Info nr 10/2008 - IF Metall

ifmetall.se

Info nr 10/2008 - IF Metall

info:

För förtroendevalda i IF Metall

10/2008

Eva - en röst

på avtalsrådet

sidorna 2–3

Sandra tar strid mot

bemanningsföretag

sidorna 6–7

Gunilla sätter

en gräns för

farliga kemikalier

sidorna 10–11


info:

10/2008

www.ifmetall.se

2

STEFAN

FUNDERAR

Investera i välfärd

Välfärd handlar i grunden om att

färdas väl genom livet. Formuleringen

är hämtad ur IF Metalls

riktlinjer för den sociala tryggheten.

Där uttrycker vi en vision

för framtiden som vilar på en rättvis

och solidarisk fördelning.

Socialdemokraternas välfärdsrådslag,

som jag har förmånen att vara

med och leda, tar också fasta på

solidariteten. Vi är mycket kritiska

till det som nu händer på välfärdsområdet.

Till skillnad från regeringen

tror vi inte på försämrade

villkor och kränkande behandling

som drivkraft. Vi föreslår i stället

stora investeringar i aktiva insatser,

i rehabilitering och stöd.

Vår linje är förändra och utveckla,

inte rusta ned. Det som inte fungerar

ska vi ändra på. Trygghetssystemen

är till för människorna,

inte tvärtom.

Välfärden står vid ett vägskäl. Vi

ska klara av de utmaningar som

framtiden ställer. Därför är det

viktigt att alla vi som tror på rättvisan

gör vår röst hörd! Där har

alla inom IF Metall en tydlig

uppgift.

Verkligheten står i tydlig kontrast

till den glättade bild som högeralliansens

pr-maskineri försöker måla

upp. I dag ökar varslen och många

av våra medlemmar hotas av

arbetslöshet. De behöver trygghet i

omställningen för att klara arbete

och försörjning. En aktiv politik för

arbete måste förenas med solidaritet

och rättvisa.

stefan.lofven@ifmetall.se

TROR INTE PÅ UPPSAGT AVTAL. Eva Olsson, ledamot i avtalsrådet, har inte märkt av något t

Eva Olsson, Fagerstas röst i avtalsrådet

–Jag ska lyssna på och för

Ska det tredje avtalsåret sägas upp

eller inte?

Det ska IF Metalls avtalsråd ge svar

på den 24 september. Eva Olsson,

som är ledamot i avtalsrådet, tycker

det är viktigt att komma väl förberedd

till mötet.

Höjd ränta och höjda priser på framför

allt mat gör att plånboken känns allt

lättare. Med ett bättre löneavtal skulle

plånbokens omfång kunna öka. Samtidigt

går konjunkturen ned och företagen

stramar åt sin verksamhet, vilket inte

ökar förutsättningarna för ett bättre

avtal om det nuvarande sägs upp.

Inget tryck säga upp avtal

Till avtalsrådets möte har det kommit

två motioner om att det tredje avtalsåret

ska sägas upp. För- och nackdelar

ska vägas av ledamöterna. För att

kunna ta ställning i frågan får ledamöterna

en uppföljning av utfallet på de

olika avtalsområdena och en ekonomisk

bedömning från Facken inom industrin.

– Jag har inte märkt något tryck

från medlemmarna att säga upp avtalet,

säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare

IF Metall.

Eva Olsson på Seco Tools i Fagersta

har inte heller hört att medlemmarna

vill säga upp avtalet.

– Om vi ska börja om med avtalsförhandlingarna

måste vi ha bra skäl och

goda förutsättningar. Jag känner inte

att vi har det. Det börjar snarare märkas

att vi är på väg mot sämre tider.

Eva Olsson menar att det gäller att

lyfta blicken och inte enbart se till hur

det egna företaget går.

Viktigt att komma

väl förberedd

till mötena.


t tryck från medlemmarna att säga upp det tredje avtalsåret.

reträda medlemmarna

– Att sitta i avtalsrådet är ett förtroendeuppdrag

och det fi nns ett jobb att

göra både före och efter mötena.

För att förbereda sig försöker hon

hänga med i vad som händer i omvärlden

och vad tidningarna skriver. Hon

diskuterar med klubben och lyssnar på

medlemmarnas synpunkter.

– Som ledamot i avtalsrådet är man

delaktig och även ansvarig för de beslut

som tas. Jag företräder medlemmarna

och då måste jag lyssna på dem, men

också kunna förklara varför vissa saker

inte fungerar.

Ökade reallöner

Bedömningen från IF Metall är att reallönerna

ökar med 1,2 procent sett till

hela avtalsperioden.

