Info nr 10/2008 - IF Metall

info: 

För förtroendevalda i IF Metall 

10/2008 

Eva - en röst 

på avtalsrådet 

sidorna 2–3 

Sandra tar strid mot 

bemanningsföretag 

sidorna 6–7 

Gunilla sätter 

en gräns för 

farliga kemikalier 

sidorna 10–11

info: 


www.ifmetall.se 

2 

STEFAN 

FUNDERAR 

Investera i välfärd 

Välfärd handlar i grunden om att 

färdas väl genom livet. Formuleringen 

är hämtad ur IF Metalls 

riktlinjer för den sociala tryggheten. 

Där uttrycker vi en vision 

för framtiden som vilar på en rättvis 

och solidarisk fördelning. 

Socialdemokraternas välfärdsrådslag, 

som jag har förmånen att vara 

med och leda, tar också fasta på 

solidariteten. Vi är mycket kritiska 

till det som nu händer på välfärdsområdet. 

Till skillnad från regeringen 

tror vi inte på försämrade 

villkor och kränkande behandling 

som drivkraft. Vi föreslår i stället 

stora investeringar i aktiva insatser, 

i rehabilitering och stöd. 

Vår linje är förändra och utveckla, 

inte rusta ned. Det som inte fungerar 

ska vi ändra på. Trygghetssystemen 

är till för människorna, 

inte tvärtom. 

Välfärden står vid ett vägskäl. Vi 

ska klara av de utmaningar som 

framtiden ställer. Därför är det 

viktigt att alla vi som tror på rättvisan 

gör vår röst hörd! Där har 

alla inom IF Metall en tydlig 

uppgift. 

Verkligheten står i tydlig kontrast 

till den glättade bild som högeralliansens 

pr-maskineri försöker måla 

upp. I dag ökar varslen och många 

av våra medlemmar hotas av 

arbetslöshet. De behöver trygghet i 

omställningen för att klara arbete 

och försörjning. En aktiv politik för 

arbete måste förenas med solidaritet 

och rättvisa. 

stefan.lofven@ifmetall.se 

TROR INTE PÅ UPPSAGT AVTAL. Eva Olsson, ledamot i avtalsrådet, har inte märkt av något t 

Eva Olsson, Fagerstas röst i avtalsrådet 

–Jag ska lyssna på och för 

Ska det tredje avtalsåret sägas upp 

eller inte? 

Det ska IF Metalls avtalsråd ge svar 

på den 24 september. Eva Olsson, 

som är ledamot i avtalsrådet, tycker 

det är viktigt att komma väl förberedd 

till mötet. 

Höjd ränta och höjda priser på framför 

allt mat gör att plånboken känns allt 

lättare. Med ett bättre löneavtal skulle 

plånbokens omfång kunna öka. Samtidigt 

går konjunkturen ned och företagen 

stramar åt sin verksamhet, vilket inte 

ökar förutsättningarna för ett bättre 

avtal om det nuvarande sägs upp. 

Inget tryck säga upp avtal 

Till avtalsrådets möte har det kommit 

två motioner om att det tredje avtalsåret 

ska sägas upp. För- och nackdelar 

ska vägas av ledamöterna. För att 

kunna ta ställning i frågan får ledamöterna 

en uppföljning av utfallet på de 

olika avtalsområdena och en ekonomisk 

bedömning från Facken inom industrin. 

– Jag har inte märkt något tryck 

från medlemmarna att säga upp avtalet, 

säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare 

på IF Metall. 

Eva Olsson på Seco Tools i Fagersta 

har inte heller hört att medlemmarna 

vill säga upp avtalet. 

– Om vi ska börja om med avtalsförhandlingarna 

måste vi ha bra skäl och 

goda förutsättningar. Jag känner inte 

att vi har det. Det börjar snarare märkas 

att vi är på väg mot sämre tider. 

Eva Olsson menar att det gäller att 

lyfta blicken och inte enbart se till hur 

det egna företaget går. 

Viktigt att komma 

väl förberedd 

till mötena.

t tryck från medlemmarna att säga upp det tredje avtalsåret. 

reträda medlemmarna 

– Att sitta i avtalsrådet är ett förtroendeuppdrag 

och det fi nns ett jobb att 

göra både före och efter mötena. 

För att förbereda sig försöker hon 

hänga med i vad som händer i omvärlden 

och vad tidningarna skriver. Hon 

diskuterar med klubben och lyssnar på 

medlemmarnas synpunkter. 

– Som ledamot i avtalsrådet är man 

delaktig och även ansvarig för de beslut 

som tas. Jag företräder medlemmarna 

och då måste jag lyssna på dem, men 

också kunna förklara varför vissa saker 

inte fungerar. 

Ökade reallöner 

Bedömningen från IF Metall är att reallönerna 

ökar med 1,2 procent sett till 

hela avtalsperioden. 

