 

Måleråsvägen (70 m). 

De totala ledningslängderna inom kommunen är för 

spillvatten 21,7 km, vatten 24,2 km och dagvatten 

12,5 km. 

Registrerade driftstörningar för spillvatten har varit 98 st, 

för vatten (läckor) 13 st och för dagvatten 5 st. 

Arbetet med det digitala ledningskartverket fortsätter i 

oförminskad takt. 

Projektering och anbudsunderlag för vassbäddar i 

Överstatorp har utförts. 

Luftvattenspolning har slutförts i centralortens vattenledningsnät. 

Relining av spillvattenledning på Stora Nygatan har 

gjorts = 394 m. 


⌧ Högsta möjliga kvalitet på dricksvattnet enligt 

livsmedelsverkets kungörelse om dricksvatten. 

⌧ Avloppsvattnet skall ha högsta möjliga kvalitet. 

Beslutade resthalter från länsstyrelse och miljönämnd 

är minimikrav. 

⌧ Den totala mängden utsläpp av följande ämnen från 

Överstatorp får inte överskridas Kväve = 50 ton/år, 

Fosfor = 200 kg/år och BOD7 = 10 000 kg/år 

� Dagvatten får inte förorsaka skador på fastigheter eller 

miljön 

⌧ Avloppsslammets resthalter av miljöfarliga ämnen 

skall inte överskrida de gränsvärden som LRF, Natur 

vårdsverket och Svenska VaV har kommit överens 

om. 


Byggande av vassbäddar i Överstatorp. Omläggning av 

Va-ledningar sker enligt upprättat program. Anlägga 

provpumpningsrör för brunn 6 B och brunn 9 i Gårdsryd. 

Påbörja arbetet med radiokommunikation. Fortsätta 

översynen av driftövervakningen. Utreda avloppsreningen 

i Gullaskruv. Påbörja projekt för rening av dagvatten 

i våtmark. Provpumpa i den nya brunnen i 

Knivingaryd. Åtgärda reningsverket i Gadderås. Utreda 

behovet av kompletterande åtgärder i Knivingaryds 

vattenverk. Utreda möjligheter att ansluta Målerås vatten 

och avlopp via ledning i f d järnvägsbank till Orrefors.


• Avfallshanteringen omfattar insamling och behandling 

av hushållsavfall, tömning av slambrunnar, drift av 

återvinningscentraler, glasinsamling, elektronik 

insamling, pappersinsamling samt insamling av 

miljöfarligt avfall. 

• Kommunen har ingen egen deponi utan använder 

Kalmar kommuns anläggning i Moskogen. 

• Har avtal med Gärstadverket i Linköping för energi 

utvinning av hushållssopor. 

• All insamling och behandling av avfall sker i 

entreprenadform 


• Tillhandahålla samhällets behov av avfallshantering 

och återvinning 

• Tillvarata energi och material där så är ekonomiskt 

möjligt 

• Minska avfallsvolymerna till deponi 

• Minimera miljöbelastningen 



2002 2003 2003 2004 




Kapitalkostnader 242 291 291 99,9% 816 


NETTOKOSTNAD -364 0 -364 0 

SKATTEMEDEL 0 0 0 0 


Omsättningen är större än budgeterat pga att Emmaboda 

kommun levererar sina sopor till Linköping genom Nybro 

kommuns avtal med Tekniska verken i Linköping. Ökade 

personalkostnader har till största delen täckts genom 

bidrag. 


tkr 2002 2003 2003 2004 

Avfallshantering 0 350 357 101,9% 350 

Tillbyggnad av kontorsutrymme på Nybro Återvinning. 


2002 2003 2003 2004 

Antal anställda 5 5 5 

Avfallshantering 

30 


Allt brännbart hushållsavfall har under 2003 transporterats 

till Malmö och Linköping för energiutvinning. 

Hushållnära hämtning av utsorterade förpackningar ökar. 

Totala avfallsmängden har ökat något. 

Utredning regional avfallsplan pågår för 6 kommuner i 

södra Kalmar län. 

Montering av taggar på kärlen. 

Upphandling av insamling hushållssopor. 

Upphandling inköp sopbilar. 

Inmätning av slambrunnar. 


⌧ Ingen kommuninnevånare skall ha mer än 15 km till 

en återvinningsstation senast år 2000 

⌧ Kommunen skall fortsätta deponera i Moskogen 

⌧ Allt miljöfarligt avfall skall omhändertas på ett 

miljöriktigt sätt 

⌧ Kommuninnevånarna skall deponera max 300 kg 

avfall per hushåll senast år 2000. 

⌧ Revidera avfallsplan och renhållsordning. 

⌧ Deponeringsavtal med Kalmar kommun. 

� Arbeta för regionala lösningar för insamling och 

behandling av avfall. 


Delta i utredningsarbetet för regional avfallsplan i södra 

Kalmar län. Fortsätta erbjuda hämtning vid källan av 

förpackningar från framförallt kommunala verksamheter 

som ej har möjlighet att själva köra till någon av 

förpackningsinsamlingens insamlingsbehållare. Arbeta 

med revidering av Agenda 21 och kommunens miljöprogram. 

Personalutbildning inom avfallsområdet. 

Insamling av hushållsavfall i egen regi.

Ordförande: Eva Baranyai 

Förvaltningschef: Kerstin Ainouz 

Bitr förvaltningschef: Stefan Björn 

Organisation 

Samhällsbyggnadsnämnd 

Förvaltningschef 

Bitr förvaltningschef 

Miljö & Bygg Plan & Agenda Kart & Mät 


Samhällsbyggnadsnämnden skall främja en hållbar 

utveckling och verka för en säker, hälsosam och vacker 

livsmiljö. Verksamheten omfattar följande områden enligt 

lagar och avtal: 

• Agenda 21 

• Bostadsanpassningar 

• Bygglov och tillsyn enligt PBL 

• Energirådgivning och skyddsrumsbesiktningar 

• Företräda kommunen i naturvårdssammanhang 

• Kalkning av sjöar 

• Miljö- och hälsoskydd 

• Stadsbyggnad och fysisk planering 

• Tillsyn enligt livsmedelslagen och djurskyddslagen 

• Kart- och mätverksamhet 

• Gemensam administration 



2002 2003 2003 2004 






NETTOKOSTNAD 7 627 8 715 8 214 94,3% 8 698 

SKATTEMEDEL 7 627 8 715 8 715 100,0% 8 698 


Nämnden uppvisar ett positivt bokslut med ett överskott 

motsvarande 501 000 kronor. Ett flertal gynnsamma 

faktorer har samverkat för att resultatet skulle bli så 

positivt. På miljösidan förklaras överskottet av ökade 

intäkter till följd av högre tillsynsfrekvens, en ökning av 

antalet värmepumps- och avloppsärenden samt taxehöjning. 

Bygglovsverksamheten redovisar ökade intäkter på 

Samhällsbyggnadsnämnd 

grund av en ökning av bygglovsansökningarna, inklusive 

flera större byggprojekt och ett stort antal mastärenden, 

ökade bidrag för energirådgivning samt taxehöjning. 

Skyddsrumsbesiktningarna har kunnat genomföras i 

högre utsträckning än tidigare och därmed börjat ge 

intäkter från Räddningsverket. Kart & mät har fått ökade 

intäkter p g a fjärrvärmeutbyggnaden i Nybro stad. 

Bostadsanpassningarna har under år 2003 hamnat på en 

nivå strax under budget. 

En något stabilare personalsituation har varit en starkt 

bidragande orsak till det positiva bokslutet på miljösidan. 


tkr 2002 2003 2003 2004 

Samhällsbyggnadsnämnd 665 265 344 129,8% 430 


2002 2003 2003 2004 


kronor 384 438 411 94,0% 438 




per invånare, kr 384 438 437 99,7% 438 

Andel av kommunalskatt, 

% 1,11% 1,22% 1,15% 0,07% 1,19% 

Antal årsarbetare 18 16 19 18 


Bygg, energirådgivning & skyddsrumskontroll 

Bygglovsverksamheten har kännetecknats av stora 

förändringar under 2003. Byggnationen har ökat och i 

Nybro stad har byggkranar återigen påverkat stadsbilden 

efter flera år av låg byggverksamhet. Flera större bygglovprojekt 

har granskats t ex ny postlokal och ny handelsetablering 

vid Bangatan samt nya bostäder i kvarteren 

Skräddaren och Borgmästaren. 

Samtidigt har mycket arbetstid ägnats mobiltelefonmasterna 

där allmänhetens oro över strålningsriskerna 

resulterat i ett stort antal överklagningsärenden. Ett 

informationsmöte arrangerades i maj 2003 i Folkets hus 

med föreläsare från Statens Strålskyddsinstitut. Allmänheten 

fick även tillfälle att ställa frågor direkt till operatörerna 

och mötet resulterade i att flera master flyttades till ett 

lämpligare läge med färre olägenheter för de närboende. 

Trots försök att hitta för alla parter acceptabla lägen har 

ett stort antal bygglov för master överklagats. Samtliga 

överklagningar har hittills inte vunnit gehör hos länsstyrelsen. 

Energimyndigheten har beviljat ökade anslag för energirådgivning 

i kommunen och en konsult har därför engagerats 

på deltid. Under hösten arrangerades en utställning 

av energisparande pelletskaminer mm i Balders foajé. 

Allmänhetens intresse för energifrågor är stort vilket även 

31

visade sig vid informationsmötet om solenergi som 

anordnades i Folkets hus i november. 

I Nybro finns 150 skyddsrum som skall underhållsbesiktigas 

en gång vart tionde år. Bristande resurser under 

ett antal år har resulterat i att ett stort antal skyddsrum är i 

behov av underhållsåtgärder. 20 stycken skyddsrum har 

besiktigats under år 2003. 

Plan 

Kommunen har det övergripande ansvaret över användningen 

av mark och vatten genom det kommunala 

planmonopolet. Verksamheten styrs av Plan- och bygglagen 

och en av huvuduppgifterna är att se till att kommunens 

planberedskap är god. Fysisk planering är förebyggande 

miljövård och ett steg i arbetet att uppnå flera 

miljökvalitetsmål utöver det nationella målet God bebyggd 

miljö. Planavdelningen arbetar i huvudsak med: 

• Detaljplaner och områdesbestämmelser 

• Kommunövergripande översiktsplan 

• Fördjupade översiktsplaner för delar av kommunen 

• Förhandsbesked 

Översiktsplanearbetet i Nybro kommun har länge varit 

eftersatt och den kommunövergripande översiktsplanen 

har inte reviderats sedan 1990 trots att lagen stipulerar en 

revidering inom varje mandatperiod. Förvaltningen har 

därför kraftsamlat och med hjälp av projektanställd 

planarkitekt som huvudredaktör lyckats ta fram en 

Fördjupad översiktsplan för Nybro stad. Efter samråd 

och utställning antogs planen av samhällsbyggnadsnämnden 

hösten 2003, samt av KF i januari 2004. 

