12.05.2015 Views

Jurnali #6.indd

Jurnali #6.indd

Jurnali #6.indd

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

vaxtang beriZe<br />

niko firosmanaSvili<br />

1862 -1918<br />

did mxatvarze dawerili monografiis avtori akad. v. beriZe<br />

(1914-2000) TviT iyo qarTuli xuroTmoZRvrebis didi mkvlevari<br />

da Rirseuli mamuliSvili. amdenad niko firosmanis Semoqmedebaze<br />

mecnieris mravalwliani dakvirvebisa da kvlevis Sedegad momzade-<br />

buli naSromi qarTuli xelovnebaTmcodneobisTvis mniSvnelovani<br />

SenaZenia. igi rusulad daiwera (1983 w.), Semdeg wigni qarTul,<br />

rusul da inglisur enebze gamosacemad moamzada g. marsagiSvilma<br />

(1988 w.), magram misi gamocema mxolod 2007 wels, Cveni kulturis<br />

didi mecenatis, b-ni biZina ivaniSvilis wyalobiT ganxorcielda.<br />

ramdenadac wigni male gavrcelda, vifiqreT, rom niko firosmanaS-<br />

vilis saiubileo TariRisTvis Cvens mkiTxvels ukeTes monografias<br />

verc SevTavazebdiT, radgan igi marTlac sasiamovno sakiTxavia.<br />

teqstsa da ilustraciebs vbeWdavT avtoris memkvidris, q-n<br />

maia beriZis Tavaziani nebarTviT. masTan erTad madlobas movaxsenebT<br />

saqarTvelos xelovnebis saxelmwifo muzeumis direq-<br />

tors, b-n giorgi marsagiSvils, gaweuli daxmarebisaTvis. amjerad<br />

gTavazobT monografiis pirvel nawils; rac Seexeba meore nawils,<br />

igi Cveni <strong>Jurnali</strong>s momdevno nomerSi daibeWdeba.<br />

nawili pirveli<br />

I. niko firosmanaSvilis-firosmanis gardacvalebidan sa-<br />

mocdaaTi weli gavida; 1<br />

cota xnis winaT jer kidev cocxali iyvnen<br />

adamianebi, romlebic piradad icnobdnen mas; magram misi cxovrebis<br />

<br />

naSromis qarTuli teqsti dawerilia 1987–88 wlebSi (g. m.).


niko firosmanaSvili<br />

17<br />

Sesaxeb dokumenturad dadasturebuli faqtebi TiTqmis ar gagvaC-<br />

nia (gamonaklisi erTi-oria); misi dabadebis utyuari TariRic ki<br />

ar viciT; firosmans tragikuli bedi xvda wilad, mZime cxovreba<br />

hqonda, uWirda, wlebis manZilze, arsebiTad, miusafari iyo. ro-<br />

gorc mxatvari igi „aRmoaCines“ gardacvalebamde cota xniT adre,<br />

scades misTvis daxmarebis xeli gaewodebinaT, magram sxvadasxva<br />

mizezis gamo am cdas arsebiTi Sedegi ar gamouRia. firosmani mar-<br />

tod darCenili gardaicvala da misi saflavic daikarga.<br />

pirveli cnobebi mis Sesaxeb Tbilisis presaSi 1912 da 1913 wleb-<br />

Si gamoCnda, maSin, rodesac igi daaxloebiT ormocdaaTi wlisa<br />

iqneboda, amis Semdeg, samwuxarod, igi maleve gardaicvala (1918<br />

w.). misma namuSevrebma axalgazrda mxatvrebisa da mwerlebis yuradReba<br />

miipyro. iwereboda aRfrTovanebuli werilebi – mis suraTebSi<br />

„bunebis pirvelqmnili saxe warmogvidgebao~. amavdrou-<br />

lad, imdroindeli presidan vigebT imasac, rom Cvenda gasakvirad,<br />

TviT mxatvris Sesaxeb TiTqmis aravin araferi icoda: „amboben, ga-<br />

loTda da sadRac kaxeTSi gardaicvalao~, – werda 1916 wels erTi<br />

avtori.<br />

Tu ar CavTvliT poet ilia zdaneviCis dRiuris Canawerebs, sa-<br />

dac, avtoris STabeWdilebaTa garda, Zalian cota cnobaa mxatvris<br />

ganvlili cxovrebis Sesaxeb, yvelaferi, rac Cven mis cxovrebaze<br />

viciT, ramdenime adamianis Sromis Sedegia (maT qvemoT SevexebiT);<br />

ukve firosmanis gardacvalebis Semdeg, ociani wlebis dasawyis-<br />

Si, am adamianebma Seagroves firosmanis axloblebis mogonebebi.<br />

ra Tqma unda, am mogonebebSi bevri rame erTmaneTs ar eTanxmeba;<br />

roca mTxrobelni firosmans axasiaTeben, bunebrivia, Tavs iCens<br />

yoveli maTganis pozicia, faqtebis gansxvavebuli interpretacia.<br />

amas garda, im mxatvarTa da poetTa mogonebebSi, romlebic cocxal<br />

firosmans icnobdnen da misi xelovnebis pirveli propagandiste-<br />

bi gaxdnen, zogjer emociur „amaRlebulobasTan“ erTad igrZnoba<br />

survili misi cxovrebisTvis romantikuli Seferilobis micemisa,<br />

calkeul SemTxvevaSi ki – aSkara „beletristuli“ TviTnebobac,<br />

sxvagvarad rom vTqvaT, „gadaxveva“ prozauli WeSmaritebisagan.<br />

ocian wlebSi qarTuli presa mudmivad aqveynebda „axal masa-<br />

lebs firosmanis biografiisTvis“; 1926 wels gamovida pirveli<br />

mdidrulad dasuraTebuli wigni mis Sesaxeb. es aris mweralTa da<br />

mxatvarTa werilebis krebuli qarTul, rusul da frangul enebze.<br />

firosmanis suraTebis mogroveba da gadarCena, misive sicocxlis<br />

bolo wlebSi dawyebuli, SemdgomSic gagrZelda. moxerxda 200-ze


18 vaxtang beriZe<br />

meti suraTis Tavmoyra. firosmanis gamofenebi ewyoboda TbilisSi,<br />

sabWoTa kavSiris qalaqebSi. Semdeg daiwyo firosmanis miCqmalvis<br />

xana, romelic TiTqmis meoTxedi saukune grZeldeboda. amas ori<br />

mizezi hqonda: erTi mxriv, mxatvrul kritikaSi dogmatizmisa da<br />

vulgaruli sociologizmis gabatoneba, meore mxriv – uaryofiTi<br />

(mtruli!) damokidebuleba im avtorebisadmi, romelTac firos-<br />

manis Semoqmedeba warmoaCines. 50-iani wlebis dasasrulidan ki<br />

firosmani kvlav sruli ZaliT „aJRerda“, misi saxeli da popularoba<br />

sakvirveli siswrafiT izrdeboda ara marto saqarTvelo-<br />

Si, aramed mTel sabWoTa kavSirSi da mis farglebs gareTac: 1960-<br />

80-ian wlebSi misi suraTebis gamofenebi moewyo varSavaSi, praRaSi,<br />

parizSi, nicaSi, venaSi, drezdenSi, aRmosavleT berlinSi, zagrebSi,<br />

buqarestSi, budapeStSi, solnokSi (ungreTSi), paduaSi, iaponiasa<br />

da dasavleT berlinSi. igi gaxda qarTveli da rusi dramaturgebis<br />

piesebis, kinofilmis gmiri. am filmma msoflios ekranebi moiara;<br />

mas eZRvneba suraTebi, gamoCenil mweralTa moTxrobebi da leqsebi,<br />

simRerebi, simfoniebi, ramdenime specialuri wigni da narkvevi sx-<br />

vadasxva enaze (maT Soris aris seriozuli naSromebic); Tbilisis<br />

erT-erT quCas misi saxeli ewoda, mas Zeglic daudges; saqarTvelos<br />

xelovnebis saxelmwifo muzeumSi firosmanis suraTebs calke darbazi<br />

aqvs daTmobili, misi namuSevrebi aqvT kerZo koleqcionereb-<br />

sac saqarTveloSi, ruseTSi, safrangeTSi ; mis samSoblo sofelSi<br />

(mirzaanSi) gaxsnilia memorialur muzeumi.<br />

firosmanis xelovnebis gansakuTrebulma momxibvlelobam, misma<br />

tragikulma bedma, iseve rogorc mis Sesaxeb sabuTebis uqonlobam,<br />

xeli Seuwyo imas, rom mxatvris saxeli TandaTanobiT legendebiT<br />

Seimosa. saqarTveloSi igi iqca erTgvar poetur simbolod, mxatvris<br />

maRali Semoqmedebis gansaxierebad. ufleba gvaqvs vilapara-<br />

koT im gavlenazec, romelic man moaxdina jer Cveni saukunis aTian<br />

wlebSi asparezze gamosul qarTvel mxatvrebze, Semdeg ki 60-iani<br />

wlebis Taobazec, Tumca es gavlena pirdapiri ar yofila.<br />

savsebiT bunebrivia, rom firosmans xSirad adarebdnen „mebaJe<br />

rusos“, axali drois pirvel „naivur mxatvars“, romelmac didi sax-<br />

eli moixveWa da TviTnaswavli mxatvrebis erTgvar etalonad iqca.<br />

es aRniSnulia frangi avtorebis TiTqmis yvela werilSi, romlebic<br />

gamoqveynda, roca parizSi firosmanis gamofena moewyo . 2 magram es<br />

safrangeTSi, poet lui aragonis koleqciaSi daculi niko firosmanaSvilis suraTi<br />

„ar-senalis mTa RamiT“, 2007 wels gaiyida auqcionze (g.m.).<br />

<br />

igulisxmeba 1969 wels parizSi, dekoratiuli xelovnebis muzeumSi gamarTuli<br />

niko firosmanaSvilis gamofena (g. m.).