– Om infl ationen går ned till 2,9

procent, som de fl esta ekonomer tror,

blir utfallet ungefär som avtalsperioden

2001–2003, säger Veli-Pekka Säikkälä.

maria.backstrom@ifmetall.se

Fakta: Avtalsrådet

(Ur IF Metalls stadgar)

Avtalsrådet är ett rådgivande organ till

förbundsstyrelsen i avtalsfrågor i vid mening,

omfattande såväl anställnings- som

arbetsvillkor.

Avtalsrådet ska uttala sig om förlängning

och uppsägning av riksavtal om löner

och allmänna anställningsvillkor, fastställa

förslag till sådant avtal, uttala sig om

förslag till uppgörelse samt om strejk i

samband med riksavtalsförhandlingar.

Avtalsrådet väljer ledamöter och ersättare

i förhandlingsdelegationerna. Dessa

ska vara verksamma inom respektive

avtalsområde.

Avtalsrådet består av cirka 170 ombud.

Varje avdelning har rätt att välja ett

ombud. Varje riksavtalsområde med minst

200 berörda medlemmar har rätt att välja

ombud till avtalsrådet.

Läs på www.ifmetall.se vad avtalsrådet

beslutade.

Foto: Hasse Eriksson

Anders från Hagfors

vann OS-guld

Simmaren och IF Metall-medlemmen

Anders Olsson från Hagfors tog

hem två OS-guld på 100 meter och

400 meter fritt när han tävlade i

Paralympics i Peking. Dessutom slog

han nytt världsrekord båda gångerna.

– Det satt skönt, säger han själv

om segrarna.

I Värmland jublar man också.

Anders Olsson har arbetat vid

Uddeholm Tooling i Hagfors och är

fortfarande medlem i IF Metall.

– Vi är otroligt glada och stolta

över Anders vinst. Han är en riktig

kämpe som är väl värd medaljerna,

säger ombudsman Thomas Rehn,

IF Metall Klarälven.

Kämpat sig till medaljer har

Anders Olsson god vana av. Hittintills

har han tagit 19 SM-guld, 1 OS-guld,

2 OS-brons, 2 VM-guld och 1 VMsilver.

Den största segern var dock att

ta sig tillbaka till livet. Flera misstag

inom vården gjorde Anders Olsson

förlamad.

En längre artikel om Anders

Olsson fi nns att läsa i Dagens Arbete

nr 2/2007 som också fi nns på hemsidan

www.da.se.

JUBLANDE GLAD var Anders Olsson vid

prisceremonin vid Paralympics i Peking.

Foto: Scanpix

3


info:

10/2008

www.ifmetall.se

4

Foto: Annette Lack

Birgitta kan knappt gå efter m

– Du är frisk oc

Birgitta Engman har svårt att gå efter

en misslyckad höftledsoperation.

Hon har känselbortfall i fötterna och

benen. Försäkringskassans läkare

bedömde ändå att hon var frisk och

kunde jobba.

– De drog in min sjukersättning

och hänvisade mig till a-kassan, fast

jag knappt kunde gå, säger Birgitta

Engman.

Birgitta Engman arbetade i tio år på ett

litet företag inom elektronikbranschen.

I slutet av 1980-talet opererade hon

båda höftlederna och återgick sedan till

sitt arbete.

– Det blev jättebra, men efter drygt

tio år började det göra ont igen, berättar

Birgitta Engman.

Tjänsten skulle försvinna

Läkarna beslutade att en ny operation

måste göras. Efter ingreppet fi ck hon

beskedet att hennes tjänst på elektronikföretaget

skulle försvinna.

– Jag var den ende anställde och de

skulle fl ytta delar av produktionen till

utlandet.

Efter operationen hade Birgitta

Engman mycket ont och kunde knappt

gå, men läkarna hittade inget fel. Först


Birgitta fi ck hjälp tack

vare facket. Läs mer

om försämringarna i

sjukförsäkringen i Info

9/2008. Finns på

www.ifmetall.se.

r misslyckad operation:

ch kan jobba, sa läkaren

2005 upptäckte en läkare att ledskålen

inte satt fast.

– Det gjorde så ont och det blev bara

värre.

Kände mig nedtryckt

I slutet av 2007 kom chockbeskedet.

Försäkringskassan fattade beslut om

att inte bevilja en ny sjukersättningsperiod.

De ansåg att Birgitta Engman

kunde utföra ett vanligt arbete och hon

fl yttades över till a-kassan.

Varje vecka i över åtta månader

tvingades Birgitta Engman med stor

smärta i höften halta ned till arbetsförmedlingen

för att söka arbete.