Hösten 2003 startade även det kommunövergripande 

översiktsplanearbetet genom att Nybro kommun gick in i 

projektet ”Baltic Balance”. Baltic Balance är ett EUprojekt 

inom Interreg III vars huvudsakliga syfte är att 

arbeta fram en balanserad bebyggelsestrategi med 

utgångspunkt från lokalt engagemang. Målet är att kunna 

bibehålla och utveckla förutsättningarna för människor 

ska kunna bo och verka på landsbygden. Det geografiska 

området i Nybro kommun är den norra kommun- delen 

som utgörs av Kråksmåla och Bäckebo församlingar. 

Högskolor och universitet medverkar genom utredningsresurser 

och ett examensarbete inom området transportutveckling 

med speciell inriktning mot kommunikationer 

till och från Alsterbro och Bäckebo kommer att genomföras 

av en student vid Linköpings Tekniska Högskola. 

Tio nya detaljplaner har antagits och fastställts under 

2003. Därtill har två betydelsefulla planer, mötesspåret 

och industrispåret, vunnit laga kraft efter att ha överklagats 

upp till högsta instans. Detaljplanearbetet kompliceras 

ofta av att planerna överklagas, detta är en allmän 

utveckling över hela landet. Under 2003 överklagades 

detaljplanerna för parkeringsplatser vid Viktoriavallen 

samt för Netto-butiken i Hanemåla. Dessa ärenden är 

ännu inte avgjorda. 

32 

Även detaljplanearbetet ”drabbades” av mobiltelefoniutbyggnaden 

och tre nya detaljplaner togs fram för att 

möjliggöra byggnation av mastbärare i Nybro stad. 

Idehultsgården, Transtorp 1:32 samt Madesjö prästgård 

och kyrkstallarna i Madesjö planerades med särskilda 

skyddsbestämmelser för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. 

Tekniska nämnden har anlitat Vägverket Konsult för 

framtagandet av nödvändiga detaljplaner för att möjliggöra 

vägprojektet ”Västra Förbifarten”. Projektet kräver 

en stor arbetsinsats av samhällsbyggnadsnämnden som 

formellt ansvarar för upprättandet av detaljplanerna. 

Kart & Mät 

Den ökade byggverksamheten har medfört ett ökat antal 

uppdrag för kart & mät när det gäller både fastighetsbildningsärenden, 

kartframställning, mätningsuppdrag 

mm. Även antalet namnärenden har ökat. 

Kart- och mätningsverksamheten har drabbats hårt av 

personalnedskärningar under de senaste åren. Bristen på 

personal gör nu att man inte har klarat verksamhetens 

samtliga effektmål. Personalbristen har till en begränsad 

del kompenserats av köp av tjänster från Kalmar kommun. 

Bristen på personalresurser drabbar bland annat 

ajourhållningen av alla databaser, register och kartor 

vilket på sikt får förödande konsekvenser för verksamhetens 

kvalitet. 

Bostadsanpassningar 

Bidrag har lämnats till anpassning och återställning av 

bostäder enligt Lagen om bostadsanpassningsbidrag. 

Lagens syfte är att ge människor med funktionshinder 

möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Bidraget 

ger möjligheter för den enskilde att göra individuella 

anpassningar av bostad och närmiljö efter behov. Kontoret 

gör besiktningar hos den sökande, hjälper till med 

upphandlingsförfarandet och beslutar om bidragets 

storlek. Efter godkänd slutbesiktning sker sedan utbetalning. 

Bostadsanpassningarna har tidigare år visat på ökande 

kostnader. Volymen har dock under år 2003 varit något 

lägre än de tre senaste åren och verksamheten klarade 

därmed budgetramen med ett överskott motsvarande 49 

tkr. Detta p g a att antalet hissinstallationer samt större 

och mera omfattande anpassningar har varit färre under 

2003. 

Miljötillsyn, Hälsoskydd, Djurskydd & Livsmedelstillsyn 

Nämnden tog över tillsynen över samtliga 

tillståndspliktiga verksamheter (enligt miljöbalken) i 

kommunen, bl.a. Kährs och Nybro Återvinning, samt 

tillsynen över samtliga vattenskyddsområden och täkter 

från länsstyrelsen. Det länsövergripande samarbetet 

”Miljösamverkan Syd-ost” startade med hög aktivitet. 

Den nya modellen för datoriserade livsmedelsinspektioner 

introducerades. Med den modellen vänds 

fokus mer mot hur en livsmedelsverksamhet sköts och 

inte, som tidigare, lokalernas detaljutformning. Företa

gens egenkontroll sätts i fokus. Ett utbrott av salmonella i 

kebabkött orsakade mycket arbete under sommaren. 

Något smittat kött påträffades inte i Nybro. Samtliga 

förskolor inspekterades för kontroll av både hälsoskyddet 

och livsmedelshanteringen. Det långsiktiga arbetet med 

att finna bostäder med höga radonhalter och rådgivning 

för att höja vattenkvaliteten i enskilda brunnar fortsatte 

enligt plan. Samtliga badsjöar utom Linneasjön och 

Örsjösjön hade ett badvatten utan anmärkningar. Inom 

djurskyddstillsynen genomfördes ett speciellt projekt med 

slumpvis utvalda gårdar för att få en överblick över 

husdjurens situation i kommunen. I ett länssamarbete 

genomfördes en analys av hur befintliga resurser stämmer 

med behovet inom djurskyddstillsynen. Under året skedde 

ett stort antal omhändertaganden av djur som utsatts för 

lidande, det största antalet fall hittills under ett enskilt år. 

Rutintillsyn, hantering av tillstånd och hantering av 

klagomål inom alla områden genomfördes enligt nämndens 

prioriteringar. Inspektionsfrekevensen för alla 

områden ökade markant under året, framför allt beroende 

en stabil personalsituation. 

Agenda 21 

Verksamheten omfattar kommunens Agenda 21-arbete 

enligt uppdrag av kommunfullmäktige. Ett mångsidigt 

arbete bedrivs på olika nivåer där kontorets/nämndens roll 

är att stötta, driva på och utveckla processen för en 

hållbar utveckling. 

Under året har arbetet med att främja en hållbar utveckling 

i Nybro kommun bedrivits på flera fronter. I december 

2003 antog KF en reviderad lokal Agenda 21 som 

kommer ut i tryck 2004. Ytterligare två LIP-projekt har 

slutrapporterats och en betydande arbetsinsats har ägnats 

frågan om hur det interna miljöarbetet i kommunen skall 

utvecklas. 

Förvaltningen har deltagit i det länsövergripande HUKAprojektet 

(Hållbar Utveckling i Kalmar län) och genomfört 

tre workshops och ett studiebesök. 

För sjätte året i rad har kontoret ansvarat för framtagandet 

av en miljökalender som delats ut till alla hushåll i 

kommunen. Årets tema var : Människor i Nybro. 

Kalkning, Naturvård & Miljöövervakning 

Kalkningen av sjöar och vattendrag genomfördes planenligt, 

men mängden förbrukade kalk blev ovanligt liten på 

grund av låga flöden i vattendragen. Kalkdoserarna har 

anpassats för flödesstyrning. De första två kommunala 

naturreservaten (Svartbäcksmåla och Vikroken utanför 

Alsterbro) förbereddes för beslut i kommunfullmäktige. 

Under vintern 2002/2003 mättes luftföroreningar i Nybro 

tätort. Mätningarna avsåg kvävedioxid, svaveldioxid och 

bly. Samtliga uppmätta värden uppfyller riksdagens 

beslutade miljökvalitetsnormer. Av kostnadsskäl mättes 

inte stofthalten i luften. Stofthalten är den miljökvalitetsnorm 

vi troligen har svårast att uppfylla. Stoftmätning 

kommer att ske innan de hårdare kvalitetsnormerna träder 

i kraft 1.1 2006. 

33 


Tack vare en stabil personalsituation har flertalet effektmål 

och åtgärder i nämndens verk-samhetsplan uppfyllts. 

För detaljer hänvisas till samhällsbyggnadsnämndens 

”Uppföljning av verksamhetsplan 2003”. 


Bygg, energirådgivning och skyddsrumskontroll 

Under våren 2004 kommer länsstyrelsen i Kalmar till 

Nybro på tillsynsbesök enligt Plan- och bygglagen. 

Tillsynsbesöket sker i syfte att tillgodose god kvalitet i 

byggande och förvaltning av byggnader och anläggningar. 

Länsstyrelsen återrapporterar sedan resultatet av 

tillsynsbesöket till Boverket. Plan- och bygglagen är för 

närvarande föremål för översyn och vi följer noga 

utvecklingen på lagområdet och dess konsekvenser för 

vår tillsynsverksamhet. 

Energirådgivningen kommer även under år 2004 att 

bedrivas med hjälp av en konsult. Verksamheten kommer 

att bedrivas med betoning på utåtriktad information till 

allmänheten. 

Räddningsverket redovisar behovet av skyddsrumskontroller 

genom att lista tolv skyddsrum som måste 

underhållsbesiktigas under året. Nämndens mål är att 

kontrollera 25 skyddsrum år 2004. 

Plan 

Planberedskapen skall även fortsättningsvis hållas på en 

hög nivå för bostäder och verksamheter i hela kommunen. 

Arbetet med detaljplanen för Västra infarten kommer att 

kräva betydande arbetsinsatser under året. Utvecklingen 

av Pukebergsområdet möjliggörs med hjälp av ny detaljplan 

för del av kvarteret Hyttan. Förnyelsen i Nybro 

centrum i enlighet med den fördjupade översiktsplanens 

intentioner nödvändiggör ökade planeringsinsatser, bland 

annat i kvarteret Venus. Ökad efterfrågan på småhustomter 

i Nybro leder till nya detaljplaner. 

Nya lagkrav beträffande tillgänglighet på allmänna platser 

och i lokaler måste implementeras i planeringen. 

Arbetet med den kommunövergripande översiktsplanen, 

inklusive Baltic Balance, löper vidare över hela år 2004, 

under förutsättning att nödvändiga personalresurser finns. 

