Jurnali #6.indd
Jurnali #6.indd
Jurnali #6.indd
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
vaxtang beriZe<br />
niko firosmanaSvili<br />
1862 -1918<br />
did mxatvarze dawerili monografiis avtori akad. v. beriZe<br />
(1914-2000) TviT iyo qarTuli xuroTmoZRvrebis didi mkvlevari<br />
da Rirseuli mamuliSvili. amdenad niko firosmanis Semoqmedebaze<br />
mecnieris mravalwliani dakvirvebisa da kvlevis Sedegad momzade-<br />
buli naSromi qarTuli xelovnebaTmcodneobisTvis mniSvnelovani<br />
SenaZenia. igi rusulad daiwera (1983 w.), Semdeg wigni qarTul,<br />
rusul da inglisur enebze gamosacemad moamzada g. marsagiSvilma<br />
(1988 w.), magram misi gamocema mxolod 2007 wels, Cveni kulturis<br />
didi mecenatis, b-ni biZina ivaniSvilis wyalobiT ganxorcielda.<br />
ramdenadac wigni male gavrcelda, vifiqreT, rom niko firosmanaS-<br />
vilis saiubileo TariRisTvis Cvens mkiTxvels ukeTes monografias<br />
verc SevTavazebdiT, radgan igi marTlac sasiamovno sakiTxavia.<br />
teqstsa da ilustraciebs vbeWdavT avtoris memkvidris, q-n<br />
maia beriZis Tavaziani nebarTviT. masTan erTad madlobas movaxsenebT<br />
saqarTvelos xelovnebis saxelmwifo muzeumis direq-<br />
tors, b-n giorgi marsagiSvils, gaweuli daxmarebisaTvis. amjerad<br />
gTavazobT monografiis pirvel nawils; rac Seexeba meore nawils,<br />
igi Cveni <strong>Jurnali</strong>s momdevno nomerSi daibeWdeba.<br />
nawili pirveli<br />
I. niko firosmanaSvilis-firosmanis gardacvalebidan sa-<br />
mocdaaTi weli gavida; 1<br />
cota xnis winaT jer kidev cocxali iyvnen<br />
adamianebi, romlebic piradad icnobdnen mas; magram misi cxovrebis<br />
<br />
naSromis qarTuli teqsti dawerilia 1987–88 wlebSi (g. m.).
niko firosmanaSvili<br />
17<br />
Sesaxeb dokumenturad dadasturebuli faqtebi TiTqmis ar gagvaC-<br />
nia (gamonaklisi erTi-oria); misi dabadebis utyuari TariRic ki<br />
ar viciT; firosmans tragikuli bedi xvda wilad, mZime cxovreba<br />
hqonda, uWirda, wlebis manZilze, arsebiTad, miusafari iyo. ro-<br />
gorc mxatvari igi „aRmoaCines“ gardacvalebamde cota xniT adre,<br />
scades misTvis daxmarebis xeli gaewodebinaT, magram sxvadasxva<br />
mizezis gamo am cdas arsebiTi Sedegi ar gamouRia. firosmani mar-<br />
tod darCenili gardaicvala da misi saflavic daikarga.<br />
pirveli cnobebi mis Sesaxeb Tbilisis presaSi 1912 da 1913 wleb-<br />
Si gamoCnda, maSin, rodesac igi daaxloebiT ormocdaaTi wlisa<br />
iqneboda, amis Semdeg, samwuxarod, igi maleve gardaicvala (1918<br />
w.). misma namuSevrebma axalgazrda mxatvrebisa da mwerlebis yuradReba<br />
miipyro. iwereboda aRfrTovanebuli werilebi – mis suraTebSi<br />
„bunebis pirvelqmnili saxe warmogvidgebao~. amavdrou-<br />
lad, imdroindeli presidan vigebT imasac, rom Cvenda gasakvirad,<br />
TviT mxatvris Sesaxeb TiTqmis aravin araferi icoda: „amboben, ga-<br />
loTda da sadRac kaxeTSi gardaicvalao~, – werda 1916 wels erTi<br />
avtori.<br />
Tu ar CavTvliT poet ilia zdaneviCis dRiuris Canawerebs, sa-<br />
dac, avtoris STabeWdilebaTa garda, Zalian cota cnobaa mxatvris<br />
ganvlili cxovrebis Sesaxeb, yvelaferi, rac Cven mis cxovrebaze<br />
viciT, ramdenime adamianis Sromis Sedegia (maT qvemoT SevexebiT);<br />
ukve firosmanis gardacvalebis Semdeg, ociani wlebis dasawyis-<br />
Si, am adamianebma Seagroves firosmanis axloblebis mogonebebi.<br />
ra Tqma unda, am mogonebebSi bevri rame erTmaneTs ar eTanxmeba;<br />
roca mTxrobelni firosmans axasiaTeben, bunebrivia, Tavs iCens<br />
yoveli maTganis pozicia, faqtebis gansxvavebuli interpretacia.<br />
amas garda, im mxatvarTa da poetTa mogonebebSi, romlebic cocxal<br />
firosmans icnobdnen da misi xelovnebis pirveli propagandiste-<br />
bi gaxdnen, zogjer emociur „amaRlebulobasTan“ erTad igrZnoba<br />
survili misi cxovrebisTvis romantikuli Seferilobis micemisa,<br />
calkeul SemTxvevaSi ki – aSkara „beletristuli“ TviTnebobac,<br />
sxvagvarad rom vTqvaT, „gadaxveva“ prozauli WeSmaritebisagan.<br />
ocian wlebSi qarTuli presa mudmivad aqveynebda „axal masa-<br />
lebs firosmanis biografiisTvis“; 1926 wels gamovida pirveli<br />
mdidrulad dasuraTebuli wigni mis Sesaxeb. es aris mweralTa da<br />
mxatvarTa werilebis krebuli qarTul, rusul da frangul enebze.<br />
firosmanis suraTebis mogroveba da gadarCena, misive sicocxlis<br />
bolo wlebSi dawyebuli, SemdgomSic gagrZelda. moxerxda 200-ze
18 vaxtang beriZe<br />
meti suraTis Tavmoyra. firosmanis gamofenebi ewyoboda TbilisSi,<br />
sabWoTa kavSiris qalaqebSi. Semdeg daiwyo firosmanis miCqmalvis<br />
xana, romelic TiTqmis meoTxedi saukune grZeldeboda. amas ori<br />
mizezi hqonda: erTi mxriv, mxatvrul kritikaSi dogmatizmisa da<br />
vulgaruli sociologizmis gabatoneba, meore mxriv – uaryofiTi<br />
(mtruli!) damokidebuleba im avtorebisadmi, romelTac firos-<br />
manis Semoqmedeba warmoaCines. 50-iani wlebis dasasrulidan ki<br />
firosmani kvlav sruli ZaliT „aJRerda“, misi saxeli da popularoba<br />
sakvirveli siswrafiT izrdeboda ara marto saqarTvelo-<br />
Si, aramed mTel sabWoTa kavSirSi da mis farglebs gareTac: 1960-<br />
80-ian wlebSi misi suraTebis gamofenebi moewyo varSavaSi, praRaSi,<br />
parizSi, nicaSi, venaSi, drezdenSi, aRmosavleT berlinSi, zagrebSi,<br />
buqarestSi, budapeStSi, solnokSi (ungreTSi), paduaSi, iaponiasa<br />
da dasavleT berlinSi. igi gaxda qarTveli da rusi dramaturgebis<br />
piesebis, kinofilmis gmiri. am filmma msoflios ekranebi moiara;<br />
mas eZRvneba suraTebi, gamoCenil mweralTa moTxrobebi da leqsebi,<br />
simRerebi, simfoniebi, ramdenime specialuri wigni da narkvevi sx-<br />
vadasxva enaze (maT Soris aris seriozuli naSromebic); Tbilisis<br />
erT-erT quCas misi saxeli ewoda, mas Zeglic daudges; saqarTvelos<br />
xelovnebis saxelmwifo muzeumSi firosmanis suraTebs calke darbazi<br />
aqvs daTmobili, misi namuSevrebi aqvT kerZo koleqcionereb-<br />
sac saqarTveloSi, ruseTSi, safrangeTSi ; mis samSoblo sofelSi<br />
(mirzaanSi) gaxsnilia memorialur muzeumi.<br />
firosmanis xelovnebis gansakuTrebulma momxibvlelobam, misma<br />
tragikulma bedma, iseve rogorc mis Sesaxeb sabuTebis uqonlobam,<br />
xeli Seuwyo imas, rom mxatvris saxeli TandaTanobiT legendebiT<br />
Seimosa. saqarTveloSi igi iqca erTgvar poetur simbolod, mxatvris<br />
maRali Semoqmedebis gansaxierebad. ufleba gvaqvs vilapara-<br />
koT im gavlenazec, romelic man moaxdina jer Cveni saukunis aTian<br />
wlebSi asparezze gamosul qarTvel mxatvrebze, Semdeg ki 60-iani<br />
wlebis Taobazec, Tumca es gavlena pirdapiri ar yofila.<br />
savsebiT bunebrivia, rom firosmans xSirad adarebdnen „mebaJe<br />
rusos“, axali drois pirvel „naivur mxatvars“, romelmac didi sax-<br />
eli moixveWa da TviTnaswavli mxatvrebis erTgvar etalonad iqca.<br />
es aRniSnulia frangi avtorebis TiTqmis yvela werilSi, romlebic<br />
gamoqveynda, roca parizSi firosmanis gamofena moewyo . 2 magram es<br />
safrangeTSi, poet lui aragonis koleqciaSi daculi niko firosmanaSvilis suraTi<br />
„ar-senalis mTa RamiT“, 2007 wels gaiyida auqcionze (g.m.).<br />
<br />
igulisxmeba 1969 wels parizSi, dekoratiuli xelovnebis muzeumSi gamarTuli<br />
niko firosmanaSvilis gamofena (g. m.).
