Chardonnay

Bakgrund2.1.1 BeslutsteorierDet finns många olika teorier om hur beslutsfattande ska gå till, men gemensamt fördem alla är att de kan klassificeras som antingen normativa eller deskriptiva. Denormativa teorierna anger hur en beslutsfattare bör fatta beslut på ett rationellt sättmedan de deskriptiva teorierna beskriver hur beslutsfattare faktiskt fattar beslut(Wallenius, 2004b).Ett av de äldsta exemplen i litteraturen på normativt beslutsfattande är då Aristotelesger kloka råd till en grekisk yngling som söker vägledning om hur han ska leva sittliv. Aristoteles råd blir med modernt språkbruk att ynglingen själv ska ta reda på vaddenne betraktar som ett gott liv, undersöka de troliga konsekvenserna av de olikasätten att leva detta liv på, samt att välja det alternativ som med störst sannolikhetleder till ett gott liv. Även om rådet sett ur ett modernt vetenskapligt perspektiv ärväldigt enkelt är kärnan i det ändå överensstämmande med modern beslutsteori(Wallenius, 2004b). Modern normativ beslutsteori handlar generellt sett om att av enmängd handlingar välja det alternativ som maximerar den förväntade nyttan (Jaynes,2003).Inom deskriptiv beslutsteori studeras istället de sociala eller psykologiska processernaav beslutsfattande (Wallenius, 2004b). Teorin om att maximera den förväntade nyttanär ofta inte tillräcklig för att förklara människors beteende, exempelvis tenderar småsannolikheter att överskattas medan stora sannolikheter ofta underskattas.Överhuvudtaget fattar människor väldigt ofta beslut som inte alls är särskilt rationella.Tversky och Kahneman visar i sin forskning att människor fattar beslut genom attanvända sig av ett begränsat antal heuristiska principer, vilka ofta inte är rationelltgrundade (Tversky och Kahneman, 1974). Kahneman och Tversky är två forskaresom dessutom utarbetade den så kallade prospektteorin för att förklara hur människorfattar beslut under osäkerhet. Enligt Wallenius (2004b) bygger denna teori på att detfinns ett starkt beroende mellan hur ett beslutsproblem presenteras och vilket beslutsom väljs, det vill säga att sättet en beslutssituation presenteras på för en beslutsfattarei hög grad kan inverka på dennes beslut.2.1.2 SannolikhetsläraInom sannolikhetslära finns det två alternativa sätt att se på sannolikheter, detklassisk-frekventistiska och det bayesianska (även kallat det subjektivistiska).Gemensamt för alla sannolikhetsteorier är det primära elementet händelsen. Med enhändelse menas ett tillstånd i någon del av världen inom ett tidsintervall i detförgångna, nutiden eller framtiden (Heckerman, 1999). Inom klassisk-frekventistisksannolikhetsteori ska sannolikheten för en händelse e tolkas som den relativafrekvensen som e inträffar med, när ett slumpexperiment med utfallen e och ē (inte e)upprepas ett stort antal gånger (Heckerman, 1999). En fördel med detta synsätt är attdet i princip kan beskrivas som intersubjektivt, det vill säga att alla som observerarexperimentet kan enas om en och samma sannolikhet. Nackdelen med det klassiskfrekventistiskasynsättet är att i situationer där det inte går att upprepa experimentflera gånger så kan helt enkelt inga sannolikheter definieras. Anhängare av detbayesianska tankesättet hävdar dock att det i dessa situationer är rimligt att användasubjektiva sannolikheter (Heckerman, 1999). Inom den bayesianskasannolikhetsteorin tolkas sannolikheten för händelsen e på ett annat sätt än inom denklassisk-frekventistiska sannolikhetsteorin, närmare bestämt som att sannolikheten före representerar ett mått på en persons övertygelse (degree of belief) om att händelsen4