Kart & Mät 

Kart & Mät kommer att införa ett nytt kartframställningsprogram, 

Geosecma. Förändringen kommer inledningsvis 

att kräva ökade resurser för installation, konvertering av 

databaser och utbildning. Systemet kommer att vara helt 

infört i slutet av året. En mät/GIS-ingenjör kommer att 

anställas under året. Geosecma kommer även att möjliggöra 

en bättre GIS-verksamhet. 

Bostadsanpassningar 

Bidrag lämnas till anpassning och återställning av 

bostäder enligt Lagen om bostadsanpassningsbidrag. 

Lagens syfte är att ge människor med funktionshinder 

möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Bidraget

ger möjligheter för den enskilde att göra individuella 

anpassningar av bostad och närmiljö efter behov. Kontoret 

gör besiktningar hos den sökande, hjälper till med 

upphandlingsförfarandet och beslutar om bidragets 

storlek. Efter godkänd slutbesiktning sker sedan utbetalning. 

Kostnaderna för bostadsanpassningar kommer att vara 

fortsatt höga. Ett ökat antal äldre kommuninnevånare ska 

bo hemma i allt högre utsträckning. Nybros bostadsbestånd 

är dåligt anpassat till denna verklighet och antalet 

nytillkomna, handikappanpassade lägenheter är näst intill 

obefintligt. 

Miljötillsyn, Hälsoskydd, Djurskydd & Livsmedelstillsyn 

Miljösamverkan Sydost fortsätter, där nämnden deltar 

med fokus på avfallshantering och kemikalieolyckor. Ny 

avfallsplan för regionen ska fastställas, liksom reviderad 

renhållningsordning för kommunen. I början av året blir 

information om kraven på besiktning av oljecisterner, 

liksom de nya reglerna för tillstånd till viss djurhållning 

en prioriterad fråga. Djurskyddstillsynen i övrigt fokuserar 

på ridskolor, ridturer mm och ett projekt för att 

inventera var det finns hästar påbörjas. Badvattenprovtagningen 

sker som vanligt, men utökas vid Linneasjön 

för den planerade nya badplatsen. Hälsoskyddstillsyn 

kommer att ske vid alla idrottsanläggningar som används 

av barn, inklusive simhallen. Livsmedelstillsynen utökas 

tillfälligt under 2004, med hjälp av fonderade ”statliga” 

pengar. Datoriserade livsmedelinspektioner införs fullt ut, 

där prioriterad tillsyn är storhushåll, kommunalt dricksvatten 

och ursprungsmärkning av kött och fisk. Rutintillsyn, 

klagomål, tillstånd etc. hanteras i övrigt, inom alla 

områden, enligt nämndens prioritering. 

Riksdagen förväntas under året besluta om skärpta krav 

på djurskydds- och livsmedelstillsynen, där de centrala 

myndigheterna bl a ges möjligheter att vitesförelägga 

kommuner som saknar tillräckliga resurser för tillsynen. 

Regeringen förväntas dessutom besluta om ändringar i 

förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, 

så att en stor del av den tillståndsprövning som idag sker 

hos länsstyrelsen hamnar hos kommunerna som 

anmälningsärenden. Förändringen minskar förmodligen 

den totala byråkratin och kortar ner handläggningstiderna, 

men ökar belastningen på förvaltningens miljöhandläggare. 

34 

Agenda 21 

Den reviderade, lokala Agenda 21 skall tryckas upp och 

spridas till allmänheten. System skall utvecklas för 

uppföljning av lokala miljömål. Miljökalendern kommer 

att produceras i samarbete med designhögskolan eftersom 

år 2005 är ”Designår”. Arbetet med att utveckla kommunens 

miljöarbete kommer att fortsätta liksom LIPrapportering 

och Grönt Bokslut. En ansökan om statliga 

bidrag för naturvård kommer att tas fram. Intentionerna i 

Agenda 21 kommer att arbetas in i den kommunövergripande 

översiktsplanen. 

Kalkning, Naturvård & Miljöövervakning 

Kalkdoserarna kommer att arbetsmiljöanpassas. I övrigt 

sker kalkning enligt kalkningsplanen. När det gäller 

naturvård och områdesskydd prioriteras bildade av 

kommunala naturreservat (bl.a. Rismålaområdet) och 

revidering av Knivingaryds och Tikaskruvs vattenskyddsområden. 

En begäran om att ta över dispensbeslut och 

tillsynen av strandskyddet i kommunen, från länsstyrelsen, 

ska överlämnas till kommunfullmäktige. En inventering 

av skyddsvärda ”gammelträd” påbörjas. Enheten 

kommer även att delta i arbetet med revideringen av 

översiktsplanen.

Ordförande: Bernt Jonsson 

Förvaltningschef: Göran Andersson 

Organisation 

Kultur- 

Fritid 

Kulturfritidskontor 

Kultur-fritidsnämnd 

Kultur-fritidschef 

Turism Bibliotek Kulturskolan 

Kultur- och fritidsnämnd 

Anläggningar 


Kultur-fritidsnämnden svarar för: 

• kultur-fritidsverksamhet för barn och ungdom 

• drift och underhåll av idrotts- och fritidsanläggningar 

• kulturmiljövård 

• konstinköp och konstnärlig utsmyckning av offentliga 

platser 

• kulturprogram såsom teater, musik, utställningar m m 

• fördelning av kommunala bidrag till föreningslivet 

• biblioteksverksamhet för barn och vuxna 

• kulturskolan med huvudinriktning på enskild under 

visning för kommunens barn och ungdomar 

• utveckling av den lokala turismen i kommunen 


Nämnden skall verka för att: 

• tillgodose behovet av en differentierad kultur- och 

fritidsverksamhet för alla åldrar och intressegrupper 

oavsett bostadsort eller funktionshinder 

• i all verksamhet ägna särskild omsorg åt barn och 

ungdomar 

• kulturutbudets utformning och omfattning inte enbart 

skall styras av kommersiella krafter 

• motverka yttringar i samhället som är drog- och 

våldsförhärligande eller rasistiska 

35 



2002 2003 2003 2004 






NETTOKOSTNAD 34 094 35 052 35 089 100,1% 34 919 

SKATTEMEDEL 34 094 35 052 35 052 100,0% 34 919 

ÅRETS RESULTAT 0 0 -37 0 

Kultur-fritids driftskostnader för de stora anläggningarna 

sporthall, ishall och simhall ligger fortfarande ca 500 tkr 

över budget. Budgeten klaras tack vare ökade intäkter. I 

2004 års budget har obalansen mellan kostnader och 

intäkter till viss del rättats till. I intäkterna ingår ej 

budgeterade statsbidrag och EU-bidrag som motsvaras av 

ökade kostnader exempelvis inköp av böcker. 

Redovisat underskott beror på osäkra fordringar. 


tkr 2002 2003 2003 2004 

Kultur-fritidsnämnd 831 1 298 1 399 107,8% 450 

• Kultur-fritid har under året investerat i en ny sarg i 

ishallen till en total kostnad av 583 tkr. 

Sargstommen är i galvat stål med polyetenplast på 

båda sidor samt isolering. I priset ingår även vissa 

kompletterande arbeten i avbytar- och utvisningsbås. 

• Ny djupluftare och dressvagn för grönytor har inköpts 

till en kostnad av 278 tkr samt till byggnad av ute 

förråd, 78 tkr. 

• 3 st nya campingstugor har byggts med vackert läge i 

sluttningen ner mot Linneasjön. Kostnad 157 tkr. 


2002 2003 2003 2004 


kronor 1 716 1 761 1 758 99,8% 1 759 






% 4,98% 4,92% 4,92% 0,01% 4,76% 

Antal årsarbetare 41 43 43 43


• Kultur-fritidsnämnden har under året antagit 

inriktnings- och effektmål för nämndens verksamhet. 

Målen fastställs av kommunfullmäktige i januari -04. 

• Nämnden har återigen lyckats klara en ekonomi i 

förhållandevis god balans. 

• Återinförandet av investeringsbidrag och ökat bidrag 

till planägande fotbollsföreningar i samband med 

budgetarbetet för 2004. 

• Återupprättandet av 1 %-regeln för konstnärlig 

utsmyckning i samband med ny- och ombyggnader 

• Nämndens studieresa till Hässleholms nya kulturhus 

med anledning av lämnat uppdrag att utreda kultur 

hus/konsthall. 


Inriktnings- och effektmål har under året antagits av 

nämnden. 

36 

Internkontroll 

Vid varje presidieberedning och nämndssammanträde 

lämnar kultur- och fritidschefen en skriftlig ekonomisk 

rapport med muntliga kommentarer. 


• Utvärdering av genomförd kultur-fritidsvaneundersökning 

• Fortsatt positiv utveckling av Kulturskolan. 

• En fortsatt hög satsning på förebyggande ungdomsfrågor 

genom samarbete över förvaltningsgränserna 

• Det ökande intresset för friskvård innebär hög belastning 

på kommunens anläggningar. Behovet av 

ytterligare en sporthall ökar. I första hand är det den 

breda motionsverksamheten typ Friskis & Svettis som 

ökar i omfattning.

Ordförande: Evy Annér 

Förvaltningschef: Hans-Gunnar Hovbäck 

Organisation 

Se följande sida. 


Omsorgsnämnden i Nybro kommun har som övergripande 

målsättning att alla människor, utifrån sina behov, 

har rätt till god omsorg där valfrihet, trygghet och integritet 

är vägledande. 

Verksamheten ska präglas av ett socialt synsätt där 

medicinska insatser av hög kvalitet ingår som en viktig 

och naturlig del. 

Utgångspunkten för arbetet är en människosyn som 

grundar sig på att varje människa är unik, och där respekt 

visas för den enskildes känslor, tankar och önskningar. 

Nämnden omfattar följande verksamheter: 

• Hemtjänst mm i ordinärt boende 

• Hemtjänst i särskilt boende 

• LSS-aktiviteter i eget boende 

• LSS-aktiviteter i särskilt boende 

• Rehabilitering 

• Betalningsansvar 

• Förebyggande verksamhet 

• Färdtjänst 

• Administration 


Grundläggande principer 

Ledord för förvaltningens verksamhet är helhetssyn, 

normalisering, självbestämmande, kontinuitet, trygghet, 

närhet, flexibilitet samt inflytande och medverkan. 

• HELHETSSYN - Att ta hänsyn till människors hela 

livssituation och historia. 

• NORMALISERING – Varje människa får möjlighet 

att leva och bo i sin invanda miljö och under så 

normala levnadsomständigheter som möjligt. 

• SJÄLVBESTÄMMANDE - Den enskilda människans 

personliga integritet respekteras genom att hon/han får 

fatta egna beslut, vid behov tillsammans med anhöriga/företrädare. 