niko firosmanaSvili<br />

19<br />

ori mxatvari mxolod imiT hgavs erTmaneTs, rom arc erTs ar miuRia<br />

specialuri ganaTleba. hgvanan isini saxviTi enis zogi Tavisebure-<br />

biTac, rac axasiaTebT imaT, visac saskolo wvrTna ar gauvlia. es<br />

aris da es. sxva yvelaferi maT ganasxvavebs. rusom miiRo Tumc ki<br />

daumTavrebeli, magram mainc raRac ganaTleba; mas yovelTvis hqonda<br />

kontaqtebi „akademiuri“ xelovnebis samyarosTan. sakmarisia gavix-<br />

senoT misi mudmivi saSvebi luvrSi, luqsemburgisa da sen-Jermenis<br />

muzeumebSi; aTeuli wlebis manZilze „damoukidebelTa salonis“<br />

monawile iyo; misi Tematika „paraleluria“ profesiuli gana-<br />

Tlebis mqone mxatvarTa Tematikisa, sakmarisad „literaturuli“<br />

da kosmopolituria. firosmani, rogorc qvemoT davinaxavT, mTeli<br />

Tavisi SemoqmedebiTi moRvaweobis maZilze „SeubRalavi“ darCa; bevrad<br />

ufro metad, vidre ruso, igi dakavSirebuli iyo xalxur Semo-<br />

qmedebasTan da, garkveulwilad, erovnuli xelovnebis saukunovan<br />

tradiciebTan.<br />

Tumca profesiuli momzadeba ar gauvlia, niko firosmani mainc<br />

mxatvari-profesionali iyo. ara marto imitom, rom sakmaod didi<br />

xnis manZilze mxatvroba warmoadgenda mis erTaderT saarsebo wy-<br />

aros, aramed imitom (da es aris swored mTavari), rom is mxatvrad<br />

iyo dabadebuli: Tuki rasme sxvas akeTebda, es iZulebiTi iyo, misi<br />

survilis winaaRmdeg – misi cxovrebis azrs ki mudam mxolod mxat-<br />

vroba Seadgenda, romelic gatacebiT uyvarda da romelsac mTeli<br />

Tavisi sulieri Zalebi miuZRvna.<br />

II. niko firosmanaSvili daibada kaxeTis sofel mirzaanSi. mama-<br />

misi aslani da deda Tekle (toklikaSvilis qali) glexebi iyvnen.<br />

maT kidev sami Svili hyavdaT, erTi vaJi da ori qaliSvili; mxolod<br />

erTma, fefem, icocxla nikoze didxans. man SeZlo zogi ram moeTxro<br />

nikos Sesaxeb, Tumca, rogorc Cans, mis naambobSi yvelaferi ar<br />

Seefereboda sinamdviles. saojaxo, sakmad romantikuli gadmoce-<br />

miT, nikos papa Tu papis mama lekebs gautacniaT (XVIII saukuneSi es<br />

xom Cveulebrivi ambavi iyo), magram Tanasoflel mdevrebs gamoux-<br />

sniaT.<br />

sakmaod didxans iTvleboda, rom niko daibada 1860 da 1863<br />

wlebs Sua. sxva TariRebsac asaxelebdnen. ramdenime xnis win aRmoCnda<br />

„saqme“ 1890 wels nikos samsaxurSi Sesvlis Taobaze – TiTqmis<br />

erTaderTi gadarCenili saarqivo sabuTi misi cxovrebis Ses-<br />

axeb. iq aris cnoba, albaT misganve Cawerili, 28 wlisa varo. am<br />

sabuTis mixedviT misi dabadebis TariRi 1862 weli gamodis. zogi


20 vaxtang beriZe<br />

avtori dabadebis Tvesa da ricxvsac – 5 maiss asaxelebs, magram wy-<br />

aros miuTiTeblad. am bolo dros ki, sxva sabuTis Tanaxmad, kidev<br />

erTi TariRi – 1866 weli 1 – dasaxelda.<br />

cnobebi nikos bavSvobis Sesaxeb erTmaneTs ewinaaRmdegeba: zogi<br />

monacemiT mamamisi jer kidev sofelSi gardacvlila, deda ki bavS-<br />

vebianad Tbiliss gadasaxlebula Tavis gaTxovil qaliSvilTan.<br />

sxva cnobebiT, mSobliuri sofeli mamis meTaurobiT mTelma ojaxma<br />

datova, magram TbilisSi ki ar gadasaxlebulan, aramed sofel Su-<br />

laverSi, sadac aslani aznaur qalanTarovebTan damdgara venaxis<br />

mcvelad. glexis ojaxs, yovelTvis mWidrod dakavSirebuls miwasa<br />

da sakuTar fesvebTan, mxolod gaWirveba Tu aiZulebda ayriliyo<br />

mSobliuri kar-midamodan da sxvagan wasuliyo bedis saZieblad.<br />

magram beds mainc ver ewien: yvela monacemis Tanaxmad, niko jer<br />

kidev bavSvi yofila, roca mamamisi gardaicvala, aRarc dedasa da<br />

ufros das ucocxliaT didxans, xolo umcrosi da fefe dabruneb-<br />

ula mirzaanSi da sicocxlis bolomde iqidan fexi ar moucvlia.<br />

patara niko ki qalanTarovebTan darCenila, rogorc Cans, mojama-<br />

gired.<br />

bedma didi xniT daakavSira niko qalanTarovebis mravalSvil-<br />

ian ojaxs. qalanTarovebi im somexTaganni iyvnen, romelnic ukve<br />

didi xania cxovrobdnen saqarTveloSi da romelTaTvisac qar-<br />

Tuli mSobliur enad iqca. imaT ojaxSi Seiswavla nikom qarTuli<br />

wera-kiTxva, cota gvian – rusulic. roca qalanTarovebi Tbiliss<br />

gadasaxldnen, nikoc Tan waiyvanes. cxovrobdnen Zvel qalaqSi,<br />

mtkvris marjvena napirze, nariyalas ZirSi. gaRma aRmarTuli iyo<br />

metexis Zveli taZari, winaT, saqarTvelos mefeebis dros, cixesi-<br />

magris galavniT garSemortymuli, axla ki – cixis SenobebiT.<br />

es, albaT, samocdaaTiani wlebis Sua xanebSi iyo.<br />

ras warmoadgenda maSin patara niko, ra mWidrod daukavSird-<br />

eboda mTeli misi Semdgomi cxovreba, am qalaqs, romelic maSin<br />

pirvelad naxa, qalaqs misi Zveli ubnebiT, gasaocrad Taviseburi<br />

yofiT da ganumeorebeli feradovnebiT. miT ufro ver warmoidgenda,<br />

rom TviTonve gaxdeboda Zveli Tbilisis erT-erTi „RirsSesan-<br />

iSnaoba“, romlis gareSec (romlis suraTebis gareSe!) dRes verc<br />

warmovidgenT maSindeli Tbilisis saxes.<br />

Tbilisi XIX da XX saukuneTa mijnaze – qalaqi, romelSic<br />

cxovrobda firosmani. odesRac saqarTvelos dedaqalaqi, axla ki<br />

ruseTis samefisnacvlos centri amierkavkasiaSi. qalaqi Wreli da<br />

mravalsaxa.