niko firosmanaSvili<br />
19<br />
ori mxatvari mxolod imiT hgavs erTmaneTs, rom arc erTs ar miuRia<br />
specialuri ganaTleba. hgvanan isini saxviTi enis zogi Tavisebure-<br />
biTac, rac axasiaTebT imaT, visac saskolo wvrTna ar gauvlia. es<br />
aris da es. sxva yvelaferi maT ganasxvavebs. rusom miiRo Tumc ki<br />
daumTavrebeli, magram mainc raRac ganaTleba; mas yovelTvis hqonda<br />
kontaqtebi „akademiuri“ xelovnebis samyarosTan. sakmarisia gavix-<br />
senoT misi mudmivi saSvebi luvrSi, luqsemburgisa da sen-Jermenis<br />
muzeumebSi; aTeuli wlebis manZilze „damoukidebelTa salonis“<br />
monawile iyo; misi Tematika „paraleluria“ profesiuli gana-<br />
Tlebis mqone mxatvarTa Tematikisa, sakmarisad „literaturuli“<br />
da kosmopolituria. firosmani, rogorc qvemoT davinaxavT, mTeli<br />
Tavisi SemoqmedebiTi moRvaweobis maZilze „SeubRalavi“ darCa; bevrad<br />
ufro metad, vidre ruso, igi dakavSirebuli iyo xalxur Semo-<br />
qmedebasTan da, garkveulwilad, erovnuli xelovnebis saukunovan<br />
tradiciebTan.<br />
Tumca profesiuli momzadeba ar gauvlia, niko firosmani mainc<br />
mxatvari-profesionali iyo. ara marto imitom, rom sakmaod didi<br />
xnis manZilze mxatvroba warmoadgenda mis erTaderT saarsebo wy-<br />
aros, aramed imitom (da es aris swored mTavari), rom is mxatvrad<br />
iyo dabadebuli: Tuki rasme sxvas akeTebda, es iZulebiTi iyo, misi<br />
survilis winaaRmdeg – misi cxovrebis azrs ki mudam mxolod mxat-<br />
vroba Seadgenda, romelic gatacebiT uyvarda da romelsac mTeli<br />
Tavisi sulieri Zalebi miuZRvna.<br />
II. niko firosmanaSvili daibada kaxeTis sofel mirzaanSi. mama-<br />
misi aslani da deda Tekle (toklikaSvilis qali) glexebi iyvnen.<br />
maT kidev sami Svili hyavdaT, erTi vaJi da ori qaliSvili; mxolod<br />
erTma, fefem, icocxla nikoze didxans. man SeZlo zogi ram moeTxro<br />
nikos Sesaxeb, Tumca, rogorc Cans, mis naambobSi yvelaferi ar<br />
Seefereboda sinamdviles. saojaxo, sakmad romantikuli gadmoce-<br />
miT, nikos papa Tu papis mama lekebs gautacniaT (XVIII saukuneSi es<br />
xom Cveulebrivi ambavi iyo), magram Tanasoflel mdevrebs gamoux-<br />
sniaT.<br />
sakmaod didxans iTvleboda, rom niko daibada 1860 da 1863<br />
wlebs Sua. sxva TariRebsac asaxelebdnen. ramdenime xnis win aRmoCnda<br />
„saqme“ 1890 wels nikos samsaxurSi Sesvlis Taobaze – TiTqmis<br />
erTaderTi gadarCenili saarqivo sabuTi misi cxovrebis Ses-<br />
axeb. iq aris cnoba, albaT misganve Cawerili, 28 wlisa varo. am<br />
sabuTis mixedviT misi dabadebis TariRi 1862 weli gamodis. zogi
20 vaxtang beriZe<br />
avtori dabadebis Tvesa da ricxvsac – 5 maiss asaxelebs, magram wy-<br />
aros miuTiTeblad. am bolo dros ki, sxva sabuTis Tanaxmad, kidev<br />
erTi TariRi – 1866 weli 1 – dasaxelda.<br />
cnobebi nikos bavSvobis Sesaxeb erTmaneTs ewinaaRmdegeba: zogi<br />
monacemiT mamamisi jer kidev sofelSi gardacvlila, deda ki bavS-<br />
vebianad Tbiliss gadasaxlebula Tavis gaTxovil qaliSvilTan.<br />
sxva cnobebiT, mSobliuri sofeli mamis meTaurobiT mTelma ojaxma<br />
datova, magram TbilisSi ki ar gadasaxlebulan, aramed sofel Su-<br />
laverSi, sadac aslani aznaur qalanTarovebTan damdgara venaxis<br />
mcvelad. glexis ojaxs, yovelTvis mWidrod dakavSirebuls miwasa<br />
da sakuTar fesvebTan, mxolod gaWirveba Tu aiZulebda ayriliyo<br />
mSobliuri kar-midamodan da sxvagan wasuliyo bedis saZieblad.<br />
magram beds mainc ver ewien: yvela monacemis Tanaxmad, niko jer<br />
kidev bavSvi yofila, roca mamamisi gardaicvala, aRarc dedasa da<br />
ufros das ucocxliaT didxans, xolo umcrosi da fefe dabruneb-<br />
ula mirzaanSi da sicocxlis bolomde iqidan fexi ar moucvlia.<br />
patara niko ki qalanTarovebTan darCenila, rogorc Cans, mojama-<br />
gired.<br />
bedma didi xniT daakavSira niko qalanTarovebis mravalSvil-<br />
ian ojaxs. qalanTarovebi im somexTaganni iyvnen, romelnic ukve<br />
didi xania cxovrobdnen saqarTveloSi da romelTaTvisac qar-<br />
Tuli mSobliur enad iqca. imaT ojaxSi Seiswavla nikom qarTuli<br />
wera-kiTxva, cota gvian – rusulic. roca qalanTarovebi Tbiliss<br />
gadasaxldnen, nikoc Tan waiyvanes. cxovrobdnen Zvel qalaqSi,<br />
mtkvris marjvena napirze, nariyalas ZirSi. gaRma aRmarTuli iyo<br />
metexis Zveli taZari, winaT, saqarTvelos mefeebis dros, cixesi-<br />
magris galavniT garSemortymuli, axla ki – cixis SenobebiT.<br />
es, albaT, samocdaaTiani wlebis Sua xanebSi iyo.<br />
ras warmoadgenda maSin patara niko, ra mWidrod daukavSird-<br />
eboda mTeli misi Semdgomi cxovreba, am qalaqs, romelic maSin<br />
pirvelad naxa, qalaqs misi Zveli ubnebiT, gasaocrad Taviseburi<br />
yofiT da ganumeorebeli feradovnebiT. miT ufro ver warmoidgenda,<br />
rom TviTonve gaxdeboda Zveli Tbilisis erT-erTi „RirsSesan-<br />
iSnaoba“, romlis gareSec (romlis suraTebis gareSe!) dRes verc<br />
warmovidgenT maSindeli Tbilisis saxes.<br />
Tbilisi XIX da XX saukuneTa mijnaze – qalaqi, romelSic<br />
cxovrobda firosmani. odesRac saqarTvelos dedaqalaqi, axla ki<br />
ruseTis samefisnacvlos centri amierkavkasiaSi. qalaqi Wreli da<br />
mravalsaxa.
niko firosmanaSvili<br />
21<br />
axali xana mis istoriaSi, romlis pirveli safexurebi Soreuli<br />
saukuneebis burusSi ikargeba, XIX saukunidan (rodesac saqarTvelo<br />
ruseTis imperias SeuerTda) daiwyo. mas Semdeg, rac (sami sau-<br />
kunis manZilze mas iZulebiT hqonda mibrunebuli piri muslimanuri<br />
aRmosavleTisken. gavixsenoT iranisa da TurqeTis Zalmomreoba!)<br />
saqarTvelo evropuli kulturis wiaRs daubrunda. magram, garda<br />
politikuri cvlilebebisa (saxelmwifoebrivi damoukideblobis<br />
dakargva), XIX saukune gardatexis saukune iyo, upirvelesad,<br />
ekonomikuri da socialuri ganviTarebis mxriv. XVIII saukunis<br />
bolos, iranelTa gamanadgurebuli Semosevis Semdeg, pirvelad<br />
gamococxlda dacemuli vaWroba, saukunis Sua xanebidan samrewve-<br />
lo sawarmoebic gaCnda. es procesi didad daCqarda batonymobis<br />
gauqmebisa da glexTa ganTavisuflebis Semdeg. 60–70-iani wlebidan<br />
saqarTveloc CaerTo ruseTis imperiis swrafi kapitalistu-<br />
ri ganviTarebis procesSi. am periodma bevri ram axali moitana:<br />
aSenda fabrika-qarxnebi, Tbilissa da sxva qarTul qalaqebsa da<br />
amierkavkasiis zogierT qalaqs Soris rkinigza gaiyvanes (70–80-<br />
ian wlebSi); mkvidr TbiliselTa „tradiciul“ socialur fenaTa<br />
– Tavadaznaurebis, glexebis, xelosnebis – gverdiT didad gaizar-<br />
da vaWar-mrewvelTa xvedriTi wona (maT Soris ukve milionerebic<br />
Cndebian), gaizarda, agreTve, biurokratiuli aparati da, es dam-<br />
axasiaTebelia, Camoyalibda proletariati, muSaTa klasi. Tbilisi<br />
tipur burJuaziul-Cinovnikur qalaqad gadaiqca.<br />
mkveTrma gardatexam socialursa da ekonomikur, imave dros,<br />
kulturul ganviTarebaSi, feodalizmis saboloo rRvevam, bune-<br />
brivia, gavlena moaxdina yofa-cxovrebis wesebzec. feodaluri<br />
Tbilisis gadaqcevam kapitalisturad xeli Seuwyo „evropis“<br />
SeWras „aziaSi“ qalaqis mcxovrebTa, upirvelesad, ra Tqma unda,<br />
maRali fenebis, da bevrad ufro naklebad – xelosnebis, wvrili<br />
vaWrebisa da muSebis yofis TvalsazrisiTac. Sendeba axali ubnebi,<br />
saxazino, sazogadoebrivi Senobebi, saswavleblebi, ufro gvian –<br />
bankebi, universaluri maRaziebi, fabrika-qarxnebi. magram arc Zve-<br />
li qalaqi Tmobs Tavis poziciebs. saukunis Sua wlebSi Tbilisis<br />
rusuli gazeTi „kavkazi“ werda: „tfilisi.... garkveuli Tvalsaz-<br />
risiT orsaxa ianusia, romelic erTi saxiT azias uyurebs, meoreTi<br />
ki _ evropas“.<br />
es daxasiaTeba SeiZleba mivakuTvnoT ufro gvian xanasac, rode-<br />
sac firosmanma Segnebuli kontaqti daamyara qalaqTan, Tumca<br />
im dros axali saxlic meti iyo da yurTmajiani vaWrebis gver-
22 vaxtang beriZe<br />
diT ukve evropulad Cacmuli kapitalistebic momravldnen. Zvel<br />
TbilisSi kidev didxans iarsebebs tradiciuli saxalxo dResas-<br />
waulebi – „yeenoba“, muSti-krivi, Tumca es yvelaferi mxolod<br />
„dabali fenebisTvis“ iqneba gankuTvnili. gazeT „droebis“ si-<br />
tyviT, maRali, „ganaTlebuli“ sazogadoeba ukve ufro metad<br />
Teatrebsa da klubebs etaneba; iarsebebs Zveli qarvaslebi, gogirdis<br />
abanoebi (romlebic, imave dros, Tavisebur klubebsac war-<br />
moadgenda, iq mTel dReebs atarebdnen), Wreli da xmauriani rigebi<br />
xelosnebisa da wvrili vaWrebis duqnebiT, rigebi, sadac mTeli<br />
„komercia“ quCaSi iyo gamotanili; didxans iarsebeben kintoebi<br />
da yaraCoxelebi, romelTa tipebi swored TbilisSi Camoyalibda.<br />
maTi tansacmeli (SeiZleba iTqvas – „forma“, raki igi ucvleli da<br />
yvelasTvis savaldebuli iyo), cxovrebis wesi, manerebi, adamian-<br />
ebTan urTierToba – yvelaferi, yoveli wvrilmani „damuSavebuli“<br />
iyo. Zvel Tbiliss hyavda Tavisi poetebi da momRerlebi, romelTa<br />
Semoqmedeba organulad iyo Serwymuli Zveli ubnebis mkvidrTa<br />
yoveldRiur yofasTan. zogi maTgani dakavSirebuli iyo aRmosav-<br />
luri aSuRebis tradiciebTan (magram ara yvela): maT Soris iyvnen<br />
didad niWiernic, maTi leqsebi da simRerebi Zalian popularulic<br />
gaxda da qarTuli poeziis saganZurSic Sevida.<br />
ai, es iyo is samyaro, ianusis is saxe, romelTanac mouxda Sex-<br />
vedra da romelsac daukavSira Tavisi cxovreba niko firosmanma.<br />