Den enskilde ska ha inflytande i 

utformningen av insatserna. 

• NÄRHET - Omsorgen ges i hemmet eller i en så 

hemlik miljö som möjligt. Verksamheten ska vara 

lättillgänglig för de kommuninvånare som har av 

behov av den. 

Omsorgsnämnd 

37 

• KONTINUITET OCH TRYGGHET - Varje människa 

ges möjlighet att erhålla vård och omsorg av så få 

personer/arbetslag som möjligt och där information 

alltid ges vid förändringar. På det sättet kan trygghet 

och god kvalité uppnås och ge förutsättningar för en 

förtroendefull relation. Långsiktighet i planeringen för 

den enskilde ska alltid eftersträvas. 

• INFLYTANDE OCH MEDVERKAN - Varje människa 

ges möjlighet att utforma sitt eget liv och få en 

meningsfull tillvaro och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 

• FLEXIBILITET - Vård och omsorg anpassas efter 

individens förutsättningar, behov och önskemål. Vi 

arbetar ständigt med att hitta nya möjligheter, kombinationer 

och samarbetsformer i verksamheten. 

I arbetet inom omsorgsförvaltningen är det angeläget att 

alla anställda har ett gemensamt synsätt på arbetet. Den 

grundläggande uppgiften är att ge god vård och omsorg 

utifrån situationen. 

I begreppet vård och omsorg ingår alla de olika insatser 

som personalen utför utifrån individens behov och 

personalens samlade kompetens. 

Detta innebär: 

• att tillgodose individens allmänmänskliga och personliga 

behov 

• att tillvarata den enskildes egna resurser för att bevara 

eller återvinna optimal hälsa och/eller välbefinnande 

• att tillgodose behov av vård i livets slutskede. 

Kommunen ansvarar även för hälso- och sjukvård upp till 

sjuksköterskenivån i de särskilda boendeformerna och vid 

dagverksamheterna. Landstinget ansvarar för sjukvården i 

det egna hemmet samt för alla läkarinsatser. 

Sjukvård, liksom rehabilitering, ska ges till den enskilde 

efter vars och ens behov i en samverkande vårdkedja. 

Den kommunala hälso- och sjukvården ska bedrivas så att 

den uppfyller kraven på god vård. Detta innebär: 

• att sjukvården är av god kvalité och tillgodoser den 

enskildes behov av trygghet 

• att sjukvården är lättillgänglig 

• bygga på respekt för den enskildes självbestämmande 

och integritet 

• vården ska så lång det är möjligt utformas i samråd 

med den enskilde. 

I den kommunala sjukvården ansvarar medicinskt ansvarig 

sjuksköterska (MAS) för uppföljning, utvärdering och 

tillsyn av vården.

Ann Söderström 

Enhetschef 

Biståndshandl SoL 

Skomakargatans 

hemtjänst 

Anita Karlsson 

Enhetschef 

Solgläntan Törnvägen 

Inger Fransson 

Enhetschef 

Kungshallshemmet 

Anna-Karin Rydeberg 

Enhetschef 

Förklaringsvägen Personlig ass 

LSS 1 o 2 

Christin Svensson 

Enhetschef 

Daglig verksamhet Personlig ass 

2 ärenden 

Adm assistenter 

8 personer 

Biståndshandläggare SoL 

3 personer 

Peter Mattsson 

Adm.chef 

Omsorgsförvaltningen 2003 

Viola Pettersson 

IT-handläggare 

Irene Sjödahl 

Samordnare 

Biståndshandläggare SoL O LSS 

Ulrika Johansson 

Enhetschef 

Kvarnbacken 

Exkl natt 

Marie Karendal 

Södra hemtjänsten Orrefors 

Linda Johansson 

Enhetschef 

Biståndshandl SoL 

Kungshalls 

hemtjänst 

Susanne Hult 

Enhetschef 

Personlig ass 

LSS 3 

Anita Dahlberg 

Enhetschef 

Sturegatan Olofsgatan 

Kyrkogatan Smålandsgatan 

Hans-Gunnar Hovbäck 

Omsorgschef 

38 

Inger Bergström 

MAS 

Ann-Katrin Berisson 

Enhetschef 

Linnéahemmet Kvarnbacken 

Natt 

Hemtjänst 

Fröjdekulla/Alsterbro 

Pia Sundlöv 

Enhetschef 

Bengt Thörnblad 

Enhetschef 

Fröjdekulla gruppb. 

Sjuksköterskor Rehab-enheten 

Morgonstigen Aftonstigen 

LSS 

Barn o ungdomar 

Ulrika Lorentzon 

Enhetschef 

Biståndshandläggare LSS 

Östra hemtjänsten 

Inger du Rietz 

Enhetshcef 

Titti Johansson 

Enhetschef 

Nattpatrull Madesjögläntan 

Boendestöd Jupiter 

Kontaktgruppen 

Marianne Josefsson 

Enhetschef 

Ren´ee Nyberg 

Enhetschef 

Hanemåla I Hanemåla II 

Platåvägen Kungshallsvägen 

Oskar LSS 

Barn o ungdomar



2002 2003 2003 2004 






NETTOKOSTNAD 225 264 229 420 236 956 103,3% 237 760 

SKATTEMEDEL 225 264 229 420 229 420 100,0% 237 760 

ÅRETS RESULTAT 0 0 -7 536 0 

Omsorgsnämndens verksamhet grundar sig i huvudsak på 

insatser enligt ”Socialtjänstlagen, SoL” samt insatser 

enligt ”Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 

LSS”. 

Resultatmässigt har insatser enligt SoL haft följande 

ekonomiska utveckling sedan 1999: 

Tkr 

Efter ett antal år av underskott visar verksamheten ett 

överskott. Resultatet har möjliggjorts genom gedigna 

insatser i de olika verksamheterna som inte skall förringas. 

Visserligen redovisar hemtjänsten ett underskott 

men det kompenseras utav ett större överskott inom de 

särskilda boendena. I kostnaden för de särskilda boendena 

ingår kostnader för sjuksköterskor för jämförbarhetens 

skull. En åtgärd som gjort detta möjligt är stängningen 

av 10 korttidplatser på Linnéahemmet som verkställdes 

under hösten 2003. 

Resultatmässigt har insatser enligt LSS haft följande 

ekonomiska utveckling sedan 1999: 

Tkr 

Resultatutveckling SoL-insatser, vhr 51 

*bokslut 1999 - 2003 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

0 

-2 000 

-4 000 

-6 000 

-8 000 

-10 000 

Resultatutveckling LSS-insatser, Vht 52 

*bokslut 1999 - 2003 

2 000 

0 

-2 000 

-4 000 

-6 000 

-8 000 

-10 000 

-12 000 

År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 

SoL-insatser, 51 -5 644 -5 258 -7 627 -1 167 373 

Hemtjänst, 5111 -1 942 -3 546 -7 006 -6 528 -1 119 

Särskilt boende, 512 -3 702 -1 712 -621 5 361 1 492 

År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 

LSS-insatser, 52 -1369 -1993 -517 -6357 -9652 

Boende, 5221 -542 -850 245 -272 194 

Assistansinsatser, 521 -827 -1143 -762 -6085 -9846 

39 

Omsorgsnämndens svårigheter i att hålla budgeten för 

2003 härleds i princip helt och hållet till LSS och då i 

synnerhet till så kallade LASS-ärenden. Dessa ärenden, 

med personliga assistenter, som flertalet berättigar till 

ersättning från försäkringskassan enligt ”Lagen om 

assistansersättning, LASS” har utvecklats betydligt 

snabbare än vad som kunnat förväntas. Dessutom finns ett 

antal ärenden med personliga assistenter enligt SoL och 

dessa berättigar inte till assistansersättning. 

Gruppboende inom LSS har under redovisad period ett 

resultat trots pris- och löneökningar som i stort håller sig 

inom tilldelade medel. Vissa år redovisar till och med ett 

överskott. Bokslut 2003 är ett sådant år. 

Ett positivt bokslut redovisar också den dagliga verksamheten 

inom LSS som inte heller bör förringas. 

HSL-enheten som inkluderar sjuksköterskeorganisation 

och rehabiliteringsenhet redovisar ett underskott på 

nästan 650 000 kronor. Underskottet härleds helt och 

hållet till sjuksköterskeorganorganisationen som genererar 

ett underskott på knappt 900 000 kronor orsakat i 

huvudsak av uttag av fyllnadstid och övertid då anskaffning 

av vikarier varit mycket svårt. Har därför ersatt 

varandra till stor del. 

Övrig verksamhet inom nämndens område har under 

2003 genererar ett överskott på drygt 900 000 kronor. 

Slutsatsen blir att omsorgsnämndens ekonomiska problem 

kan härledas till ärenden med personliga assistenter. Här 

har utvecklingen gått snabbare än vad resurserna har 

medgivit. Följden har blivit att dessa ärenden måste följas 

betydligt bättre än vad de hittills har gjorts. Numera finns 

därför fler enhetschefer avsatta för att följa dessa ärenden 

på betydligt närmare håll och på så sätt komma tillrätta 

med den ekonomiska utvecklingen. 

Nedan följer punktvis diverse orsaker till att olika verksamheter 

redovisar ett över- respektive underskott 

Verksamhetsområde: Hemtjänst 

Överskott respektive underskott inom hemtjänstens 

enheter kan kortfattat beskrivas med följande punkter: 

• Ökade insatser för de boende 

• Strejken under våren –03 ökade kostnaderna för 

fyllnads- och övertidsersättningar 

• Ingen tillsättning av långtidsvikariat fullt ut vid 

studier, barnledigheter och annan tjänstledighet som 

gett besparingar 

• Restriktivitet vid vikarieinringning vid kortare 

frånvaro 

• Förstärkning av personalgrupperna med timvikarier 

under del av helger och kvällar på grund av tillfällig 

ökad arbetsbelastning 

• Utökning av timvikarier och lägre vikariat för att 

kunna verkställa beviljade insatser

• Ökat antal ärenden och en hög sjukfrånvaro 

• Ökat antal rundturer för kvällspatrullen 

• Utveckling av flexibelt arbetssätt där personal går mer 

över gränserna mellan olika enheter 

Verksamhetsområde: Särskilt boende 

Överskott respektive underskott inom särskilt boende kan 

kortfattat beskrivas med följande punkter: 

• Ökade vikariekostnader då korttidvistelse och dag - 

verksamhet inte haft semesterstängt i Madesjö 

• Extrapersonal då personer varit oroliga och våldsamma 

• Kostnader för handledning som inte varit planerad 

• Reducering av personalstyrkan då antalet pensionärer 

har minskat som också har givit mindre intäkter i form 

av avgifter 

• Reducering av personaltätheten på eftermiddagar 

Verksamhetsområde: LSS-verksamhet 

Överskott respektive underskott inom LSS-verksamheten 

kan kortfattat beskrivas med följande punkter: 

• Täcker upp för varandra vid frånvaro 

• Ärenden enligt LASS inte i fas med budgeteringen 

• Dubbelbemanning i ärende som bara var beviljad 

enkelbemanning. Numera är dubbelbemanning 

godkänd 

• Stora extra kostnader för ärenden om barn och 

ungdomar 

• Minskad bemanning i samband med schemaöversyn 

• Flexibel arbetstid som anpassas till behov 

• Vaken natt har ersatts med jour 

• Nödvändigt med vaken natt under vissa perioder 

• Parkskolan har öppnats för skola, fritid och boende 

• Antalet ärenden enligt LASS har ökat med 14 stycken 

under 2003 

• Lagar och avtal i personalfrågor som styr och inte 

harmoniserar med den ersättning enligt LASS som 

utgår. Ersättningen täcker inte fullt ut som exempelvis 

för jouravtal. 

