26.08.2013 Views

EUSKARARA ITZULITAKO HAUR ETA GAZTE LITERATURA

EUSKARARA ITZULITAKO HAUR ETA GAZTE LITERATURA

EUSKARARA ITZULITAKO HAUR ETA GAZTE LITERATURA

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

I.3.3. Ahozko tradizioko literaturaren berreskuratzea.<br />

Tradiziozko literatura ere irabazitako literatura izan zela esan<br />

daiteke: Afanasiev-ek fideltasun handiz bildutako ipuin errusiarrak,<br />

Perrault-ek eta Grimm anaiek jaso eta era batera edo bestera<br />

itxuraldatutako ipuin tradizionalak, eta Andersen-ek tradizioan<br />

oinarrituz sortutako ipuinak ere, helduen artean elkarri<br />

kontatzekoak ziren:<br />

Du Fail hizo la primera descripción de una<br />

importante institución francesa, la veillée, reunión<br />

nocturna junto a la chimenea, donde los hombres<br />

reparaban sus herramientas y las mujeres hilaban mientras<br />

escuchaban los cuentos que registrarían los folcloristas<br />

300 años después, los mismos que tenían ya siglos de<br />

antigüedad (Darnton, 1987:24).<br />

Hala ere, idatziz jaso zirenetik badirudi haurrei zuzentzeko<br />

nolabaiteko nahia egon dela. Areago, entzule-irakurle berriak<br />

jasotzeari esker iraun dute bizirik gizarte modernoan (Colomer, op.<br />

cit.:50). Horiek ere, beraz, HGL irabazia izatera pasatu ziren.<br />

Literatura hori, ordea, gutxietsita eta baztertuta egon zen<br />

bolada luze batean. Maitagarrien ipuinak eta fantasiarekin zerikusia<br />

zuen guztia baztertu egiten zen, haurren nortasunaren garapenerako<br />

kaltegarriak zirelakoan. Erromantizismoaren etorrerarekin, ordea,<br />

XIX. mendearen hasieran, nazionalismoen indartzearekin batera<br />

tokian tokiko herri literaturak berreskuratzeko grina piztu zen.<br />

Ordukoak dira Brentano eta Von Arnim-en, Grimm anaien eta<br />

Andersenen ipuin bildumak. HGLren ikerlaria den Román L. Tamések<br />

dioenez:<br />

En la pregunta por el origen del cuento, el siglo XIX<br />

alemán, en su primera mitad, creyó en las fuentes<br />

populares de toda instutución social. En el alma colectiva,<br />

Volkgeist, hipóstasis romántica sobre la que se<br />

fundamenta la comunidad (...) El cuento sería para Herder<br />

“instituciones, creencia y sabiduría intactas”, la epopeya,<br />

la suma de cantos breves del pueblo. Porque éste, el alma<br />

colectiva, es siempre la última referencia. El poeta es<br />

apenas boca de la comunidad creadora. Como veremos más<br />

adelante, para Jakob Grimm la religión, el lenguaje y por<br />

tanto la epopeya y el cuento popular tienen un mismo<br />

23

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!