You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nekrolog<br />
Til minde om Ronald Reagan - manden som forandrede verden<br />
Af Henrik Bejke<br />
Den 5. juni 2004 avled den tidligare amerikanske presidenten<br />
Ronald Reagan. För många yngre människor som inte är<br />
tillräckligt gamla för att själva kunna minnas hans tid som<br />
president og tiden som föregick den är han bare ett namn i<br />
historieböckerna. Han måste trots detta ändå inta platsen som<br />
en af 1900-talets mest betydelsefulla amerikanska presidenter,<br />
kanske den viktigaste av dem. Under hans tid som president<br />
och åren efter genomgick världspolitiken en sådan förandring<br />
att ordet revolution inte utgör en överdrift. Men för att förstå<br />
Reagans betydelse måste man sätta in honom och hans presidentkap<br />
i sitt historiska sammanhang.<br />
Reagan hade en brokig karriär bakom sig innan han blev<br />
politiker. Han var bland annat radiojournalist, skådespelare<br />
och fackföreningledare. Ursprungligen var han vänsterinriktad<br />
demokrat men engagerade sig ändå för Eisenhower under<br />
1950-talet och 1962 gick han slutligen över till det republikanska<br />
partiet.<br />
Det politiska startskottet<br />
Sitt verkliga politiska engagemang påbörjade Reagan i<br />
samband med 1964 års presidenval. Mindre än ett år tidligare<br />
hade president Kennedy blivit mördad och hans efterträdare,<br />
Lydon B. Johnson, kandiderade för ytterligare fyra år som<br />
president. Hans motståndare var den konservative republikanske<br />
senatorn Barry Goldwater. Trots att Goldwaters kandidatur<br />
föreföll utsikslös engagerade sig Ronald Reagan med kraft i<br />
hans kampanj. Den 27. oktober 1964 höll Reagan ett uppmärksammat<br />
anförande i San Francisco som visserligen inte<br />
lyckades föra Goldwater till Vita Huset men som mycket väl<br />
kan sägas utgöra startskottet för Regans politiska karriär. Det<br />
republikanska partiet valde att satsa på Reagan som kandidat<br />
till guvenörsposten i Kalifornien inför valet 1966 och han slog<br />
ut den sittande guvernören Pat Brown med bred marginal.<br />
Fyra år senare omvaldes han och han lämnade posten som<br />
guvernör 1975.<br />
44 |<br />
Nr. 45-46<br />
Henrik Bejke mindes i denne artikel republikaneren Ronald Reagan (1911-2004), der var USA’s præsident i<br />
1980erne og som blev den amerikanske præsident, der skulle afslutte den kolde krig med sejr til friheden<br />
og demokratiet. Ifølge Henrik Bejke, der er redaktionssekretær ved og udgiver af det svenske tidsskrift<br />
Nyliberalen, kender mange af nutidens unge ikke til den verden som var en virkelighed og et mareridt for<br />
millioner af mennesker, der var tvunget til at leve under kommunismens jerngreb. Uden Reagan kunne vi<br />
i Norden og resten af de vesteuropæiske lande måske være endt med også at leve i dette kommunistiske<br />
rædselsregime. Artiklen har tidligere været bragt i Nyliberalen.<br />
Redan 1968 hade han gjort ett halvhjärtat försök att bli nominerad<br />
till republikanernas presidentkandidat men det verkliga<br />
försöket kom 1976 då han utmanade den sittande presidenten<br />
Gerald Ford. Ford lyckades visserligen besegra Reagan i<br />
primärvalen men lyckades inte att vinna presidentvalet. Med<br />
den nyvalde demokraten Jimmy Carter som president började<br />
Reagan förbereda sig för sitt nästa försök at inta Vita Huset.<br />
Så här i efterhan måste man säga att Carter måste ha varit<br />
den perfekte presidenten – inte för USA, då han var en politisk<br />
katastrof – men väl för Ronald Reagan at utmana. När 1980<br />
års presidentkampanj tog sin början ledde Reagan så stort i<br />
opinionsundersökningarna att Websters Dictionary tog med<br />
honom på listan över amerikanska presidenter flera månader<br />
innan valet ägt rum. Det var inte många i USA som blev<br />
förvånade över att Reagan segrade i presidentvalet. Det som<br />
däremot väckte förvåning var den överväldigande majoritet<br />
med vilken han segrade. Alla nyhetsmedia hade förutspått ett<br />
jämt val men när valsedlarna räknats hade Reagan segrat med<br />
489 elektorsröster mot endast 49 för Carter.<br />
En ny tid randas<br />
Valet av Reagan innebar ett paradigmskifte för amerikansk politk.<br />
1900-talet hade karaktäriserats av en närmast obruten rad<br />
av presidenter som antingen haft ambitionen att kraftigt öka<br />
den offentliga sektorns makt eller endast strävat att behålla<br />
status quo och inte öka dess storlek. Inga försök att på allvar<br />
minska politikernas makt över människorna hade genomförts.<br />
De tre republikanska presidenter som suttit i Vita Huset efter<br />
depressionen på 30-talet hade varit oideologiska mittenpolitiker<br />
utan ambitioner att genomföra politiska kursändringar.<br />
Under 1970-talet skakades USA dessutom av båder inrikes-<br />
och utrikespolitiska kriser som omöjliggjorde alla former av<br />
politiska reformer bort fran den socialistiska politiken.<br />
Under Jimmy Carters tid som president förvärrades situationen<br />
ytterligare och för många upplevdes det som om den<br />
västerländska civilisationen var på väg mot sin undergång.<br />
Hade Carter fått fortsätta ytterligare en period som president
Change language