• Stor personalomsättning i vissa ärenden enligt LASS 


tkr 2002 2003 2003 2004 

Omsorgsnämnd 702 1 100 788 71,6% 1 000 

40 


2002 2003 2003 2004 

Nettokostnad per 

invånare, kronor 11 336 11 529 11 870 103,0% 11 978 






% 32,87% 32,18% 33,24% 103,3% 32,40% 



Sammanfattningsvis har år 2003 präglats av mycket 

diskussioner om organisation och ekonomi. Det har 

inneburit att anpassningar gjorts av organisationen i syfte 

att harmonisera mera mot verksamheterna. Enhetschefernas 

ansvarområden har ändrats. Vissa enhetschefer 

har också fått ett handläggaransvar. Assistentorganisationen 

har anpassats till nya ansvarsförhållanden. 

Andra viktiga händelser är anpassningen av verksamheten 

inom hemtjänst, särskilt boende och boende inom LSS till 

budgeterade resurser. Budgeten förutsatte en reducering i 

storleksordningen 30-35 årsarbetare. Det sammanlagda 

resultatet för dessa 3 verksamheter visar att uppdraget har 

lyckats. Del av denna anpassning är reduceringen av 10 

korttidsplatser på Linnéahemmet. 

Viktiga händelser under året är naturligtvis också att det 

tillkommit 14 nya ärenden enligt LASS under 2003. 

Dessvärre har inte budgeterade resurser följt i denna 

utveckling. 

Vidare har före detta DC Svartgöl flyttat till nya lokaler 

och kallas numera för DC Boken. Korttiden vid Oskar har 

också avvecklats under året. 

Verksamhetsområde; Hemtjänst 

Viktiga händelser under 2003 i hemtjänsten kan kortfattat 

beskrivas med följande punkter: 

• Minskade personalutrymmen på Madesjögläntan har 

möjliggjort att ännu en lägenhet har kunnat hyras ut 

• Ökade insatser nattetid har gjort att arbetsbelastningen 

på natten har ökat. 

• Utbildningsverksamhet har möjliggjort användning av 

IT 

• Diskussioner om förändring av poolverksamheten till 

köp-säljsystem 

• Personalförstärkning i Orrefors inför 2004 

• Deltagande i utflykter 

• Uppsägning av avtal om schema för flextid 

• Föreläsning om bemötande till anhöriga 

• Handledning i stresshantering 

• Ny enhetschef för Östra hemtjänsten

• Administrativt stöd som underlättat arbetsbelastningen 

• Flyttning av aktivitetslokaler på Fröjdekulla 

• Utvecklat samarbete mellan enheter och med andra 

verksamheter 

• Trivselkvällar i samarbete med frivilliga föreningar 

• Handläggaruppgifter även som enhetschef 

• Egen kvällspatrull i Orrefors, Målerås och Gullaskruv 

Verksamhetsområde: Särskilt boende 

Viktiga händelser under 2003 i det särskilda boendet kan 

kortfattat beskrivas med följande punkter: 

• Avlastning av nattpatrullen 2 timmar per natt från 

särskilt boende 

• Utbildning genom vuxenutbildningen i etik, värden 

och värdekonflikter tillsammans med hemtjänstpersonal 

• Daglig planering och fördelning av arbetsuppgifter 

har möjliggjort mindre stress, ökad kontinuitet och 

mer tid till annat har frigjorts 

• Långtidssjukskrivningarna har minskat på Kvarnbacken 

• Daglig morgongymnastik 

• Personaltätheten på eftermiddagen har minskat på 

Kvarnbacken 

• Fungerande besöksverksamhet tillsammans med 

frivillig organisationer 

Verksamhetsområde: LSS-insatser 

Viktiga händelser under 2003 inom LSS-verksamheten 

kan kortfattat beskrivas med följande punkter: 

• Utflyttning av barn och ungdomar som fått sina 

insatser tillgodosedda inom gruppbostäder 

• Korttiden på Oskar är avslutad 

• Svartgöl DC flyttat till andra nya lokaler 

• Renovering av fastighet för assistentärende 

• Utflyttning av boende på gruppboende Storgatan till 

andra gruppbostäder 

• Utflyttning från gruppbostad och valt personliga 

assistenter istället 

• Utflyttning från Oskar till lägenheter i gruppbostäder 

• Start av kortidsboende på Parkskolan för ungdomar 

• Renodlat ansvar för enhetschef med personliga 

assistenter 


Hemtjänst och social service 

Effektmål 1: Alla insatser och allt bistånd skall ges efter 

individuell bedömning och efter upprättad individuell 

plan. 

Resultat: Effektmålet får anses vara uppfyllt under 2003. 

Effektmål 2: Under 2003 skall ”Alsterbromodellen” 

införas vid ytterligare någon/några enheter. Nytillkomna 

verksamheter skall genomgående organiseras enligt denna 

modell. 

Resultat: Ingen ny enhet har helt och fullt övergått till 

den sk ”Alsterbromodellen”. Diskussioner förs och under 

2004 kommer troligtvis fler enheter att arbeta efter 

”Alsterbromodellen”. Målet har inte uppnåtts. 

Boende 

Effektmål 1: Alla insatser enligt socialtjänstlagen och 

lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade i 

särskilda boendeformer skall ges efter individuell bedömning 

och efter upprättad individuell plan. 

Resultat: Enbart beslut om särskilt boende föregår 

inflyttning till särskilda boendeformer. Andra insatser i 

likhet med beslut om insatser inom ramen för hemtjänst 

och social service förekommer inte idag i samband med 

inflyttning till särskilda boendeformer. Däremot upprättas 

i viss utsträckning individuella planer för de som bor i 

särskilda boendeformer men inte på grund av beslut om 

individuella beslut om insatser såsom i hemtjänsten. 

Målet har inte uppnåtts. 

Effektmål 2: Omsorgsnämnden skall under 2003 inte ha 

någon kostnad för medicinskt färdigbehandlade 

(utskrivningsklara) patienter. 

Resultat: Omsorgsnämnden har inte haft några kostnader 

för utskrivningsklara patienter under 2003. Däremot har 

den nya betalningsansvarlagen medfört en ökad arbetsbelastning 

på nämndens handläggare. Det har blivit än 

viktigare att följa upp ärenden och samverkan mellan 

landstinget och kommunen ur ett ansvar- och kostnadsperspektiv. 

Målet får anses vara uppfyllt. 

Utvärdering och uppföljning 

Effektmål 1: Alla beslutade och/eller överenskomna 

insatser skall dokumenteras och registreras i Pro Capita. 

Resultat: Alla beslut registreras i form av huvudrubriker 

såsom måltidshjälp, personlig omsorg, sociala insatser, 

trygghetsinsatser och hushållsinsatser. Målet får anses 

vara uppfyllt. 

Effektmål 2: Omsorgsnämnden skall årligen genom 

punktvisa och återkommande enkäter/intervjuer följa 

brukarnas uppfattning om givna insatser. Minst 85 % av 

de tillfrågade skall förklara sig nöjda med insatserna. 

Resultat: Under året har en intervjuundersökning genomförts 

på Kvarnbacken. En annan pågår på Madesjögläntan. 

Av de 15 intervjuade personerna på Kvarnbacken 

kan utläsas att de är förhållandevis nöjda men det går inte 

att dra några långtgående slutsatser genom enbart dessa 

intervjuer. Någon enkätundersökning under 2003 om 

graden av nöjdhet har inte genomförts. Slutsatsen blir att 

det i dagsläget inte är möjligt att följa upp målet. Målet 

har inte uppnåtts. 

Effektmål 3: Omsorgsnämnden skall utarbeta rutiner för 

fungerande synpunkthantering. 

Resultat: Rutiner för synpunktshantering har utarbetats. 

Svarsfrekvensen kan dock bli betydligt bättre. Marknadsföring 

fordras. Målet får anses vara uppfyllt vad gäller 

rutiner dock bör marknadsföringen bli bättre. 

41


Året kommer att präglas av diskussioner och anpassning 

av omsorgsnämndens ekonomi. Sparåtgärder kommer att 

genomföras. Politiska beslut måste fattas om fördelning 

mellan olika verksamhetsområden i samband med 

ekonomiska ramar för 2005. Framtiden för omsorgsnämndens 

verksamheter är mycket beroende av dessa 

beslut. 

I övrigt kommer följande vara vägledande för år 2004. 


Hemtjänst och social service 

Inriktningsmål: 

• Hemtjänsten är basen i kommunens insatser för äldre 

och funktionshindrade personer 

• Kommunens insatser är individuellt inriktade och 

behovsanpassade. 

• De omsorgsalternativ som finns är: Hemtjänst, 

korttidsvistelse, boende, rehabilitering och daglig 

verksamhet. 

Effektmål: 

• Under 2004 skall individuella planer upprättas i våra 

särskilda boenden 

• Alla insatser och allt bistånd skall ges efter individuell 

bedömning och efter upprättad individuell plan. 

• Under 2004 skall ”Alsterbromodellen” införas vid 

ytterligare någon/några enheter. Nytillkommande 

verksamheter skall genomgående organiseras enligt 

denna modell. 