niko firosmanaSvili<br />

21<br />

axali xana mis istoriaSi, romlis pirveli safexurebi Soreuli<br />

saukuneebis burusSi ikargeba, XIX saukunidan (rodesac saqarTvelo<br />

ruseTis imperias SeuerTda) daiwyo. mas Semdeg, rac (sami sau-<br />

kunis manZilze mas iZulebiT hqonda mibrunebuli piri muslimanuri<br />

aRmosavleTisken. gavixsenoT iranisa da TurqeTis Zalmomreoba!)<br />

saqarTvelo evropuli kulturis wiaRs daubrunda. magram, garda<br />

politikuri cvlilebebisa (saxelmwifoebrivi damoukideblobis<br />

dakargva), XIX saukune gardatexis saukune iyo, upirvelesad,<br />

ekonomikuri da socialuri ganviTarebis mxriv. XVIII saukunis<br />

bolos, iranelTa gamanadgurebuli Semosevis Semdeg, pirvelad<br />

gamococxlda dacemuli vaWroba, saukunis Sua xanebidan samrewve-<br />

lo sawarmoebic gaCnda. es procesi didad daCqarda batonymobis<br />

gauqmebisa da glexTa ganTavisuflebis Semdeg. 60–70-iani wlebidan<br />

saqarTveloc CaerTo ruseTis imperiis swrafi kapitalistu-<br />

ri ganviTarebis procesSi. am periodma bevri ram axali moitana:<br />

aSenda fabrika-qarxnebi, Tbilissa da sxva qarTul qalaqebsa da<br />

amierkavkasiis zogierT qalaqs Soris rkinigza gaiyvanes (70–80-<br />

ian wlebSi); mkvidr TbiliselTa „tradiciul“ socialur fenaTa<br />

– Tavadaznaurebis, glexebis, xelosnebis – gverdiT didad gaizar-<br />

da vaWar-mrewvelTa xvedriTi wona (maT Soris ukve milionerebic<br />

Cndebian), gaizarda, agreTve, biurokratiuli aparati da, es dam-<br />

axasiaTebelia, Camoyalibda proletariati, muSaTa klasi. Tbilisi<br />

tipur burJuaziul-Cinovnikur qalaqad gadaiqca.<br />

mkveTrma gardatexam socialursa da ekonomikur, imave dros,<br />

kulturul ganviTarebaSi, feodalizmis saboloo rRvevam, bune-<br />

brivia, gavlena moaxdina yofa-cxovrebis wesebzec. feodaluri<br />

Tbilisis gadaqcevam kapitalisturad xeli Seuwyo „evropis“<br />

SeWras „aziaSi“ qalaqis mcxovrebTa, upirvelesad, ra Tqma unda,<br />

maRali fenebis, da bevrad ufro naklebad – xelosnebis, wvrili<br />

vaWrebisa da muSebis yofis TvalsazrisiTac. Sendeba axali ubnebi,<br />

saxazino, sazogadoebrivi Senobebi, saswavleblebi, ufro gvian –<br />

bankebi, universaluri maRaziebi, fabrika-qarxnebi. magram arc Zve-<br />

li qalaqi Tmobs Tavis poziciebs. saukunis Sua wlebSi Tbilisis<br />

rusuli gazeTi „kavkazi“ werda: „tfilisi.... garkveuli Tvalsaz-<br />

risiT orsaxa ianusia, romelic erTi saxiT azias uyurebs, meoreTi<br />

ki _ evropas“.<br />

es daxasiaTeba SeiZleba mivakuTvnoT ufro gvian xanasac, rode-<br />

sac firosmanma Segnebuli kontaqti daamyara qalaqTan, Tumca<br />

im dros axali saxlic meti iyo da yurTmajiani vaWrebis gver-


22 vaxtang beriZe<br />

diT ukve evropulad Cacmuli kapitalistebic momravldnen. Zvel<br />

TbilisSi kidev didxans iarsebebs tradiciuli saxalxo dResas-<br />

waulebi – „yeenoba“, muSti-krivi, Tumca es yvelaferi mxolod<br />

„dabali fenebisTvis“ iqneba gankuTvnili. gazeT „droebis“ si-<br />

tyviT, maRali, „ganaTlebuli“ sazogadoeba ukve ufro metad<br />

Teatrebsa da klubebs etaneba; iarsebebs Zveli qarvaslebi, gogirdis<br />

abanoebi (romlebic, imave dros, Tavisebur klubebsac war-<br />

moadgenda, iq mTel dReebs atarebdnen), Wreli da xmauriani rigebi<br />

xelosnebisa da wvrili vaWrebis duqnebiT, rigebi, sadac mTeli<br />

„komercia“ quCaSi iyo gamotanili; didxans iarsebeben kintoebi<br />

da yaraCoxelebi, romelTa tipebi swored TbilisSi Camoyalibda.<br />

maTi tansacmeli (SeiZleba iTqvas – „forma“, raki igi ucvleli da<br />

yvelasTvis savaldebuli iyo), cxovrebis wesi, manerebi, adamian-<br />

ebTan urTierToba – yvelaferi, yoveli wvrilmani „damuSavebuli“<br />

iyo. Zvel Tbiliss hyavda Tavisi poetebi da momRerlebi, romelTa<br />

Semoqmedeba organulad iyo Serwymuli Zveli ubnebis mkvidrTa<br />

yoveldRiur yofasTan. zogi maTgani dakavSirebuli iyo aRmosav-<br />

luri aSuRebis tradiciebTan (magram ara yvela): maT Soris iyvnen<br />

didad niWiernic, maTi leqsebi da simRerebi Zalian popularulic<br />

gaxda da qarTuli poeziis saganZurSic Sevida.<br />

ai, es iyo is samyaro, ianusis is saxe, romelTanac mouxda Sex-<br />

vedra da romelsac daukavSira Tavisi cxovreba niko firosmanma.<br />

iyo, agreTve, Rvinis duqnebi, sardafebi, ara marto Zveli qalaqis<br />

ubnebSi, aramed sadguris mimdebare ubnebSic, im quCebze, romelTac<br />

maSin Cerqezovisa da malaknebisa erqvaT (malaknebisa axla firosmanis<br />

saxels atarebs); iyo „mxiaruli“ dawesebulebebi baRebiT mt-<br />

kvris napiras, orTaWalaSi. es duqnebi da baRebi, maTi muStrebi,<br />

agreTve, daimkvidreben adgils firosmanis samyaroSi da aisaxe-<br />

bian mis SemoqmedebaSi. magram Tbilisi marto msxvili da wvrili<br />

vaWrebis, biurokratiisa da moqeifeTa qalaqi xom ar yofila. es<br />

iyo, imave dros, XIX saukuneSi Camoyalibebuli inteligenciis qa-<br />

laqic, qalaqi, sadac intensiuri sulieri cxovreba Rvioda, miT<br />

ufro, swored 60–70-iani wlebidan, rodesac samoRvaweo asparezze<br />

gamovidnen didi demokrati mwerlebi, erovnul-ganmaTavisuflebe-<br />

li ideebis damnergavni – ilia, akaki, Semdeg – vaJa-fSavela. maTi<br />

Semoqmedeba mTeli xalxis sakuTreba iyo, am sityvis sruli mniS-<br />

vnelobiT; niko icnobda da uyvarda maTi nawerebi, didad afasebda<br />

maT Rvawls Tavisi xalxis sazogadoebriv cxovrebaSi; TbilisSi,<br />

garda saopero da rusuli dramis Teatrebisa, arsebobda qarTuli


niko firosmanaSvili<br />

23<br />

dramatuli Teatric, erTaderTi adgili, sadac maSin, erovnuli<br />

Cagvris dros, kacs SeeZlo gaegona sajarod warmoTqmuli qarTuli<br />

sityva; mis scenaze, sxva piesebTan erTad, idgmeboda istoriul-<br />

patriotuli piesebic. firosmanisTvis ucxo ar yofila es Teatri,<br />

amas mowmobs zogi misi suraTi. 70–80-ian wlebSi ukve arsebobda<br />

samxatvro da samecniero sazogadoebebi, muzeumebi; ewyoboda samxatvro<br />

gamofenebi, daarsda qandakebisa da ferweris skolac – ma-<br />

gram es yvelaferi nikosTvis miuwvdomeli darCa. qalaqis marjvena<br />

napiri – administraciul dawesebulebaTa, didi maRaziebis, bur-<br />

Juaziis sacxovrebelTa ubnebi, misTvis, arsebiTad, ucxo iyo.<br />

firosmanis dabadeba emTxveva glexTa gaTavisuflebas, rac mniS-<br />

vnelovan mijnas warmoadgenda ruseTis imperiisa da masSi Semavali<br />

qveynebis ganviTarebaSi; xolo gardacvaleba daemTxva Zveli samyaros<br />

daRupvas – imperiis damxobas da misi qveynisa da eris cxovrebaSic ax-<br />

ali eris dasawyiss. firosmanis cxovrebis bolo wlebi – revoluciis<br />

kviraZalia, misTvis niSandoblivi yvela mniSvnelovani movleniTurT.<br />

firosmani ar yofila maTi aqtiuri monawile, mxolod mowme iyo, ma-<br />

gram mowme, romelic ar faravda Tavis damokidebulebas maTdami.<br />

yvelaferi, rac zemoT iTqva, unda gvaxsovdes, Tu gvsurs<br />

gavigoT firosmanis samyaro, ara marto is, romelic fizikurad<br />

ertya mas gars, aramed sulieri samyaroc, romelmac anarekli pova<br />

mis Tavisebur SemoqmedebaSi.<br />

III. qalanTarovebis ojaxis wevrebi gulTbilad ekidebodnen<br />

firosmans. maTi mogonebebi saSualebas gvaZlevs warmovidginoT,<br />

nawilobriv mainc, rogori iyo Wabuki niko TbilisSi cxovrebis<br />

pirvel wlebSi.<br />

`patara niko Zalian gonieri ymawvili iyo. mas uyvarda wignebis<br />

kiTxva, xatvac.... iseTi patiosani da erTguli iyo, rom Cven mas<br />

vandobdiT mTels Cvens ojaxs, romelic maSin mdidari iyo... faq-<br />

izi bunebisa iyo, araCveulebrivi Tavmoyvare da amasTanave iSviaTi<br />

simarTlis moyvaruli. sawylis Sembrale“... „mas ise Rirseulad<br />

eWira Tavi, rom veravin gaubedavda rame wyenas da daCagvras...“<br />

„nivTieri simdidre ar ainteresebdao“.<br />

Cven ar viciT, rodis „Seipyro“ firosmani, lui aragonis si-<br />

tyvebiT rom vTqvaT, „xatvis giJurma Jinma“, magram, axlobelTa<br />

naambobis mixedviT, es sakmaod adre unda momxdariyo: „misTvis<br />

arsebobda mxolod xatva da rodesac ki Tavisufali dro hqonda,<br />

xatvaSi iyo garTuli“... „rodesac vinme groSebs aCuqebda, is maS-


24 vaxtang beriZe<br />

inve gaiqceoda, iyidda fanqars da saRebavebs da daiwyebda xatvas...<br />

misi oTaxis kedlebi naxSiriT an fanqriT iyo moxatuli... erTxel<br />

nikom Cveni saxlis saxuravidan daxata mSvenieri suraTi: gaRmiT<br />

mdebare metexis cixe-eklesia... xatavda portretebsac ise, rom<br />

cocxal naturas ar iyenebda“.<br />

„xSirad niko saxlis ezoSi erTi kuTxidan meoreSi dadioda Rrma<br />

fiqrebiT garTuli. is im dros, albaT, ocnebobda da rodesac ase<br />

dainaxavda mas Cemi da keke, SeSinebuli metyoda: xedav Cvens nikos, ro-<br />

gor Cafiqrebuli dadis, Wkuazed ki ar Secdeso“. „axalgazrdobisas<br />

sruliad ar svamda... xSirad miambobda Zvel qarTul sagmiro zRapre-<br />

bs (es ojaxis erT-erTi umcrosi warmomadgenlis sityvebia. is maSin<br />

jer kidev bavSvi iyo da nikosTan megobrobda. v.b.), gasaocari lamazi<br />

eniT, iseTi xelovnebiT momiTxrobda raindebis, devebis gasaocar sag-<br />

miro ambebs, rom me mTlad yuradRebad viyavi gadaqceuli. amave dros,<br />

nikos win edo qaRaldi da fanqari, swrafad, oriode xazis mosmiT<br />

xatavda im gmirebs, devebs, romlebzedac momiTxrobda zRaprebs... sx-<br />

vaTa Soris, man Cem Tvalwin daxata wiTeli fanqriT rus-osmaloTa<br />

omis suraTi 1877 wels...“ (firosmani maSin jer bavSvi iyo! – v.b.).... „me<br />

axla gaxsenebisas vrwmundebi imaSi, rom niko zogierT zRapars Tvi-<br />

Tonac Txzavda, radgan mas rac unda bevri hqonoda wakiTxuli, mainc<br />

amdens ver miambobda. amitom, Cemi azriT, is iyo ara mxolod niWieri<br />

mxatvari, aramed, amasTanave bunebiT niWieri poetic“.<br />

sofio qalanTarovis sityviT, nikos Zalian hyvarebia Teatri.<br />

„ro ca dedaCemi wavidoda operazed, nikoc ueWvelad wahyveboda<br />

ga m osacileblad. igi avidoda qandarazed da iqidan ismenda. kar-<br />

gad max sovs, rom niko Tavis tol amxanagebTan Cveni saxlis ezoSi<br />

gamarTavdnen xolme warmodgenas. am warmodgenebSi nikoc monawileobda...“,<br />

„erTxel man gagvikeTa patara sasaxle fanjrebiT, mSvenieri<br />

fasadisa. igi gvedga yovelTvis sastumro darbazSi da aRd-<br />

gomas an axal weliwads Signidan sanTliT vanaTebdiT RamiT. metad<br />

lamazi sanaxavi iyo“ 2 .<br />

SesaZlebelia, am mogonebebSi zogi ram wamatebulic aris. raki<br />

saubari exeboda axlobel adamians, romelic saxelganTqmuli mxatvari<br />

gaxda, mTxrobelni, bunebrivia, siamayis grZnobiT iyvnen aRvsilni;<br />

maT SeeZloT movaledac CaeTvalaT Tavi, rom Tavisi naambobisT-<br />

vis garkveuli, specifikuri saxe mieniWebinaT. magram mainc unda<br />

gvaxsovdes, rom mTxrobelni sxvadasxva pirni iyvnen, sxvadasxva Tao-<br />

bis warmomadgenelni, maT Soris, savsebiT inteligenti adamianebic; da<br />

yvelani erTxmad aRniSnavdnen, rom niko siyrmiTve gamoirCeoda gansa-


niko firosmanaSvili<br />

25<br />

kuTrebuli sulieri sifaqiziT, mxatvruli niWiT, idealizmiT, poet-<br />

urobiT. maT TvalSi igi ukve maSin gansxvavdeboda sxvaTagan, ar iyo<br />

„Cveulebrivi“, uferuli, is iyo „kaci ara am qveynidan“, zogierTni<br />

ki mas „netar nikolozsac“ eZaxdnen (es imave qalanTarovTa ojaxis<br />

Svilis, oficer soliko xankalamovis sityvebia).<br />

roca biWi wamoizarda, iTxova, romelsame xelosans mimabareT<br />

saswavleblado. rogorc Cans, niko, niWierebis gaTvaliswinebiT,<br />

qalanTarovebma viRac mestambe germanels miabares. iq erTi weliwa-<br />

di gaZlo, magram an TviT saqme ar mouvida TvalSi, an iqauri garemo<br />

ar moewona („me iq yofna ar SemiZlia, iq erTi stambis momuSakisa-<br />

gan garyvnili sityvebi mesmiso“), dabrunda Sin da Tqva, stambaSi<br />

yofna aRar SemiZliao. oTxmociani wlebis dasawyisSia gadaRebu-<br />

li firosmanis pirveli utyuari fotosuraTi (aseTi suraTi sul<br />

oria). es uwverulvaSo Wabukia, cocxali TvalebiT, imdroindel<br />

Cveulebriv evropul samoselSi gamowyobili (pijaki, TeTri say-<br />

elo). daaxloebiT imave xanebs miekuTvneba erTi ambavi, nikos erTi<br />

saqcieli, romelmac misi „patronebis“ didi gakvirveba gamoiwvia,<br />

niko ki aiZula daetovebina is saxli, romelSic siWabukis wlebi<br />

gaatara: mas Seuyvarda qalanTarovebis erT-erTi qaliSvili, masze<br />

bevrad ufrosi, axlad daqvrivebuli; gadawyvita miewera misTvis.<br />

Semdeg ki, roca uari miiRo, wavida saxlidan.<br />

damaxasiaTebelia, swored im dros, rodesac mis winaSe mwvaved<br />

daisva sakiTxi, ra gza aerCia, man rCevisaTvis mimarTa ara sxva vismes,<br />

aramed mxatvars („namdvil“ mxatvars). es xom ueWveli dadasturebaa<br />

imisa, rom mas ukve Sinaganad moumwifda gadawyvetileba xelovnebi-<br />

saTvis, ferwerisaTvis mieZRvna Tavisi cxovreba. sxva saqmea, rom am<br />

gzaze man bevri simware gamoscada da bevri dabrkolebis gadalaxva<br />

mouxda.<br />

„namdvili“ mxatvris rCeva iseTi iyo, rogoric unda yofiliyo:<br />

niWi gaqvs, unda iswavloo. magram swored swavlis saSualebas iyo<br />

moklebuli firosmani . 3<br />

misi cxovrebis momdevno wlebis qronologiis dadgena SeuZlebelia.<br />

zogi “carieli adgilis“ Sevseba dRes aRar ZalgviZs. oTx-<br />

mociani wlebisTvis Cven xelT aris mxolod erTi faqti, romelsac<br />

vicnobT gigo zaziaSvilis monaTxrobis wyalobiT. zaziaSvilic<br />

TviTnaswavli mxatvari iyo, nikoze 5-6 wliT umcrosi, magram man<br />

XX saukunis Sua wlebamde moaRwia. isini sul axalgazrdebi damego-<br />

brdnen, ganizraxes SeeswavlaT ferwera da, imave dros, gaexsnaT<br />

<br />

mxatvari iyo giorgi (gevorq) baSinjaRiani, es unda momxdariyo 1883 wlis Semdeg (g.m.).