– Om infl ationen går ned till 2,9 

procent, som de fl esta ekonomer tror, 

blir utfallet ungefär som avtalsperioden 

2001–2003, säger Veli-Pekka Säikkälä. 

maria.backstrom@ifmetall.se 

Fakta: Avtalsrådet 

(Ur IF Metalls stadgar) 

Avtalsrådet är ett rådgivande organ till 

förbundsstyrelsen i avtalsfrågor i vid mening, 

omfattande såväl anställnings- som 

arbetsvillkor. 

Avtalsrådet ska uttala sig om förlängning 

och uppsägning av riksavtal om löner 

och allmänna anställningsvillkor, fastställa 

förslag till sådant avtal, uttala sig om 

förslag till uppgörelse samt om strejk i 

samband med riksavtalsförhandlingar. 

Avtalsrådet väljer ledamöter och ersättare 

i förhandlingsdelegationerna. Dessa 

ska vara verksamma inom respektive 

avtalsområde. 

Avtalsrådet består av cirka 170 ombud. 

Varje avdelning har rätt att välja ett 

ombud. Varje riksavtalsområde med minst 

200 berörda medlemmar har rätt att välja 

ombud till avtalsrådet. 

Läs på www.ifmetall.se vad avtalsrådet 

beslutade. 

Foto: Hasse Eriksson 

Anders från Hagfors 

vann OS-guld 

Simmaren och IF Metall-medlemmen 

Anders Olsson från Hagfors tog 

hem två OS-guld på 100 meter och 

400 meter fritt när han tävlade i 

Paralympics i Peking. Dessutom slog 

han nytt världsrekord båda gångerna. 

– Det satt skönt, säger han själv 

om segrarna. 

I Värmland jublar man också. 

Anders Olsson har arbetat vid 

Uddeholm Tooling i Hagfors och är 

fortfarande medlem i IF Metall. 

– Vi är otroligt glada och stolta 

över Anders vinst. Han är en riktig 

kämpe som är väl värd medaljerna, 

säger ombudsman Thomas Rehn, 

IF Metall Klarälven. 

Kämpat sig till medaljer har 

Anders Olsson god vana av. Hittintills 

har han tagit 19 SM-guld, 1 OS-guld, 

2 OS-brons, 2 VM-guld och 1 VMsilver. 

Den största segern var dock att 

ta sig tillbaka till livet. Flera misstag 

inom vården gjorde Anders Olsson 

förlamad. 

En längre artikel om Anders 

Olsson fi nns att läsa i Dagens Arbete 

nr 2/2007 som också fi nns på hemsidan 

www.da.se. 

JUBLANDE GLAD var Anders Olsson vid 

prisceremonin vid Paralympics i Peking. 

Foto: Scanpix 

3

info: 



4 

Foto: Annette Lack 

Birgitta kan knappt gå efter m 

– Du är frisk oc 

Birgitta Engman har svårt att gå efter 

en misslyckad höftledsoperation. 

Hon har känselbortfall i fötterna och 

benen. Försäkringskassans läkare 

bedömde ändå att hon var frisk och 

kunde jobba. 

– De drog in min sjukersättning 

och hänvisade mig till a-kassan, fast 

jag knappt kunde gå, säger Birgitta 

Engman. 

Birgitta Engman arbetade i tio år på ett 

litet företag inom elektronikbranschen. 

I slutet av 1980-talet opererade hon 

båda höftlederna och återgick sedan till 

sitt arbete. 

– Det blev jättebra, men efter drygt 

tio år började det göra ont igen, berättar 

Birgitta Engman. 

Tjänsten skulle försvinna 

Läkarna beslutade att en ny operation 

måste göras. Efter ingreppet fi ck hon 

beskedet att hennes tjänst på elektronikföretaget 

skulle försvinna. 

– Jag var den ende anställde och de 

skulle fl ytta delar av produktionen till 

utlandet. 

Efter operationen hade Birgitta 

Engman mycket ont och kunde knappt 

gå, men läkarna hittade inget fel. Först

Birgitta fi ck hjälp tack 

vare facket. Läs mer 

om försämringarna i 

sjukförsäkringen i Info 

9/2008. Finns på 

www.ifmetall.se. 

r misslyckad operation: 

ch kan jobba, sa läkaren 

2005 upptäckte en läkare att ledskålen 

inte satt fast. 

– Det gjorde så ont och det blev bara 

värre. 

Kände mig nedtryckt 

I slutet av 2007 kom chockbeskedet. 

Försäkringskassan fattade beslut om 

att inte bevilja en ny sjukersättningsperiod. 

De ansåg att Birgitta Engman 

kunde utföra ett vanligt arbete och hon 

fl yttades över till a-kassan. 

Varje vecka i över åtta månader 

tvingades Birgitta Engman med stor 

smärta i höften halta ned till arbetsförmedlingen 

för att söka arbete. 

– Jag har aldrig i mitt liv känt mig 

så nedtryckt. Jag kan inte ens gå och 

där får jag sitta varje vecka och söka 

jobb som jag varken kan utföra eller 

kommer att få. 