Boende 


• Alla medborgare har, oberoende behovet av vård och 

omsorg, rätt till en egen bostad. Basen är ett ordinärt 

boende, där förvaltningens insatser utifrån den 

enskildes behov ska möjliggöra kvarboende. Även i 

det ordinära boendet ska finnas möjlighet att få 

omsorg och hälso- och sjukvårdsinsatser vid livets 

slut. Sjukvård, liksom rehabilitering, ska ges till den 

enskilde efter vars och ens behov i en samverkande 

vårdkedja. Arbetet i de särskilda boendena skall ske 

individinriktat och med respekt för varje människas 

integritet 

• Man bör eftersträva en någorlunda lika och genomsnittlig 

kostnadsnivå för likartade verksamheter 

42 

Effektmål: 

• Alla insatser enligt socialtjänstlagen, hälso- och 

sjukvårdslagen och lagen om stöd och service för 

vissa funktionshindrade i särskilda boendeformer skall 

ges efter individuell bedömning och efter upprättad 

individuell plan. 

• Omsorgsnämnden skall under 2004 inte ha någon 

kostnad för utskrivningsklara patienter 

Utvärdering och inflytande 


• All verksamhet för omsorgsbehövande och funktions 

hindrade skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. 

Effektmål: 

• Alla beslutade och/eller överenskomna insatser skall 

dokumenteras och registreras i Procapita. 

• Omsorgsnämnden skall årligen genom punktvisa och 

återkommande enkäter/intervjuer följa brukarnas 

uppfattning om givna insatser. Därvid skall minst 

85% av de tillfrågade förklara sig nöjda med insatserna. 

• Omsorgsnämnden skall utarbeta rutiner för fungerande 

synpunktshantering.

Ordförande: Bertil Johnsson 

Vice ordförande: Sivert Hugosson 

Förvaltningschef: Stig-Roland Fagergård 

Organisation 

ADMINISTRATION 

FAS-GRUPPEN 

ARBET SMARKNAD 

RASMUS 

Projekt 

Kom In 

INDIVID & FAMILJENÄMND 

UTSKOTT 

PRESIDIUM 

FÖRVALTNINGSCHEF 


• Individ- och familjenämnden ansvarar för socialtjänstens 

uppgifter inom individ- och familjeomsorgens 

område. 

• Verksamheten styrs övergripande av socialtjänstlagen 

och omfattas också av åtgärder och insatser jämlikt 

tvångslagarna LVU (lagen om vård av unga) och 

LVM (lagen om vård av missbrukare). 

I övrigt ingår i nämndens verksamhet: 

• att vara tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt 

alkohollagen 

• att erbjuda bistånd i form av budgetrådgivning samt 

skuldsanering enligt skuldsaneringslagen samt 

• uppgifter enligt föräldrabalken 

• handläggning av dödsboanmälningar 

• arbetsmarknadsbefrämjande åtgärder 

Individ- och familjenämnd 

EKONOMIENHET 

VUXENENHET 

Projekt 

Backen 

BARN & FAMILJ 

RYDÉNSKA 

VILLAN 

ÖPPEN 

FÖRSKOLA 

Projekt 

HBI 

43 


Individ- och familjenämndens insatser omfattar både 

vuxna och barn. Insatserna skall vara av god kvalité och 

ges i enlighet med de mål och bestämmelser som finns 

angivna i socialtjänstlagen. Verksamheten skall bygga på 

• respekt för människors självbestämmande och 

integritet 

• helhetssyn skall prägla det sociala arbetet 

• bistånd och insatser skall utformas så att det stärker 

den enskilda människan. 



2002 2003 2003 2004 






NETTOKOSTNAD 50 359 49 849 49 771 99,8% 49 843 

SKATTEMEDEL 50 359 49 849 49 849 100,0% 49 843 


Totalt redovisar individ- och familjenämndens verksamhet 

ett nettoöverskott på 78 tkr, vilket måste ses som ett 

resultat av såväl mycket hårt arbete av den samlade 

personalen men även förhoppningsvis ett trendbrott med 

anledning av den hårda satsning på förebyggande arbete 

och vård på hemmaplan. 

Individ och familjekontorets administration, 855, 

redovisar ett nettoöverskott med 202 tkr, vilket helt kan 

hänvisas till långtidssjukskriven personal. 

Rehabilitering, 591, Inriktningen har varit att hjälpa så 

många som möjligt i öppenvård. På grund av resursbrist 

har denna inriktning varit svår att hålla fullt ut. Flera 

nytillkomna klienter har från början fått tas om hand på 

behandlingshem för att få en grund för fortsatta insatser. 

Under 2003 har inkommit 102 aktualiseringar, 14 av 

dessa var ej behandlade vid årets slut. Beslut har fattats 

om 85 insatser under året. Detta innebär olika stödinsatser, 

ex samtal, placering på behandlingshem, stödgrupp 

eller inskrivning i boendeprojekt. En LVMplacering 

(lag om vård av missbrukare med särskilda 

bestämmelser) har gjorts under året. Denna kostade drygt 

460 tkr under 6 månader och fortsatte i frivilliga former 

efter denna tid. 

15 personer har varit placerade på behandlingshem 

jämlikt socialtjänstlagen. Missbruksvården har gjort ett 

underskott med 491 tkr kronor. Underskottet beror 

uteslutande på fler placeringar än budgeterat.

Barn- och familjeenheten, 592, redovisar ett nettounderskott 

med 5042 tkr för 2003. Antalet inkommande 

ärenden har varit fortsatt högt, vilket har påverkat i 

synnerhet kostnaderna för vård på institution. Kostnaderna 

för institutionsvården blev under året 4065 tkr 

högre än budgeterat och svarar därmed för huvuddelen av 

överskridandet. Antalet helårsplaceringar uppgick till 

11,94, mot budgeterade 7,75, vilket är den avgörande 

orsaken till detta. Dessutom har förvaltningen under året 

tvingats till några särskilt kostnadskrävande placeringar. 

Även kostnaderna för familjehemsvården överskreds, 

med 939 tkr. Detta förklaras dels av att antalet placerade 

individer blev totalt 48, mot budgeterade 40, och dels av 

att verksamheten drabbades av en kostnadsökning (c a 

500 tkr) till följd av sent inkomna direktiv från Svenska 

Kommunförbundet, avseende arvodeshöjning till familjehem. 

Antalet barn och ungdomar med insats i form av 

kontaktperson/-familj blev något högre än budgeterat, 

105 istället för 100, vilket delvis förklarar överskridandet 

av kostnaderna för denna verksamhet med 709 tkr. Till 

övrig del består denna kostnadsökning av personal som 

har varit anställda på uppdrag för särskilda individärenden 

(där annars placeringslösning sannolikt hade 

varit alternativkostnaden). De direkt påverkbara kostnaderna, 

personaladministrationen, har under året hållits 

under budgeterad nivå, med 559 tkr. Likadant förhåller 

det sig med kostnaderna för drift av Öppna förskolan, 

som stannade 106 tkr under budgeterad nivå. 

Försörjningsstöd och budgetrådgivning, 593, verksamheten 

redovisar totalt ett nettoöverskott med 4 274 tkr, 

varav försörjningsstödet redovisar ett överskott med 

4 107 tkr. Personalkostnaderna har varit 182 tkr lägre än 

budgeterat och intäkterna har varit 3 374 tkr mer än 

budgeterat. Utfallet avseende försörjningsstödet år 2003 

blev ca 10 700 tusen kronor. Överskottet beror på många 

olika orsaker, nämligen det har varit en mycket god 

arbetsmarknad under 2003, strukturförändringar inom 

enheten, noggrannare utredningar av biståndsansökningarna 

samt underbudgeterad intäktsbudget. 

Alkohollagen, tobakslagen, 260, under året har verksamheten 

givit ett underskott med 316 tkr kronor. Detta 

beroende av att verksamheten 0- budgeterats och att ett 

överklagat serveringstillstånd i tingsrätt och kammarrätt 

gett advokatkostnader som belöper på drygt 100.000 

kronor. Ca 200 tkr kan läsas som kommunens subvention 

till näringslivet i Nybro avseende tillsyn och tillstånd. 

Arbetsmarknadsåtgärder, 62, redovisar ett nettoöverskott 

med 1 447 tkr. Anledningen till detta stora nettoöverskott 

beror mestadels på att arbetsförmedlingen har 

haft stor medelsbrist avseende pengar till åtgärder. Detta 

har t ex bidragit till att avslutade lönebidrag, OSA ej har 

återbesatts. Osäkerheten kring Rasmus verksamt har lett 

till att framförallt övriga kostnader gav stort överskott. 

44 


tkr 2002 2003 2003 2004 

Individ- och familjenämnd 287 250 255 102,0% 250 

Årets investeringar har i första hand varit att uppdatera 

IT-området med nya maskinvaror samt inköp av kontorsmöbler 

för att förebygga arbetsskador. 


2002 2003 2003 2004 


kronor 2 534 2 505 2 493 99,5% 2 511 






% 7,35% 6,99% 6,98% -0,01% 6,79% 



Administrationen: En mottagningsenhet har tillskapats 

under året 

Rehabilitering: Under 2003 slogs rehabiliteringsavdelningen 

och avdelningen för ekonomisk enhet ihop till 

en enhet för att på så sätt göra ekonomiska och personella 

vinster. En mottagningsenhet tillskapades under hösten 

och arbetet inom ekonomiskt bistånd inriktades på bättre 

utredningar, vilket snart gav ekonomiska vinster. 

Barn- och familjeenheten: Under 2003 påbörjade 

enheten s k lägenhetsutredningar, via den nystartade 

verksamheten Pusslet. Lägenheten bemannades under året 

av 2,0 socialsekreterartjänst, som genomförde utredning i 

6 familjer. Tillkomsten av utredningslägenheten har 

avsevärt höjt den generella utredningskvaliteten inom 

enheten. Inom fältverksamheten genomfördes för första 

gången försök med s k BIM-grupp, gruppverksamhet för 

barn i missbrukarmiljöer. Trots vissa rekryteringssvårigheter, 

kunde en grupp genomföras med positivt 

resultat. Öppna förskolan inledde på försök s k ”pappalördagar”, 

öppethållande på helger för pappor med små 

barn. Försöket fick en positiv respons och det kommer att 

fortsätta 2004. Parkskolan lades ner efter vårterminen 

2003, varför enhetens resurs i Parkskolan övergick till 

andra arbetsuppgifter. Förberedelser för införande av 

familjecentral inleddes, genom planeringsgrupper tillsammans 

med Landstingets Mödra- och barnahälsovård. HBIprojektet 

övergick under hösten till en fast verksamhet.