26 vaxtang beriZe<br />

saxelosno, mieRoT SekveTebi abrebis Sesasruleblad. zaziaSvili<br />

arafers ambobs, Tu ra Sedegi gamoiRo „ferweris Seswavlam“ (ara-<br />

viTari Sedegi ar gamouRia!), saxelosnos gaxsna ki mainc moaxerxes.<br />

gigo zaziaSvili: „erT dRes yof. veliaminovis quCaze gavxse-<br />

niT patara saxelosno. male darabaSi gamoCnda ramdenime naxati da<br />

erTi abra romeliRac meTevzisa, romelic didxans ido Cvens sax-<br />

elosnoSi fulis gadauxdelobisa da patronis saidumlo gaqrobis<br />

mizeziT“. sxva SekveTebi aRar miuRiaT. „Tavni“ ukve Semogvelia<br />

– sacodaobiT, SegirdobiT da mzareulobiT naSovni groSebi. raki<br />

saqmem ver gaimarjva, amxanagoba daiSala da patara kera gacivda”.<br />

Semdeg nikom sxva kompanioni iSova, magram arc imasTan gamovida<br />

araferi da man sabolood aiRo xeli am saqmeze 3 .<br />

1890 weli, aprilis 17. firosmani xelwerils aZlevs amierkavkasiis<br />

rkinigzis sazogadoebis sammarTvelos, rom man, konduqtorad<br />

muSaobis dawyebisas, miiRo saTanado instruqcia, rom kis-<br />

rulobs ganuxrelad Seasrulos yvela wesi da moTxovnileba da,<br />

kerZod, „daemorCilos samsaxurTan dakavSirebul fulad jarimebs,<br />

romelsac mas daadebs“ gzis sammarTvelo. aseTi jarima, samwuxarod,<br />

bevri iyo, erT jarimas meore mosdevda. samuSao mZime aR-<br />

moCnda; niko satvirTo matareblebis konduqtorad gaamweses, mas<br />

uxdeboda Ria platformebiT mgzavroba sicxesa da yinvaSi, xSir-<br />

ad civdeboda, avadmyofobda, xan Svebulebas iTxovda, xan fulad<br />

daxmarebas... ra Tqma unda, am erTferovan, mosabezrebel samuSaos<br />

igi guls ver daudebda; advili warmosadgenia, ra gauxareli wle-<br />

bi iyo misTvis rkinigzaze gatarebuli oTxi weli. am samsaxuris<br />

erTaderT sikeTed is SegviZlia miviCnioT, rom firosmanma imog-<br />

zaura amierkavkasiaSi, zogi ram mainc naxa da, albaT, daimaxsovra<br />

kidec. 1894 wels mas sabolood gauswores angariSi da mis winaSe<br />

– is ukve miuaxlovda ocdaaTi wlis mijnas – kvlav daisva sakiTxi:<br />

rogor ecxovra, rogor earseba?<br />

man kidev erTxel scada bedi vaWrobaSi: gamoiyena samsaxuridan<br />

wamosvlisas aRebuli fuli, cota ram kidev iSova da gaxsna rZis<br />

duqani axlandeli rusTavelis prospeqtze, iq, sadac jer kidev<br />

Senobebi ar idga, xrami iyo, romlis gayolebiTac mtkvrisken, ax-<br />

lad agebuli xidisken (axla rom elbaqiZis 4 xidi hqvia) eSveboda<br />

gza. amjerad saqme kargad wauvida; amxanagad aiyvana Tavisi Tanasofleli,<br />

vinme dimitri aluRiSvili. vaWroba gaiSala da orivem er-<br />

Tad axali duqani gaxsna „iarmukaze“. Tavdapirvelad yvelaferi<br />

<br />

dRes xidi galaktionis saxels atarebs (g.m.).


niko firosmanaSvili<br />

27<br />

rigianad aewyo, romeliRac mdidari Tbiliselisagan kreditic mi-<br />

iRes; niko dauaxlovda dimitris ojaxs, qaliSvili mounaTla mas,<br />

Sinauri kaci gaxda mis saxlSi.<br />

magram ase didxans ar gagrZelebula. male kompanionebi aeSal-<br />

nen erTmaneTs, daiwyo usiamovnebani da skandalebic ki. SemdegSi<br />

aluRiSvils miawerdnen yvela ubedurebas, rac nikos mouvida –<br />

mis gakotrebas, daqveiTebas. CvenTvis Znelia maTi gansja. magram<br />

Tu samarTlianobas davicavT, mainc unda vaRiaroT, rom ganxeTq-<br />

ilebis saTave is iyo, rom niko ar dabadebula vaWrad, misTvis<br />

sruliad ucxo iyo fsiqologia da cxovrebis normebi im wrisa,<br />

romelSic igi Zalauneburad moeqca (daxlidar simon papiaSvilis<br />

mogonebidan: „saerTod nikalas vaWroba kargi hqonda, magram metad<br />

gulkeTili da mxarjveli kaci iyo da amis gamo bolos daxura Tavisi<br />

savaWro da didubes gadavida“). is suraTi, romelsac TviT al-<br />

uRiSvili gvixatavs, eWvs ar unda iwvevdes, Tumca, SesaZlebelia,<br />

zogi wvrilmani dazustebasac moiTxovdes:<br />

„vaWroba ezareboda da kidec Takilobda. zafxulSi, gaCaRe-<br />

buli vaWrobis dros mimatovebda, ori viris sapane (sic!) mwvane<br />

balaxs iyidda, aitanda duqnis Tavze sakuTar „balaxanaSi“, gaiS-<br />

lida da gamoexveoda: – sofelSi rom ver mivdivar, es miamebao!<br />

duqansac iameboda? me rogorc Tavgziani, daxlSi videqi, TiTon is<br />

an karebTan idga ayudebuli, an balaxanaSi xatavda. moiyvanda rome-<br />

lime mezobels, daayenebda da etyoda: – modi, ise dagxato, Senze<br />

maimuni aravin iyoso. erTxel mec damxata. Turme uCumrad gad-<br />

amiRo vaWrobis dros. didxans vinaxavdi saxlSi am suraTs, raRac<br />

sazareli Sesaxedi viyavi, Savferi... bavSvebs eSinodaT. davwviT“.<br />

niko xan gaagdebda aluRiSvils, xan TviTon garboda. erTxel<br />

Tavis sofelSi Cavida disa da siZis TxovniT... imaT xma miuvi-<br />

daT, nikos fuli gauCndao, warmoidgines, rom Zalian gamdidrda<br />

da gadawyvites amiT esargeblaT: SeakeTebines saxli, rogorc<br />

Cans, fulic gamostyues, mere ki usircxvilod moiSores Tavi-<br />

dan. uTxres, giJi xaro da gamoagdes. niko TbilisSi dabrunda<br />

gaoflili, amogangluli, saSinlad aRgznebuli, imuqreboda, siZes<br />

movklavo, gadareuls hgavda. halucinaciebic ki daewyo, sasowarkveTili<br />

muxlebze daemxoboda, qviTinebda, ambobda mTavaran-<br />

gelozi da wminda giorgi gamomecxadneno. aluRiSvilis sityviT,<br />

man Zlivs daaSoSmina niko. magram cota xanSi igi kvlav „aiSala“,<br />

erTxel kojorSi gaiqca, iq sazandrebsa da amxanagebSi gaflanga<br />

fuli, mere monaniebiTa da tiriliT daubrunda aluRiSvils. al-


28 vaxtang beriZe<br />

uRiSvilma, misive sityviT, kidev erTxel amaod scada miSveleboda,<br />

magram nikos sul aeria gza-kvali da isini sabolood daSordnen<br />

erTmaneTs 4 .<br />

es, rogorc Cans, ori saukunis mijnaze moxda, iqneb am saukunis<br />

dasawyisSic. jer mas isev hqonda Tavisi oTaxi romeliRac miyrue-<br />

bul quCaze... mere ki daiwyo xetiali, romelic cxovrebis bolomde<br />

gagrZelda. xan erT meduqnes Seafarebda Tavs, xan meores, sakuTari<br />

TavSesafari aRar gaaCnda. bedis mware ironia: swored am droidan<br />

uZRvnis firosmani mTel Tavis cxovrebas mxatvrobas. imisaTvis,<br />

rom Tavisi cxovrebis ocneba ganexorcielebina, mas unda daekarga<br />

yvelaferi, aRar unda hqonoda adamianuri cxovrebis elementaru-<br />

li pirobebic ki . <br />

am drois movlenaTa qronologiis dadgenac Znelia, radganac<br />

mogonebebSi TariRebi miaxloebiTia da arc yovelTvis eTanxmeba<br />

erTmaneTs, magram amas arc aqvs didi mniSvneloba: „movlenebi“ ukve<br />

aRar iyo, icvleboda mxolod duqnebi, icvlebodnen „mecenatebi“ –<br />

meduqneebi. zogi mas kargad eqceoda, sxvebi – uaresad, zogi arc mis<br />

eqspluatacias erideboda, magram nikos cxovrebaSi amiT xom arsebi-<br />

Tad aRaraferi icvleboda, yvelaferi ukve erTnairad miedineboda:<br />

rac dro gadioda, ufro metad etaneboda smas, TandaTan galoTda<br />

kidec, janmrTelobamac umtyuna, igi sul ufro da ufro dabla eS-<br />

veboda. cxovrebis ukanaskneli 17–18 wlis ganmavlobaSi man bevrjer<br />

gamoicvala TavSesafari, bevri SemkveTic gauCnda – meduqneebi, Rvinis<br />

sardafebisa da samxiarulo dawesebulebaTa mepatroneebi: maT-<br />

Tvis xatavda abrebs, suraTebs, xatavda kedlebs. amis sanacvlod<br />

aWmevdnen, sasmelsac aZlevdnen. saqme iqamdec ki mivida, rom zogjer<br />

suraTs asrulebda erTi Wiqa Rvinis an aryis, erTi sadilis fasad.<br />

erTxans (1905–1910 wlebSi) firosmani cxovrobda meduqne be-<br />

gosTan 5 mtkvris marcxena napirze, riyeze, romelsac yovel wels,<br />

wyaldidobis dros, wyali faravda, Semdeg orTaWalaSi _ „eldo-<br />

rados“ baRis patronTan.<br />

<br />

firosmanis biografiebSi didi adgili eTmoba romantikul istorias misi gauziarebeli<br />

siyvarulisa frangi Sansoneti qalisadmi, romelic Tbilisis kafe-SantanebSi<br />

gamodioda. es iyo vinme margarita, romlis portretic man marTlac Seasrula.<br />

zogni swored marga-ritas ukavSireben firosmanis tragedias, mis dacemas.<br />

nikos axlo nacnobTagan mxolod daxlidari papiaSvili ixsenebs gakvriT, „erTi<br />

frangis qals yvarobda, mgoni erTi wlis ganmavlobaSi. saxeli ar maxsovso“. es aris<br />

da es (S. dadiani. firosmani, axali biografi-uli cnobebi: gaz. „baxtrioni“, 1922,<br />

# 10, 11.IX). Zneli saTqmelia, saidan momdinareobs es versia. yovel SemTxvevaSi, Tu<br />

margaritas ambavi namdvilia, es safiqrebelia, „rZis duqnis periodSi“ momxdariyo.<br />

<br />

meduqne beglar stefanes Ze iaqaSvili (g.m.).