iyo, agreTve, Rvinis duqnebi, sardafebi, ara marto Zveli qalaqis<br />
ubnebSi, aramed sadguris mimdebare ubnebSic, im quCebze, romelTac<br />
maSin Cerqezovisa da malaknebisa erqvaT (malaknebisa axla firosmanis<br />
saxels atarebs); iyo „mxiaruli“ dawesebulebebi baRebiT mt-<br />
kvris napiras, orTaWalaSi. es duqnebi da baRebi, maTi muStrebi,<br />
agreTve, daimkvidreben adgils firosmanis samyaroSi da aisaxe-<br />
bian mis SemoqmedebaSi. magram Tbilisi marto msxvili da wvrili<br />
vaWrebis, biurokratiisa da moqeifeTa qalaqi xom ar yofila. es<br />
iyo, imave dros, XIX saukuneSi Camoyalibebuli inteligenciis qa-<br />
laqic, qalaqi, sadac intensiuri sulieri cxovreba Rvioda, miT<br />
ufro, swored 60–70-iani wlebidan, rodesac samoRvaweo asparezze<br />
gamovidnen didi demokrati mwerlebi, erovnul-ganmaTavisuflebe-<br />
li ideebis damnergavni – ilia, akaki, Semdeg – vaJa-fSavela. maTi<br />
Semoqmedeba mTeli xalxis sakuTreba iyo, am sityvis sruli mniS-<br />
vnelobiT; niko icnobda da uyvarda maTi nawerebi, didad afasebda<br />
maT Rvawls Tavisi xalxis sazogadoebriv cxovrebaSi; TbilisSi,<br />
garda saopero da rusuli dramis Teatrebisa, arsebobda qarTuli
niko firosmanaSvili<br />
23<br />
dramatuli Teatric, erTaderTi adgili, sadac maSin, erovnuli<br />
Cagvris dros, kacs SeeZlo gaegona sajarod warmoTqmuli qarTuli<br />
sityva; mis scenaze, sxva piesebTan erTad, idgmeboda istoriul-<br />
patriotuli piesebic. firosmanisTvis ucxo ar yofila es Teatri,<br />
amas mowmobs zogi misi suraTi. 70–80-ian wlebSi ukve arsebobda<br />
samxatvro da samecniero sazogadoebebi, muzeumebi; ewyoboda samxatvro<br />
gamofenebi, daarsda qandakebisa da ferweris skolac – ma-<br />
gram es yvelaferi nikosTvis miuwvdomeli darCa. qalaqis marjvena<br />
napiri – administraciul dawesebulebaTa, didi maRaziebis, bur-<br />
Juaziis sacxovrebelTa ubnebi, misTvis, arsebiTad, ucxo iyo.<br />
firosmanis dabadeba emTxveva glexTa gaTavisuflebas, rac mniS-<br />
vnelovan mijnas warmoadgenda ruseTis imperiisa da masSi Semavali<br />
qveynebis ganviTarebaSi; xolo gardacvaleba daemTxva Zveli samyaros<br />
daRupvas – imperiis damxobas da misi qveynisa da eris cxovrebaSic ax-<br />
ali eris dasawyiss. firosmanis cxovrebis bolo wlebi – revoluciis<br />
kviraZalia, misTvis niSandoblivi yvela mniSvnelovani movleniTurT.<br />
firosmani ar yofila maTi aqtiuri monawile, mxolod mowme iyo, ma-<br />
gram mowme, romelic ar faravda Tavis damokidebulebas maTdami.<br />
yvelaferi, rac zemoT iTqva, unda gvaxsovdes, Tu gvsurs<br />
gavigoT firosmanis samyaro, ara marto is, romelic fizikurad<br />
ertya mas gars, aramed sulieri samyaroc, romelmac anarekli pova<br />
mis Tavisebur SemoqmedebaSi.<br />
III. qalanTarovebis ojaxis wevrebi gulTbilad ekidebodnen<br />
firosmans. maTi mogonebebi saSualebas gvaZlevs warmovidginoT,<br />
nawilobriv mainc, rogori iyo Wabuki niko TbilisSi cxovrebis<br />
pirvel wlebSi.<br />
`patara niko Zalian gonieri ymawvili iyo. mas uyvarda wignebis<br />
kiTxva, xatvac.... iseTi patiosani da erTguli iyo, rom Cven mas<br />
vandobdiT mTels Cvens ojaxs, romelic maSin mdidari iyo... faq-<br />
izi bunebisa iyo, araCveulebrivi Tavmoyvare da amasTanave iSviaTi<br />
simarTlis moyvaruli. sawylis Sembrale“... „mas ise Rirseulad<br />
eWira Tavi, rom veravin gaubedavda rame wyenas da daCagvras...“<br />
„nivTieri simdidre ar ainteresebdao“.<br />
Cven ar viciT, rodis „Seipyro“ firosmani, lui aragonis si-<br />
tyvebiT rom vTqvaT, „xatvis giJurma Jinma“, magram, axlobelTa<br />
naambobis mixedviT, es sakmaod adre unda momxdariyo: „misTvis<br />
arsebobda mxolod xatva da rodesac ki Tavisufali dro hqonda,<br />
xatvaSi iyo garTuli“... „rodesac vinme groSebs aCuqebda, is maS-
24 vaxtang beriZe<br />
inve gaiqceoda, iyidda fanqars da saRebavebs da daiwyebda xatvas...<br />
misi oTaxis kedlebi naxSiriT an fanqriT iyo moxatuli... erTxel<br />
nikom Cveni saxlis saxuravidan daxata mSvenieri suraTi: gaRmiT<br />
mdebare metexis cixe-eklesia... xatavda portretebsac ise, rom<br />
cocxal naturas ar iyenebda“.<br />
„xSirad niko saxlis ezoSi erTi kuTxidan meoreSi dadioda Rrma<br />
fiqrebiT garTuli. is im dros, albaT, ocnebobda da rodesac ase<br />
dainaxavda mas Cemi da keke, SeSinebuli metyoda: xedav Cvens nikos, ro-<br />
gor Cafiqrebuli dadis, Wkuazed ki ar Secdeso“. „axalgazrdobisas<br />
sruliad ar svamda... xSirad miambobda Zvel qarTul sagmiro zRapre-<br />
bs (es ojaxis erT-erTi umcrosi warmomadgenlis sityvebia. is maSin<br />
jer kidev bavSvi iyo da nikosTan megobrobda. v.b.), gasaocari lamazi<br />
eniT, iseTi xelovnebiT momiTxrobda raindebis, devebis gasaocar sag-<br />
miro ambebs, rom me mTlad yuradRebad viyavi gadaqceuli. amave dros,<br />
nikos win edo qaRaldi da fanqari, swrafad, oriode xazis mosmiT<br />
xatavda im gmirebs, devebs, romlebzedac momiTxrobda zRaprebs... sx-<br />
vaTa Soris, man Cem Tvalwin daxata wiTeli fanqriT rus-osmaloTa<br />
omis suraTi 1877 wels...“ (firosmani maSin jer bavSvi iyo! – v.b.).... „me<br />
axla gaxsenebisas vrwmundebi imaSi, rom niko zogierT zRapars Tvi-<br />
Tonac Txzavda, radgan mas rac unda bevri hqonoda wakiTxuli, mainc<br />
amdens ver miambobda. amitom, Cemi azriT, is iyo ara mxolod niWieri<br />
mxatvari, aramed, amasTanave bunebiT niWieri poetic“.<br />
sofio qalanTarovis sityviT, nikos Zalian hyvarebia Teatri.<br />
„ro ca dedaCemi wavidoda operazed, nikoc ueWvelad wahyveboda<br />
ga m osacileblad. igi avidoda qandarazed da iqidan ismenda. kar-<br />
gad max sovs, rom niko Tavis tol amxanagebTan Cveni saxlis ezoSi<br />
gamarTavdnen xolme warmodgenas. am warmodgenebSi nikoc monawileobda...“,<br />
„erTxel man gagvikeTa patara sasaxle fanjrebiT, mSvenieri<br />
fasadisa. igi gvedga yovelTvis sastumro darbazSi da aRd-<br />
gomas an axal weliwads Signidan sanTliT vanaTebdiT RamiT. metad<br />
lamazi sanaxavi iyo“ 2 .<br />
SesaZlebelia, am mogonebebSi zogi ram wamatebulic aris. raki<br />
saubari exeboda axlobel adamians, romelic saxelganTqmuli mxatvari<br />
gaxda, mTxrobelni, bunebrivia, siamayis grZnobiT iyvnen aRvsilni;<br />
maT SeeZloT movaledac CaeTvalaT Tavi, rom Tavisi naambobisT-<br />
vis garkveuli, specifikuri saxe mieniWebinaT. magram mainc unda<br />
gvaxsovdes, rom mTxrobelni sxvadasxva pirni iyvnen, sxvadasxva Tao-<br />
bis warmomadgenelni, maT Soris, savsebiT inteligenti adamianebic; da<br />
yvelani erTxmad aRniSnavdnen, rom niko siyrmiTve gamoirCeoda gansa-
niko firosmanaSvili<br />
25<br />
kuTrebuli sulieri sifaqiziT, mxatvruli niWiT, idealizmiT, poet-<br />
urobiT. maT TvalSi igi ukve maSin gansxvavdeboda sxvaTagan, ar iyo<br />
„Cveulebrivi“, uferuli, is iyo „kaci ara am qveynidan“, zogierTni<br />
ki mas „netar nikolozsac“ eZaxdnen (es imave qalanTarovTa ojaxis<br />
Svilis, oficer soliko xankalamovis sityvebia).<br />
roca biWi wamoizarda, iTxova, romelsame xelosans mimabareT<br />
saswavleblado. rogorc Cans, niko, niWierebis gaTvaliswinebiT,<br />
qalanTarovebma viRac mestambe germanels miabares. iq erTi weliwa-<br />
di gaZlo, magram an TviT saqme ar mouvida TvalSi, an iqauri garemo<br />
ar moewona („me iq yofna ar SemiZlia, iq erTi stambis momuSakisa-<br />
gan garyvnili sityvebi mesmiso“), dabrunda Sin da Tqva, stambaSi<br />
yofna aRar SemiZliao. oTxmociani wlebis dasawyisSia gadaRebu-<br />
li firosmanis pirveli utyuari fotosuraTi (aseTi suraTi sul<br />
oria). es uwverulvaSo Wabukia, cocxali TvalebiT, imdroindel<br />
Cveulebriv evropul samoselSi gamowyobili (pijaki, TeTri say-<br />
elo). daaxloebiT imave xanebs miekuTvneba erTi ambavi, nikos erTi<br />
saqcieli, romelmac misi „patronebis“ didi gakvirveba gamoiwvia,<br />
niko ki aiZula daetovebina is saxli, romelSic siWabukis wlebi<br />
gaatara: mas Seuyvarda qalanTarovebis erT-erTi qaliSvili, masze<br />
bevrad ufrosi, axlad daqvrivebuli; gadawyvita miewera misTvis.<br />
Semdeg ki, roca uari miiRo, wavida saxlidan.<br />
damaxasiaTebelia, swored im dros, rodesac mis winaSe mwvaved<br />
daisva sakiTxi, ra gza aerCia, man rCevisaTvis mimarTa ara sxva vismes,<br />
aramed mxatvars („namdvil“ mxatvars). es xom ueWveli dadasturebaa<br />
imisa, rom mas ukve Sinaganad moumwifda gadawyvetileba xelovnebi-<br />
saTvis, ferwerisaTvis mieZRvna Tavisi cxovreba. sxva saqmea, rom am<br />
gzaze man bevri simware gamoscada da bevri dabrkolebis gadalaxva<br />
mouxda.<br />
„namdvili“ mxatvris rCeva iseTi iyo, rogoric unda yofiliyo:<br />
niWi gaqvs, unda iswavloo. magram swored swavlis saSualebas iyo<br />
moklebuli firosmani . 3<br />
misi cxovrebis momdevno wlebis qronologiis dadgena SeuZlebelia.<br />
zogi “carieli adgilis“ Sevseba dRes aRar ZalgviZs. oTx-<br />
mociani wlebisTvis Cven xelT aris mxolod erTi faqti, romelsac<br />
vicnobT gigo zaziaSvilis monaTxrobis wyalobiT. zaziaSvilic<br />
TviTnaswavli mxatvari iyo, nikoze 5-6 wliT umcrosi, magram man<br />
XX saukunis Sua wlebamde moaRwia. isini sul axalgazrdebi damego-<br />
brdnen, ganizraxes SeeswavlaT ferwera da, imave dros, gaexsnaT<br />
<br />
mxatvari iyo giorgi (gevorq) baSinjaRiani, es unda momxdariyo 1883 wlis Semdeg (g.m.).
