och skall vid NKS-mötet i Gävle den2 oktober överlämna ordförandeskapettill den danska föreningen– KTC. Vid mötet i Gävle kommerföreningsrepresentanterna blandannat att diskutera hur samarbetetskall ske i framtiden. I denna artikelfrån KT lämnas några erfarenheteroch synpunkter på hur NKS kan förnyasoch utvecklas.NKS-mötena har oftast genomförtsi anslutning till någon av föreningarnasårskongress. Mötena skeralltså två gånger per år och på skildaplatser i Norden. Det har oftastinte avsatts särskilt lång tid för mötena.Möten kan även i fortsättningenske i anslutning till årskongresser,men NKS-mötet bör då få ensär-skild dag. Det sker i Gävle, därKT:s årskongress hålls den 30 september– 1 oktober och NKS-mötetgenomförs den 2 oktober. Detfinns för närvarande inte några skälatt frångå att möten sker två gångerper år, dels för att få kontinuitet,dels för att eventuella uppdrag skakunna redovisas snabbare. Det ärockså viktigt, att det sker en kontinuiteti föreningarnas representation.En av NKS viktigare uppgifter äratt vara en plats, där utbyte av erfarenheterkan ske. Det finns mångalikheter mellan våra länder inomdet kommunaltekniska området,men det finns också olikheter.Oftast stannar dock redovisningen imötesprotokollet, vilket blir den endaplatsen där föreningsmedlemmarnakan få information. Utbytetav information blir en viktig punktatt diskutera i Gävle. Det går att utvecklaoch göra informationen merinnehållsrik.Föreningarna har tidskrifter medolika upplägg på innehåll och finansiering.Redaktörerna har haft ettutbyte för att diskutera gemensammaredaktionella frågor. Dessa mötenhar under senare år varit sporadiska.De bör återupptas och dåäven utreda förutsättningarna förutbyte av artiklar, information omföreningsaktiviteter, kurser och konferenseretc.NKS har diskuterat att genomföragemensamma projekt. Det harföreslagits ett projekt inom klimatområdetoch en överarbetning aven nordisk ordbok inom det kommunaltekniskaområdet. Den gamlaordboken har tyvärr inte kunnatåterfinnas. Det finns begränsningaratt genomföra gemensamma projekt,som beror av tid och andra resurser.Samtidigt så kan gemensammaprojekt stärka samarbetet. Detblir också en punkt att diskutera iGävle.NKS-mötets språk har varit”skandinaviska” till dess Estlandkom med i samarbetet. Språket pådet senaste mötet i Tammerfors varengelska. Det underlättade naturligtvisför de estniska representanternamed även för den isländskadeltagerskan. Engelska får bli NKSspråketi framtiden även om det iviss mån kan försvåra vissa delar imötena. Det finns ju ordböcker.NKS-föreningarna är med undantagav Island medlemmar i deninternationella kommunaltekniskaföreningen – IFME. Hur sambandenskall vara mellan NKS och IFMEkommer också att diskuteras i Gävle.Frågan får en större aktualitet,genom att Jorma Vaskelainenfrån den finska föreningen blir presidenti IFME under åren <strong>2009</strong>–12.Den svenska föreningen finansierarsin verksamhet bland annatgenom utbildningar inom det kommunaltekniskaområdet. Det börfinnas goda möjligheter att utvecklasamarbetet med fler gemensammakurser och konferenser. Det har prövatsmed