niko firosmanaSvili<br />

29<br />

misi cxovrebis am periodTan dakavSirebuli bevri mogoneba moag-<br />

rova da gamoaqveyna giorgi leoniZem (jer gazeT „baxtrionSi“, 1922<br />

wels – misi davalebiT sxvadasxva piris mier gakeTebuli CanawerebiT;<br />

Semdeg Jurnal „mnaTobSi“, 1931 da 1938 wlebSi – „cxovreba firos-<br />

manisa“). es mogonebebi, Tu mTlianad ver aRgvidgens misi cxovrebis<br />

qronikas, saSualebas mainc gvaZlevs warmovidginoT misi cocxali<br />

saxe, misi mdgomareoba im wlebSi. ai, ras vgebulobT am mogonebebi-<br />

dan: niko iyo begos „karis mxatvari“, magram bego ar uSlida mas, rom<br />

sxvebis SekveTebic mieRo. piriqiT, sTxovda kidec Tavis nacnobebs,<br />

nikos suraTebi SeukveTeTo, cdilobda, riTac ki SeeZlo, daxmare-<br />

boda. xSirad yidulobda misTvis gasamrjelod, naxmar tansacmels,<br />

abanoSi dahyveboda, aWmevda da asmevda, uqme dReebSi TavisTan pati-<br />

Jebda.<br />

TviT begos naambobi: „Cems duqans patara baRi ekra, sayvavile fardulebiT<br />

Semkobili da patara gubeebiT. roca niko fxizeli da Ta-<br />

visufali iyo, baRSi gadioda, _ yvavilebs uvlida, miwas Cahyurebda.<br />

mere didi kaklis qveS dajdeboda gaSterebuli. ufro zafxulSi ico-<br />

da baRSi ganmartoeba. martooba uyvarda. ucxo xalxs ar ekareboda.<br />

_ nikalai, _ veubnebodi, – martooba Znelia, ojaxs moekide!<br />

_ marto var dabadebuli, marto unda movkvdeo!<br />

_ ar aris kargi saqme, nikalai!<br />

– aba erTi miTxari, romel did mwerals hqonia bina, rom me<br />

mqondeso. Zvelad sul gamokaful kldeebSi da qarafebSi ucxovri-<br />

aT wmindanebiviT... netav vicode, rogor cxovrobs Cveni akaki<br />

wereTelio. ra mogvitania, ra unda waviRoTo? erTi megobari dam-<br />

marxavs, dardi ara maqvso! viris kudiviT moklea wuTisofeli...<br />

Tu zarxoSad iyo, Cumi RiRini uyvarda: loTebo, netavi Cvena, da<br />

sxva. aiRebda Wiqas da ityoda: „gaumarjos pavlesa, daisxams da<br />

dalevsa“.<br />

Rvinis vaWari nikoloz sozaSvili ixsenebs: „Zalian mSvidi da<br />

uwyinari iyo... Tavis siRaribeSi sufTa kaci iyo...“ (sxvebi umate-<br />

ben: ecva evropulad, amiT didad gamoirCeoda Tavis megobrebisa da<br />

mfarvel-meduqneebisagan. „xom CvenTan iyo, Cvens purmarilSi Sesu-<br />

li, magram gana bolomdis Tavs gviyadrebda yaraCoRelebs?“). Tumca<br />

nivTier damoukideblobas sruliad moklebuli iyo, „Tavisi kacoba<br />

ar daukargia“... „sxva quCis mxatvrebiviT lukma purisaTvis fex-<br />

qveS ar egeboda da maT kaprizebzed ar iyo damokidebuli. Tavmoyvare<br />

firosmans gamkilavi meduqneebi ironiiT grafs eZaxdnen...“ miuxeda-<br />

vad amgvari damokidebulebisa misdami, rogorc Cans, yoveli maTgani


30 vaxtang beriZe<br />

qvecnobierad mainc grZnobda, rom Tumca firosmani maTzea damokide-<br />

buli, Raribi, mSier-mwyurvali da ubeduria, Tumca is „aravin“ ar<br />

aris, maTi toli mainc araa, raRaciT mainc maTTvis miuwvdomelia.<br />

bolo wlebSi xSirad dadioda sozaSvilis duqanSi. „mijdeboda<br />

kuTxeSi, moiTxovda arays, mwvanils da didxans ijda Cumad... xSir-<br />

ad yofila, sardafis moqeifeebs daupatiJniaT TavisTan, an Rvino<br />

miuwodebiaT, niko erTs ki etyoda zrdilobianad uars da mere, Tu<br />

Caacivdebodnen, Zalian ewyineboda xolme. xuTmeti wlis ganmavlobaSi<br />

me niko ar minaxavs sxvebTan mjdomare da moqeife... mainc-<br />

damainc ar iyo nakiTxi, magram arc ucodinari kaci iyo. qarTuli<br />

mwerloba cota icoda. Zalian uyvarda vaJa-fSavela. TviTonac<br />

werda leqsebs. kai poeti iyo da me da Cems meuRlesac gvinaxavs<br />

misi leqsebis rveuli“ (Tuki aseTi rveuli marTlac arsebobda,<br />

igi ukvalod gaqra, iseve rogorc firosmanis werilebi, romlebic<br />

mis das hqonia: Cvens saxlSi wvima atanda, nikos werilebi dasvelda<br />

da dalpao. didad dasanania, rom nikos xeliT dawerili arc erTi<br />

striqoni ar gadarCenila). 6<br />

Tavisi moxetiale cxovrebis pirvel wlebSi niko gulgrili ar<br />

darCenila sazogadoebrivi cxovrebis movlenebisadmi. igi didad<br />

auRelvebia 1905 wlis revoluciis ambebs.<br />

kvlav meduqne bego: firosmans sZulda policielebi. „xSirad<br />

moxdeboda, SuaRamisas policia daesxmoda Cems duqans dasazverad<br />

da upasporto xalxis saZebnelad. nikosac... mZinares aayenebdnen<br />

da vinaobas hkiTxavdnen. gaigo Tu ara nikalam revolucia, misi<br />

pirveli sityvebi iyo: – movrCi, axla aRar ikiTxaven, es vin ari,<br />

aq raT aris! im dReebSi bavSviviT gaxarebuli dadioda, mitingebs<br />

eswreboda da ityoda, movrCiT gansacdelso!”<br />

1905 wlis zafxulSi nikom gamosWra qaRaldis asoebi, wiTelive<br />

qaRaldi Semoavlo dids „parusinis“ brezents“ da daakera duqnis<br />

fardas quCaze: – gaumarjos erToba-amxanagobas! Zirs xelmwife,<br />

maRla muSa! Zirs nikolai!<br />

mesame dRes nacnobi boqauli momadga da Sinaurulad mirCia,<br />

Camomexsna, Torem saxalini aqeT damrCeboda...“ nikos biZaSvilis,<br />

mose firosmanaSvilis cnobiT, nikos suraTic ki dauxatavs – `mit-<br />

ingi naZaladevSi~.<br />

sxva mogonebebi gvixatavs nikos TandaTanobiTi dacemis suraTs.<br />

„Rvino iyo misi maxrCobela, – gviambobs Rvinis vaWari mesxiSvili,<br />

<br />

aqve SeiZleba gavixsenoT, rom darCenilia anri rusos mier dawerili piesebi da<br />

musikaluri Txzulebebic ki.


niko firosmanaSvili<br />

31<br />

– rogorc futkarma dilis manana aiRos, ise unda daevlo Rvinis<br />

duqnebi. TviTonac dauqnel Rvinosebr iyo, erT adgils vera dgeboda.<br />

xan Wkvianad mogeCveneboda, xan WkvagaflangulaT... rodis-<br />

Rac vuTxari: – niko, geyo amdeni wanwali, modi CemTan, mojamagired<br />

imuSave. Tviur jamagirs daginiSnav, oTaxs, tanisamoss mogcem,<br />

kviraSi erTxel abano geqneba, dReSi – Careqa Rvino. gaiCine SenT-<br />

vis yulaba da damSvidebiT icxovre. roca Cemi saqmeebidan moicli,<br />

imxatvre, aras dagiSli. gaicina, borkilebs ver davidebo“ 5 .<br />

ra Tqma unda, Rvinis vaWrisTvis Zneli gasagebi iyo, rom TviTon<br />

da is, visac mojamagireobas sTavazobda, sxvadasxva enaze lapara-<br />

kobdnen, da Tumca yoveldRe xvdebodnen erTmaneTs, mainc TiTqos<br />

sxvadasxva planetaze cxovrobdnen.<br />

sarTiWaleli meduqne sinka cickrialaSvili: „nikala tanmaRa-<br />

li da xmeli kaci iyo... Tma da wveri grZlad CamoSvebuli hqonda.<br />

papiross eweoda xSirad, erTs rom moswevda, meores ukidebda, sul<br />

dafiqrebuli dadioda, kacs ar gaucinebda (Sead. sxva cnoba: niko<br />

„mxiaruli kaci iyo, pirsiciliani“, – es bego iaxsievis sityve-<br />

bia. – v.b.); ro etyodnen, SegiZlia kargi rame daxatoo? upasuxebda<br />

maRali xmiT: Svilo, maS ris xelosani var, rom ver gadagxatoo,<br />

Tqven ojaxSi ramdeni sulic iqnebiT, suyvelas erTad dagxatavT,<br />

Tu TeTri arayi iqnebao. arayi ro dagesaxelebiaT, marTlac dajde-<br />

boda, erTs ki Sexedavda adamians, TiTqos Tvalebsac ki xuWavda.<br />

naxatebi ki sufTad gamohyavda. xelSi eWira mosakeci didi Cemodani,<br />

Cemodanze daxatuli hqonda cilindriani didi kaci. ro dae-<br />

saxelebiaT, or Wiqa arayze gafrenil frinvels daxatavda“ 6 .<br />

amdagvaria ramdenime sxva piris naambobic. magram rogor Sevu-<br />

TanxmoT erTmaneTs ori ram – erTi mxriv, firosmanis gabmuli lo-<br />

Toba, meore mxriv, misi daucxrobeli SemoqmedebiTi Sroma, is, rom<br />

igi qmnida kompoziciebsa da portretebs, romlebic mowmobs maTi<br />

agebis Rrmad gaazrebas da gamosaxulis arsSi Rrmad Cawvdomis un-<br />

ars? rogorc Cans, es mogonebebi mainc calmxrivi da zerelea.<br />

magram maT Soris gvxvdeba zogi ram arsebiTic, rac gvixatavs<br />

firosmanis muSaobasTan dakavSirebul epizodebs 7 . erTxel, zafxulis<br />

dRes, dilaadrian nikom gadaWima muSamba da eloda begos davalebas<br />

– ra daexata. bego sagonebelSi iyo, raki ver igonebda siu-<br />

Jets. gavida quCaSi, iqneb rame Sesaferi davinaxoo. da uceb xedavs<br />

„daCardaxul“ urems, TeleTSi mimavali mlocvelebiT. urems verZi<br />

hyavs gamobmuli, ubia wiTeli xarebi. wiTelxalaTa biWi SoltiT<br />

erekeba. begos duqnidan gamohyavs firosmani, am scenis daxatvas


32 vaxtang beriZe<br />

sTxovs, „niko urems daacqerda, duqanSi Sebrunda da funjs xeli<br />

dastaca. mere erTxel kidev amovida da, roca Semobrunda, arayi<br />

momTxova... meore dRes suraTi Camabara – Wkvidam SemSala, ise iyo<br />

damzgavsebuli“ . 7<br />

Rvinis vaWari mesxiSvili igonebs: „rasac gindoda, dagixatav-<br />

da. saRebavebi jibiT dahqonda. spiCkis kolofze lomi exata xolme,<br />

gaxsovT? erTxel aseT kolofidan lomi gadmomixata. ra suraTic<br />

migecaT, mimsgavsebiT dagixatavdaT. bevri aqvs ase gadmoxatuli<br />

wignebidan sxvisi dakveTiT. sxvaTa Soris Cemi portreti gaadida“<br />

(ra Tqma unda, fotosuraTidan) 8 .<br />

didad sayuradReboa sozaSvilis naambobi imis Sesaxeb, Tu ro-<br />

gor abezrebdnen Tavs nikos SemkveTni – ereodnen mis muSaobaSi,<br />

darigebas aZlevdnen, zog risame damatebasa da Secvlas moiTxovd-<br />

nen. es firosmans Zalian aRizianebda da zogjer muSaobas Tavsac<br />

anebebda, wavidoda da gadaikargeboda. magram iseTi SemTxvevebic<br />

iyo, roca iZulebuli xdeboda Seesrulebina „patronebis“ moTxov-<br />

na. sozaSvilma aRiara, rom am mxriv arc TviTon iyo ucodveli:<br />

“1913 wels me vaxatvinebdi did suraTs „rTveli“... suraTis plans<br />

(sic!) me vaZlevdi. vatyobdi, rom Zalian swyinda Cemi Tavze dgoma<br />

da erTxel momibrunda: wadi aqedan, Sen giyuro, Tu amasao. erTxel<br />

Zlivs daviyolie, rom daepataravebina rTvelis suraTze rumbi....<br />

meore Cemi SeniSvna iyo dabali xarebis gamoyvanaze. amis gagonebaze<br />

nikom dasdo yalami da mTeli erTi kvira aRarc Semouxednia...“ 9<br />

aq ar SeiZleba ar gagvaxsendes is, rac TviT nikom uTxra ilia<br />

zdaneviCs: „ai, yvela Cems suraTs mifuWeben. magaliTad, am sura-<br />

Tze daxatulia kurdReli. risTvis aris kurdReli, vis rad unda?<br />

magram vinc SemikveTa, mTxova, Cemi xaTriT daxate kurdRelio.<br />

mec vxatav, – Cxubi ar minda. ase mifuWeben yvela suraTs“ 10 . sxva-<br />

gan zdaneviCi gviambobs, erTi meduqne Cemi TandaswrebiT sTxovda<br />

nikos, suraTSi mTvare Caumateo, da Zalian gaabraza.<br />

kirile zdaneviCis wignSi firosmanis Sesaxeb ramdenime gverdi<br />

aqvs daTmobili firosmanis cxovrebas „eldorados“ baRSi. Cemi<br />

azriT, es aRwera ramdenadme idiliur suraTs gvixatavs. asea Tu<br />

ise, „eldoradoSi“ nikos suraTebis erT-erTi yvelaze mdidari da<br />

saintereso koleqcia hqondaT. baRis patrons Zalian gauZnelda<br />

maTi daTmoba. firosmani marto dazgur suraTebs ki ar asrulebda,<br />

<br />

g. leoniZe, iqve. sainteresoa, rom arsebobs am moTxrobis sxva variantic: xarebi<br />