26 vaxtang beriZe<br />
saxelosno, mieRoT SekveTebi abrebis Sesasruleblad. zaziaSvili<br />
arafers ambobs, Tu ra Sedegi gamoiRo „ferweris Seswavlam“ (ara-<br />
viTari Sedegi ar gamouRia!), saxelosnos gaxsna ki mainc moaxerxes.<br />
gigo zaziaSvili: „erT dRes yof. veliaminovis quCaze gavxse-<br />
niT patara saxelosno. male darabaSi gamoCnda ramdenime naxati da<br />
erTi abra romeliRac meTevzisa, romelic didxans ido Cvens sax-<br />
elosnoSi fulis gadauxdelobisa da patronis saidumlo gaqrobis<br />
mizeziT“. sxva SekveTebi aRar miuRiaT. „Tavni“ ukve Semogvelia<br />
– sacodaobiT, SegirdobiT da mzareulobiT naSovni groSebi. raki<br />
saqmem ver gaimarjva, amxanagoba daiSala da patara kera gacivda”.<br />
Semdeg nikom sxva kompanioni iSova, magram arc imasTan gamovida<br />
araferi da man sabolood aiRo xeli am saqmeze 3 .<br />
1890 weli, aprilis 17. firosmani xelwerils aZlevs amierkavkasiis<br />
rkinigzis sazogadoebis sammarTvelos, rom man, konduqtorad<br />
muSaobis dawyebisas, miiRo saTanado instruqcia, rom kis-<br />
rulobs ganuxrelad Seasrulos yvela wesi da moTxovnileba da,<br />
kerZod, „daemorCilos samsaxurTan dakavSirebul fulad jarimebs,<br />
romelsac mas daadebs“ gzis sammarTvelo. aseTi jarima, samwuxarod,<br />
bevri iyo, erT jarimas meore mosdevda. samuSao mZime aR-<br />
moCnda; niko satvirTo matareblebis konduqtorad gaamweses, mas<br />
uxdeboda Ria platformebiT mgzavroba sicxesa da yinvaSi, xSir-<br />
ad civdeboda, avadmyofobda, xan Svebulebas iTxovda, xan fulad<br />
daxmarebas... ra Tqma unda, am erTferovan, mosabezrebel samuSaos<br />
igi guls ver daudebda; advili warmosadgenia, ra gauxareli wle-<br />
bi iyo misTvis rkinigzaze gatarebuli oTxi weli. am samsaxuris<br />
erTaderT sikeTed is SegviZlia miviCnioT, rom firosmanma imog-<br />
zaura amierkavkasiaSi, zogi ram mainc naxa da, albaT, daimaxsovra<br />
kidec. 1894 wels mas sabolood gauswores angariSi da mis winaSe<br />
– is ukve miuaxlovda ocdaaTi wlis mijnas – kvlav daisva sakiTxi:<br />
rogor ecxovra, rogor earseba?<br />
man kidev erTxel scada bedi vaWrobaSi: gamoiyena samsaxuridan<br />
wamosvlisas aRebuli fuli, cota ram kidev iSova da gaxsna rZis<br />
duqani axlandeli rusTavelis prospeqtze, iq, sadac jer kidev<br />
Senobebi ar idga, xrami iyo, romlis gayolebiTac mtkvrisken, ax-<br />
lad agebuli xidisken (axla rom elbaqiZis 4 xidi hqvia) eSveboda<br />
gza. amjerad saqme kargad wauvida; amxanagad aiyvana Tavisi Tanasofleli,<br />
vinme dimitri aluRiSvili. vaWroba gaiSala da orivem er-<br />
Tad axali duqani gaxsna „iarmukaze“. Tavdapirvelad yvelaferi<br />
<br />
dRes xidi galaktionis saxels atarebs (g.m.).
niko firosmanaSvili<br />
27<br />
rigianad aewyo, romeliRac mdidari Tbiliselisagan kreditic mi-<br />
iRes; niko dauaxlovda dimitris ojaxs, qaliSvili mounaTla mas,<br />
Sinauri kaci gaxda mis saxlSi.<br />
magram ase didxans ar gagrZelebula. male kompanionebi aeSal-<br />
nen erTmaneTs, daiwyo usiamovnebani da skandalebic ki. SemdegSi<br />
aluRiSvils miawerdnen yvela ubedurebas, rac nikos mouvida –<br />
mis gakotrebas, daqveiTebas. CvenTvis Znelia maTi gansja. magram<br />
Tu samarTlianobas davicavT, mainc unda vaRiaroT, rom ganxeTq-<br />
ilebis saTave is iyo, rom niko ar dabadebula vaWrad, misTvis<br />
sruliad ucxo iyo fsiqologia da cxovrebis normebi im wrisa,<br />
romelSic igi Zalauneburad moeqca (daxlidar simon papiaSvilis<br />
mogonebidan: „saerTod nikalas vaWroba kargi hqonda, magram metad<br />
gulkeTili da mxarjveli kaci iyo da amis gamo bolos daxura Tavisi<br />
savaWro da didubes gadavida“). is suraTi, romelsac TviT al-<br />
uRiSvili gvixatavs, eWvs ar unda iwvevdes, Tumca, SesaZlebelia,<br />
zogi wvrilmani dazustebasac moiTxovdes:<br />
„vaWroba ezareboda da kidec Takilobda. zafxulSi, gaCaRe-<br />
buli vaWrobis dros mimatovebda, ori viris sapane (sic!) mwvane<br />
balaxs iyidda, aitanda duqnis Tavze sakuTar „balaxanaSi“, gaiS-<br />
lida da gamoexveoda: – sofelSi rom ver mivdivar, es miamebao!<br />
duqansac iameboda? me rogorc Tavgziani, daxlSi videqi, TiTon is<br />
an karebTan idga ayudebuli, an balaxanaSi xatavda. moiyvanda rome-<br />
lime mezobels, daayenebda da etyoda: – modi, ise dagxato, Senze<br />
maimuni aravin iyoso. erTxel mec damxata. Turme uCumrad gad-<br />
amiRo vaWrobis dros. didxans vinaxavdi saxlSi am suraTs, raRac<br />
sazareli Sesaxedi viyavi, Savferi... bavSvebs eSinodaT. davwviT“.<br />
niko xan gaagdebda aluRiSvils, xan TviTon garboda. erTxel<br />
Tavis sofelSi Cavida disa da siZis TxovniT... imaT xma miuvi-<br />
daT, nikos fuli gauCndao, warmoidgines, rom Zalian gamdidrda<br />
da gadawyvites amiT esargeblaT: SeakeTebines saxli, rogorc<br />
Cans, fulic gamostyues, mere ki usircxvilod moiSores Tavi-<br />
dan. uTxres, giJi xaro da gamoagdes. niko TbilisSi dabrunda<br />
gaoflili, amogangluli, saSinlad aRgznebuli, imuqreboda, siZes<br />
movklavo, gadareuls hgavda. halucinaciebic ki daewyo, sasowarkveTili<br />
muxlebze daemxoboda, qviTinebda, ambobda mTavaran-<br />
gelozi da wminda giorgi gamomecxadneno. aluRiSvilis sityviT,<br />
man Zlivs daaSoSmina niko. magram cota xanSi igi kvlav „aiSala“,<br />
erTxel kojorSi gaiqca, iq sazandrebsa da amxanagebSi gaflanga<br />
fuli, mere monaniebiTa da tiriliT daubrunda aluRiSvils. al-
28 vaxtang beriZe<br />
uRiSvilma, misive sityviT, kidev erTxel amaod scada miSveleboda,<br />
magram nikos sul aeria gza-kvali da isini sabolood daSordnen<br />
erTmaneTs 4 .<br />
es, rogorc Cans, ori saukunis mijnaze moxda, iqneb am saukunis<br />
dasawyisSic. jer mas isev hqonda Tavisi oTaxi romeliRac miyrue-<br />
bul quCaze... mere ki daiwyo xetiali, romelic cxovrebis bolomde<br />
gagrZelda. xan erT meduqnes Seafarebda Tavs, xan meores, sakuTari<br />
TavSesafari aRar gaaCnda. bedis mware ironia: swored am droidan<br />
uZRvnis firosmani mTel Tavis cxovrebas mxatvrobas. imisaTvis,<br />
rom Tavisi cxovrebis ocneba ganexorcielebina, mas unda daekarga<br />
yvelaferi, aRar unda hqonoda adamianuri cxovrebis elementaru-<br />
li pirobebic ki . <br />
am drois movlenaTa qronologiis dadgenac Znelia, radganac<br />
mogonebebSi TariRebi miaxloebiTia da arc yovelTvis eTanxmeba<br />
erTmaneTs, magram amas arc aqvs didi mniSvneloba: „movlenebi“ ukve<br />
aRar iyo, icvleboda mxolod duqnebi, icvlebodnen „mecenatebi“ –<br />
meduqneebi. zogi mas kargad eqceoda, sxvebi – uaresad, zogi arc mis<br />
eqspluatacias erideboda, magram nikos cxovrebaSi amiT xom arsebi-<br />
Tad aRaraferi icvleboda, yvelaferi ukve erTnairad miedineboda:<br />
rac dro gadioda, ufro metad etaneboda smas, TandaTan galoTda<br />
kidec, janmrTelobamac umtyuna, igi sul ufro da ufro dabla eS-<br />
veboda. cxovrebis ukanaskneli 17–18 wlis ganmavlobaSi man bevrjer<br />
gamoicvala TavSesafari, bevri SemkveTic gauCnda – meduqneebi, Rvinis<br />
sardafebisa da samxiarulo dawesebulebaTa mepatroneebi: maT-<br />
Tvis xatavda abrebs, suraTebs, xatavda kedlebs. amis sanacvlod<br />
aWmevdnen, sasmelsac aZlevdnen. saqme iqamdec ki mivida, rom zogjer<br />
suraTs asrulebda erTi Wiqa Rvinis an aryis, erTi sadilis fasad.<br />
erTxans (1905–1910 wlebSi) firosmani cxovrobda meduqne be-<br />
gosTan 5 mtkvris marcxena napirze, riyeze, romelsac yovel wels,<br />
wyaldidobis dros, wyali faravda, Semdeg orTaWalaSi _ „eldo-<br />
rados“ baRis patronTan.<br />
<br />
firosmanis biografiebSi didi adgili eTmoba romantikul istorias misi gauziarebeli<br />
siyvarulisa frangi Sansoneti qalisadmi, romelic Tbilisis kafe-SantanebSi<br />
gamodioda. es iyo vinme margarita, romlis portretic man marTlac Seasrula.<br />
zogni swored marga-ritas ukavSireben firosmanis tragedias, mis dacemas.<br />
nikos axlo nacnobTagan mxolod daxlidari papiaSvili ixsenebs gakvriT, „erTi<br />
frangis qals yvarobda, mgoni erTi wlis ganmavlobaSi. saxeli ar maxsovso“. es aris<br />
da es (S. dadiani. firosmani, axali biografi-uli cnobebi: gaz. „baxtrioni“, 1922,<br />
# 10, 11.IX). Zneli saTqmelia, saidan momdinareobs es versia. yovel SemTxvevaSi, Tu<br />
margaritas ambavi namdvilia, es safiqrebelia, „rZis duqnis periodSi“ momxdariyo.<br />
<br />
meduqne beglar stefanes Ze iaqaSvili (g.m.).