Stort stöd från IF Metall 

Birgitta Engman berättar att hon har 

fått stort stöd ifrån IF Metall. Avdelningen 

har stått vid hennes sida genom 

hela processen och överklagat samtliga 

beslut. 

– Ensam hade jag aldrig klarat 

detta, de har verkligen hjälpt och stöttat 

mig. 

IF Metalls försäkringshandläggare 

drev frågan vidare direkt efter det ofattbara 

beslutet från Försäkringskassan. 

– Vi gick till länsrätten. Vi anser att 

Försäkringskassan fattat ett felaktigt 

beslut, säger Anette Kristoffersson 

försäkringshandläggare på IF Metall 

Göteborg. 

Birgitta Engman uppsökte återigen 

läkarvård eftersom hon bara blev sämre 

i höftleden. 

– Jag kan knappt gå eller stå och 

laga mat. 

Ger henne rätt 

Under sommaren kom det efterlängtade 

beslutet från länsrätten. Den biföll 

överklagandet och gav henne rätt till 

hel tidsbegränsad sjukersättning från 

den dag hon skrevs över till a-kassan 

2007 och fram till maj 2009. 

– Det känns skönt att jag fi ck rätt, 

men jag känner mig så besviken och 

kränkt av Försäkringskassan. 

Birgitta Engman väntar nu på en ny 

operation av sin höftled. 

– Jag hoppas innerligt att smärtan 

ska försvinna och att jag ska kunna 

gå riktigt igen, avslutar Birgitta 

Engman. 

christian.andersson@ifmetall.se 

Stenhuggeriet 

har tecknat avtal 

Ägarna till Bröderna Henrikssons 

stenhuggeri har gått med i industrioch 

kemigruppen och omfattas därmed 

av kollektivavtal. IF Metalls varsel 

om strejk har därför dragits tillbaks. 

– Vi känner oss självklart mycket 

nöjda, säger Christer Persson, chef på 

IF Metalls förhandlingsenhet. 

Bröderna Henrikssons stenhuggeri 

i Kungsbacka försattes i blockad 

i mitten av juni då ägarna vägrat 

teckna kollektivavtal. När företaget 

varslades om strejk i början av september, 

gick ägarna till slut med i 

industrioch kemigruppen och har 

därmed tecknat kollektivavtal. 

– Det är olyckligt att det gick så 

här långt. Nu vill vi skapa goda relationer 

och ett gott arbetsklimat för 

alla på arbetsplatsen, säger Christer 

Persson. 


BRÖDERNA HENRIKSSONS stenhuggeri i 

Kungsbacka som varit försatt i blockad sedan 

mitten av juni omfattas nu av kollektivavtal. 

5

info: 



6 

Foto: Katarina Kresak 

Låga löner, utebliven sjuklön, u 

Tjänade miljon 

För låga löner, ingen garantilön, 

utebliven sjuklön och uppsägning vid 

klagomål. 

Så behandlades fl era av ungdomarna 

vid bemanningsföretaget 

Rentman Lidköping AB. 

– Ägarna är väldigt fula mot ungdomar 

som inte vet sina rättigheter, 

säger Sandra Lans, 20 år. Hon var anställd 

på företaget, men blev uppsagd 

efter att hon vänt sig till facket. 

Vid årsskiftet klev några ungdomar in 

på avdelningsexpeditionen i Lidköping 

och bad Robert Bengtsson, ombudsman 

på IF Metall Västra Skaraborg, om 

hjälp. Sandra Lans var en av dem. 

– Först fi ck jag inget anställningskontrakt 

och inte heller någon sjuklön 

när jag var sjuk. När jag blev allergisk 

mot en olja på arbetsplatsen och tvingades 

uppsöka läkare, sade ägaren att jag 

skulle tillbaka till jobbet annars skulle 

de byta ut mig, berättar hon. 

Ingen garantilön 

Vid jul- och nyårshelgerna höll företaget 

som Sandra Lans och några andra 

UTEBLIVEN GARANTILÖN BLEV 

DROPPEN. Fel timlön och utebliven 

sjuklön. – När vi sedan insåg att vi inte 

skulle få någon garantilön fi ck vi nog och 

gick till facket, säger Sandra Lans (till 

höger på bilden). Här tillsammans med 

Helena Edvinsson som också arbetat vid 

Rentman Lidköping.

, uppsägningar 

ner på att utnyttja unga 

ungdomar var uthyrda till stängt. Enligt 

bemanningsavtalet har de anställda 

rätt till en garantilön när de inte är 

uthyrda. 

– Det fi ck vi inte och en av mina 

kollegor ifrågasatte det. Svaret hon fi ck 

var att hon kunde få garantilön, men 

hon fi ck inte berätta det för oss andra. 

Då kände vi att det fi ck vara nog och 

gick till facket. 