varierande framgång. Dendanska föreningen genomför studieresortill länder utanför Norden.Studieresor kan vara ett gemensamtprojekt för NKS.Erfarenhetsutbyte mellan ländernasker naturligen mellan föreningarnasmötesrepresentanter. De fårockså ta del av mötesortens kommunaltekniskaprojekt m m. De flestakommunerna har vänorter i framföralltde nordiska länderna. Ävenhär sker utbytet i en begränsadkrets. Det borde gå att vidga kretsenoch sättet för utbyte. NKS kan kanskevara en förmedlare av arbetsbytemellan länderna, där exempelvissvenska kommunaltekniker underen tid får vara ”gästarbetare” i ettannat land. Detta utbyte kan finansierasgenom stipendier.Den svenska föreningen haröppnat möjligheten för i första handde yngre medlemmarna att få enmentor. Det har dock inte utnyttjatssärskilt mycket. Kan mentorskapetutvecklas inom NKS?Det finns som synes mångamöjligheter att utveckla samarbeteti NKS. Det blir ett ansvar förföreningsrepresentanterna vid möteti Gävle att föra en innehållsrikoch framtidsinriktad diskussion.Det kan finnas all anledning att återkommaoch redovisa resultaten frånGävlemötet. Vi skall gemensamtstärka NKS!Jönköping den 25 juli <strong>2009</strong>● Lars Åke HolmkvistInternationell samordnare i KTSKTY:N HALLITUSPuheenjohtaja/OrdförandeJorma VaskelainenLahden kaupunki, kunnallistekniikkaPL 202, 15101 Lahtipuh. (03) 814 2425, 050 63892jorma.vaskelainen@lahti.fi1. varapuheenjohtaja/1. viceordförandeAnu NäätänenJoensuun kaupunki, Tekninen virastoMuuntamotie 5, 80100 Joensuupuh. (013) 267 3500, 050 5505490anu.naatanen@jns.fi2. varapuheenjohtaja/2. viceordförandeJouko VehkakoskiEspoon kaupungin tekninen keskusPL 41, 02070 Espoopuh. (09) 8162 5222, 050 5666030jouko.vehkakoski@espoo.fiMuut jäsenetJouko Lehtonen, Riihimäen kaupunki,Tekninen virastoEteläinen Asemakatu 2, 11130 Riihimäkipuh. (019) 758 4800, 050 381 5824jouko.lehtonen@riihimaki.fiMikko Leppänen, Ramboll <strong>Fi</strong>nland OyPiispanmäentie 5, 02241 Espoopuh. (020) 755 6300, 0400 425 914mikko.leppanen@ramboll.fiTero Pyssysalo, Skanska Infra Oy,InsinöörirakentaminenPL 114, 00101 Helsinkipuh. 020 719 2898, 040 842 4804tero.pyssysalo@skanska.fiJussi Salo, Lappeenrannan kaupunki,tekninen toimialaPL 38, 53100 Lappeenrantapuh. (05) 616 2433, 040 5215503jussi.salo@lappeenranta.fiLeila Strömberg, Jyväskylän kaupunki,kaupunkisuunnitteluosastoPL 233, 40101 Jyväskyläpuh. (014) 625 089, 040 7718867leila.stromberg@jkl.fiMilko Tietäväinen, Tampereen kaupunkiPL 487, 33101 Tamperepuh. (03) 5656 6250, 040 5068600milko.tietavainen@tampere.fi FTA / FKTFFKTF har tillsammans med ”<strong>Fi</strong>nnish TunnelingAssociation” haft ett möte där mangick igenom möjligheterna för ett samarbetemellan organisationerna.På våren 2011 ordnar FTA en världskongressi Helsingfors på <strong>Fi</strong>nlandia huset,och året därpå är det dags för FKTF:s 2012IFME-trianneln. En hel del idéer kom upp,och de tas till båda föreningarnas styremötenoch också till de internationella föreningarnaITA och IFME.Efter styremötena kan vi fortsätta medsamarbetet, och även om det bara var ettförsta möte, så tror jag personligen, att