niko firosmanaSvili<br />
29<br />
misi cxovrebis am periodTan dakavSirebuli bevri mogoneba moag-<br />
rova da gamoaqveyna giorgi leoniZem (jer gazeT „baxtrionSi“, 1922<br />
wels – misi davalebiT sxvadasxva piris mier gakeTebuli CanawerebiT;<br />
Semdeg Jurnal „mnaTobSi“, 1931 da 1938 wlebSi – „cxovreba firos-<br />
manisa“). es mogonebebi, Tu mTlianad ver aRgvidgens misi cxovrebis<br />
qronikas, saSualebas mainc gvaZlevs warmovidginoT misi cocxali<br />
saxe, misi mdgomareoba im wlebSi. ai, ras vgebulobT am mogonebebi-<br />
dan: niko iyo begos „karis mxatvari“, magram bego ar uSlida mas, rom<br />
sxvebis SekveTebic mieRo. piriqiT, sTxovda kidec Tavis nacnobebs,<br />
nikos suraTebi SeukveTeTo, cdilobda, riTac ki SeeZlo, daxmare-<br />
boda. xSirad yidulobda misTvis gasamrjelod, naxmar tansacmels,<br />
abanoSi dahyveboda, aWmevda da asmevda, uqme dReebSi TavisTan pati-<br />
Jebda.<br />
TviT begos naambobi: „Cems duqans patara baRi ekra, sayvavile fardulebiT<br />
Semkobili da patara gubeebiT. roca niko fxizeli da Ta-<br />
visufali iyo, baRSi gadioda, _ yvavilebs uvlida, miwas Cahyurebda.<br />
mere didi kaklis qveS dajdeboda gaSterebuli. ufro zafxulSi ico-<br />
da baRSi ganmartoeba. martooba uyvarda. ucxo xalxs ar ekareboda.<br />
_ nikalai, _ veubnebodi, – martooba Znelia, ojaxs moekide!<br />
_ marto var dabadebuli, marto unda movkvdeo!<br />
_ ar aris kargi saqme, nikalai!<br />
– aba erTi miTxari, romel did mwerals hqonia bina, rom me<br />
mqondeso. Zvelad sul gamokaful kldeebSi da qarafebSi ucxovri-<br />
aT wmindanebiviT... netav vicode, rogor cxovrobs Cveni akaki<br />
wereTelio. ra mogvitania, ra unda waviRoTo? erTi megobari dam-<br />
marxavs, dardi ara maqvso! viris kudiviT moklea wuTisofeli...<br />
Tu zarxoSad iyo, Cumi RiRini uyvarda: loTebo, netavi Cvena, da<br />
sxva. aiRebda Wiqas da ityoda: „gaumarjos pavlesa, daisxams da<br />
dalevsa“.<br />
Rvinis vaWari nikoloz sozaSvili ixsenebs: „Zalian mSvidi da<br />
uwyinari iyo... Tavis siRaribeSi sufTa kaci iyo...“ (sxvebi umate-<br />
ben: ecva evropulad, amiT didad gamoirCeoda Tavis megobrebisa da<br />
mfarvel-meduqneebisagan. „xom CvenTan iyo, Cvens purmarilSi Sesu-<br />
li, magram gana bolomdis Tavs gviyadrebda yaraCoRelebs?“). Tumca<br />
nivTier damoukideblobas sruliad moklebuli iyo, „Tavisi kacoba<br />
ar daukargia“... „sxva quCis mxatvrebiviT lukma purisaTvis fex-<br />
qveS ar egeboda da maT kaprizebzed ar iyo damokidebuli. Tavmoyvare<br />
firosmans gamkilavi meduqneebi ironiiT grafs eZaxdnen...“ miuxeda-<br />
vad amgvari damokidebulebisa misdami, rogorc Cans, yoveli maTgani
30 vaxtang beriZe<br />
qvecnobierad mainc grZnobda, rom Tumca firosmani maTzea damokide-<br />
buli, Raribi, mSier-mwyurvali da ubeduria, Tumca is „aravin“ ar<br />
aris, maTi toli mainc araa, raRaciT mainc maTTvis miuwvdomelia.<br />
bolo wlebSi xSirad dadioda sozaSvilis duqanSi. „mijdeboda<br />
kuTxeSi, moiTxovda arays, mwvanils da didxans ijda Cumad... xSir-<br />
ad yofila, sardafis moqeifeebs daupatiJniaT TavisTan, an Rvino<br />
miuwodebiaT, niko erTs ki etyoda zrdilobianad uars da mere, Tu<br />
Caacivdebodnen, Zalian ewyineboda xolme. xuTmeti wlis ganmavlobaSi<br />
me niko ar minaxavs sxvebTan mjdomare da moqeife... mainc-<br />
damainc ar iyo nakiTxi, magram arc ucodinari kaci iyo. qarTuli<br />
mwerloba cota icoda. Zalian uyvarda vaJa-fSavela. TviTonac<br />
werda leqsebs. kai poeti iyo da me da Cems meuRlesac gvinaxavs<br />
misi leqsebis rveuli“ (Tuki aseTi rveuli marTlac arsebobda,<br />
igi ukvalod gaqra, iseve rogorc firosmanis werilebi, romlebic<br />
mis das hqonia: Cvens saxlSi wvima atanda, nikos werilebi dasvelda<br />
da dalpao. didad dasanania, rom nikos xeliT dawerili arc erTi<br />
striqoni ar gadarCenila). 6<br />
Tavisi moxetiale cxovrebis pirvel wlebSi niko gulgrili ar<br />
darCenila sazogadoebrivi cxovrebis movlenebisadmi. igi didad<br />
auRelvebia 1905 wlis revoluciis ambebs.<br />
kvlav meduqne bego: firosmans sZulda policielebi. „xSirad<br />
moxdeboda, SuaRamisas policia daesxmoda Cems duqans dasazverad<br />
da upasporto xalxis saZebnelad. nikosac... mZinares aayenebdnen<br />
da vinaobas hkiTxavdnen. gaigo Tu ara nikalam revolucia, misi<br />
pirveli sityvebi iyo: – movrCi, axla aRar ikiTxaven, es vin ari,<br />
aq raT aris! im dReebSi bavSviviT gaxarebuli dadioda, mitingebs<br />
eswreboda da ityoda, movrCiT gansacdelso!”<br />
1905 wlis zafxulSi nikom gamosWra qaRaldis asoebi, wiTelive<br />
qaRaldi Semoavlo dids „parusinis“ brezents“ da daakera duqnis<br />
fardas quCaze: – gaumarjos erToba-amxanagobas! Zirs xelmwife,<br />
maRla muSa! Zirs nikolai!<br />
mesame dRes nacnobi boqauli momadga da Sinaurulad mirCia,<br />
Camomexsna, Torem saxalini aqeT damrCeboda...“ nikos biZaSvilis,<br />
mose firosmanaSvilis cnobiT, nikos suraTic ki dauxatavs – `mit-<br />
ingi naZaladevSi~.<br />
sxva mogonebebi gvixatavs nikos TandaTanobiTi dacemis suraTs.<br />
„Rvino iyo misi maxrCobela, – gviambobs Rvinis vaWari mesxiSvili,<br />
<br />
aqve SeiZleba gavixsenoT, rom darCenilia anri rusos mier dawerili piesebi da<br />
musikaluri Txzulebebic ki.
niko firosmanaSvili<br />
31<br />
– rogorc futkarma dilis manana aiRos, ise unda daevlo Rvinis<br />
duqnebi. TviTonac dauqnel Rvinosebr iyo, erT adgils vera dgeboda.<br />
xan Wkvianad mogeCveneboda, xan WkvagaflangulaT... rodis-<br />
Rac vuTxari: – niko, geyo amdeni wanwali, modi CemTan, mojamagired<br />
imuSave. Tviur jamagirs daginiSnav, oTaxs, tanisamoss mogcem,<br />
kviraSi erTxel abano geqneba, dReSi – Careqa Rvino. gaiCine SenT-<br />
vis yulaba da damSvidebiT icxovre. roca Cemi saqmeebidan moicli,<br />
imxatvre, aras dagiSli. gaicina, borkilebs ver davidebo“ 5 .<br />
ra Tqma unda, Rvinis vaWrisTvis Zneli gasagebi iyo, rom TviTon<br />
da is, visac mojamagireobas sTavazobda, sxvadasxva enaze lapara-<br />
kobdnen, da Tumca yoveldRe xvdebodnen erTmaneTs, mainc TiTqos<br />
sxvadasxva planetaze cxovrobdnen.<br />
sarTiWaleli meduqne sinka cickrialaSvili: „nikala tanmaRa-<br />
li da xmeli kaci iyo... Tma da wveri grZlad CamoSvebuli hqonda.<br />
papiross eweoda xSirad, erTs rom moswevda, meores ukidebda, sul<br />
dafiqrebuli dadioda, kacs ar gaucinebda (Sead. sxva cnoba: niko<br />
„mxiaruli kaci iyo, pirsiciliani“, – es bego iaxsievis sityve-<br />
bia. – v.b.); ro etyodnen, SegiZlia kargi rame daxatoo? upasuxebda<br />
maRali xmiT: Svilo, maS ris xelosani var, rom ver gadagxatoo,<br />
Tqven ojaxSi ramdeni sulic iqnebiT, suyvelas erTad dagxatavT,<br />
Tu TeTri arayi iqnebao. arayi ro dagesaxelebiaT, marTlac dajde-<br />
boda, erTs ki Sexedavda adamians, TiTqos Tvalebsac ki xuWavda.<br />
naxatebi ki sufTad gamohyavda. xelSi eWira mosakeci didi Cemodani,<br />
Cemodanze daxatuli hqonda cilindriani didi kaci. ro dae-<br />
saxelebiaT, or Wiqa arayze gafrenil frinvels daxatavda“ 6 .<br />
amdagvaria ramdenime sxva piris naambobic. magram rogor Sevu-<br />
TanxmoT erTmaneTs ori ram – erTi mxriv, firosmanis gabmuli lo-<br />
Toba, meore mxriv, misi daucxrobeli SemoqmedebiTi Sroma, is, rom<br />
igi qmnida kompoziciebsa da portretebs, romlebic mowmobs maTi<br />
agebis Rrmad gaazrebas da gamosaxulis arsSi Rrmad Cawvdomis un-<br />
ars? rogorc Cans, es mogonebebi mainc calmxrivi da zerelea.<br />
magram maT Soris gvxvdeba zogi ram arsebiTic, rac gvixatavs<br />
firosmanis muSaobasTan dakavSirebul epizodebs 7 . erTxel, zafxulis<br />
dRes, dilaadrian nikom gadaWima muSamba da eloda begos davalebas<br />
– ra daexata. bego sagonebelSi iyo, raki ver igonebda siu-<br />
Jets. gavida quCaSi, iqneb rame Sesaferi davinaxoo. da uceb xedavs<br />
„daCardaxul“ urems, TeleTSi mimavali mlocvelebiT. urems verZi<br />
hyavs gamobmuli, ubia wiTeli xarebi. wiTelxalaTa biWi SoltiT<br />
erekeba. begos duqnidan gamohyavs firosmani, am scenis daxatvas
32 vaxtang beriZe<br />
sTxovs, „niko urems daacqerda, duqanSi Sebrunda da funjs xeli<br />
dastaca. mere erTxel kidev amovida da, roca Semobrunda, arayi<br />
momTxova... meore dRes suraTi Camabara – Wkvidam SemSala, ise iyo<br />
damzgavsebuli“ . 7<br />
Rvinis vaWari mesxiSvili igonebs: „rasac gindoda, dagixatav-<br />
da. saRebavebi jibiT dahqonda. spiCkis kolofze lomi exata xolme,<br />
gaxsovT? erTxel aseT kolofidan lomi gadmomixata. ra suraTic<br />
migecaT, mimsgavsebiT dagixatavdaT. bevri aqvs ase gadmoxatuli<br />
wignebidan sxvisi dakveTiT. sxvaTa Soris Cemi portreti gaadida“<br />
(ra Tqma unda, fotosuraTidan) 8 .<br />
didad sayuradReboa sozaSvilis naambobi imis Sesaxeb, Tu ro-<br />
gor abezrebdnen Tavs nikos SemkveTni – ereodnen mis muSaobaSi,<br />
darigebas aZlevdnen, zog risame damatebasa da Secvlas moiTxovd-<br />
nen. es firosmans Zalian aRizianebda da zogjer muSaobas Tavsac<br />
anebebda, wavidoda da gadaikargeboda. magram iseTi SemTxvevebic<br />
iyo, roca iZulebuli xdeboda Seesrulebina „patronebis“ moTxov-<br />
na. sozaSvilma aRiara, rom am mxriv arc TviTon iyo ucodveli:<br />
“1913 wels me vaxatvinebdi did suraTs „rTveli“... suraTis plans<br />
(sic!) me vaZlevdi. vatyobdi, rom Zalian swyinda Cemi Tavze dgoma<br />
da erTxel momibrunda: wadi aqedan, Sen giyuro, Tu amasao. erTxel<br />
Zlivs daviyolie, rom daepataravebina rTvelis suraTze rumbi....<br />
meore Cemi SeniSvna iyo dabali xarebis gamoyvanaze. amis gagonebaze<br />
nikom dasdo yalami da mTeli erTi kvira aRarc Semouxednia...“ 9<br />
aq ar SeiZleba ar gagvaxsendes is, rac TviT nikom uTxra ilia<br />
zdaneviCs: „ai, yvela Cems suraTs mifuWeben. magaliTad, am sura-<br />
Tze daxatulia kurdReli. risTvis aris kurdReli, vis rad unda?<br />
magram vinc SemikveTa, mTxova, Cemi xaTriT daxate kurdRelio.<br />
mec vxatav, – Cxubi ar minda. ase mifuWeben yvela suraTs“ 10 . sxva-<br />
gan zdaneviCi gviambobs, erTi meduqne Cemi TandaswrebiT sTxovda<br />
nikos, suraTSi mTvare Caumateo, da Zalian gaabraza.<br />
kirile zdaneviCis wignSi firosmanis Sesaxeb ramdenime gverdi<br />
aqvs daTmobili firosmanis cxovrebas „eldorados“ baRSi. Cemi<br />
azriT, es aRwera ramdenadme idiliur suraTs gvixatavs. asea Tu<br />
ise, „eldoradoSi“ nikos suraTebis erT-erTi yvelaze mdidari da<br />
saintereso koleqcia hqondaT. baRis patrons Zalian gauZnelda<br />
maTi daTmoba. firosmani marto dazgur suraTebs ki ar asrulebda,<br />
<br />
g. leoniZe, iqve. sainteresoa, rom arsebobs am moTxrobis sxva variantic: xarebi<br />
Savia, verZis nacvlad urems nagazi ubia, aris sxva detelebic; am variantiT suraTi<br />
ukve erTi saaTis Semdeg iyo mzad. kidev erTi maCvenebeli, rom mowmeTa moTxrobebs<br />
mainc garkveuli sifrTxiliT unda movekidoT.
