O-Ringentidningen nr 1 2017

etapperna. Jag har också som mål att hävda mig
i toppen i NM på hemmabanan i Halden i september,
och i stafetterna förstås, berättar Hedda.
Målinriktad träning på hemmaplan
De har ett genomtänkt träningsprogram och
framhåller Halden SK som världens bästa
orienteringsmiljö. De har gemensamma träningar
sex dagar i veckan, såväl löpträning som
träning på karta med bra upplägg av tränaren
Eva Jurenikova. Håkon tränar ca 400 timmar
per år, Hedda något mindre. I vår åker de på
träningsläger i Portugal respektive Alicante.
Håkon och Hedda tror att terrängen i Värmland
kommer att passa dem bra då den liknar
den hemma i Halden.
– Min styrka är nattorientering som vi tränar
mycket här i Halden, säger Håkon
– Det gör att man också blir väldigt stabil
rent tekniskt och sällan gör misstag.
– Hedda har tekniken som sin styrka men
har de senare åren också blivit bättre fysiskt.
Hedda är egentligen mer snabbtänkt än mig
och därför bättre i sprint, berättar Håkon som
har långdistans och reella skogslöp som sin favoritdistans
medan Hedda gillar sprint bäst.
Framtidsplaner
När syskonen inte orienterar är det skolan
som gäller. Håkon går på gymnasiet med ett
förlängt år:
– Jag ville så gärna vara kvar i Halden ett år
till och träna med klubben i terrängen inför
NM i september och 10-mila förstås.
Han siktar på att börja på universitetet i
Trondheim till hösten och läsa statsvetenskap
eller nationalekonomi. En bra orienteringsmiljö
är förstås viktigt och det finns det
i Trondheim. Hedda går på gymnasiet första
året och är särskilt glad i matte, fysik och
kemi men har inte valt inriktning än.
De kommer också fortsätta att orientera
och att utveckla sig som seniorer.
– Självklart, orientering är ju det roligaste
som finns!, säger syskonen Raadal Bjørlo.
Särskilda minnen från O-Ringen
Vi kommer till minnen från O-Ringen och
Hedda minns skavsår och att hon som 11-åring
svimmade i värmen efter målgång, men 2016
var ett speciellt år:
– Jag startade tidigt i dimma på fjället i Sälen
och sprang väldigt bra. Jag ledde länge
och fick vänta, men så började dimman lätta.
Jag blev 3:a till slut!. Håkon minns när han
var 11 år och tävlade tillsammans med andra
klubbkamrater i distriktet. Plötsligt var
han på O-Ringen och då var det plötsligt 150
svenska löpare som var bättre än han själv.
– Mamma och pappa stod i mål och väntade.
Undrade om man fortfarande var i livet.
Han berättar också att det tog lång tid för
honom att erövra den interna Halden-kepsen
som den med snabbast spurt får äran att bära
till nästa etapp.
Det kommer fler intervjuer med ungdomar i kommande nummer av O-Ringentidningen
O-RINGENTIDNINGEN #1 -2017 12