detkommer att bli ett gott sammarbete. YT11I augusti hade vi också ett första möte angåendeYT11-utställningen. Vi gick igenomerbjudanden från arrangörerna i Helsingfors,Tammerfors, Lahtis, Jyväskylä samt Åbo, ochäven om vi var nästan säkra på vilken avdessa det kommer att bli, så finns det ännunågra lösa trådar, som måste nystas ihop.Men kanske vi vet om dessa redan när nästaexemplar av tidningen kommer ut.Mässan i Tammerfors hade gått bra. Resultatetvar inte riktigt lika bra som i Åbo2 år tidigare, men om man tar i beaktninglågkonjukturen, så kan man väl säga, attom resultatet inte var direkt strålande, såvar det i alla fall bra.I samband med mötet har vi alltid en”mycket seriös” tävling som FKTF (nästan)alltid vinner, och iår var det ingen ändringpå den biten. Ett nytt pris presenterades avFKTF (eftersom vi hade så många intäckningarpå den gamla, att den blev vår – föralltid). Det nya priset har fått sitt namn efterAri Kettunen, som i åratal var FKTF’srepresentant i YT-sammanhang, men somtragiskt avled för några år sedan. Priset ären FKTF-sten, med ett petanque klot ochnågra pilar ovanpå. Priset är unikt, och detär gjort i samarbete mellan Raimo K. Saarinenoch underskriven – Raimo har gjortfuttiga 90 % av jobbet och jag hela 10 %.● Danne Långströmkommunikationschef34 <strong>Kuntatekniikka</strong> 6/<strong>2009</strong>
HALLIRAKENTAMISENlaatuun ja valvontaanenemmän huomiota Kesälomien jälkeinen elämä on taas sykettätäynnä, vaikka toisaalla taantuma ahdistaakin. Hallienrakentamisen ja perusparantamisen suunnitelmiavalmistellaan eri puolilla maata suhteellisenlaajasti. Innovaatioitakin on havaittavissa suunnitteluohjelmissa.Juuri kuulin, kuinka erään rakennettavanuimahallin energiasuunnitelmassa ollaankehittämässä aurinkoenergian hyväksikäyttöä. Hallithankäyttävät energiaa paljon, ja kaikki toimenpiteetenergialähteiden ja energian käytön tehostamiseksiovat tervetulleita.Energiatutkimukselle on kysyntääEnergiatutkimus, josta edellisessä lehdessä puhuttiinja jota Aalto-yliopisto (HTKK) prof. MarttiViljasen johdolla ja opetusministeriön rahoituksellatekee, tulee erittäin suureen tarpeeseen.Hallien puolella on havaittavissa selvää innostunuttaodotusta tiedon hyödyntämiseksi. Totesinviimeksi, että monin paikoin ei ole huolehdittuoman hallin energiakulutuksen optimoinnista.Kirjoitukseni jälkeen on tullut erittäin paljonmyönteistä palautetta eri puolilta maata siitä, ettäheitä oikeasti kiinnostaa saada työkaluja energiansäästötoimenpiteiksi.Seuraavilla valtakunnallisilla uimahalli- ja kylpyläpäivillä9.–11.2.2010 tullaan kertomaan tutkimustennykytilanteesta. Onhan hallin toiminnan javiihtyisyyden ylläpitämisen takia energiankulutuksenosuus huomattava, noin kolmasosa koko hallinkäyttöbudjetista.Rakentamisen laadussa parantamistaRakentamisen puolella on laatu ainainen puheenaihe.Se on eri mittareilla mitattuna ollutlaskusuunnassa, ei vähiten uimahallien ja kylpylöidenrakentamisessa. Olisi aina muistettava,että uimahalli- ja kylpylärakentaminen tarkoittaaerikoisosaamista, ja niinpä hankkeeseen pitäisisuhtautua erikoisosaamisen vaatimalla vakavuudella.Yhdistyksemme