– Jag har aldrig i mitt liv känt mig

så nedtryckt. Jag kan inte ens gå och

där får jag sitta varje vecka och söka

jobb som jag varken kan utföra eller

kommer att få.

Stort stöd från IF Metall

Birgitta Engman berättar att hon har

fått stort stöd ifrån IF Metall. Avdelningen

har stått vid hennes sida genom

hela processen och överklagat samtliga

beslut.

– Ensam hade jag aldrig klarat

detta, de har verkligen hjälpt och stöttat

mig.

IF Metalls försäkringshandläggare

drev frågan vidare direkt efter det ofattbara

beslutet från Försäkringskassan.

– Vi gick till länsrätten. Vi anser att

Försäkringskassan fattat ett felaktigt

beslut, säger Anette Kristoffersson

försäkringshandläggare på IF Metall

Göteborg.

Birgitta Engman uppsökte återigen

läkarvård eftersom hon bara blev sämre

i höftleden.

– Jag kan knappt gå eller stå och

laga mat.

Ger henne rätt

Under sommaren kom det efterlängtade

beslutet från länsrätten. Den biföll

överklagandet och gav henne rätt till

hel tidsbegränsad sjukersättning från

den dag hon skrevs över till a-kassan

2007 och fram till maj 2009.

– Det känns skönt att jag fi ck rätt,

men jag känner mig så besviken och

kränkt av Försäkringskassan.

Birgitta Engman väntar nu på en ny

operation av sin höftled.

– Jag hoppas innerligt att smärtan

ska försvinna och att jag ska kunna

gå riktigt igen, avslutar Birgitta

Engman.

christian.andersson@ifmetall.se

Stenhuggeriet

har tecknat avtal

Ägarna till Bröderna Henrikssons

stenhuggeri har gått med i industrioch

kemigruppen och omfattas därmed

av kollektivavtal. IF Metalls varsel

om strejk har därför dragits tillbaks.

– Vi känner oss självklart mycket

nöjda, säger Christer Persson, chef på

IF Metalls förhandlingsenhet.

Bröderna Henrikssons stenhuggeri

i Kungsbacka försattes i blockad

i mitten av juni då ägarna vägrat

teckna kollektivavtal. När företaget

varslades om strejk i början av september,

gick ägarna till slut med i

industri- och kemigruppen och har

därmed tecknat kollektivavtal.

– Det är olyckligt att det gick så

här långt. Nu vill vi skapa goda relationer

och ett gott arbetsklimat för

alla på arbetsplatsen, säger Christer

Persson.

maria.backstrom@ifmetall.se

BRÖDERNA HENRIKSSONS stenhuggeri i

Kungsbacka som varit försatt i blockad sedan

mitten av juni omfattas nu av kollektivavtal.

5


info:

10/2008

www.ifmetall.se

6

Foto: Katarina Kresak

Låga löner, utebliven sjuklön, u

Tjänade miljon

För låga löner, ingen garantilön,

utebliven sjuklön och uppsägning vid

klagomål.

Så behandlades fl era av ungdomarna

vid bemanningsföretaget

Rentman Lidköping AB.

– Ägarna är väldigt fula mot ungdomar

som inte vet sina rättigheter,

säger Sandra Lans, 20 år. Hon var anställd

på företaget, men blev uppsagd

efter att hon vänt sig till facket.

Vid årsskiftet klev några ungdomar in

på avdelningsexpeditionen i Lidköping

och bad Robert Bengtsson, ombudsman

IF Metall Västra Skaraborg, om

hjälp. Sandra Lans var en av dem.

– Först fi ck jag inget anställningskontrakt

och inte heller någon sjuklön

när jag var sjuk. När jag blev allergisk

mot en olja på arbetsplatsen och tvingades

uppsöka läkare, sade ägaren att jag

skulle tillbaka till jobbet annars skulle

de byta ut mig, berättar hon.

Ingen garantilön

Vid jul- och nyårshelgerna höll företaget

som Sandra Lans och några andra

UTEBLIVEN GARANTILÖN BLEV

DROPPEN. Fel timlön och utebliven

sjuklön. – När vi sedan insåg att vi inte

skulle få någon garantilön fi ck vi nog och

gick till facket, säger Sandra Lans (till

höger på bilden). Här tillsammans med

Helena Edvinsson som också arbetat vid

Rentman Lidköping.


, uppsägningar

ner på att utnyttja unga

ungdomar var uthyrda till stängt. Enligt

bemanningsavtalet har de anställda

rätt till en garantilön när de inte är

uthyrda.

– Det fi ck vi inte och en av mina

kollegor ifrågasatte det. Svaret hon fi ck

var att hon kunde få garantilön, men

hon fi ck inte berätta det för oss andra.