När Robert Bengtsson satt sig in i 

ungdomarnas anställningsförhållanden 

såg han att det fanns allvarliga brister: 

– Lönerna var på tok för låga, de 

hade fått fel ob- och övertidsersättning 

och varken garantilön eller sjuklön. Det 

var fullständig katastrof. 

Upprepade förhandlingar 

Robert Bengtsson träffade Rentman 

Lidköpings ägare vid två tillfällen utan 

att komma överens. I samma veva blev 

Sandra Lans uppsagd.* 

– Jag hade blivit lovad tre veckors 

arbete, men eftersom ägarna trodde att 

det var jag som låg bakom kontakten 

med facket fi ck jag gå tidigare, berättar 

hon. 

KATASTROF. När IF Metalls ombudsman 

Robert Bengtsson synade de ungas 

villkor vid Rentaman, kunde han 

konstatera att det var en fullständig 

katastrof. 

UTHYRD: 

Läs mer om 

Bemanningsavtalet 

på 

www.lo.se 

Ärendet gick vidare till central 

förhandling, men inte heller då kom 

parterna överens. Darko Davidovic, 

förhandlingsombudsman på IF Metall, 

menar att företagets agerande är ett 

praktexempel på hur det inte får gå till: 

– Ägarna har tjänat miljonbelopp 

genom att systematiskt utnyttja 

oerfarna ungdomar. De har brutit mot 

de fl esta paragrafer i kollektivavtalet. 

Nu stämmer vi Rentman Lidköping till 

Arbetsdomstolen. 

anneli.torner@ifmetall.se 

Fotnot: 

* Sandra Lans fi ck så småningom 

tillbaka sitt arbete med hjälp av Robert 

Bengtsson, men valde att inte återvända. 

Hur når vi inhyrd personal? 

Inhyrd personal blir allt vanligare. 

Ofta handlar det om unga människor 

med dålig kunskap om sina 

rättigheter och som sällan är med i 

facket. Många av dem går dessutom 

mellan olika företag, olika branscher 

och även över de fackliga organisationsgränserna. 

Därför kan det vara 

svårt för förtroendevalda att kontrollera 

deras anställningsvillkor och att 

rekrytera dem som medlemmar. 

Så gör du som förtroendevald 

när arbetsgivaren planerar använda 

inhyrd personal : 

1. Förhandlar enligt 11 § medbe- 

stämmandelagen, MBL – det är 

arbetsgivarens skyldighet när 

företaget planerar en viktigare 

förändring. 

2. Förhandlar enligt 38–40 § MBL. 

Det är nu klubben ska ställa alla 

frågor om bemanningsföretaget: 

Har de avtal? Hur många ska hyras 

in? För vilken period och till vilken 

lön? 

3. Förhandlar om rätten till fortlöpande 

information för de in- 

hyrda. I annat fall har det lokala 

facket ingen rätt att företräda den 

inhyrda personalen på arbetsplatsen. 

4. När de inhyrda väl är på plats 

– fråga om de är medlemmar. 

För att överenskommelserna ska vara 

giltiga måste de bekräftas i ett lokalt 

kollektivavtal. Kontakta avdelningen 

för mer information. 

7

info: 



8 

Alla måste försvara kollektivavtalet 

Kollektivavtalet handlar om ett löfte; 

att inte sälja vårt arbete till lägre pris 

eller sämre ersättning än vad vi lovat 

varandra. Avtalets styrka bygger 

på att så många som möjligt väljer 

att vara medlemmar i facket. Därför 

måste vi ständigt försvara, bevaka 

och utveckla avtalet – inte bara på vår 

egen arbetsplats, utan på alla. 

Varför är kollektivavtalet så viktigt? 

Det är det mest värdefulla i medlemskapet. 

Svensk lagstiftning reglerar 

inget rörande lönen, men det gör 

kollektivavtalet. Det är en garanti för 

bra arbets- och anställningsvillkor och 

framför allt för rättvisa löner. 

För företagen gör kollektivavtalet 

att de kan konkurrera 

på lika villkor. Ingen kan 

skaffa sig fördelar genom att 

dumpa lönerna och hålla för 

låga priser. 

Därmed tjänar alla på kollektivavtal. 

Även de som inte är med 

i facket omfattas av 

avtalet. Varför? 

På det sättet skyddas 

alla på arbetsplatsen 

från 

att konkurrera 

med varandra. 

Arbetsgivare 

tjänar inte på 

att anställa 

personal som 

inte är fackligt 

ansluten. 

Om inte alla 

omfattas fi nns risken att arbetsgivaren 

erbjuder andra villkor till den som står 

utanför. Eller kanske är det den som 

står utanför som får jobbet. 

Christer Persson 

kommenterar avtalen 

Vilket ansvar har den förtroendevalde 

för kollektivavtalen? 

Löftet handlar om att vi hjälps åt inom 

hela LO-kollektivet. Om inte klubbarna 

bryr sig, bryr sig heller inte företagen. 

