Chardonnay

Bakgrundtilltro) samt vad denne vill (dennes preferenser). Inom bayesiansk beslutsteorianvänds en beslutsvariabel för att representera en mängd ömsesidigt uteslutande ochuttömmande alternativ, bayesianska sannolikheter för att representera beslutsfattarenstilltro, samt nyttor för att representera beslutsfattarens preferenser (Heckerman, 1999).Som tidigare nämnts finns det en huvudregel inom modern beslutsteori: att maximeraden förväntade nyttan (Jaynes, 2003). Denna regel tillämpas inom bayesianskbeslutsteori genom att en beslutsfattare, givet en beslutsvariabel, ska tilldela en nyttatill varje möjligt utfall för varje möjligt alternativ, tilldela subjektiva sannolikheter tillvarje möjligt utfall för varje möjligt alternativ, samt välja det alternativ sommaximerar den förväntade nyttan (Heckerman, 1999). I de fall det inte rör sig om attgenerera nytta utan snarare välja mellan olika förlustsituationer ska beslutsfattarenistället sträva efter att minimera den förväntade förlusten (Jaynes, 2003).Den traditionella nyttomaximeringsprocessen enligt Brynielsson (2002) kommer nuatt beskrivas. Beakta varje möjlig värld, w j , och låt varje sådan värld inträffa medsannolikheten p j . Beslutsfattaren har då ett antal möjliga strategier/handlingar, s i , attvälja mellan. Låt u ij vara nyttan av att utföra strategin s i i världen w j . Givet dessabeteckningar kan en nyttomatris skapas (se figur 2.1).Figur 2.1 Nyttomatris enligt Brynielsson (2002)Om strategi s i väljs blir enligt Brynielsson (2002) den förväntade nyttan för dennastrategi:nE ( ui) ∑ pjui,jj=1= (2.4)Eftersom att den strategi, s i , som maximerar den förväntade nyttan ska väljas, kommervalet av strategi falla på den strategi som maximerar summan i formel 2.4 ovan.För att illustrera hur nyttomaximeringsprocessen fungerar kan läsaren föreställa sigföljande exempel, hämtat ur Brynielsson (2002): En militärbas får in ett radareko somkan tänkas vara en möjlig missil. I detta läge existerar två möjliga världar, w 1 och w 2 ,där w 1 innebär att det existerar ett reellt hot och w 2 att det inte existerar något reellthot. Befälhavaren på radarstationen har då två alternativa handlingar, s 1 och s 2 , attvälja emellan, där s 1 innebär att inte göra någonting alls och s 2 innebär att öppna eld.Detta ger en 2*2-matris med fyra olika nyttovärden, där u 1,1 definierar nyttan av attinte öppna eld trots att en missil är på väg mot basen, u 1,2 motsvarar nyttan av att inteöppna eld när det inte finns något reellt hot, u 2,1 definierar nyttan av att öppna eld närdet existerar ett reellt hot samt u 2,2 definierar nyttan av att öppna eld när det inteexisterar något riktigt hot. Nyttan av att öppna eld om det observerade ekot verkligenkommer från en riktig missil är givetvis stor. Om det är en riktig attack kommerradarplotten förhoppningsvis förespråka w 1 med allt större sannolikhet, vilket gör att8