Då kände vi att det fi ck vara nog och

gick till facket.

När Robert Bengtsson satt sig in i

ungdomarnas anställningsförhållanden

såg han att det fanns allvarliga brister:

– Lönerna var på tok för låga, de

hade fått fel ob- och övertidsersättning

och varken garantilön eller sjuklön. Det

var fullständig katastrof.

Upprepade förhandlingar

Robert Bengtsson träffade Rentman

Lidköpings ägare vid två tillfällen utan

att komma överens. I samma veva blev

Sandra Lans uppsagd.*

– Jag hade blivit lovad tre veckors

arbete, men eftersom ägarna trodde att

det var jag som låg bakom kontakten

med facket fi ck jag gå tidigare, berättar

hon.

KATASTROF. När IF Metalls ombudsman

Robert Bengtsson synade de ungas

villkor vid Rentaman, kunde han

konstatera att det var en fullständig

katastrof.

UTHYRD:

Läs mer om

Bemanningsavtalet


www.lo.se

Ärendet gick vidare till central

förhandling, men inte heller då kom

parterna överens. Darko Davidovic,

förhandlingsombudsman på IF Metall,

menar att företagets agerande är ett

praktexempel på hur det inte får gå till:

– Ägarna har tjänat miljonbelopp

genom att systematiskt utnyttja

oerfarna ungdomar. De har brutit mot

de fl esta paragrafer i kollektivavtalet.

Nu stämmer vi Rentman Lidköping till

Arbetsdomstolen.

anneli.torner@ifmetall.se

Fotnot:

* Sandra Lans fi ck så småningom

tillbaka sitt arbete med hjälp av Robert

Bengtsson, men valde att inte återvända.

Hur når vi inhyrd personal?

Inhyrd personal blir allt vanligare.

Ofta handlar det om unga människor

med dålig kunskap om sina

rättigheter och som sällan är med i

facket. Många av dem går dessutom

mellan olika företag, olika branscher

och även över de fackliga organisationsgränserna.

Därför kan det vara

svårt för förtroendevalda att kontrollera

deras anställningsvillkor och att

rekrytera dem som medlemmar.

Så gör du som förtroendevald

när arbetsgivaren planerar använda

inhyrd personal :

1. Förhandlar enligt 11 § medbe-

stämmandelagen, MBL – det är

arbetsgivarens skyldighet när

företaget planerar en viktigare

förändring.

2. Förhandlar enligt 38–40 § MBL.

Det är nu klubben ska ställa alla

frågor om bemanningsföretaget:

Har de avtal? Hur många ska hyras

in? För vilken period och till vilken

lön?

3. Förhandlar om rätten till fortlöpande

information för de in-

hyrda. I annat fall har det lokala

facket ingen rätt att företräda den

inhyrda personalen på arbetsplatsen.

4. När de inhyrda väl är på plats

– fråga om de är medlemmar.

För att överenskommelserna ska vara

giltiga måste de bekräftas i ett lokalt

kollektivavtal. Kontakta avdelningen

för mer information.

7


info:

10/2008

www.ifmetall.se

8

Alla måste försvara kollektivavtalet

Kollektivavtalet handlar om ett löfte;

att inte sälja vårt arbete till lägre pris

eller sämre ersättning än vad vi lovat

varandra. Avtalets styrka bygger

på att så många som möjligt väljer

att vara medlemmar i facket. Därför

måste vi ständigt försvara, bevaka

och utveckla avtalet – inte bara på vår

egen arbetsplats, utan på alla.

Varför är kollektivavtalet så viktigt?

Det är det mest värdefulla i medlemskapet.

Svensk lagstiftning reglerar

inget rörande lönen, men det gör

kollektivavtalet. Det är en garanti för

bra arbets- och anställningsvillkor och

framför allt för rättvisa löner.

För företagen gör kollektivavtalet

att de kan konkurrera

på lika villkor. Ingen kan

skaffa sig fördelar genom att

dumpa lönerna och hålla för

låga priser.

Därmed tjänar alla på kollektivavtal.

Även de som inte är med

i facket omfattas av

avtalet. Varför?

På det sättet skyddas

alla på arbetsplatsen

från

att konkurrera

med varandra.

Arbetsgivare

tjänar inte på

att anställa

personal som

inte är fackligt

ansluten.

Om inte alla

omfattas fi nns risken att arbetsgivaren

erbjuder andra villkor till den som står

utanför. Eller kanske är det den som

står utanför som får jobbet.

Christer Persson

kommenterar avtalen

Vilket ansvar har den förtroendevalde

för kollektivavtalen?

Löftet handlar om att vi hjälps åt inom

hela LO-kollektivet. Om inte klubbarna

bryr sig, bryr sig heller inte företagen.