Försörjningsstöd och budgetrådgivning: Under 2003 

har ekonomienheten genomgått en organisationsförändring 

och tillskapande av mottagningsenhet. Syftet har 

varit att skapa ett forum för professionellt mottagande, 

minskning av bidragstiden samt uppföljning och utvärdering 

av klienterna. Dessutom fanns det behov av att bygga 

strukturer för att förhindra okynnesansökningar av 

försörjningsstöd. Efter mottagningsenheten remitteras 

klienten till olika special-och utredningsenheter, där även 

arbetsmarknadsenheten ingår, som är anpassade till 

klienternas olika behov. Varje ärende skall ha en klar 

målsättning samt en arbetsplan som utvärderas efter tre 

månader. Med utredningen som bas skapas möjligheter 

för att skräddarsy individuella lösningar för att tex. stärka 

klienternas konkurrenskraft på arbetsmarknaden och 

därmed minska bidragstiden. 

För att klara av organisationsförändringen med befintlig 

personal har ungdomsgruppens ekonomienhet lagts ned 

liksom ersättningen IKAB som inte gav ungdomar 

incitament till att bli självförsörjande. Resurserna för 

särskilda insatser avseende ungdomar ungdomar bör 

sättas in i ett tidigare skede och inte via försörjningsstöd. 

Arbetsmarknadsenheten: Utredning av Rasmus 

verksamhet och hur en fortsatt byggnadsvård skall kunna 

fungera. Bildandet av en arbetsmarknadsgrupp bestående 

av en arbetsmarknadsassistent, en socialsekreterare och 

en rehabiliteringsutredare som på ett bättre sätt kan få 

biståndstagare ut i sysselsättning och arbete. 


Uppfyllda mål visas med kursiv stil under effektmålen. 

Inriktningsmål 

1. Ökad samverkan över enhetsgränserna 

2. Ökade resurser till positiva barnfamiljskontakter 

3. Aktivare arbete över förvaltnings- och myndighetsgränser 

– typ FAS 

4. Bättre medborgarkontakter 

5. Utveckla RASMUS 

6. Snabbare integration av flyktingar 

7. Socialjour 

Effektmål 

1a. All information i en akt, alla handläggare skall ha 

tillgång till samma information. 

1b. Under 2003 utreda möjligheten till att bilda ärendeteam 

• Målet helt uppfyllt. 

2. Under 2003 skall öppna förskolan utvecklas till ett 

familjecenter i samarbete med MVC, BVC m fl. 

• Diskussioner pågår mellan IFO och landstinget. KF 

har i samband med budgeten 2004 beslutat att en 

familjecentral skall inrättas under 2004. 

45 

3. Bjuda in Barn- och ungdomspsykiatrin, vårdcentral, 

polis etc för samverkan 

• Samverkan mellan ovanstående aktörer och IFO har 

förbättrats väsentligt under året. 

4. Under 2003 skall en mottagningsenhet tillskapas. 

• Målet uppfyllt. 

5a. Samtliga deltagare skall erbjudas fortbildning samt 

skall minst 4 informationsdagar avsättas under året till 

typ facklig-, ekonomisk-, samhällsinformation o dyl. 

5b. Ersätta en arbetsledare med en socialpedagog för att 

öka det inre sociala arbetet. 

• Målet inaktuellt i samband med beslut om avveckling 

av Rasmus. 

6a. Pröva nya former för SFI i projektform. 

6b. Under andra halvåret 2003 skall ”alla” som inte har 

särskilda skäl ha en heltidssysselsättning. 

• Målet 6 a uppfyllt i samarbete med komvux och Kom 

In-projektet. Målet 6 b är svårt att nå kortsiktigt, men 

konstateras kan att klar förbättring har skett och 

kraven på den enskilde har ökat. 

7a. Under första halvåret starta en minimodell av social 

jourverksamhet med hjälp av personal på Rydenska 

Villan. 

7b. Påbörja diskussioner om fullt utbyggd socialjour i 

samverkan med grannkommunerna. 

• Målet 7 a uppfyllt. Målet 7 b ej aktuellt i dagsläget, då 

7 a fungerar alldeles utmärkt för vår kommun. 

Internkontroll 2003 

Under året har förvaltningen jobbat mycket med såväl 

den fysiska som den psykiska arbetsmiljön. Idag kan vi 

nog påstå att samtliga anställda har en bra fysisk arbetsplats. 

Sydösthälsan har hjälpt till med att gå igenom alla 

arbetsplatser ergometriskt. Vi har också, trots en oerhörd 

arbetsbelastning, en mycket god stämning och stor trivsel 

inom hela personalgruppen. Detta beror mycket på att vi 

lyckats behålla en intakt personalgrupp samtidigt som vi 

lyckats med våra rekryteringar. Samtliga handläggare har 

också tillgång till extern handledning, vilket är viktigt i 

detta arbete. Arbetsplatsträffar med hela förvaltningen har 

genomförts fyra gånger, enligt plan,. Två heldagar och två 

halvdagar. Dessutom har alla enheter egna gruppmöten. 

Utvecklingssamtal med alla anställda har genomförts en 

gång under året samt ett lönesamtal. Kravet att hålla god 

kontakt med såväl korttids- som långtidssjukskrivna har 

fungerat bra. Den öppna dialogen på förvaltningen är ett 

friskhetstecken. Sydösthälsan har också under året 

genomfört fysisk och psykosocial undersökning på två av 

våra externa arbetsplatser, nämligen Rydenska villan och 

öppna förskolan.


Ekonomi- och rehabenheten: Ett viktigt inriktningsmål 

för ekonomigruppen 2004 är att det ekonomiska biståndet 

skall vara en temporär åtgärd. Därför kommer ekonomigruppens 

huvudmål vara att hitta alternativ till ekonomiskt 

bistånd och beroende av bistånd. 

Om allt går i lås kommer arbetsmarknadsenheten senare 

under 2004 att ligga under ekonomi/rehabenheten. Detta 

medför ökade möjligheter att matcha fram lämpliga 

sysselsättningsåtgärder till klienterna. Det medför även 

intressanta utvecklingsmöjligheter med näringslivet i 

Nybro samt samarbete med Nybro företagsgrupp. Denna 

utveckling är nödvändig då andra huvudmän som arbetsförmedling, 

psykiatri och försäkringskassa begränsar sina 

ansvarsområden pga. besparingskrav. 

Tillskapa bostäder för personer i utsatta grupper.All form 

av missbruk är ett allvarligt folkhälsoproblem som måste 

minskas. Rätten till sysselsättning skall gälla alla hos 

avdelningen aktuella personer. 

Barn- och familjeenheten: Barn- och familjeenheten 

kommer att vidareutveckla arbetet med sammanhållna 

vårdkedjor. Särskild vikt kommer att läggas vid att 

medverka till framväxandet av en familjecentral i Nybro 

kommun (fullmäktigebeslut 2003). Förstärkning av det 

hemterapeutiska arbetet, i projektform, kommer att 

genomföras. Utredningslägenheten kommer att fortsätta 

arbetet med fördjupade lägenhetsutredningar, men med 

direkt medverkan av ansvarig handläggare i respektive 

arbetsgrupp. Ungdomsgruppen kommer att sammanfogas 

genom satsning på gemensam arbetsledare (1:e socialsekreterare). 

Särskild tonvikt kommer att läggas på 

46 

samutnyttjande av resurser inom ungdomsgruppen. Barn i 

missbrukarmiljöer kommer att fortsätta uppmärksammas 

genom särskild gruppverksamhet, s k BIM-grupp. Öppna 

förskolan kommer att fortsätta satsning på s k ”pappalördagar”. 

Ambitionen är att familjerättsgruppen under 

2004 skall kunna ägna all verksamhetstid åt det primära 

ansvarsområdet och att alla utredningar/insatser enligt 

SoL och LVU skall kunna hanteras av utrednings- och 

insatshandläggare. Av besparingsskäl kommer 1,0 

fältsekreterartjänst att vara vakantsatt under 2004 (ordinarie 

föräldraledig). 

Arbetsmarknadsenheten: Rasmus läggs ned. Byggnadsvården 

rullar på som en egen verksamhet, men i mindre 

skala än tidigare. Delar av arbetsmarknadsenheten 

kommer att överföras organisatoriskt till ekonomi- och 

rehabenheten. En ny verksamhet startar som kommer att 

benämnas servicegruppen, denna skall i första hand 

inrikta sig på att ge ungdomar sysselsättning.

Ordförande: Börje Slättman 

Förvaltningschef: Jan Lagerqvist 

Organisation 

Se slutet av nämndens redovisning. 


Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, 

grundskola, grundsärskola, träningsskola, gymnasieskola, 

gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särvux, 

kvalificerad yrkesutbildning samt tillsynsansvar för 

enskild förskoleverksamhet. 


Verksamheten är målstyrd med en långtgående delegation. 

Inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola 

bedrivs lagstadgad omsorg och utbildning för barn/ 

ungdomar samt vuxenundervisning enligt statliga och 

kommunala mål. De statliga målen anges i skollag och 

läroplaner. De kommunala målen finns i förskole- och 

skolplanen. Nämnden ansvarar för uppföljning och 

utvärdering av verksamheten. 



2002 2003 2003 2004 






NETTOKOSTNAD 288 486 305 166 304 609 99,8% 309 204 

SKATTEMEDEL 288 486 305 166 305 166 100,0% 309 204 


Sammanfattning av årets resultat, tkr: 

utan tecken = positivt utfall, minustecken = negativt utfall 

Ej budgeterade intäkter såsom momsbidrag och 

ersättning för praktikanter från högskolan 1 000 

Kvalificerad yrkesutbildning avstämning 2003 900 

Retroaktivt statsbidrag Kunskapslyftet, avseende 2002 600 

Skolskjutsar 300 

Ökade lokalkostnader för Madesjöskolan 

och Gymnasiet -800 

Interkommunala intäkter och kostnader -600 

Personalkostnader, inkl. erhållna statsbidrag 

för invandrarundervisning och infrastrukturprojekt. -500 

Mindre barnomsorgsintäkter än budgeterat -400 

Resultat 2003 500 

Barn- och utbildningsnämnd 

47 


tkr 2002 2003 2003 2004 

Barn- och utbildningsnämnd 2 746 3 000 2 798 93,3% 2 400 


2002 2003 2003 2004 

Nettokostnad per 

invånare, kronor 14 518 15 335 15 259 99,5% 15 577 






% 42,10% 42,80% 42,73% 99,8% 42,13% 



• Ny mandatperiod inletts. 