on miettinyt asiaa monelta erikantilta ja olemme avanneet päätä laadun hallintaan.Olemme päätyneet siihen, että voimmesuositella hyvien materiaalien käyttöä uimahalleissaja kylpylöissä. Aloitimme tämän tarkastelunvesieristeistä, joille asetetaan kemikaalikestävyydentakia erityisvaatimuksia. Olemme erilaistentutkimusten ja selvitysten kautta tulleet siihen tulokseen,että Ardex 8–9 -järjestelmä ja Laticreteovat sellaisia siveltäviä vesieristeitä, että niitä voisuositella käytettäviksi uimahalleissa ja kylpylöissäkermieristysten lisäksi.Rakennustyön valvontaan panostettavaUimahallien ja kylpylöiden suunnittelussa ja rakentamisessaon huomattava määrä alueita, joitavoitaisiin parantaa. Eräs sellainen on rakennustyönvalvonta ja sen organisointi. Valvojilta vaaditaanpaljon erikoisosaamista. Rakennuttaja useinvähättelee valvojan tarpeellisuutta eikä ole valmispanostamaan siihen. Usein otetaan valvontaosapäiväisenä, jotta saadaan jollain tavalla tehtävähoidettua. Tämäntyyppiseen valvontaan laitetturaha ei tuota sitä tulosta, jota valvonnaltaodotetaan.Koulutus olisikin kova sana laadun parantamiseksi.Etenkin suunnittelijoiden, valvojien ja rakennuttajienkoulutukselle olisi tilaisuus. Yhdistyksemmeon vuosittaisilla koulutuspäivillään (uimahalli-ja kylpyläpäivät) omalta osaltaan yrittänytjakaa tietoa. Näilläkin päivillä on havaittu, ettäne jotka ovat ajan hermolla tulevat, mutta nejoille tieto olisi erittäin tarpeellista loistavat poissaolollaan.Päivittämme parhaillaan Uimahallienja kylpylöiden rakennuttajaopasta ja toivomme,että siitä olisi apua tiedon jakamisessa.Ensi vuoden valtakunnalliset uimahalli- ja kylpyläpäivätovat 9.–11.2.2010 m/s MariellallaTukholman risteilyn muodossa. Olemme saaneetvahvistettua hinnat, ja ne ovat samat kuin ovatolleet viimeiset kolme vuotta. Ohjelma tulee olemaanmonipuolinen ja laadukas kuten edellisinäkinvuosina. Laitathan kalenteriisi ajan ja lähdethänmukaan päiville – se kannattaa. On hienoanähdä sinut laivalla helmikuussa.Näin me käymmekin valmistautumaan syksynpimeyteen. Muistathan pitää kunnostasi huoltaesimerkiksi uimalla!Syksyn kynnyksellä tervehtien,● Pertti KärpänenpuheenjohtajaUimahalli- ja kylpylätekninenyhdistys Ukty■ Yhdistyksen tarkoituksena onkehittää ja ylläpitää Suomenuimaloiden, uimahallien jakylpylöiden toiminnallista jateknistä tasoa ja toimia alan keskustelufoorumina.Yhdistyksentärkeimpiä toimintamuotojaovat vuosittaisen koulutus- jakeskustelutilaisuuden (Uimahalli-ja kylpyläpäivät) järjestäminen,jäsenistölle tarkoitetut keskustelu-ja koulutustilaisuudetsekä hallituksen työskentely.Yhdistyksessä on jäseniä noin100. Uktyn jäseneksi voi liittyäuimahalli- ja kylpylätekniikkaantyönsä tai harrastuksensa perusteellaperehtynyt henkilö.Alalla toimivat oikeuskelpoisetyhteisöt voivat liittyäyhdistyksen kannatusjäseniksi.YhteystiedotInternet: www.ukty.nets-posti: info@ukty.netYhdistyksen puheenjohtajaPertti Kärpänens-posti: pertti.karpanen@vierumaki.fipuh. 0400 205 296Yhdistyksen varapuheenjohtajaKalle Kallios-posti: kalle.kallio@pp.inet.fipuh. 0400 577 569<strong>Kuntatekniikka</strong> 6/<strong>2009</strong>35