niko firosmanaSvili<br />
33<br />
kedlebzec xatavda. yvela es moxatuloba daiRupa: zogi SeaTeTres<br />
qalaqis sanitaruli instanciebis moTxovniT – duqnebis kedlebi<br />
sufTa unda iyoso; zogi TviT SenobebTan erTad gaqra, zogis saRe-<br />
bavebi Camocvivda; daikarga agreTve abrebis umetesobac. abrebs<br />
niko Tunuqze asrulebda, Tunuqs ki praqtikuli saWiroebisTvis<br />
iyenebdnen, miT ufro omis wlebSi, romlis Sedegebmac kidev ufro<br />
daamZima „sawyali nikalas“ isedac mZime cxovreba.<br />
IV. mxatvari firosmani „aRmoaCines“ pirveli msoflio omis<br />
dawyebamde cota xniT adre. rogorc davinaxeT, garkveul wreebSi<br />
Tbilisis mkvidrTa garkveul socialur fenebSi, igi ukve karga<br />
xania cnobili da popularuli iyo, SeiZleba iTqvas, rom mas afasebdnen<br />
kidec: raki misi suraTebi Rvinis sardafebSi moqeifeT mo-<br />
swondaT, duqnebis mepatroneebis moTxovnac garantirebuli iyo. am<br />
wreebSi, ra Tqma unda, ar sWirdebodaT firosmanis aRmoCena. magram<br />
„kulturuli fenebi“, inteligencia (SemoqmedebiTi inteligen-<br />
ciac) firosmans an ar icnobda, an ver amCnevda.<br />
igi „aRmoaCines“ Zmebma zdaneviCebma – mxatvarma kirilem da poet-<br />
ma iliam (dediT qarTvelebma da saqarTveloSi dabadebulebma) , 8 da<br />
maTma amxanagma mxatvarma mixeil le-dantium; male misi suraTebis<br />
gamovlinebisa da Tavmoyris „kampaniaSi“ CaerTnen axalgazrda qa-<br />
rTveli mxatvrebic – dimitri SevardnaZe, lado gudiaSvili, daviT<br />
kakabaZe, mixeil Wiaureli, sruliad axalgazrda poloneli mxatvari<br />
ziga (sigizmund) valiSevski, romelic saqarTveloSi cxovrob-<br />
da, poeti kolau Cerniavski, iuristi da <strong>Jurnali</strong>sti sandro yanCeli.<br />
kiril zdaneviCis naambobi: is da misi amxanagi le–dantiu,<br />
oriveni peterburgis samxatvro akademiis studentebi, da misi Zma<br />
ilia, universitetis studenti, 1912 wlis zafxulze ardadegebis<br />
dros, Camovidnen TbilisSi. maT ganzraxuli hqondaT „etiudebis<br />
Sesruleba, xuroTmoZRvrebis Seswavla (ilia gulgrilad ver<br />
laparakobda saqarTvelos didebuli taZrebis Sesaxeb), leqsebis<br />
SeTxzva, xalxuri Semoqmedebis nimuSebis Segroveba... 1912 wlis<br />
zafxulis dasawyisis erT saRamos moxda ambavi, romelic dRevandel<br />
dRemde maRelvebs, maxarebs da guls miTbobs. me davinaxe uc-<br />
nobi mxatvris suraTebi...<br />
erT saRamos Cven samni, qalaqSi xetialis dros, sadguris mo-<br />
edanTan mivediT, ukve saRamos bindi iyo... Cveni yuradReba miipyro<br />
<br />
mama – mixeil andrias Ze saqarTveloSi Camosaxlebul polonelTa STamomavali,<br />
pedagogi, gimna-ziaSi aswavlida frangul enas. deda – valentina kiriles asuli<br />
gamyreliZe ganaTlebiT musikosi iyo (g.m.).
34 vaxtang beriZe<br />
samikitno „variagis“ abram – zed gamoxatuli iyo brZola zRvaze...<br />
SesasvlelSi – Cveulebrivi, gemovnebiT gawyobili vitrina... siR-<br />
rmeSi, daxlTan, idga msuqani meduqne. Sesvlisas davinaxeT kedelze<br />
uwesrigod dakiduli suraTebi... warmosadegi, grZelulvaSa ma-<br />
makaci, xelSi RviniT savse yanwiT. mkacrad gviyurebda didi Savi<br />
TvalebiT.... Cven warmogvidga mxatvroba, romelic srulebiT ar<br />
hgavda imas, rac amgvar dawesebulebebSi gvenaxa“. gaocebuli axal-<br />
gazrdebi akvirdebian suraTebs, ekiTxebian samikitnos patrons maTi<br />
avtoris Sesaxeb, igeben mis gvars, misi misamarTis gagebac surT.<br />
„eh, sawyali, – upasuxeben maT, – ukve mravali weliwadia oTaxi<br />
aRara aqvs, moxetiale kacia, aiRebs saRebavebis yuTs da midis, da<br />
sad midis – veravin ver getyviT“.<br />
aRtacebuli axalgazrdebi iwyeben Zebnas.<br />
ilia zdaneviCis dRiuridan: „mxatvari movZebneT. mivuaxlovdiT<br />
erT saxls malaknebis quCaze, iq dagvanaxes niko, romelic trotuarze<br />
idga. funjiT kedelze akeTebda warweras „sarZeve“, Semo-<br />
brunda, didi RirsebiT dagvikra Tavi da ganagrZo muSaoba, dro<br />
da dro replikebs gvawodebda... TeTr kedelTan idga mxatvari,<br />
romelsac daxeuli Savi pijaki ecva, fetris qudi exura, tanma-<br />
Rali, mSvidi da damoukidebeli, magram raRac faruli sevda ki<br />
etyoboda“... axalgazrdebma niko sasadiloSi dapatiJes, gaesaubrn-<br />
en, TavianTi aRtaceba gamoTqves misi Semoqmedebis gamo, uTxres,<br />
Tqveni suraTebis Segroveba gvindao, uTxres, agreTve (ase hyveba<br />
kirile zdaneviCi naxevari saukunis Semdeg), rom is axali qarTuli<br />
xelovnebis gzebs saxavs, da bevri sxva ramec. aRelvebuli niko ki<br />
maT Tavisi cxovrebis Sesaxeb uambobs.<br />
axalgazrdebi marTlac maSinve energiulad Seudgnen saqmes.<br />
kiTxva-kiTxviT daadgines firosmanis suraTTa mflobelebis<br />
umetesobis vinaoba, Seadgines sia im duqan-samikitnoebisa, sadac<br />
suraTebi egulebodaT, da daiwyes molaparakeba maTi SeZenisaTvis.<br />
maT SeuerTdnen valiSevski, Cerniavski, gudiaSvili, Wiaureli, Se-<br />
vardnaZe. isini xvdebodnen sxvadasvxa juris adamianebs. zogi maT<br />
kargad xvdeboda, zogi eWvis TvaliT uyurebda, zogni advilad<br />
Tmobdnen nikos suraTebs, sxvebi – raki nikalas Semoqmedebisadmi<br />
gansakuTrebuli interesi igrZnes – cdilobdnen xeli moeT-<br />
boT, zogs ki marTlac enaneboda suraTebis gayidva, imitom rom<br />
mieCvivnen im suraTebs, uyvardaT es suraTebi 11 .<br />
Zmebi zdaneviCebi da le–dantiu, ardadegebis Semdeg peterburgSi<br />
dabrunebisas, gzad moskovSi SeCerdnen. „moxsenebam firos-
niko firosmanaSvili<br />
35<br />
manis Sesaxeb da le–dantius mier misi ori suraTis Cvenebam mos-<br />
kovis mxatvarTa da xelovnebis moyvarulTa erT nawilSi sensacia<br />
gamoiwvia 12 . gadawyda misi suraTebis gamofenis mowyoba moskovSi.<br />
le–dantiu aqveynebs werils mis Sesaxeb parizis erT-erT gazeTSi,<br />
xolo ilia zdaneviCi, momdevno 1913 wels, – Tbilisis rusul gazeT<br />
„zakavkazskaia reCSi“. werilSi CamoTvlilia, romel samikitnoebSi<br />
aqvT nikos suraTebi (da, saxeldobr, romeli suraTebi), naambo-<br />
bia mxatvris mZime mdgomareobis Sesaxeb.„misi misamarTia: sardafi<br />
„kardanaxi“, malaknebis quCa, 23. iqneb vinme dainteresdes misi bediT<br />
da TanaugrZnos mas“, – ase mTavrdeba werili. 1913 wels ilia zdaneviCma<br />
miiRo werili moskovidan, „luCizmis“ saxelganTqmuli damfuZneblis,<br />
mxatvar mixeil larionovisagan, romelic maSin gamof-<br />
enas amzadebda. „CvenTan gamodis, – werda igi, – krebuli bolo<br />
ori wlis moskovuri gamofenebisa da maTi monawile mxatvrebis<br />
Sesaxeb. umorCilesad gTxovT, momawodoT werili gonCarovas da<br />
niko firosmanis axali ferweris Sesaxeb... sagamofenod viSoveT<br />
axali Senoba, zemo SuqiT. Zalian gTxovT, gamomigzavnoT Tqveni<br />
Zmis suraTebi, agreTve, rac SeiZleba bevri suraTi araCveulebrivi<br />
niko firosmanisa (Zalian Segviyvarda), agreTve, misi SesaniSnavi<br />
abrebi“ 13 .<br />
imave wels ilia zdaneviCma nikos Tavisi portreti SeukveTa,<br />
niko naturiT xatavda. oqtomberSi firosmanis suraTebis gamof-<br />
ena moewyo moskovSi, momdevno wels isini kidev erTxel gamofines,<br />
magram, k.zdaneviCis sityviT, amiT nikos nivTieri mdgomareoba ar<br />
gaumjobesebula. jer 1912–13 wlebSi, Semdeg 1916-Si, mas Semdeg,<br />
rac k.zdaneviCma TbilisSi, Tavis saxelosnoSi misi suraTebis erT-<br />
dRiani gamofena gamarTa 14 , Tbilisis qarTulsa da rusul presaSi<br />
kidev Cndeba werilebi firosmanis Sesaxeb, gazeT „saxalxo fur-<br />
clis“ suraTebian damatebaSi beWdaven mxatvris fotosuraTs da<br />
reproduqcias misi suraTisa „uwindeli saqarTvelos qorwili“.<br />
ra Tqma unda, firosmanis „aRmoCena“, misdami gansakuTrebuli<br />
interesis gaCena, misiT gamowveuli aRfrTovaneba (romelsac yvela<br />
ar iziarebda) ar SeiZleba SemTxveviTobad CaiTvalos. SemTxveviTi<br />
is iyo, rom igi swored 1912 wels SeniSnes, da ara erTi an ori<br />
wliT adre, an ramdenime wliT gvian. mTavaeri isaa, rom firos-<br />
manis „aRmoCenisa“ da dafasebis drom moawia, momwifda rogorc<br />
erovnuli aspeqtiT, iseve „saerTodac“, am aspeqtis gareSe. Cveni<br />
saukunis aTiani wlebi xom is droa, rodesac gansakuTrebuli gaSmagebiT<br />
uaryofdnen da „angrevdnen“ Zvels, XIX saukunis xelovne-
36 vaxtang beriZe<br />
baSi Camoyalibebuls, droa duRilisa, axlis Ziebisa – Seexeboda<br />
es sakuTriv ferweras, Sinaarss, Tu „wminda“ formas; es aris dro,<br />
roca Tavbrudamxvevi siswrafiT ibadeba, xan erTmaneTs cvlis, xan<br />
ki Tanaarsebobs axali mimarTulebebi da dajgufebebi. evropuli<br />
xelovneba (rusulis CaTvliT) aTiode wlis manZilze gaivlis<br />
gzas fovizmidan da sezanizmidan futurizmamde, kubizmamde da ab-<br />
straqcionizmamde, romlebic erTdroulad iSva 1900-iani da 1910-<br />
iani wlebis mijnaze. aseve damaxasiaTebelia gataceba primitiuli<br />
da xalxuri xelovnebiT (SoreuliTac, egzotikuriTac da saku-<br />
TariTac), romliskenac miiswrafian Tanamedrove „mobezrebuli“<br />
civilizaciisgan Tavis dasaRwevad. larionovma, firosmanis Tayvanismcemelma,<br />
swored maSin, 1900-iani wlebis bolos, ganvlo primitivistuli<br />
periodi; SeiZleboda gagvexsenebina rusuli da dasav-<br />
luri xelovnebis bevri sxva ostatic, romelTac xarki gadauxades<br />
primitivizms. Zmebi zdaneviCebi da le–dantiu, agreTve, uaxles mim-<br />
dinareobaTa mimdevrebi iyvnen, „uarmyofelni“ da „damangrevelni“,<br />
da TiTqos avtomaturad unda yofiliyvnen gatacebulni „saRi“,<br />
„pirvelqmnili“ xelovnebiT.<br />
ai, maSindel miswrafebaTa da ganwyobilebaTa damaxasiaTebeli<br />
striqonebi erTi werilidan, romelic 1916 wels 16 maiss daibeWda<br />
gazeT „kavkazSi“ saxelwodebiT: „qarTveli primitivisti“ (avtori<br />
– gari golandi; es fsevdonimi unda iyos): „mxatvruli xedva moiqanca<br />
filigranobiT da daxvewilobiT, maqmanisebri xlarTviT da de-<br />
taluri dasrulebulobiT. da, ai, Cven Tvalwin warmogvidgeba saxe<br />
„pirvelqmnili bunebisa“: am „pirvelqmnilobaSi“ aris raRac usaz-<br />
Rvrod ubralo, magram, imave dros, usazRvrod Rrmac... rogor ar<br />
unda daemorCilo am momxibvlelobas, rodesac yvelaze ubralosa<br />
da yoveldRiuris fonze erTbaSad gaielvebs „bunebis genialuro-<br />
ba“, yovlis SemZle da Zlevamosili... primitivizmi xelovnebaSi<br />
aris miswrafeba, gadmogvces bavSvurad ubralod bunebis genialobis<br />
„gamomsaxvelobis Zala“... niko firosmanaSvilic primitivis-<br />
tia. Tanamedrove primitivistebisagan mas mxolod is ganasxvavebs,<br />
rom misTvis ucxoa Tanamedroveobis raime Zieba. 9<br />
gansakuTrebuli iyo firosmanisadmi qarTvel mxatvarTa axalgazrda<br />
Taobis damokidebuleba. igi Camoyalibda ara marto firosmanis,<br />
mxatvris „piradi“ Rirsebebis wyalobiT, aramed im prob-<br />
<br />
dasanania, rom ara marto maSin, aramed dResac, literaturaSi xSirad ver ganasxvaveben<br />
„primitivisa“ da „primitivistis“ cnebebs, Tumca maT Soris arsebiTi gansxvavebaa.<br />
miuxedavad imisa, miviCnevT Tu ara firosmans „primitivad“, „primitivizmTan“<br />
mas araferi aqvs saerTo.