Kollektivavtalet är inte hugget i sten,

utan måste ständigt återvinnas. Därför

är det viktigt att de som har avtal hjälper

till på arbetsplatser där det saknas.

Vad kan den förtroendevalde göra?

De kan kontrollera vilka entreprenörer

och bemanningsföretag som fi nns på

företaget och om de har avtal. En långsiktig

strategi är att starta en dialog

med företaget om att enbart arbeta med

kollektivavtalsbundna företag. Helt

enkelt se till att företagen konkurrerar

på lika villkor.

Finns det något lagstöd för att ställa

sådana krav på arbetsgivaren?

Enligt 11 § MBL, som berör viktiga förändringar,

och 38 § MBL, som berör

entreprenad och bemanning,

kan vi ställa krav på vilka

företag som tas in och om

de har avtal. Ska de arbeta

inom IF Metalls avtalsområde

går det att lägga in

veto mot att företag utan

avtal tas in (enligt 38 §

MBL om entreprenad och

bemanning). Det är endast

förbundet som kan lägga veto

om man inte kommit överens

lokalt.

Ska företaget arbeta inom

ett annat avtalsområde kan

vi inte lägga ett veto. Däremot

kan klubben kontakta

avdelningen som får

kontakta berört fackförbund.

Det förbundet kan

i sin tur undersöka om

företaget är seriöst och

har kollektivavtal. Är det

inte seriöst kan företaget

sättas i blockad och sympatiåtgär-

Ingen kan skaffa

sig fördelar genom

att dumpa lönerna

och hålla för låga

priser. Därmed

tjänar alla på

kollektivavtal.

Kollektivavtalet

är inte hugget

i sten, utan måste

ständigt återvinnas.

der begäras från IF Metall. På så sätt

berörs även det egna företaget vilket

kan sätta press på dem att alltid anlita

entreprenörer med avtal.

Vilken hjälp kan den förtroendevalde

ha av avdelningen?

Avdelningen kan kontrollera om det

fi nns kollektivavtal och samordna så att

andra förbund får den information som

behövs. Dessutom är det ju avdelningen

som tecknar kollektivavtalen.

Vad händer om företaget vägrar

teckna kollektivavtal?

Vägran att teckna avtal kan leda till

blockad, men en sådan måste vara väl

genomtänkt. Det kräver insatser på en

mängd olika plan; från bemanning till

mediehantering och information till alla

inblandade. Under en blockad behöver

alla förtroendevalda hjälpa till som

blockadvakter.

Hur fungerar kollektivavtalstecknandet?

Avtalet tecknas mellan arbetsgivaroch

arbetstagarorganisationerna. En

arbetsgivare som går med i en arbetsgivarorganisation

omfattas i de fl esta

fall automatiskt av kollektivavtalet.

Den arbetsgivare som inte vill gå med

i en arbetsgivarorganisation tecknar

hängavtal eller IMG-avtal.

maria.backstrom@ifmetall.se

Fråga mer om avtalen

Har du någon avtalsfråga som du tror

kan vara intressant för andra att veta

mer om? Hör av dig till tidningen Info via

info@ifmetall.se så hjälper vi till att ge

svar.

Tidningen Info ger svar med hjälp av Christer Persson, chef på IF Metalls förhandlingsenhet


Foto: Johan Främst

BRA LAGUPPSTÄLLNING på avdelningen Östra Skaraborg gör att de har lyckats organisera 513 nya medlemmar sedan början av

året. – Hos oss är alla lika viktiga för att vårt fackliga arbete ska fungera, säger Christer Ax, ombudsman (i mitten).

– Vårt fotarbete ger fl er medlemmar

Med 513 fl er medlemmar hittills i år

ligger IF Metall Östra Skaraborg i topp

av alla avdelningar. Några nya värvarknep

tycker dock inte ombudsman

Christer Ax att han kan ge. I stället

vill han lyfta fram gamla beprövade

metoder.

– Vi använder hederligt fackligt fotarbete.

Många besök på arbetsplatserna.

Vi pratar med dem som redan är medlemmar

och de vi hoppas går med. Det

viktiga är att visa att facket är du och

jag – och många fl er tillsammans.

Det låter enkelt, men varför verkar

det då vara så svårt? Varför lämnar så

många facket? Har vi glömt den fackliga

kärnfrågan, att organisera?

– Nej, det tror jag inte alls, säger

Christer Ax med eftertryck.

Medlemskapets värde

Däremot anser han att både aktiva i

organisationen, medlemmarna och de vi

vill värva präglas av den bild som ofta

målas upp i dag i media – en försvagad

rörelse med allt färre medlemmar.