Kollektivavtalet är inte hugget i sten, 

utan måste ständigt återvinnas. Därför 

är det viktigt att de som har avtal hjälper 

till på arbetsplatser där det saknas. 

Vad kan den förtroendevalde göra? 

De kan kontrollera vilka entreprenörer 

och bemanningsföretag som fi nns på 

företaget och om de har avtal. En långsiktig 

strategi är att starta en dialog 

med företaget om att enbart arbeta med 

kollektivavtalsbundna företag. Helt 

enkelt se till att företagen konkurrerar 

på lika villkor. 

Finns det något lagstöd för att ställa 

sådana krav på arbetsgivaren? 

Enligt 11 § MBL, som berör viktiga förändringar, 

och 38 § MBL, som berör 

entreprenad och bemanning, 

kan vi ställa krav på vilka 

företag som tas in och om 

de har avtal. Ska de arbeta 

inom IF Metalls avtalsområde 

går det att lägga in 

veto mot att företag utan 

avtal tas in (enligt 38 § 

MBL om entreprenad och 

bemanning). Det är endast 

förbundet som kan lägga veto 

om man inte kommit överens 

lokalt. 

Ska företaget arbeta inom 

ett annat avtalsområde kan 

vi inte lägga ett veto. Däremot 

kan klubben kontakta 

avdelningen som får 

kontakta berört fackförbund. 

Det förbundet kan 

i sin tur undersöka om 

företaget är seriöst och 

har kollektivavtal. Är det 

inte seriöst kan företaget 

sättas i blockad och sympatiåtgär- 

Ingen kan skaffa 

sig fördelar genom 

att dumpa lönerna 

och hålla för låga 

priser. Därmed 

tjänar alla på 

kollektivavtal. 

Kollektivavtalet 

är inte hugget 

i sten, utan måste 

ständigt återvinnas. 

der begäras från IF Metall. På så sätt 

berörs även det egna företaget vilket 

kan sätta press på dem att alltid anlita 

entreprenörer med avtal. 

Vilken hjälp kan den förtroendevalde 

ha av avdelningen? 

Avdelningen kan kontrollera om det 

fi nns kollektivavtal och samordna så att 

andra förbund får den information som 

behövs. Dessutom är det ju avdelningen 

som tecknar kollektivavtalen. 

Vad händer om företaget vägrar 

teckna kollektivavtal? 

Vägran att teckna avtal kan leda till 

blockad, men en sådan måste vara väl 

genomtänkt. Det kräver insatser på en 

mängd olika plan; från bemanning till 

mediehantering och information till alla 

inblandade. Under en blockad behöver 

alla förtroendevalda hjälpa till som 

blockadvakter. 

Hur fungerar kollektivavtalstecknandet? 

Avtalet tecknas mellan arbetsgivaroch 

arbetstagarorganisationerna. En 

arbetsgivare som går med i en arbetsgivarorganisation 

omfattas i de fl esta 

fall automatiskt av kollektivavtalet. 

Den arbetsgivare som inte vill gå med 

i en arbetsgivarorganisation tecknar 

hängavtal eller IMG-avtal. 


Fråga mer om avtalen 

Har du någon avtalsfråga som du tror 

kan vara intressant för andra att veta 

mer om? Hör av dig till tidningen Info via 

info@ifmetall.se så hjälper vi till att ge 

svar. 

Tidningen Info ger svar med hjälp av Christer Persson, chef på IF Metalls förhandlingsenhet

Foto: Johan Främst 

BRA LAGUPPSTÄLLNING på avdelningen Östra Skaraborg gör att de har lyckats organisera 513 nya medlemmar sedan början av 

året. – Hos oss är alla lika viktiga för att vårt fackliga arbete ska fungera, säger Christer Ax, ombudsman (i mitten). 

– Vårt fotarbete ger fl er medlemmar 

Med 513 fl er medlemmar hittills i år 

ligger IF Metall Östra Skaraborg i topp 

av alla avdelningar. Några nya värvarknep 

tycker dock inte ombudsman 

Christer Ax att han kan ge. I stället 

vill han lyfta fram gamla beprövade 

metoder. 

– Vi använder hederligt fackligt fotarbete. 

Många besök på arbetsplatserna. 

Vi pratar med dem som redan är medlemmar 

och de vi hoppas går med. Det 

viktiga är att visa att facket är du och 

jag – och många fl er tillsammans. 

Det låter enkelt, men varför verkar 

det då vara så svårt? Varför lämnar så 

många facket? Har vi glömt den fackliga 

kärnfrågan, att organisera? 

– Nej, det tror jag inte alls, säger 

Christer Ax med eftertryck. 

Medlemskapets värde 

Däremot anser han att både aktiva i 

organisationen, medlemmarna och de vi 

vill värva präglas av den bild som ofta 

målas upp i dag i media – en försvagad 

rörelse med allt färre medlemmar. 