niko firosmanaSvili<br />
37<br />
lemebisa da amocanebis gamoc, romlebic maSin, revoluciis wina<br />
xanebSi, wamoiWra qarTuli xelovnebis winaSe. es xom is xana iyo,<br />
roca qarTuli xelovneba, iseve rogorc kulturis sxva dargebic,<br />
erovnuli aRorZinebisTvis emzadeboda.<br />
qarTulma ferweram mxolod erTi (XIX) saukunis manZilze gai-<br />
ara gza Sua saukuneebidan (freskebi, xatebi, miniatura, romelTac<br />
Sua saukuneTa xelovnebis yvela pirobiToba axasiaTebda) – Taname-<br />
droveobamde, evropuli tipis realistur dazgur suraTamde, axal<br />
Sinaarsamde, romelic ase Tu ise, realur cxovrebasa da socialur<br />
problemebs asaxavda. es evolucia, dakavSirebuli qveynis cxovre-<br />
baSi momxdar safuZvlian cvlilebebTan, savsebiT kanonzomieri,<br />
aucilebeli da gardauvali iyo: imisaTvis, rom earseba da axal<br />
pirobebSi ganviTarebuliyo, qarTul xelovnebas Tavi unda daeR-<br />
wia Sua saukuneebis esTetikuri normebis borkilebisagan, evropasa<br />
da ruseTTan SedarebiT unda daufleboda, gvian, renesansuli gage-<br />
biT realisturi xelovnebis kanonebsa da xerxebs. magram qarTvel<br />
fermwerTa momdevno Taoba, is, romelic firosmanis xelovnebas<br />
pirispir Sexvda, axal amocanebs isaxavda, kerZod, ara mxolod zi-<br />
areboda evropisa da ruseTis xelovnebis uaxles mimdinareobebs,<br />
aramed Segnebulad moeZebnaT agreTve erovnuli forma, rac Ta-<br />
visTavad saTanado „fesvebisa“ da niadagis Ziebas gulisxmobda.<br />
zemoT movixsenieT k.zdaneviCis mogoneba, – man, misma Zmam da le-<br />
dantium rom uTxres firosmans, qarTul xelovnebaSi axali gzebis<br />
damsaxvelad migvaCnixarTo.<br />
da, ai, ras werda 1916 wels gazeT „saxalxo furcelSi“, zdaneviCebTan<br />
mowyobil gamofenasTan dakavSirebiT, mose ToiZe, peter-<br />
burgis akademiaSi aRzrdili, qarTvel mxatvarTa ufrosi Taobis<br />
erT-erTi warmomadgeneli (Tumca maSin sul 45 wlis iyo): „zogier-<br />
TisaTvis es gamofena uRirsi da sasacilo iyo... magram Cemis azriT<br />
n.firosmanaSvili iseTi Zlieri pirovnebaa, ise Zlierad scems misi<br />
guli erovnuli TaviseburobiT, rom ara Tu unda gvrcxvenodes<br />
misi naxatebis gamofenis, Cemis azriT, masSi unda veZioT niadagi,<br />
rogorc daumuSavebel oqros madanSia. Tu gvinda, rom qarTuli<br />
mxatvroba sruliad ar CainTqes evropuli xelovnebis refleqseb-<br />
Si, ar iqces mxolod da mxolod sxva erovnebaTa xelovnebaTa um-<br />
niSvnelo, dagvianebul meaTe da meoce kopiod... sanam xalxs kidev<br />
Seunaxavs TiTo-orola Zlier pirovnebaSi Taviseburi stili, xasi-<br />
aTi, Taviseburi formebi Semoqmedebisa, unda davewafneT, aqaa Cveni<br />
Zala, sicocxle“. amas werda mxatvari, romelic mTlianad srulia-
38 vaxtang beriZe<br />
dac ar scnobda firosmanis Semoqmedebas, mxatvari, romelic miuxe-<br />
davad Suqisa da feris specifikuri problemebiT dainteresebisa,<br />
friad Sors idga Tanamedrove memarcxene mimdinareobaTagan, mxat-<br />
vari tradiciuli realisturi skolisa 15 .<br />
azri firosmanisadmi damokidebulebisa da qarTuli mxatvro-<br />
bisTvis misi mniSvnelobis Sesaxeb cota mogvianebiT, magram yvelaze<br />
mkafiod Camoayaliba axali Taobis didma qarTvelma mxatvarma da-<br />
viT kakabaZem. daviTi erTi imaTgani iyo, vinc Tanmimdevrulad da<br />
ukompromisod svamda sakiTxs qarTuli erovnuli xelovnebis mo-<br />
mavali bed-iRblis Sesaxeb (kakabaZe xom, Cveni erovnuli peizaJis<br />
Semqmneli, imave dros evropuli abstraqtuli mxatvrobis TvalsaCino<br />
warmomadgenelicaa. es iyo meore, paraleluri xazi misi Semoq-<br />
medebisa). mas miaCnda, rom ramdenadac qarTvel mxatvarTa ufrosma<br />
Taobam Zal-Rone evropuli formebis dauflebas Sealia. „amitom,<br />
Tumca saqarTvelos farglebSi muSaobdnen, maTi suli ver swvdebo-<br />
da qarTul cxovrebas da adgilobriv pirobebs“. rom, meore mxriv,<br />
axali xelovnebis Seqmnis TvalsazrisiT, arc Zveli formebis miba-<br />
Zva, arc maTi interpretacia ar SeiZleba nayofieri iyos. d.kakabaZe<br />
askvnis: „axali mxatvrobis cocxali saxe niko firosmanaSvilia...<br />
misi Semoqmedeba qarTul sinamdvilesTan aris dakavSirebuli. misi<br />
mizani arasodes yofila romelime mxatvruli meTodis gadmocema,<br />
aramed mxatvrul formebSi im cxovrebis Camoyalibeba, romelsac<br />
ganicdida.... arc erovnul da arc tradiciul xelovnebaze niko<br />
firosmans ganzraxuli fiqri ar hqonia... misi Semoqmedeba uaRresad<br />
erovnulia da, imave dros, saerTo, sakacobrio... niko firosma-<br />
nis gza saucxoo nimuSia Cveni axali xelovnebisaTvis“ 16 .<br />
arc d.kakabaZe, arc misi Taobis sxva mxatvrebi, romelnic aseve<br />
didad afasebdnen firosmans, sruliad ar mouwodebdnen, rom misi<br />
mimdevrobisa da, miT ufro, mimbaZvelobisaken. amas adasturebs<br />
TviT maTi sakuTari SemoqmedebiTi praqtika. firosmani maT swored<br />
imiT xiblavda, rom arc raime receptebis mixedviT qmnida da arc<br />
imas fiqrobda, „erovnul“ nawarmoebT vqmnio; is qmnida organulad,<br />
bunebrivad, „Signidan“, TiTqos uSualod amozrdils mSobli-<br />
uri niadagidan.<br />
„naswavli“ mxatvrebi, swored am Tavisi „naswavlobis“ gamo,<br />
moklebulni aseT uSualobas, magram mSobliuri xelovnebis gan-<br />
viTarebis axal gzaTa maZiebelni, ra Tqma unda, gulgrilad ver<br />
moekidebodnen firosmans, misken maT guli miuwevdaT, rogorc macocxlebeli<br />
wyarosken; da, miuxedavad imisa, ramdenad „istori-
niko firosmanaSvili<br />
39<br />
uli“ iyo maT mier firosmanisa da qarTuli ferweris ganviTare-<br />
baSi misi adgilis Sefaseba, mis SemoqmedebasTan Sexvedras maTTvis<br />
arsebiTi mniSvneloba hqonda, zogierTi maTganisaTvis ki es Sex-<br />
vedra Semdgomi damoukidebeli moRvaweobis biZgadac iqca. imave<br />
dros, es Sexvedra damaxasiaTebeli da niSandoblivi iyo axali qa-<br />
rTuli xelovnebis istoriis im etapisTvis.<br />
V. 1916 wels gansakuTrebuli adgili uWiravs firosmanis bi-<br />
ografiaSi ara marto imitom, rom zdaneviCebis saxelosnoSi misi<br />
gamofena moewyo, aramed imitomac, rom presaSi mis Sesaxeb ramdenime<br />
werili gamoqveynda. 1916 wels, miunxenidan axlad dabrunebuli<br />
dimitri SevardnaZis TaosnobiT, daarsda „qarTvel xelov-<br />
anTa sazogadoeba“, romelic miznad isaxavda erovnuli kadrebis<br />
Semokrebas, xelovnebis popularizacias, agreTve „Zveli qarTuli<br />
xelovnebis naSTebis Segrovebas, dacvas da Seswavlas“ 17 . sazoga-<br />
doebis wevrTa siaSi d.SevardnaZes uweria firosmanic, romlis<br />
Semoqmedebac man imTaviTve daafasa; Semdeg ki Zalian bevri ram<br />
gaakeTa nikos suraTebis Tavmosayrelad mis mierve daarsebul su-<br />
raTebis galereaSi.<br />
sazogadoebam gadawyvita Tavis krebaze miewvia firosmani. 18 es<br />
daevalaT lado gudiaSvilsa da gigo zaziaSvils, romelTac ki-<br />
T xva-kiTxviT Zlivs miagnes mas. am Sexvedris Sesaxeb darCenilia<br />
ra mdenime moTxroba. Sexvedris monawileTa sityviT, niko didad<br />
na siamovnebi darCa am mowveviT, Tumca amayad ganacxada, axla me<br />
sa frangeTSic micnobeno (gulisxmobda le-dantius werils). Cumad<br />
is menda SekrebilTa sityvebs. Semdeg ki Tqva, kargi iqneboda, sadme,<br />
qalaqis centrSi, agveSenebina xis saxli mxatvrebisTvis, SegveZina<br />
didi samovari, SevikribebodiT Cais dasalevad da visaubrebdiT xelovnebazeo.<br />
krebis dros misi saxe fanqriT Caixates iakob nikola-<br />
Zem, mxatvrebma aleqsandre mrevliSvilma da Salva qiqoZem, krebis<br />
Semdeg ki sTxoves eambna Tavis Sesaxeb, misces mcire Tanxa daxmarebis<br />
saxiT. man Tqva, am fuliT saRebavebs viyidi, suraTs davxatav<br />
da „sazogadoebas“ movarTmevo. ramdenime dRis Semdeg marT-<br />
lac miitana „uwindeli saqarTvelos qorwili“. Semdeg waiyvanes<br />
fotograf klarTan da gadauRes amJamad sayovelTaod cnobili<br />
suraTi. am Sexvedris Semdeg daibeWda „saxalxo furcelSi“ misi<br />
portreti da xsenebuli suraTis reproduqcia, ramac niko Zalian<br />
gaaxara. samwuxarod, ramdenime kviris Semdeg imave gazeTma, sruliad<br />
gaugebari mizeziT, gamoaqveyna karikatura: niko dgas molbertTan<br />