Savia, verZis nacvlad urems nagazi ubia, aris sxva detelebic; am variantiT suraTi<br />

ukve erTi saaTis Semdeg iyo mzad. kidev erTi maCvenebeli, rom mowmeTa moTxrobebs<br />

mainc garkveuli sifrTxiliT unda movekidoT.


niko firosmanaSvili<br />

33<br />

kedlebzec xatavda. yvela es moxatuloba daiRupa: zogi SeaTeTres<br />

qalaqis sanitaruli instanciebis moTxovniT – duqnebis kedlebi<br />

sufTa unda iyoso; zogi TviT SenobebTan erTad gaqra, zogis saRe-<br />

bavebi Camocvivda; daikarga agreTve abrebis umetesobac. abrebs<br />

niko Tunuqze asrulebda, Tunuqs ki praqtikuli saWiroebisTvis<br />

iyenebdnen, miT ufro omis wlebSi, romlis Sedegebmac kidev ufro<br />

daamZima „sawyali nikalas“ isedac mZime cxovreba.<br />

IV. mxatvari firosmani „aRmoaCines“ pirveli msoflio omis<br />

dawyebamde cota xniT adre. rogorc davinaxeT, garkveul wreebSi<br />

Tbilisis mkvidrTa garkveul socialur fenebSi, igi ukve karga<br />

xania cnobili da popularuli iyo, SeiZleba iTqvas, rom mas afasebdnen<br />

kidec: raki misi suraTebi Rvinis sardafebSi moqeifeT mo-<br />

swondaT, duqnebis mepatroneebis moTxovnac garantirebuli iyo. am<br />

wreebSi, ra Tqma unda, ar sWirdebodaT firosmanis aRmoCena. magram<br />

„kulturuli fenebi“, inteligencia (SemoqmedebiTi inteligen-<br />

ciac) firosmans an ar icnobda, an ver amCnevda.<br />

igi „aRmoaCines“ Zmebma zdaneviCebma – mxatvarma kirilem da poet-<br />

ma iliam (dediT qarTvelebma da saqarTveloSi dabadebulebma) , 8 da<br />

maTma amxanagma mxatvarma mixeil le-dantium; male misi suraTebis<br />

gamovlinebisa da Tavmoyris „kampaniaSi“ CaerTnen axalgazrda qa-<br />

rTveli mxatvrebic – dimitri SevardnaZe, lado gudiaSvili, daviT<br />

kakabaZe, mixeil Wiaureli, sruliad axalgazrda poloneli mxatvari<br />

ziga (sigizmund) valiSevski, romelic saqarTveloSi cxovrob-<br />

da, poeti kolau Cerniavski, iuristi da <strong>Jurnali</strong>sti sandro yanCeli.<br />

kiril zdaneviCis naambobi: is da misi amxanagi le–dantiu,<br />

oriveni peterburgis samxatvro akademiis studentebi, da misi Zma<br />

ilia, universitetis studenti, 1912 wlis zafxulze ardadegebis<br />

dros, Camovidnen TbilisSi. maT ganzraxuli hqondaT „etiudebis<br />

Sesruleba, xuroTmoZRvrebis Seswavla (ilia gulgrilad ver<br />

laparakobda saqarTvelos didebuli taZrebis Sesaxeb), leqsebis<br />

SeTxzva, xalxuri Semoqmedebis nimuSebis Segroveba... 1912 wlis<br />

zafxulis dasawyisis erT saRamos moxda ambavi, romelic dRevandel<br />

dRemde maRelvebs, maxarebs da guls miTbobs. me davinaxe uc-<br />

nobi mxatvris suraTebi...<br />

erT saRamos Cven samni, qalaqSi xetialis dros, sadguris mo-<br />

edanTan mivediT, ukve saRamos bindi iyo... Cveni yuradReba miipyro<br />

<br />

mama – mixeil andrias Ze saqarTveloSi Camosaxlebul polonelTa STamomavali,<br />

pedagogi, gimna-ziaSi aswavlida frangul enas. deda – valentina kiriles asuli<br />

gamyreliZe ganaTlebiT musikosi iyo (g.m.).