– Detta gör kanske att vi komplicerar 

våra frågor onödigt mycket när vi 

möter människor för att samtala om 

vad fackligt medlemskap och värdet av 

kollektivavtal är, tycker Christer Ax. 

Själv försöker han vara så enkel som 

möjligt och lyssna in den han möter för 

att hitta gemensamma intressen. I bakhuvudet 

fi nns ofta det tips han själv fi ck 

med sig när han blev fackligt aktiv. 

Facket, fotboll och fritid 

– Tänk på de tre ”F:n”; facket, fotboll 

och fritid, sa den dåvarande ombudsmannen. 

Facket var hans hemmaplan. 

Genom fotbollen kunde han alltid leda 

in samtal på frågor som också berörde 

facket, berättar Christer Ax. 

Att likna fackligt engagemang vid 

fotboll är inte så dumt tycker han. För 

ensam går det inte att springa runt och 

göra mål, försvara och spela offensivt 

– det krävs ett lag. 

Välkomna de nyanställda 

Nu fi nns en ny introduktionsmapp 

i A5-format. Den kostar 20 kronor 

inklusive moms. Beställningsnr är 

OF-119. 

Mappen kan fyllas med introduktionspaket 

med broschyrerna Välkommen 

till IF Metall och Försäkrad 

i facket, stadgar, avtalshäften samt 

penna och block. Beställningsnr är 

OF-100. 

En handledning, Tips och råd vid 

facklig introduktion. Beställningsnr är 

OF-118. 

Allt beställs via materialkatalogen. 

– Var och en av oss på avdelningen 

är en del av ett lag. Vi som är ute och 

möter människor är ständigt på offensiven 

för en stark organisation. 

Kvar på kontoret fi nns den administrativa 

personalen. De håller ställningarna 

genom att svara på frågor och ge 

service. Dessutom får de ta emot ett 

och annat anfall som de måste kunna 

tackla. 

– Ofta är det just de som först 

möter den arga medlemmen som vill 

gå ur facket. Då gäller det att ha bra 

argument och där gör vår personal ett 

strålande jobb, säger Christer Ax. 

annette.lack@ifmetall.se 

Bra att tänka på 

– tycker Christer: 

- Var dig själv. 

- Komplicera inte sam- 

talen, hitta ett gemensamt 

intresseområde. 

- Tillsammans skapar vi något. 

- Varje person har något att bidra med 

som fl er kan ha nytta av. 

- Många kanske har samma uppfattning 

som du, var med i organisationen och 

dela med dig av den. 

Starka tillsammans 

Organisera 

Rekrytera 

9

info: 



10 

Reach – ett sätt att nå säkerhet vid kemiska risker 

– Industrin har ansvar 

för människor och miljön! 

Nya EU-regler för kemikalier ska 

göra industrin renare för miljön och 

säkrare för människorna i Europas 

medlemsländer. 

För Gunilla Hagman, IF Metalls huvudskyddsombud 

på Eka Chemicals 

AB, är säkerheten och skyddet för 

medlemmarna alltid det viktigaste i 

vardagen. 

– Vårt säkerhetstänkande är redan 

mycket högt. Så snart det kommer en 

ny kemikalie till en avdelning ska alla 

anställda ha information och kunskap 

för att veta vad de arbetar med. 

Lika höga krav har inte funnits i 

alla länder. Därför har EU lagstiftat om 

Reach, Registration, Evaluation, Authorisation 

and Restriction of Chemicals. 

På svenska: registrering, utvärdering, 

godkännande och begränsning. 

– Hos oss har vi en särskild grupp 

som arbetar med frågorna. Förutom huvudskyddsombuden 

från de olika facken 

ingår platschefen och avdelningscheferna 

från de olika avdelningarna, berättar 

Gunilla Hagman. 

Information om risker 

Genom Reach ställs samma krav på 

gamla och nya kemiska och miljöstörande 

ämnen. Ansvaret för att göra 

riskbedömningar och att utföra tester 

läggs på industrin. Den ska också ta 

fram information om hur risker med ett 

ämne ska hanteras och att informera 

kunden. 

notiser: 

Ove Allansson årets 

Stig Sjödin-pristagare 

Sjöfolkets skildrare Ove Allansson är 

årets Stig Sjödin-pristagare. Han har 

i en lång rad romaner, noveller och 

dikter belyst ett Sverige till vardags. 

Prissumman är på 40 000 kronor och 

delas ut vid en ceremoni den 12 oktober 

på ABF-huset i Stockholm. 

Svavelsyra är bara ett av många ämnen 

som hanteras inom kemiindustrin. EU:s 

nya lagstiftning, Reach, ska ge enhetliga 

regler för alla medlemsländer. 

– Föreskrifter om risker och skydd 

fi nns noga dokumenterat och anvis- 

Foto: Marie Ullnert 

ningar för handhavandet fi nns inne på 

de olika avdelningarna hos oss, säger 

Gunilla Hagman. 