– fexSiSvela, Camokonkili, saxedamwuxrebuli – da xat-
40 vaxtang beriZe<br />
avs Tavis „Jirafs“. mis gverdiT dgas grigol robaqiZe, romelic<br />
mas eubneba: „unda iswavlo, Zmobilo! Sens xanSi myofs kidev bevris<br />
Seqmna SeuZlia... orfiulis... erTi aTi-oci wlis Semdeg kargi mx-<br />
atvari gamoxval... ai maSin gagazavniT axalgazrdaTa gamofenaze“.<br />
karikaturam SeaZrwuna Tavmoyvare firosmani, igi aRelvebuli mi-<br />
varda gigo zaziaSvilTan, sTxova mas daexsna axali nacnobebisgan,<br />
romelTac sajarod Searcxvines, Tumca „sazogadoeba“ da misi ax-<br />
algazrda wevrebi, romelTac misTvis gulwrfelad surdaT sikeTe,<br />
aq arafer SuaSi iyvnen. k „qarTvel xelovanTa sazogadoebam“ amis<br />
Semdegac ramdenimejer gamoitana dadgenileba mxatvrisTvis daxmarebis<br />
aRmoCenis Sesaxeb, fulsac ugzavnida imave lado gudiaSvi-<br />
lis xeliT. ladom gulTan gansakuTrebiT axlo miitana yvelaferi,<br />
rac nikos Semoqmedebasa da pirovnebas exeboda. ufro gvian gudiaS-<br />
vilma ramdenimejer gamoaqveyna mogoneba firosmanTan ukanaskneli<br />
Sexvedris Sesaxeb, roca mxatvari ukve Zalian moSvebuli, Tavgzaabneuli<br />
iyo da sadRac kibis qveS cxovrobda, jurRmulSi. bi-<br />
WbuWebi dascinodnen, qvebs esrodnen, is ki muSaobas ganagrZobda.<br />
gudiaSvilTan saubris umTavresi Temac mxatvroba iyo, Tumca kaci<br />
advilad mixvdeboda, rom mas lukma-puri enatreboda.<br />
es, rogorc Cans, 1917-Si iyo. amis Semdeg, miuxedavad araerTi<br />
cdisa, gudiaSvilma mas veRar miakvlia. 1919 wels „qarTvel xelovanTa<br />
sazogadoebam“ Tavis pirvel gamofenaze misi 8 suraTi war-<br />
moadgina, magram mxatvari gamofenis naxvas veRar moeswro – 1918<br />
wels gardaicvala. oTxi wlis Semdeg, 1922 wels giorgi leoniZem<br />
Caiwera mejRane arCil maisuraZis naambobi nikos ukanaskneli dRee-<br />
bis Sesaxeb: sicocxlis bolos malaknebis quCaze dabrunebula,<br />
vinme abaSiZis duqanSi Soulobda oriod kapiks... erTxel, avadmyo-<br />
fobisgan dasustebuli, civ iatakze dawolila sardafSi da veRarc<br />
wamomdgara, „ori-sami dRis Semdeg SemTxveviT Caveli Sig da TiTqmis<br />
wyvdiadSi wavawydi, viRac mwared kvnesoda. me SevkrTi da SevZa-<br />
xe: – vina xar? gaisma kvnesa da xmazed maSinve vicani nikalai. man ki<br />
veRar micno. mxolod Zlivs moaxerxa ramdenime sityvis Tqma: – cu-<br />
dad gavxdi, sami dRea aq vwevar da veRar avdeqio! me maSinve etli<br />
moviyvane da raki TviTon ar mecala, etlSi Caujda gansvenebuli<br />
ilia andrias Ze mgalobliSvili da waiyvana mixeilis Tu aramiancis<br />
(ar vici) saavadmyofoSi. es kia, sawyali dRenaxevarSi gaTave-<br />
buliyo“. maisuraZisave sityviT, es aRdgoma dRes momxdara. isic<br />
da sxvebic amowmeben, rom niko damarxula upatrono mkvdarTa So-<br />
ris kukiis sasaflaoze 19 . magram firosmanis saflavis moZebna ar
niko firosmanaSvili<br />
41<br />
moxerxda, Tumca sxvadasxva mosazreba iyo gamoTqmuli da erTxel<br />
romeliRac ConCxic amoTxares... magram ConCxi qalisa aRmoCnda.<br />
Semdeg ki naTeli gaxda, rom saflavis Zebnas azric ara aqvs,<br />
es verafers Sematebda sevdian, Tumc ki poetur legendas mxatvar<br />
niko firosmanis Sesaxeb.<br />
meore nawili da ilustraciebi<br />
<strong>Jurnali</strong>s momdevno nomerSi da ibeWdeba.<br />
SeniSvnebi<br />
1. n. kobiaSvili. isev firosmanze: gaz. „komunisti“, 1985, 24.VIII.<br />
2. v. buTliaSvili. niko firosmani: Jurn. „droSa“, 1926,5, gv.20,19.<br />
3. g. leoniZe. cxovreba firosmanisa: „mnaTobi“, 1938, 6, gv. 193.<br />
4. g. leoniZe. cxovreba firosmanisa: „mnaTobi“, 1931, 3, gv. 227–228.<br />
5. iqve.<br />
6. vas. arCuaZe. niko firosmani. masalebi biografiisTvis: gaz. „baxtrio-<br />
ni“, 1922, 16.IX. 15.<br />
7. g. leoniZe, iqve.<br />
8. iqve.<br />
9. e. menTeSaSvili. niko firosmani: gaz. „baxtrioni“, 1922, 17.<br />
10. k. zdaneviCi. niko firosmanaSvili. Tbilisi, 1963, gv. 32. ix. agreTve, g.<br />
leoniZe. cxovreba firosmanisa: „mnaTobi“, 1938, 6, gv. 182.<br />
11. iqve, gv. 18,19,20. aq da momdevno gverdebze naambobia firosmanis aRmoCenisa<br />
da Semdgomi ambebis Sesaxeb. Zalian sayuradReboa agreTve dimitri SevardnaZesTan<br />
saubris Canaweri, gamoqveynebuli gazeT „baxtrionSi“ (redaqto-<br />
ri g. leoniZe iyo), 1922 wlis 28. VIII.: „biografiuli cnobebi“. aq naambobia d.<br />
SevardnaZis pirveli „Sexvedra“ firosmanis suraTebTan, qarTvel xelovanTa<br />
sazogadoebaSi misi miwvevis kargad cnobili ambavi, Semdeg – misi suraTebis<br />
aRmoCena–SeZenis peripetiebi: „... ganvizraxeT misi suraTebis Sekreba da Tavis<br />
moyra da SevudeqiT kidec (me da gogolaSvili) ganzraxvis sisruleSi moyvanis<br />
sakuTari TanxiT. davdiodiT sardafebSi da duqnebSi, romlebic mofenili<br />
iyo misi suraTebiT. amasTanave arseniZis iniciativiT daviT qebaZem Semoswira<br />
firosmanaSvilis suraTebis Sesakrebad 4000 maneTi. am TanxiT SeZenil iqna<br />
20-mde suraTi. unda aRiniSnos, rom mikitnebi ar eleodnen mis suraTebs da<br />
xSirad winaaRmdegnic iyvnen sruliad moeyidnaT CvenTvis. am SemTxvevaSi daufasebeli<br />
daxmareba aRmogviCines benia CxikviSvilma da reJisorma al. wuwuna-<br />
vam. magondeba aseTi SemTxvevac: erTi mikitani, romelsac Zvirfasi koleqcia<br />
aRmoaCnda nikos suraTebisa, winaaRmdegi gaxda moeyida igini. mxolod benias<br />
damuqrebam gasWra. damuqreba ki samikitnos daxurvaSi gamoixateboda. memikitnem<br />
ar daiviwya es da, rodesac duqnebs gadasaxadi daades, igi mivida be-<br />
niasTan da uTxra – unda aminazRauroT axla firosmanis suraTebio. iTxovda
42 vaxtang beriZe<br />
gadasaxadisgan gaTavisuflebas da kidevac miaRwia mizans. saerTod suraTebis<br />
CamorTmevam didi miTqma-moTqma da ukmayofileba gamoiwvia mikitanTa Soris<br />
da damfuZnebel krebaSic ki aRZres es sakiTxi, Tumca uSedegod“. am saubarSi,<br />
romelic mas Semdeg arasodes ar gamoqveynebula da amitom bevrs aRaravis<br />
axsovs, ori naklebad cnobili (ufro sworad, ucnobi) faqtia: xelisuflebis<br />
calkeul warmomadgenelTa (CxikviSvili, arseniZe) Careva firosmanis bedSi<br />
da SeZlebul qarTvelTa (d. qebaZe) monawileoba misi suraTebis gadarCena-<br />
SeZenaSi am „moZraobis“ pirvel safexurebze.<br />
„baxtrionis“ es nomeri (1922 wlis 8) mTlianad firosmanisadmia miZRvnili.<br />
d. SevardniZesTan saubris garda, moTavsebulia nikos portreti, daxatuli<br />
k. zdaneviCis mier, dabeWdilia gr. robaqiZis, t. tabiZis, k. zdaneviCis, g. leoniZis<br />
werilebi. aris agreTve cnoba – firosmanze monografias amzadebs ti-<br />
cian tabiZe – wigni (dasuraTebuli) Semodgomis damlevs gamovao. ratomRac<br />
es monografia ar gamosula. dabeWdilia agreTve oqmi qarTvel xelovanTa<br />
sazogadoebis krebisa 1916 wlis 15.11, romelmac ganixila „sakiTxi mxatvris<br />
niko firosmanaSvilis naxatebis gamoZebna-SeZenis, misi binadrobis aRmoCenisa<br />
da cnobebis Sekrebisa“.<br />
12. К. Зданевич. Нико Пиросманашвили. Тбилиси, 1965, с.24.<br />
13. iqve, gv. 30.<br />
14. iqve, gv. 40.<br />
15. mose ToiZe. niko firosmanaSvili da misi naxatebi: gaz: „saxalxo fur-<br />
celi“, 1916, 579, 21.V.<br />
16. d. kakabaZe. xelovneba da sivrce. parizi, 1924–25 wlebi, parizi, 1926,<br />
gv. 24. ufro adre msgavsi azri d. SevardnaZemac gamoTqva: „aRsaniSnavia, rom<br />
qarTuli akademiuri mxatvroba gulcivad Sexvda mas da texnika dauwuna. Cemi<br />
azriT ki igi iyo erTaderTi mxatvari, romelmac namdvili xalxuri gadmoce-<br />
mis sicxoveliT mogvca mTeli me-19 saukunis qarTuli yofa-cxovreba“: gaz.<br />
„baxtrioni“, 1922, 28. VIII, 8.<br />
17. wesdeba qarTvel xelovanTa sazogadoebisa. Tb., 1916, gv. 3.<br />
18. am krebis Sesaxeb bevri ram aris dawerili: ix. d. SevardnaZis zemoT<br />
xsenebuli „saubari“ („baxtrioni“, 1922, #8), k. zdaneviCis wignSi, gv. 39 da<br />
Semdeg; l. gudiaSvili. niko firosmanaSvili: Jurn. „droSa“, 1964, 3, gv. 11; 4,<br />
gv. 6. aq naambobia agreTve l. gudiaSvilisa da firosmanis Sexvedrebis Sesaxeb.<br />
19. g. leoniZe. cxovreba firosmanisa: „mnaTobi“, 1931, 3, gv. 217.