Holmiensis HT23 - nummer 2
Läs och njut av andra avsnittet av Holmiensis för höstterminen 2023. Redaktionen består denna termin av: Klara Wallestam, Johannes Ekbom, Linnea Forsman, Victoria Monrad, Gustaf Backman, Nina Jonson Franzen och Wilhelm Johansson.
Läs och njut av andra avsnittet av Holmiensis för höstterminen 2023.
Redaktionen består denna termin av: Klara Wallestam, Johannes Ekbom, Linnea Forsman, Victoria Monrad, Gustaf Backman, Nina Jonson Franzen och Wilhelm Johansson.
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
edaktionen<br />
REDAKTÖREN HAR ORDET<br />
December är äntligen här. Julklapparna ska fixas med en<br />
begränsad CSN-budget, pepparkakorna ska bakas och julpyntet<br />
som endast består av en plastgran i miniatyr från Clas Ohlson<br />
ska upp i studentrummet. Om det finns ett säkert tecken på att<br />
december är här, så är det att jag allt mer ofta tar Mälartåget<br />
hem till Stockholm om helgerna. Jag flyr från Uppsalas kalla<br />
studentrum till ett julpyntat och varmt hem. Jag har märkt att jag<br />
inte är ensam med att göra denna decemberfärd, utan det verkar<br />
vara en trend även bland andra Uppsalastudenter.<br />
Jag inser att jag inte är unik med att spendera halva mitt CSN<br />
på Mälartågsbiljetter när jag är ute på en helgpromenad runt<br />
djurgården. En otroligt vacker sträcka och i den stunden så<br />
glittrar decembersolen nere i vattnet och lyser upp hela staden.<br />
Det är ungefär vid bron som jag ser henne, den där halvbekanta<br />
vännen som jag alltid stöter på i kakel på torsdagarna. Ni vet,<br />
den där personen som man alltid står och kramar om och vrålar<br />
kärleksförklaringar till klockan 01:13, fast man egentligen inte<br />
riktigt vet hur eller varför man är bekant med personen? Senast<br />
jag såg henne stod hon i alla fall längst in i kakel med en drink i<br />
högsta hugg. Nu kommer hon vandrande mot mig med dubbla<br />
jackor, underställ och tjock mössa. Istället för en PWO i handen<br />
har hon nu en kaffe. Jag känner knappt ens igen henne. Vem är<br />
du och vad har du gjort med min trogna Kakel-kompis? Synen<br />
av denna new and improved version av henne gör mig alldeles<br />
mållös.<br />
Att springa på sina Uppsalakamrater utanför studentbubblans<br />
trygga famn är… skrämmande. Samma känsla uppstår som när<br />
man var liten och såg sin lärare utanför skolan i mataffären. Man<br />
slås av tanken: existerar du ens utanför klassrummet? Det är<br />
samma sak som händer nu. Det är som att hjärnan inte lyckas<br />
pussla ihop att en person som jag lärt känna i Uppsala även<br />
existerar utanför stadens gränser. Jag hinner inte reflektera längre<br />
över hennes dryckbyte från PWO till latte, då vi stannar upp och<br />
hälsar på varandra. Efter att ha hälsat och skrattat tillsammans<br />
över minnet av ytterligare en torsdag spenderad på Stockholms<br />
nation rör jag mig vidare på min helgpromenad.<br />
Lite senare när jag passerar NK springer jag in i ytterligare en<br />
Uppsalakamrat. Den här gången är det en av mina kursare från<br />
juristprogrammet. Han har varit och julshoppat och står nu<br />
utanför NK-entrén och köper en kokt korv med bröd (obligatoriskt!).<br />
Senast vi sågs stod han utanför Rosa Pantern med en<br />
kladdig kebab i handen. Vi hälsar och jag inser snabbt till min<br />
fasa att min standardfråga och min bästa icebreaker ”Ska du ut<br />
på torsdag?” inte översätts lika bra när man stöter på varandra<br />
utanför Uppsala. Ska du ut på torsdag?-frasen som känns så<br />
naturlig när man springer in i varandra i Bakfickan, känns nu<br />
helt plötsligt märklig att ställa. I panik slänger jag istället ur mig<br />
”Amen, hur går det med plugget?” och jag har aldrig någonsin<br />
känt mig mer som min egen pappa.<br />
Trots min insikt att mina småprat-skills inte riktigt håller den<br />
nivån som jag trodde att de gjorde, känns det samtidigt tryggt<br />
att få en dos av Uppsala även när man är hemma. Småpratet som<br />
varar i högst fem minuter innan man går vidare gör så mycket<br />
mer än vad man tror. Man blir både härligt nostalgisk över<br />
höstterminen som precis varit, och pirrig inför vårterminen som<br />
komma skall. Vi kanske diskuterar Luccehelgens bravader eller<br />
vad som ska hända nästa termin. ”Jag har redan planerat vad jag<br />
ska ha på mig på Valborg. Va? Har inte du det?”<br />
När jag sitter på Mälartåget hem känner jag mig trygg med<br />
tanken att vi alla snart ses igen. Låt oss släppa studentbubblan<br />
ett litet tag och njuta av att få vara hemma med nära och kära<br />
en stund. Det fina med studentlivet och Uppsala är att det finns<br />
kvar där och väntar på oss till vårterminen. Jag lovar att både<br />
pannkakstorsdagarna med ärtsoppa och morgonföreläsningarna<br />
på ekonomikum kommer att finns kvar i januari. Det enda som<br />
nog inte kommer att finnas kvar till vårterminen är, till allas<br />
sorg, Stockholms nations egen Barmästare Carl-Johan. Så innan<br />
ni sätter er på tåget hem, passa på att ge CJ en extra kram innan<br />
han lämnar studentlivet och oss, för gott.<br />
2<br />
Ansvarig utgivare<br />
Johannes Tagesson<br />
1q@stockholmsnation.se<br />
Annonsförsäljning<br />
holmiensis@stockholmsnation.se<br />
Tryck<br />
Wikströms Tryckeri AB<br />
018-15 62 90<br />
Omslagsfoto<br />
Ida Lantz<br />
Fotograf<br />
Lisa Diaz-Pintado<br />
Adeström, William Röhl<br />
Kontakt<br />
Drottninggatan 11<br />
753 10 Uppsala<br />
072-964 75 50<br />
holmiensis@stockholmsnation.se<br />
Kontakt<br />
Dr Kontakt<br />
Drottninggatan 11<br />
753 10 Uppsala
Change language