Viktiga nätverk 

Regler, lagar och kunskap behövs där 

ämnen som lut, syror och väteperoxid 

med fl era, används och tillverkas. Lika 

viktigt är dock kontakten med medlemmarna 

både på det egna företaget och 

andra kemiföretag. 

– För att kunna analysera konsekvenser 

av vad som kan hända måste 

jag föra ett ständigt samtal med de 

lokala skyddsombuden som jobbar på de 

olika avdelningarna. Dessutom är nätverksarbetet 

med huvudskyddsombud 

på andra kemiföretag väldigt bra. 

Inom bland annat Akzo, Borealis, 

INEOS (tidigare Hydro) och Perstorp, 

träffas vi regelbundet och utbyter erfarenheter. 

annette.lack@ifmetall.se 

Fakta om kemikalier och Reach: 

Prevent, ett samarbete mellan arbetsgivare och fackförbund, har på sin hemsida 

en särskild kemiguide med en introduktion om Reach. Få svar på frågor genom att 

besöka www.prevent.se/kemiguiden. 

Kemikalieinspektionens hemsida har en särskild del på sin hemsida om EU:s 

förordning, www.kemi.se och klicka vidare under Reach. 

På Europeiska kemikaliemyndighetens, ECHA, hemsida fi nns omfattande information 

på svenska om Reach, http://echa.europa.eu/reach_sv.asp. 

IF Metalls man i EU 

Den 7 juni 2009 har alla medborgare 

med rösträtt möjlighet att välja 

vem som ska vara med och 

fatta beslut i EU-parlamentet. 

Olle Ludvigsson, IF Metall 

Göteborg och Volvo verkstadsklubb, 

är en av dem som du 

kan rösta på. 

– Fler och fl er beslut som 

fattas i EU påverkar oss på ett 

eller annat sätt. Jag både hop- 

pas och tror att jag, med min erfarenhet 

av både fackligt arbete och bolagsstyrelsearbete, 

har något att tillföra. 

Olle Ludvigsson, med stor 

erfarenhet av såväl lokalt som 

europeiskt och internationellt 

fackligt arbete, lanseras 

nu som facklig kandidat till 

Europaparlamentet av socialdemokraterna 

i Västsverige. 

Gör din röst hörd i EU. 

Rösta den 7 juni 2009. 

Foto: Marie Ullnert

Foto: Marie Ullnert 

ALLA RISKER OCH KONSEKVENSER för vad som kan hända på de olika avdelningarna på Eka Chemicals AB i Bohus är viktigt att 

veta för IF Metalls huvudskyddsombud Gunilla Hagman. – Även om jag har all information för de olika ämnena ägnar jag mycket tid åt 

att gå runt bland mina arbetskamrater och medlemmar för att känna till deras arbete. Här i samtal med Rolf Andreasson på labbet. 

Detta är målet med Reach: 

• Förbättra säkerheten både för människors 

hälsa och miljön av kemiska 

ämnen. 

• Öka kunskapen om de kemiska ämnen 

som används. 

• Göra kunskap om kemiska ämnen mer 

tillgänglig, vilket ska leda till minskat 

behov av djurförsök. 

• Lägga ansvaret för bedömningen av 

För anständiga arbetsvillkor 

Aldrig tidigare har det funnits så många 

människor i världen som lever och arbetar 

i ett annat land än hemlandet. De 

fl esta har fl yttat för att söka 

arbete och klara sin försörjning. 

Migrantarbetarna utnyttjas 

ofta. De får låga löner och omfattas 

inte av kollektiva skyddssystem. 

Detta påverkar i sin tur 

rättigheterna för alla anställda. 

Status och rättigheter för 

risker för människa och miljö på de 

företag som tillverkar, importerar och 

säljer ämnen. Tidigare låg en stor del 

av detta ansvar på myndigheterna, 

som genom Reach får en mer utpräglad 

tillsynsroll. I Sverige låg ansvaret formellt 

sett på företagen även tidigare. 

• Öka informationsutbyte mellan tillver- 

kare, importörer och leverantörer samt 

gränsöverskridande arbetskraft ställer 

näringslivet, fackföreningsrörelsen, politiska 

partier och vanliga medborgare 

inför nya utmaningar. Ämnet är inte 

enkelt, det fi nns många svåra 

överväganden. 

Mer kunskap ger Palmedagarna 

den 18 och 19 oktober 

2008 på ABF-huset i Stockholm. 

Program och mer information 

fi nns på 

www.palmecenter.se. 

användare av ämnen och kemiska produkter, 

så att de skyddsåtgärder som 

rekommenderas är effektiva och anpassade 

till olika användningssätt. 

• Samma regler för ämnen och kemiska 

produkter ska gälla inom hela EU. Det 

innebär fri rörlighet för ämnen och 

kemiska produkter, vilket ska främja 

innovation och utveckling. 

Motorbranschen undersöks 

Bilreparatörernas Riksförening undersöker 

bilarbetarnas arbetsmiljö. Skälet 

är att arbetet upplevs stressande och 

medlemmar drabbas av utmattning. 