• Särskilt gymnasieutskott tillsatt med uppdrag att se på 

gymnasieskolan ur ett Nybro-perspektiv 

• Ny förordning för den kommunala vuxenutbildningen 

med nytt förhållningssätt till vuxnas lärande 

• Allmän förskola för 4-5-åringar införd. Alla 4-5åringar 

garanteras avgiftsfri förskolepedagogisk 

verksamhet omfattande minst 525 timmar om året. 

• Ansvaret för skolhälsovården för elever i förskoleklass 

har övergått från landstinget till kommunerna. 

• Fortsatt elevminskning i grundskolan. Viss ökning i åk 

7-9. 


Barn- och Utbildningsnämnden har i enlighet med 

Kommunfullmäktiges huvudprinciper för styrning, 

uppföljning och utvärdering, fastställt effektmål till 

angivna inriktningsmål i Förskole- och skolplanen. 

Effektmålen gäller t o m 2004-06-30. 

Uppfyllda mål visas med kursiv stil under effektmålen. 

Inriktningsmål i förskole och skolplanen: 

1. Värdegrund och trygghet 

Ingen kränkande behandling såsom mobbning, fördomsfulla 

könsattityder, främlingsfientlighet, rasism etc. får 

förekomma inom verksamheterna. Varje enhet skall 

upprätta, regelbundet följa upp samt revidera handlingsplaner 

i syfte att förebygga kränkningar av alla slag. 

2. Inflytande och delaktighet 

Barn, ungdomar och deras föräldrar liksom vuxenstuderande 

skall uppleva att de har reellt inflytande över den 

dagliga verksamheten i förskola och skola.

Senast 2003 skall det finnas minst en lokal styrelse med 

elev och föräldrarepresentanter inom verksamheterna 

förskola och grundskola. Försöket med lokal styrelse med 

elevmajoritet på gymnasieskolan skall drivas vidare och 

utvidgas till att även gälla vuxenutbildningen. 

3. Barn och elever i behov av särskilt stöd 

Varje barn, elev och vuxenstuderande som behöver 

särskilt stöd för sitt lärande och för sin utveckling skall 

erbjudas det på ett tidigt stadium. Stödinsatserna skall 

bedrivas efter individuella åtgärdsprogram och regelbundet 

utvärderas gemensamt av de berörda. 

4. Kunskap (fakta, färdighet, förståelse, förtrogenhet) 

Verksamheten skall bedrivas så att barnen, ungdomarna 

och de vuxenstuderande når de nationella målen. De skall 

vidare uppleva att de pedagogiska metoderna stödjer 

deras lärande så att de under sin studietid kan utveckla 

strategier för ett fortsatt livslångt lärande. 

5. Samverkan 

Alla som arbetar med eller på annat sätt berörs av nämndens 

verksamheter skall uppleva att det finns goda 

möjligheter till samverkan mellan olika delar av förvaltningen. 

Alla som arbetar inom verksamheten skall sträva efter att 

hitta gemensamma lösningar för varje individ så att all 

nödvändig kompetens och alla nödvändiga resurser kan 

användas på ett sätt som placerar individens bästa i första 

rummet. 

Samverkansformer med externa instanser skall utvecklas 

och fördjupas så att omvärldens kompetens, kunskaper 

och erfarenheter kommer barn och elever till del. 

6. Skola – arbetsliv 

Barn, ungdomar och vuxenstuderande skall utifrån sina 

förutsättningar beredas möjlighet att skapa kontakter med 

det omgivande arbetslivet. Alla elever fr.o.m. åk 1 t o m 

åk 5 bör vid minst två tillfällen under varje termin 

antingen få besök av någon representant från arbetslivet 

eller få göra studiebesök på en arbetsplats utanför skolan. 

Alla elever fr o m åk 6 t o m åk 9 skall vid minst två 

tillfällen under varje termin antingen få besök av någon 

representant från arbetslivet eller få göra studiebesök på 

en arbetsplats utanför skolan 

Praktikverksamheten (praktisk arbetslivsorientering, 

arbetsplatsförlagd utbildning, lärande i arbetslivet) skall 

senast 2003 kartläggas och utvärderas i syfte att stärka 

kvaliteten och bredda innehållet. 

48 

Effektmål t o m 2004-06-30 

1. Värdegrund och trygghet 

• Vid varje läsårs början skall handlingsplanen diskuteras 

inom områdets samtliga enheter, d v s i alla 

personalgrupper, barn/elevgrupper och föräldragrupper. 

• Samtliga barn/elever skall veta vart de kan vända sig 

för att få stöd och hjälp. 

• Flertalet skolområden diskuterar handlingsplanen. 

• Flertalet elever vet vart de skall vända sig för att få 

stöd och hjälp. 

2. Inflytande och delaktighet 

• Minst 80 % av eleverna i år 2, 5 och 8 skall uppleva 

delaktighet och möjlighet till påverkan i den dagliga 

verksamheten. 

• Klassråd är obligatoriska och skall vara regelbundna 

och protokollförda 

• Klassråd är obligatoriska och genomförs regelbundet 

samt protokollföres. 

3. Barn och elever i behov av särskilt stöd 

• Andelen elever som klarar kommunprovens 15 % 

gräns i svenska och matematik skall öka. 

• Minst 2 specialpedagoger skall finnas på gymnasieskolan. 

• Det finns två specialpedagoger på gymnasieskolan 

4. Kunskap 

• Minst 90 % av eleverna i år 5 skall nå godkänt på de 

nationella proven i matematik 

• 100 % av elever i år 3 skall vid läsårets slut ha nått till 

punkt 15 i LUS (Läsutvecklingsschema), d v s , kunna 

läsa flytande. 

• Andelen elever med reducerade studiekurser i gymnasieskolan 

skall minska med 25 %. 

• 100 % av eleverna når inte till punkt 15 i LUS, d v s 

kan läsa flytande när de går i år 3. 

5. Samverkan 

• Minst 2 skolformsövergripande (förskola/grundskola/ 

gymnasium) konferenser skall genomföras varje 

verksamhetsår. 

• Förvaltningens samlade fortbildningstillfällen skall 

alltid delges kultur- fritidsförvaltningen, individ- och 

familjeförvaltningen och omsorgsförvaltningen. 

• Minst två skolformsövergripande konferenser har 

genomförts varje år. Har inte uppfyllts år 2003.

6. Skola/Arbetsliv 

• Under perioden augusti – september, varje år, skall 

representanter för Nybro Företagsgrupp och företrädare 

för de fackliga huvudorganisationerna inbjudas 

till områdets ledningsgrupp. I mars varje år skall en 

plan för SYV-arbetet (studie- och yrkesval) i kommunen 

kommande verksamhetsår upprättas. 

Internkontroll 2003 

• Arbetsmiljöundersökningar genomföres årligen 

• Cesamgruppens uppföljning av det systematiska 

arbetsmiljöarbetet – genomfört verksamhetsbesök på 

ett antal arbetsplatser 

• KPMG:s revision och uppföljning av olika 

ansvarsområden inom nämnden 

• Jämställdhetsundersökning – enkätundersökning på 

Paradisskolan 

• Enkätundersökning om barns och elevers trivsel inom 

förskola och skola Föräldraenkätundersökning 

49 


• Komvux blir ett eget verksamhetsområde 

• Gymnasiereformen och nya gymnasieskolan – 

förberedelsearbetet fortsätter 

• Framtidsfrågor enligt kommunledningsuppdrag 

• Behov och anpassning av lokaler efter 

verksamheternas volymutveckling 

• Ny barnomsorgstaxa gäller fr o m den 1 januari 

• Förberedelse för webbaserad gymnasieintagning

Barn- och utbildningsförvaltningens organisation 

Kommunfullmäktige 

T otal kommunal budget ca 

730 miljoner SEK 

Kommunstyrelsen 

Total budget för Barn- och 

utbildning 

ca 308 miljoner SEK 

Barn- och 

Utbildningsnämnden 

Andel av budget 5 % 

Enskild förskola: 100 barn 

Enskild skola: 30 elever 

Resursgrupp för 

Skolchef 

Kontor/ 

stab 

Utvecklingsledare 

Andel av budget 3 % 

elevvård 

(Förvaltningschef) 

Utvärdering/uppföljning 

50 

Verksamhetsområde 

Vuxenutbildning 

Andel av budget: 2 % 

Ledn.grupp: 2,0 tjänster 


Gymnasieskola 

Andel av budget:22 % 


Ped. Personal: 19 st 



F-6. Hanemåla 

Andel av budget: 13% 



Elever: 430 st. 


F-9. Paradiset 






F-6. Fagerslätten 




Elever: ca 270 st. 


F-6. Orrefors/Örsjö 






F-9. Madesjö 



Ped. Personal: 112 st. 


Studenter: ca 400 st. 


Förskola/familje-daghem: 

120 barn 

Fritidshem: 160 barn 

Förskola/familjedaghem: 

140 barn 



85 barn 

Fritidshem: ca 100 barn 


110 barn 



130 barn 


Fritidshem: ca 130 barn 

barn 

Ekonomiassistenter, 

ekonomisk uppföljning 

Förvaltningschefens ledningsgrupp består av de sju rektorerna från områdena 

ovan. Varje rektor har sin egen ledningsgrupp på respektive område.

Bilaga: Dokumentation redovisningssystem 

Informationsflöden mellan system 

IST 

*barnomsorgsavgifter 

* elevavgifter 

* interkommunal ersättning 

WinSam Fakturering 

WM-lön Indata 

WinSam 

WinSam Kundreskontra 

WM-LÖN 

Booking 

* bokning av anläggningar 

Raindance Internfakturering 

* internreskontra 

Lönebearbetning 

Procapita-äldreomsorg 

* äldreomsorgsavgifter 

Raindance Fakturering 

Raindance Kund 

Kundreskontra 

SPADAB 

Stringendo 

* musikskoleavgifter 

Raindance 

Redovisning 

51 

* Grund- och huvudbokföring 

POST OCH 

BANKGIRO 

Raindance Anläggning 

* Anläggningsreskontra 

Raindance Bokföring 

* Bokföringsorder 

Raindance Leverantörer 

* leverantösreskontra 

IPS Budgetsystem 

* Detaljbudgetering 

Raindance Felrättning 

* Definitivsättning 

Procapita Individ- o familj 

* socialbidrag 

PBI Personalsystem 

* Personalbudgetering 

MIMA-förrådssystem 

* förrådshantering 

KRITA-färdtjänst 

* färdtjänstavgifter 

Devis Utbetalning 

* utbetalningsfiler 

KassaFinans 

* Dagbokföring 

WMLÖN 

* Personalbudgetunderlag 

Booking-bidrag 

* föreningsbidrag

årsredov03tot 040402web - Nybro kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?