– Detta gör kanske att vi komplicerar

våra frågor onödigt mycket när vi

möter människor för att samtala om

vad fackligt medlemskap och värdet av

kollektivavtal är, tycker Christer Ax.

Själv försöker han vara så enkel som

möjligt och lyssna in den han möter för

att hitta gemensamma intressen. I bakhuvudet

fi nns ofta det tips han själv fi ck

med sig när han blev fackligt aktiv.

Facket, fotboll och fritid

– Tänk på de tre ”F:n”; facket, fotboll

och fritid, sa den dåvarande ombudsmannen.

Facket var hans hemmaplan.

Genom fotbollen kunde han alltid leda

in samtal på frågor som också berörde

facket, berättar Christer Ax.

Att likna fackligt engagemang vid

fotboll är inte så dumt tycker han. För

ensam går det inte att springa runt och

göra mål, försvara och spela offensivt

– det krävs ett lag.

Välkomna de nyanställda

Nu fi nns en ny introduktionsmapp

i A5-format. Den kostar 20 kronor

inklusive moms. Beställningsnr är

OF-119.

Mappen kan fyllas med introduktionspaket

med broschyrerna Välkommen

till IF Metall och Försäkrad

i facket, stadgar, avtalshäften samt

penna och block. Beställningsnr är

OF-100.

En handledning, Tips och råd vid

facklig introduktion. Beställningsnr är

OF-118.

Allt beställs via materialkatalogen.

– Var och en av oss på avdelningen

är en del av ett lag. Vi som är ute och

möter människor är ständigt på offensiven

för en stark organisation.

Kvar på kontoret fi nns den administrativa

personalen. De håller ställningarna

genom att svara på frågor och ge

service. Dessutom får de ta emot ett

och annat anfall som de måste kunna

tackla.

– Ofta är det just de som först

möter den arga medlemmen som vill

gå ur facket. Då gäller det att ha bra

argument och där gör vår personal ett

strålande jobb, säger Christer Ax.

annette.lack@ifmetall.se

Bra att tänka på

– tycker Christer:

- Var dig själv.

- Komplicera inte sam-

talen, hitta ett gemensamt

intresseområde.

- Tillsammans skapar vi något.

- Varje person har något att bidra med

som fl er kan ha nytta av.

- Många kanske har samma uppfattning

som du, var med i organisationen och

dela med dig av den.

Starka tillsammans

Organisera

Rekrytera

9


info:

10/2008

www.ifmetall.se

10

Reach – ett sätt att nå säkerhet vid kemiska risker

– Industrin har ansvar

för människor och miljön!

Nya EU-regler för kemikalier ska

göra industrin renare för miljön och

säkrare för människorna i Europas

medlemsländer.

För Gunilla Hagman, IF Metalls huvudskyddsombud

på Eka Chemicals

AB, är säkerheten och skyddet för

medlemmarna alltid det viktigaste i

vardagen.

– Vårt säkerhetstänkande är redan

mycket högt. Så snart det kommer en

ny kemikalie till en avdelning ska alla

anställda ha information och kunskap

för att veta vad de arbetar med.

Lika höga krav har inte funnits i

alla länder. Därför har EU lagstiftat om

Reach, Registration, Evaluation, Authorisation

and Restriction of Chemicals.

På svenska: registrering, utvärdering,

godkännande och begränsning.

– Hos oss har vi en särskild grupp

som arbetar med frågorna. Förutom huvudskyddsombuden

från de olika facken

ingår platschefen och avdelningscheferna

från de olika avdelningarna, berättar

Gunilla Hagman.

Information om risker

Genom Reach ställs samma krav på

gamla och nya kemiska och miljöstörande

ämnen. Ansvaret för att göra

riskbedömningar och att utföra tester

läggs på industrin. Den ska också ta

fram information om hur risker med ett

ämne ska hanteras och att informera

kunden.

notiser:

Ove Allansson årets

Stig Sjödin-pristagare

Sjöfolkets skildrare Ove Allansson är

årets Stig Sjödin-pristagare. Han har

i en lång rad romaner, noveller och

dikter belyst ett Sverige till vardags.

Prissumman är på 40 000 kronor och

delas ut vid en ceremoni den 12 oktober

på ABF-huset i Stockholm.

Svavelsyra är bara ett av många ämnen

som hanteras inom kemiindustrin. EU:s

nya lagstiftning, Reach, ska ge enhetliga

regler för alla medlemsländer.

– Föreskrifter om risker och skydd

fi nns noga dokumenterat och anvis-

Foto: Marie Ullnert

ningar för handhavandet fi nns inne på

de olika avdelningarna hos oss, säger

Gunilla Hagman.