Alla medlemmar som arbetar inom 

Motorbranschavtalet uppmanas gå in 

på medlemsportalen, via www.ifmetall. 

se och besvara en enkät. Enkäten är 

enbart synlig för berörda medlemmar. 

Undersökningen pågår till den 31 oktober 

2008. 

11

Spioneri och kärleksintriger 

– när klubbordföranden satte upp lustspel 

Foto: Anders Bringsjö Foto: Anders Bringsjö 

mans med några andra vänner 

bestämde de sig för att gå från ord 

till handling. 

– Vi kontaktade Smålands 

Musik och teater för att få hjälp att 

sätta upp en pjäs. 

De byggde en utomhusscen vid 

Ryfors bruk där teaterföreställningen 

genomfördes med lyckat 

resultat. Därefter bildade de föreningen 

Mullsjö Amatörteatersällskap. 

I julas startade repetitionerna 

inför deras teaterföreställning, 

Pensionatet. 

Skvaller, kärleksintriger och helt 

plötsligt dyker säkerhetstjänsten 

upp på det fridfulla pensionatet i 

Mullsjö, för att fi nna två misstänkta 

spioner. 

– Lustspelet utspelar sig 1944 

mitt under det brinnande kriget, 

säger Peter Wiberg klubbordförande 

på Modul-System och 

skådespelare i teaterföreställningen 

Pensionatet. 

För drygt två år sedan diskuterade 

Peter Wiberg tillsammans med en 

arbetskamrat att det vore roligt 

att spela amatörteater. Tillsam- 

HALLÅ DÄR! 

Markus Kristiansson,ungdomssekreterare 

på LO som ansvarar 

för Facket i sommarland. 

Hur många har kontaktat hjälptelefonen? 

– Det har ringt över 4 600 samtal 

och kommit runt 1 800 e-postmed- 

28 pensionat i Mullsjö 

Peter Wiberg berättar att en äldre 

kvinna skrev manuset. 

– Hennes man har under sin 

uppväxt varit på olika pensionat i 

Mullsjö och hade många historier 

att berätta. 

Något som många troligtvis inte 

känner till är att på 1940-talet fanns 

det 28 pensionat i Mullsjö. Rika 

människor sökte sig dit för att fi nna 

ro och andas in den friska luften. 

Pjäsen Pensionatet utspelar sig 1944 

och handlar om livet på en veranda. 

Eftersom pjäsen är ett lustspel innehåller 

den både allvar och skoj. 

– Allt ifrån kärleksintriger till 

spionjakt, säger Peter Wiberg. 

Alla kan spela 

Totalt genomfördes tio teaterföreställningar 

med cirka 2 500 

delanden till hjälptelefonen. Det 

visar att hjälptelefonen är viktig. 

Vilka är de vanligaste frågorna? 

– Lön, arbetstid och vad som gäller 

vid uppsägning. 

Tycker ungdomar att det är viktigt 

att vara med i facket? 

– Många ungdomar som ringer 

vet inte vad facket är. Därför är 

den fackliga skolinformationen så 

viktig. Vi måste vara ute mer i skolorna 

och diskutera samt förklara 

vad facket är. 

ETT PENSIONAT. Pjäsen utspelas på ett pensionats 

sommarveranda. – Det är väldigt roligt att spela teater, 

säger Peter Wiberg, IF Metalls klubbordförande vid 

företaget Modul-System. 

besökare. Runt 30 personer var 

sysselsatta inför och under teaterföreställningen. 

Det krävs engagemang och 

hårt arbete för att genomföra en 

teaterföreställning. Någon måste 

sy kläderna, sköta ljud och ljus, 

billjettförsäljning och givetvis 

behövs det skådespelare. 

– Men trots allt arbete rekommenderar 

jag andra att ägna sig 

åt teater. Det är väldigt roligt och 

alla kan spela teater om de vill, 

avslutar Peter Wiberg. 

christian.andersson@ifmetall.se 

�� 

För förtroendevalda i IF Metall 

Fakta 

Ryfors bruk 

Ryfors bruk grundades 

1742 och 

tillverkade papper 

och järn. Smedja, 

kvarn, hantverk och 

hemslöjd är några 

av de verksamheter 

som sommartid är 

igång. 

Nu spelas 

också sommarteater 

här. 


ANSVARIG UTGIVARE 

Lars Ankarfjäll, 08-786 82 60, 070-535 60 64 

REDAKTIONEN 

Tfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: info@ifmetall.se 

Christian Andersson, Marinette Ask, Maria Bäckström, Ewa Eriksson, 

Juhani Kulo, Annette Lack, Anneli Törner. 

LAYOUT/TRYCK 

Olle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri AB 

SIDAN 1 Gunilla Hagman, Eka Chemicals AB. Foto: Marie Ullnert

Info nr 10/2008 - IF Metall

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?