34 vaxtang beriZe<br />

samikitno „variagis“ abram – zed gamoxatuli iyo brZola zRvaze...<br />

SesasvlelSi – Cveulebrivi, gemovnebiT gawyobili vitrina... siR-<br />

rmeSi, daxlTan, idga msuqani meduqne. Sesvlisas davinaxeT kedelze<br />

uwesrigod dakiduli suraTebi... warmosadegi, grZelulvaSa ma-<br />

makaci, xelSi RviniT savse yanwiT. mkacrad gviyurebda didi Savi<br />

TvalebiT.... Cven warmogvidga mxatvroba, romelic srulebiT ar<br />

hgavda imas, rac amgvar dawesebulebebSi gvenaxa“. gaocebuli axal-<br />

gazrdebi akvirdebian suraTebs, ekiTxebian samikitnos patrons maTi<br />

avtoris Sesaxeb, igeben mis gvars, misi misamarTis gagebac surT.<br />

„eh, sawyali, – upasuxeben maT, – ukve mravali weliwadia oTaxi<br />

aRara aqvs, moxetiale kacia, aiRebs saRebavebis yuTs da midis, da<br />

sad midis – veravin ver getyviT“.<br />

aRtacebuli axalgazrdebi iwyeben Zebnas.<br />

ilia zdaneviCis dRiuridan: „mxatvari movZebneT. mivuaxlovdiT<br />

erT saxls malaknebis quCaze, iq dagvanaxes niko, romelic trotuarze<br />

idga. funjiT kedelze akeTebda warweras „sarZeve“, Semo-<br />

brunda, didi RirsebiT dagvikra Tavi da ganagrZo muSaoba, dro<br />

da dro replikebs gvawodebda... TeTr kedelTan idga mxatvari,<br />

romelsac daxeuli Savi pijaki ecva, fetris qudi exura, tanma-<br />

Rali, mSvidi da damoukidebeli, magram raRac faruli sevda ki<br />

etyoboda“... axalgazrdebma niko sasadiloSi dapatiJes, gaesaubrn-<br />

en, TavianTi aRtaceba gamoTqves misi Semoqmedebis gamo, uTxres,<br />

Tqveni suraTebis Segroveba gvindao, uTxres, agreTve (ase hyveba<br />

kirile zdaneviCi naxevari saukunis Semdeg), rom is axali qarTuli<br />

xelovnebis gzebs saxavs, da bevri sxva ramec. aRelvebuli niko ki<br />

maT Tavisi cxovrebis Sesaxeb uambobs.<br />

axalgazrdebi marTlac maSinve energiulad Seudgnen saqmes.<br />

kiTxva-kiTxviT daadgines firosmanis suraTTa mflobelebis<br />

umetesobis vinaoba, Seadgines sia im duqan-samikitnoebisa, sadac<br />

suraTebi egulebodaT, da daiwyes molaparakeba maTi SeZenisaTvis.<br />

maT SeuerTdnen valiSevski, Cerniavski, gudiaSvili, Wiaureli, Se-<br />

vardnaZe. isini xvdebodnen sxvadasvxa juris adamianebs. zogi maT<br />

kargad xvdeboda, zogi eWvis TvaliT uyurebda, zogni advilad<br />

Tmobdnen nikos suraTebs, sxvebi – raki nikalas Semoqmedebisadmi<br />

gansakuTrebuli interesi igrZnes – cdilobdnen xeli moeT-<br />

boT, zogs ki marTlac enaneboda suraTebis gayidva, imitom rom<br />

mieCvivnen im suraTebs, uyvardaT es suraTebi 11 .<br />

Zmebi zdaneviCebi da le–dantiu, ardadegebis Semdeg peterburgSi<br />

dabrunebisas, gzad moskovSi SeCerdnen. „moxsenebam firos-


niko firosmanaSvili<br />

35<br />

manis Sesaxeb da le–dantius mier misi ori suraTis Cvenebam mos-<br />

kovis mxatvarTa da xelovnebis moyvarulTa erT nawilSi sensacia<br />

gamoiwvia 12 . gadawyda misi suraTebis gamofenis mowyoba moskovSi.<br />

le–dantiu aqveynebs werils mis Sesaxeb parizis erT-erT gazeTSi,<br />

xolo ilia zdaneviCi, momdevno 1913 wels, – Tbilisis rusul gazeT<br />

„zakavkazskaia reCSi“. werilSi CamoTvlilia, romel samikitnoebSi<br />

aqvT nikos suraTebi (da, saxeldobr, romeli suraTebi), naambo-<br />

bia mxatvris mZime mdgomareobis Sesaxeb.„misi misamarTia: sardafi<br />

„kardanaxi“, malaknebis quCa, 23. iqneb vinme dainteresdes misi bediT<br />

da TanaugrZnos mas“, – ase mTavrdeba werili. 1913 wels ilia zdaneviCma<br />

miiRo werili moskovidan, „luCizmis“ saxelganTqmuli damfuZneblis,<br />

mxatvar mixeil larionovisagan, romelic maSin gamof-<br />

enas amzadebda. „CvenTan gamodis, – werda igi, – krebuli bolo<br />

ori wlis moskovuri gamofenebisa da maTi monawile mxatvrebis<br />

Sesaxeb. umorCilesad gTxovT, momawodoT werili gonCarovas da<br />

niko firosmanis axali ferweris Sesaxeb... sagamofenod viSoveT<br />

axali Senoba, zemo SuqiT. Zalian gTxovT, gamomigzavnoT Tqveni<br />

Zmis suraTebi, agreTve, rac SeiZleba bevri suraTi araCveulebrivi<br />

niko firosmanisa (Zalian Segviyvarda), agreTve, misi SesaniSnavi<br />

abrebi“ 13 .<br />

imave wels ilia zdaneviCma nikos Tavisi portreti SeukveTa,<br />

niko naturiT xatavda. oqtomberSi firosmanis suraTebis gamof-<br />

ena moewyo moskovSi, momdevno wels isini kidev erTxel gamofines,<br />

magram, k.zdaneviCis sityviT, amiT nikos nivTieri mdgomareoba ar<br />

gaumjobesebula. jer 1912–13 wlebSi, Semdeg 1916-Si, mas Semdeg,<br />

rac k.zdaneviCma TbilisSi, Tavis saxelosnoSi misi suraTebis erT-<br />

dRiani gamofena gamarTa 14 , Tbilisis qarTulsa da rusul presaSi<br />

kidev Cndeba werilebi firosmanis Sesaxeb, gazeT „saxalxo fur-<br />

clis“ suraTebian damatebaSi beWdaven mxatvris fotosuraTs da<br />

reproduqcias misi suraTisa „uwindeli saqarTvelos qorwili“.<br />

ra Tqma unda, firosmanis „aRmoCena“, misdami gansakuTrebuli<br />

interesis gaCena, misiT gamowveuli aRfrTovaneba (romelsac yvela<br />

ar iziarebda) ar SeiZleba SemTxveviTobad CaiTvalos. SemTxveviTi<br />

is iyo, rom igi swored 1912 wels SeniSnes, da ara erTi an ori<br />

wliT adre, an ramdenime wliT gvian. mTavaeri isaa, rom firos-<br />

manis „aRmoCenisa“ da dafasebis drom moawia, momwifda rogorc<br />

erovnuli aspeqtiT, iseve „saerTodac“, am aspeqtis gareSe. Cveni<br />

saukunis aTiani wlebi xom is droa, rodesac gansakuTrebuli gaSmagebiT<br />

uaryofdnen da „angrevdnen“ Zvels, XIX saukunis xelovne-


36 vaxtang beriZe<br />

baSi Camoyalibebuls, droa duRilisa, axlis Ziebisa – Seexeboda<br />

es sakuTriv ferweras, Sinaarss, Tu „wminda“ formas; es aris dro,<br />

roca Tavbrudamxvevi siswrafiT ibadeba, xan erTmaneTs cvlis, xan<br />

ki Tanaarsebobs axali mimarTulebebi da dajgufebebi. evropuli<br />

xelovneba (rusulis CaTvliT) aTiode wlis manZilze gaivlis<br />

gzas fovizmidan da sezanizmidan futurizmamde, kubizmamde da ab-<br />

straqcionizmamde, romlebic erTdroulad iSva 1900-iani da 1910-<br />

iani wlebis mijnaze. aseve damaxasiaTebelia gataceba primitiuli<br />

da xalxuri xelovnebiT (SoreuliTac, egzotikuriTac da saku-<br />

TariTac), romliskenac miiswrafian Tanamedrove „mobezrebuli“<br />

civilizaciisgan Tavis dasaRwevad. larionovma, firosmanis Tayvanismcemelma,<br />

swored maSin, 1900-iani wlebis bolos, ganvlo primitivistuli<br />

periodi; SeiZleboda gagvexsenebina rusuli da dasav-<br />

luri xelovnebis bevri sxva ostatic, romelTac xarki gadauxades<br />

primitivizms. Zmebi zdaneviCebi da le–dantiu, agreTve, uaxles mim-<br />

dinareobaTa mimdevrebi iyvnen, „uarmyofelni“ da „damangrevelni“,<br />

da TiTqos avtomaturad unda yofiliyvnen gatacebulni „saRi“,<br />

„pirvelqmnili“ xelovnebiT.<br />

ai, maSindel miswrafebaTa da ganwyobilebaTa damaxasiaTebeli<br />

striqonebi erTi werilidan, romelic 1916 wels 16 maiss daibeWda<br />

gazeT „kavkazSi“ saxelwodebiT: „qarTveli primitivisti“ (avtori<br />

– gari golandi; es fsevdonimi unda iyos): „mxatvruli xedva moiqanca<br />

filigranobiT da daxvewilobiT, maqmanisebri xlarTviT da de-<br />

taluri dasrulebulobiT. da, ai, Cven Tvalwin warmogvidgeba saxe<br />

„pirvelqmnili bunebisa“: am „pirvelqmnilobaSi“ aris raRac usaz-<br />

Rvrod ubralo, magram, imave dros, usazRvrod Rrmac... rogor ar<br />

unda daemorCilo am momxibvlelobas, rodesac yvelaze ubralosa<br />

da yoveldRiuris fonze erTbaSad gaielvebs „bunebis genialuro-<br />

ba“, yovlis SemZle da Zlevamosili... primitivizmi xelovnebaSi<br />

aris miswrafeba, gadmogvces bavSvurad ubralod bunebis genialobis<br />

„gamomsaxvelobis Zala“... niko firosmanaSvilic primitivis-<br />

tia. Tanamedrove primitivistebisagan mas mxolod is ganasxvavebs,<br />

rom misTvis ucxoa Tanamedroveobis raime Zieba. 9<br />

gansakuTrebuli iyo firosmanisadmi qarTvel mxatvarTa axalgazrda<br />

Taobis damokidebuleba. igi Camoyalibda ara marto firosmanis,<br />

mxatvris „piradi“ Rirsebebis wyalobiT, aramed im prob-<br />

<br />

dasanania, rom ara marto maSin, aramed dResac, literaturaSi xSirad ver ganasxvaveben<br />

„primitivisa“ da „primitivistis“ cnebebs, Tumca maT Soris arsebiTi gansxvavebaa.<br />

miuxedavad imisa, miviCnevT Tu ara firosmans „primitivad“, „primitivizmTan“<br />

mas araferi aqvs saerTo.