Viktiga nätverk

Regler, lagar och kunskap behövs där

ämnen som lut, syror och väteperoxid

med fl era, används och tillverkas. Lika

viktigt är dock kontakten med medlemmarna

både på det egna företaget och

andra kemiföretag.

– För att kunna analysera konsekvenser

av vad som kan hända måste

jag föra ett ständigt samtal med de

lokala skyddsombuden som jobbar på de

olika avdelningarna. Dessutom är nätverksarbetet

med huvudskyddsombud

på andra kemiföretag väldigt bra.

Inom bland annat Akzo, Borealis,

INEOS (tidigare Hydro) och Perstorp,

träffas vi regelbundet och utbyter erfarenheter.

annette.lack@ifmetall.se

Fakta om kemikalier och Reach:

Prevent, ett samarbete mellan arbetsgivare och fackförbund, har på sin hemsida

en särskild kemiguide med en introduktion om Reach. Få svar på frågor genom att

besöka www.prevent.se/kemiguiden.

Kemikalieinspektionens hemsida har en särskild del på sin hemsida om EU:s

förordning, www.kemi.se och klicka vidare under Reach.

På Europeiska kemikaliemyndighetens, ECHA, hemsida fi nns omfattande information

på svenska om Reach, http://echa.europa.eu/reach_sv.asp.

IF Metalls man i EU

Den 7 juni 2009 har alla medborgare

med rösträtt möjlighet att välja

vem som ska vara med och

fatta beslut i EU-parlamentet.

Olle Ludvigsson, IF Metall

Göteborg och Volvo verkstadsklubb,

är en av dem som du

kan rösta på.

– Fler och fl er beslut som

fattas i EU påverkar oss på ett

eller annat sätt. Jag både hop-

pas och tror att jag, med min erfarenhet

av både fackligt arbete och bolagsstyrelsearbete,

har något att tillföra.

Olle Ludvigsson, med stor

erfarenhet av såväl lokalt som

europeiskt och internationellt

fackligt arbete, lanseras

nu som facklig kandidat till

Europaparlamentet av socialdemokraterna

i Västsverige.

Gör din röst hörd i EU.

Rösta den 7 juni 2009.

Foto: Marie Ullnert


Foto: Marie Ullnert

ALLA RISKER OCH KONSEKVENSER för vad som kan hända på de olika avdelningarna på Eka Chemicals AB i Bohus är viktigt att

veta för IF Metalls huvudskyddsombud Gunilla Hagman. – Även om jag har all information för de olika ämnena ägnar jag mycket tid åt

att gå runt bland mina arbetskamrater och medlemmar för att känna till deras arbete. Här i samtal med Rolf Andreasson på labbet.

Detta är målet med Reach:

• Förbättra säkerheten både för människors

hälsa och miljön av kemiska

ämnen.

• Öka kunskapen om de kemiska ämnen

som används.

• Göra kunskap om kemiska ämnen mer

tillgänglig, vilket ska leda till minskat

behov av djurförsök.

• Lägga ansvaret för bedömningen av

För anständiga arbetsvillkor

Aldrig tidigare har det funnits så många

människor i världen som lever och arbetar

i ett annat land än hemlandet. De

fl esta har fl yttat för att söka

arbete och klara sin försörjning.

Migrantarbetarna utnyttjas

ofta. De får låga löner och omfattas

inte av kollektiva skyddssystem.

Detta påverkar i sin tur

rättigheterna för alla anställda.

Status och rättigheter för

risker för människa och miljö på de

företag som tillverkar, importerar och

säljer ämnen. Tidigare låg en stor del

av detta ansvar på myndigheterna,

som genom Reach får en mer utpräglad

tillsynsroll. I Sverige låg ansvaret formellt

sett på företagen även tidigare.

• Öka informationsutbyte mellan tillver-

kare, importörer och leverantörer samt

gränsöverskridande arbetskraft ställer

näringslivet, fackföreningsrörelsen, politiska

partier och vanliga medborgare

inför nya utmaningar. Ämnet är inte

enkelt, det fi nns många svåra

överväganden.

Mer kunskap ger Palmedagarna

den 18 och 19 oktober

2008 på ABF-huset i Stockholm.

Program och mer information

fi nns på

www.palmecenter.se.

användare av ämnen och kemiska produkter,

så att de skyddsåtgärder som

rekommenderas är effektiva och anpassade

till olika användningssätt.

• Samma regler för ämnen och kemiska

produkter ska gälla inom hela EU. Det

innebär fri rörlighet för ämnen och

kemiska produkter, vilket ska främja

innovation och utveckling.

Motorbranschen undersöks

Bilreparatörernas Riksförening undersöker

bilarbetarnas arbetsmiljö. Skälet

är att arbetet upplevs stressande och

medlemmar drabbas av utmattning.

Alla medlemmar som arbetar inom

Motorbranschavtalet uppmanas gå in

på medlemsportalen, via www.ifmetall.

se och besvara en enkät. Enkäten är

enbart synlig för berörda medlemmar.

Undersökningen pågår till den 31 oktober

2008.

11


Spioneri och kärleksintriger

– när klubbordföranden satte upp lustspel

Foto: Anders Bringsjö Foto: Anders Bringsjö

mans med några andra vänner

bestämde de sig för att gå från ord

till handling.

– Vi kontaktade Smålands

Musik och teater för att få hjälp att

sätta upp en pjäs.

De byggde en utomhusscen vid

Ryfors bruk där teaterföreställningen

genomfördes med lyckat

resultat. Därefter bildade de föreningen

Mullsjö Amatörteatersällskap.

I julas startade repetitionerna

inför deras teaterföreställning,

Pensionatet.

Skvaller, kärleksintriger och helt

plötsligt dyker säkerhetstjänsten

upp på det fridfulla pensionatet i

Mullsjö, för att fi nna två misstänkta

spioner.

– Lustspelet utspelar sig 1944

mitt under det brinnande kriget,

säger Peter Wiberg klubbordförande

på Modul-System och

skådespelare i teaterföreställningen

Pensionatet.

För drygt två år sedan diskuterade

Peter Wiberg tillsammans med en

arbetskamrat att det vore roligt

att spela amatörteater. Tillsam-

HALLÅ DÄR!

Markus Kristiansson,ungdomssekreterare

på LO som ansvarar

för Facket i sommarland.

Hur många har kontaktat hjälptelefonen?

– Det har ringt över 4 600 samtal

och kommit runt 1 800 e-postmed-

28 pensionat i Mullsjö

Peter Wiberg berättar att en äldre

kvinna skrev manuset.

– Hennes man har under sin

uppväxt varit på olika pensionat i

Mullsjö och hade många historier

att berätta.

Något som många troligtvis inte

känner till är att på 1940-talet fanns

det 28 pensionat i Mullsjö. Rika

människor sökte sig dit för att fi nna

ro och andas in den friska luften.

Pjäsen Pensionatet utspelar sig 1944

och handlar om livet på en veranda.

Eftersom pjäsen är ett lustspel innehåller

den både allvar och skoj.

– Allt ifrån kärleksintriger till

spionjakt, säger Peter Wiberg.

Alla kan spela

Totalt genomfördes tio teaterföreställningar

med cirka 2 500

delanden till hjälptelefonen. Det

visar att hjälptelefonen är viktig.

Vilka är de vanligaste frågorna?

– Lön, arbetstid och vad som gäller

vid uppsägning.

Tycker ungdomar att det är viktigt

att vara med i facket?

– Många ungdomar som ringer

vet inte vad facket är. Därför är

den fackliga skolinformationen så

viktig. Vi måste vara ute mer i skolorna

och diskutera samt förklara

vad facket är.

ETT PENSIONAT. Pjäsen utspelas på ett pensionats

sommarveranda. – Det är väldigt roligt att spela teater,

säger Peter Wiberg, IF Metalls klubbordförande vid

företaget Modul-System.

besökare. Runt 30 personer var

sysselsatta inför och under teaterföreställningen.

Det krävs engagemang och

hårt arbete för att genomföra en

teaterföreställning. Någon måste

sy kläderna, sköta ljud och ljus,

billjettförsäljning och givetvis

behövs det skådespelare.

– Men trots allt arbete rekommenderar

jag andra att ägna sig

åt teater. Det är väldigt roligt och

alla kan spela teater om de vill,

avslutar Peter Wiberg.

christian.andersson@ifmetall.se

�����

För förtroendevalda i IF Metall

Fakta

Ryfors bruk

Ryfors bruk grundades

1742 och

tillverkade papper

och järn. Smedja,

kvarn, hantverk och

hemslöjd är några

av de verksamheter

som sommartid är

igång.

Nu spelas

också sommarteater

här.

10/2008

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Ankarfjäll, 08-786 82 60, 070-535 60 64

REDAKTIONEN

Tfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: info@ifmetall.se

Christian Andersson, Marinette Ask, Maria Bäckström, Ewa Eriksson,

Juhani Kulo, Annette Lack, Anneli Törner.

LAYOUT/TRYCK

Olle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri AB

SIDAN 1 Gunilla Hagman, Eka Chemicals AB. Foto: Marie Ullnert

More magazines by this user
Similar magazines