niko firosmanaSvili<br />

37<br />

lemebisa da amocanebis gamoc, romlebic maSin, revoluciis wina<br />

xanebSi, wamoiWra qarTuli xelovnebis winaSe. es xom is xana iyo,<br />

roca qarTuli xelovneba, iseve rogorc kulturis sxva dargebic,<br />

erovnuli aRorZinebisTvis emzadeboda.<br />

qarTulma ferweram mxolod erTi (XIX) saukunis manZilze gai-<br />

ara gza Sua saukuneebidan (freskebi, xatebi, miniatura, romelTac<br />

Sua saukuneTa xelovnebis yvela pirobiToba axasiaTebda) – Taname-<br />

droveobamde, evropuli tipis realistur dazgur suraTamde, axal<br />

Sinaarsamde, romelic ase Tu ise, realur cxovrebasa da socialur<br />

problemebs asaxavda. es evolucia, dakavSirebuli qveynis cxovre-<br />

baSi momxdar safuZvlian cvlilebebTan, savsebiT kanonzomieri,<br />

aucilebeli da gardauvali iyo: imisaTvis, rom earseba da axal<br />

pirobebSi ganviTarebuliyo, qarTul xelovnebas Tavi unda daeR-<br />

wia Sua saukuneebis esTetikuri normebis borkilebisagan, evropasa<br />

da ruseTTan SedarebiT unda daufleboda, gvian, renesansuli gage-<br />

biT realisturi xelovnebis kanonebsa da xerxebs. magram qarTvel<br />

fermwerTa momdevno Taoba, is, romelic firosmanis xelovnebas<br />

pirispir Sexvda, axal amocanebs isaxavda, kerZod, ara mxolod zi-<br />

areboda evropisa da ruseTis xelovnebis uaxles mimdinareobebs,<br />

aramed Segnebulad moeZebnaT agreTve erovnuli forma, rac Ta-<br />

visTavad saTanado „fesvebisa“ da niadagis Ziebas gulisxmobda.<br />

zemoT movixsenieT k.zdaneviCis mogoneba, – man, misma Zmam da le-<br />

dantium rom uTxres firosmans, qarTul xelovnebaSi axali gzebis<br />

damsaxvelad migvaCnixarTo.<br />

da, ai, ras werda 1916 wels gazeT „saxalxo furcelSi“, zdaneviCebTan<br />

mowyobil gamofenasTan dakavSirebiT, mose ToiZe, peter-<br />

burgis akademiaSi aRzrdili, qarTvel mxatvarTa ufrosi Taobis<br />

erT-erTi warmomadgeneli (Tumca maSin sul 45 wlis iyo): „zogier-<br />

TisaTvis es gamofena uRirsi da sasacilo iyo... magram Cemis azriT<br />

n.firosmanaSvili iseTi Zlieri pirovnebaa, ise Zlierad scems misi<br />

guli erovnuli TaviseburobiT, rom ara Tu unda gvrcxvenodes<br />

misi naxatebis gamofenis, Cemis azriT, masSi unda veZioT niadagi,<br />

rogorc daumuSavebel oqros madanSia. Tu gvinda, rom qarTuli<br />

mxatvroba sruliad ar CainTqes evropuli xelovnebis refleqseb-<br />

Si, ar iqces mxolod da mxolod sxva erovnebaTa xelovnebaTa um-<br />

niSvnelo, dagvianebul meaTe da meoce kopiod... sanam xalxs kidev<br />

Seunaxavs TiTo-orola Zlier pirovnebaSi Taviseburi stili, xasi-<br />

aTi, Taviseburi formebi Semoqmedebisa, unda davewafneT, aqaa Cveni<br />

Zala, sicocxle“. amas werda mxatvari, romelic mTlianad srulia-


38 vaxtang beriZe<br />

dac ar scnobda firosmanis Semoqmedebas, mxatvari, romelic miuxe-<br />

davad Suqisa da feris specifikuri problemebiT dainteresebisa,<br />

friad Sors idga Tanamedrove memarcxene mimdinareobaTagan, mxat-<br />

vari tradiciuli realisturi skolisa 15 .<br />

azri firosmanisadmi damokidebulebisa da qarTuli mxatvro-<br />

bisTvis misi mniSvnelobis Sesaxeb cota mogvianebiT, magram yvelaze<br />

mkafiod Camoayaliba axali Taobis didma qarTvelma mxatvarma da-<br />

viT kakabaZem. daviTi erTi imaTgani iyo, vinc Tanmimdevrulad da<br />

ukompromisod svamda sakiTxs qarTuli erovnuli xelovnebis mo-<br />

mavali bed-iRblis Sesaxeb (kakabaZe xom, Cveni erovnuli peizaJis<br />

Semqmneli, imave dros evropuli abstraqtuli mxatvrobis TvalsaCino<br />

warmomadgenelicaa. es iyo meore, paraleluri xazi misi Semoq-<br />

medebisa). mas miaCnda, rom ramdenadac qarTvel mxatvarTa ufrosma<br />

Taobam Zal-Rone evropuli formebis dauflebas Sealia. „amitom,<br />

Tumca saqarTvelos farglebSi muSaobdnen, maTi suli ver swvdebo-<br />

da qarTul cxovrebas da adgilobriv pirobebs“. rom, meore mxriv,<br />

axali xelovnebis Seqmnis TvalsazrisiT, arc Zveli formebis miba-<br />

Zva, arc maTi interpretacia ar SeiZleba nayofieri iyos. d.kakabaZe<br />

askvnis: „axali mxatvrobis cocxali saxe niko firosmanaSvilia...<br />

misi Semoqmedeba qarTul sinamdvilesTan aris dakavSirebuli. misi<br />

mizani arasodes yofila romelime mxatvruli meTodis gadmocema,<br />

aramed mxatvrul formebSi im cxovrebis Camoyalibeba, romelsac<br />

ganicdida.... arc erovnul da arc tradiciul xelovnebaze niko<br />

firosmans ganzraxuli fiqri ar hqonia... misi Semoqmedeba uaRresad<br />

erovnulia da, imave dros, saerTo, sakacobrio... niko firosma-<br />

nis gza saucxoo nimuSia Cveni axali xelovnebisaTvis“ 16 .<br />

arc d.kakabaZe, arc misi Taobis sxva mxatvrebi, romelnic aseve<br />

didad afasebdnen firosmans, sruliad ar mouwodebdnen, rom misi<br />

mimdevrobisa da, miT ufro, mimbaZvelobisaken. amas adasturebs<br />

TviT maTi sakuTari SemoqmedebiTi praqtika. firosmani maT swored<br />

imiT xiblavda, rom arc raime receptebis mixedviT qmnida da arc<br />

imas fiqrobda, „erovnul“ nawarmoebT vqmnio; is qmnida organulad,<br />

bunebrivad, „Signidan“, TiTqos uSualod amozrdils mSobli-<br />

uri niadagidan.<br />

„naswavli“ mxatvrebi, swored am Tavisi „naswavlobis“ gamo,<br />

moklebulni aseT uSualobas, magram mSobliuri xelovnebis gan-<br />

viTarebis axal gzaTa maZiebelni, ra Tqma unda, gulgrilad ver<br />

moekidebodnen firosmans, misken maT guli miuwevdaT, rogorc macocxlebeli<br />

wyarosken; da, miuxedavad imisa, ramdenad „istori-


niko firosmanaSvili<br />

39<br />

uli“ iyo maT mier firosmanisa da qarTuli ferweris ganviTare-<br />

baSi misi adgilis Sefaseba, mis SemoqmedebasTan Sexvedras maTTvis<br />

arsebiTi mniSvneloba hqonda, zogierTi maTganisaTvis ki es Sex-<br />

vedra Semdgomi damoukidebeli moRvaweobis biZgadac iqca. imave<br />

dros, es Sexvedra damaxasiaTebeli da niSandoblivi iyo axali qa-<br />

rTuli xelovnebis istoriis im etapisTvis.<br />

V. 1916 wels gansakuTrebuli adgili uWiravs firosmanis bi-<br />

ografiaSi ara marto imitom, rom zdaneviCebis saxelosnoSi misi<br />

gamofena moewyo, aramed imitomac, rom presaSi mis Sesaxeb ramdenime<br />

werili gamoqveynda. 1916 wels, miunxenidan axlad dabrunebuli<br />

dimitri SevardnaZis TaosnobiT, daarsda „qarTvel xelov-<br />

anTa sazogadoeba“, romelic miznad isaxavda erovnuli kadrebis<br />

Semokrebas, xelovnebis popularizacias, agreTve „Zveli qarTuli<br />

xelovnebis naSTebis Segrovebas, dacvas da Seswavlas“ 17 . sazoga-<br />

doebis wevrTa siaSi d.SevardnaZes uweria firosmanic, romlis<br />

Semoqmedebac man imTaviTve daafasa; Semdeg ki Zalian bevri ram<br />

gaakeTa nikos suraTebis Tavmosayrelad mis mierve daarsebul su-<br />

raTebis galereaSi.<br />

sazogadoebam gadawyvita Tavis krebaze miewvia firosmani. 18 es<br />

daevalaT lado gudiaSvilsa da gigo zaziaSvils, romelTac ki-<br />

T xva-kiTxviT Zlivs miagnes mas. am Sexvedris Sesaxeb darCenilia<br />

ra mdenime moTxroba. Sexvedris monawileTa sityviT, niko didad<br />

na siamovnebi darCa am mowveviT, Tumca amayad ganacxada, axla me<br />

sa frangeTSic micnobeno (gulisxmobda le-dantius werils). Cumad<br />

is menda SekrebilTa sityvebs. Semdeg ki Tqva, kargi iqneboda, sadme,<br />

qalaqis centrSi, agveSenebina xis saxli mxatvrebisTvis, SegveZina<br />

didi samovari, SevikribebodiT Cais dasalevad da visaubrebdiT xelovnebazeo.<br />

krebis dros misi saxe fanqriT Caixates iakob nikola-<br />

Zem, mxatvrebma aleqsandre mrevliSvilma da Salva qiqoZem, krebis<br />

Semdeg ki sTxoves eambna Tavis Sesaxeb, misces mcire Tanxa daxmarebis<br />

saxiT. man Tqva, am fuliT saRebavebs viyidi, suraTs davxatav<br />

da „sazogadoebas“ movarTmevo. ramdenime dRis Semdeg marT-<br />

lac miitana „uwindeli saqarTvelos qorwili“. Semdeg waiyvanes<br />

fotograf klarTan da gadauRes amJamad sayovelTaod cnobili<br />

suraTi. am Sexvedris Semdeg daibeWda „saxalxo furcelSi“ misi<br />

portreti da xsenebuli suraTis reproduqcia, ramac niko Zalian<br />

gaaxara. samwuxarod, ramdenime kviris Semdeg imave gazeTma, sruliad<br />

gaugebari mizeziT, gamoaqveyna karikatura: niko dgas molbertTan<br />

– fexSiSvela, Camokonkili, saxedamwuxrebuli – da xat-


40 vaxtang beriZe<br />

avs Tavis „Jirafs“. mis gverdiT dgas grigol robaqiZe, romelic<br />

mas eubneba: „unda iswavlo, Zmobilo! Sens xanSi myofs kidev bevris<br />

Seqmna SeuZlia... orfiulis... erTi aTi-oci wlis Semdeg kargi mx-<br />

atvari gamoxval... ai maSin gagazavniT axalgazrdaTa gamofenaze“.<br />

karikaturam SeaZrwuna Tavmoyvare firosmani, igi aRelvebuli mi-<br />

varda gigo zaziaSvilTan, sTxova mas daexsna axali nacnobebisgan,<br />

romelTac sajarod Searcxvines, Tumca „sazogadoeba“ da misi ax-<br />

algazrda wevrebi, romelTac misTvis gulwrfelad surdaT sikeTe,<br />

aq arafer SuaSi iyvnen. k „qarTvel xelovanTa sazogadoebam“ amis<br />

Semdegac ramdenimejer gamoitana dadgenileba mxatvrisTvis daxmarebis<br />

aRmoCenis Sesaxeb, fulsac ugzavnida imave lado gudiaSvi-<br />

lis xeliT. ladom gulTan gansakuTrebiT axlo miitana yvelaferi,<br />

rac nikos Semoqmedebasa da pirovnebas exeboda. ufro gvian gudiaS-<br />

vilma ramdenimejer gamoaqveyna mogoneba firosmanTan ukanaskneli<br />

Sexvedris Sesaxeb, roca mxatvari ukve Zalian moSvebuli, Tavgzaabneuli<br />

iyo da sadRac kibis qveS cxovrobda, jurRmulSi. bi-<br />

WbuWebi dascinodnen, qvebs esrodnen, is ki muSaobas ganagrZobda.<br />

gudiaSvilTan saubris umTavresi Temac mxatvroba iyo, Tumca kaci<br />

advilad mixvdeboda, rom mas lukma-puri enatreboda.<br />

es, rogorc Cans, 1917-Si iyo. amis Semdeg, miuxedavad araerTi<br />

cdisa, gudiaSvilma mas veRar miakvlia. 1919 wels „qarTvel xelovanTa<br />

sazogadoebam“ Tavis pirvel gamofenaze misi 8 suraTi war-<br />

moadgina, magram mxatvari gamofenis naxvas veRar moeswro – 1918<br />

wels gardaicvala. oTxi wlis Semdeg, 1922 wels giorgi leoniZem<br />

Caiwera mejRane arCil maisuraZis naambobi nikos ukanaskneli dRee-<br />

bis Sesaxeb: sicocxlis bolos malaknebis quCaze dabrunebula,<br />

vinme abaSiZis duqanSi Soulobda oriod kapiks... erTxel, avadmyo-<br />

fobisgan dasustebuli, civ iatakze dawolila sardafSi da veRarc<br />

wamomdgara, „ori-sami dRis Semdeg SemTxveviT Caveli Sig da TiTqmis<br />

wyvdiadSi wavawydi, viRac mwared kvnesoda. me SevkrTi da SevZa-<br />

xe: – vina xar? gaisma kvnesa da xmazed maSinve vicani nikalai. man ki<br />

veRar micno. mxolod Zlivs moaxerxa ramdenime sityvis Tqma: – cu-<br />

dad gavxdi, sami dRea aq vwevar da veRar avdeqio! me maSinve etli<br />

moviyvane da raki TviTon ar mecala, etlSi Caujda gansvenebuli<br />

ilia andrias Ze mgalobliSvili da waiyvana mixeilis Tu aramiancis<br />

(ar vici) saavadmyofoSi. es kia, sawyali dRenaxevarSi gaTave-<br />

buliyo“. maisuraZisave sityviT, es aRdgoma dRes momxdara. isic<br />

da sxvebic amowmeben, rom niko damarxula upatrono mkvdarTa So-<br />

ris kukiis sasaflaoze 19 . magram firosmanis saflavis moZebna ar


niko firosmanaSvili<br />

41<br />

moxerxda, Tumca sxvadasxva mosazreba iyo gamoTqmuli da erTxel<br />

romeliRac ConCxic amoTxares... magram ConCxi qalisa aRmoCnda.<br />

Semdeg ki naTeli gaxda, rom saflavis Zebnas azric ara aqvs,<br />

es verafers Sematebda sevdian, Tumc ki poetur legendas mxatvar<br />

niko firosmanis Sesaxeb.<br />

meore nawili da ilustraciebi<br />

<strong>Jurnali</strong>s momdevno nomerSi da ibeWdeba.<br />

SeniSvnebi<br />

1. n. kobiaSvili. isev firosmanze: gaz. „komunisti“, 1985, 24.VIII.<br />

2. v. buTliaSvili. niko firosmani: Jurn. „droSa“, 1926,5, gv.20,19.<br />

3. g. leoniZe. cxovreba firosmanisa: „mnaTobi“, 1938, 6, gv. 193.<br />

4. g. leoniZe. cxovreba firosmanisa: „mnaTobi“, 1931, 3, gv. 227–228.<br />

5. iqve.<br />

6. vas. arCuaZe. niko firosmani. masalebi biografiisTvis: gaz. „baxtrio-<br />

ni“, 1922, 16.IX. 15.<br />

7. g. leoniZe, iqve.<br />

8. iqve.<br />

9. e. menTeSaSvili. niko firosmani: gaz. „baxtrioni“, 1922, 17.<br />

10. k. zdaneviCi. niko firosmanaSvili. Tbilisi, 1963, gv. 32. ix. agreTve, g.<br />

leoniZe. cxovreba firosmanisa: „mnaTobi“, 1938, 6, gv. 182.<br />

11. iqve, gv. 18,19,20. aq da momdevno gverdebze naambobia firosmanis aRmoCenisa<br />

da Semdgomi ambebis Sesaxeb. Zalian sayuradReboa agreTve dimitri SevardnaZesTan<br />

saubris Canaweri, gamoqveynebuli gazeT „baxtrionSi“ (redaqto-<br />

ri g. leoniZe iyo), 1922 wlis 28. VIII.: „biografiuli cnobebi“. aq naambobia d.<br />

SevardnaZis pirveli „Sexvedra“ firosmanis suraTebTan, qarTvel xelovanTa<br />

sazogadoebaSi misi miwvevis kargad cnobili ambavi, Semdeg – misi suraTebis<br />

aRmoCena–SeZenis peripetiebi: „... ganvizraxeT misi suraTebis Sekreba da Tavis<br />

moyra da SevudeqiT kidec (me da gogolaSvili) ganzraxvis sisruleSi moyvanis<br />

sakuTari TanxiT. davdiodiT sardafebSi da duqnebSi, romlebic mofenili<br />

iyo misi suraTebiT. amasTanave arseniZis iniciativiT daviT qebaZem Semoswira<br />

firosmanaSvilis suraTebis Sesakrebad 4000 maneTi. am TanxiT SeZenil iqna<br />

20-mde suraTi. unda aRiniSnos, rom mikitnebi ar eleodnen mis suraTebs da<br />

xSirad winaaRmdegnic iyvnen sruliad moeyidnaT CvenTvis. am SemTxvevaSi daufasebeli<br />

daxmareba aRmogviCines benia CxikviSvilma da reJisorma al. wuwuna-<br />

vam. magondeba aseTi SemTxvevac: erTi mikitani, romelsac Zvirfasi koleqcia<br />

aRmoaCnda nikos suraTebisa, winaaRmdegi gaxda moeyida igini. mxolod benias<br />

damuqrebam gasWra. damuqreba ki samikitnos daxurvaSi gamoixateboda. memikitnem<br />

ar daiviwya es da, rodesac duqnebs gadasaxadi daades, igi mivida be-<br />

niasTan da uTxra – unda aminazRauroT axla firosmanis suraTebio. iTxovda


42 vaxtang beriZe<br />

gadasaxadisgan gaTavisuflebas da kidevac miaRwia mizans. saerTod suraTebis<br />

CamorTmevam didi miTqma-moTqma da ukmayofileba gamoiwvia mikitanTa Soris<br />

da damfuZnebel krebaSic ki aRZres es sakiTxi, Tumca uSedegod“. am saubarSi,<br />

romelic mas Semdeg arasodes ar gamoqveynebula da amitom bevrs aRaravis<br />

axsovs, ori naklebad cnobili (ufro sworad, ucnobi) faqtia: xelisuflebis<br />

calkeul warmomadgenelTa (CxikviSvili, arseniZe) Careva firosmanis bedSi<br />

da SeZlebul qarTvelTa (d. qebaZe) monawileoba misi suraTebis gadarCena-<br />

SeZenaSi am „moZraobis“ pirvel safexurebze.<br />

„baxtrionis“ es nomeri (1922 wlis 8) mTlianad firosmanisadmia miZRvnili.<br />

d. SevardniZesTan saubris garda, moTavsebulia nikos portreti, daxatuli<br />

k. zdaneviCis mier, dabeWdilia gr. robaqiZis, t. tabiZis, k. zdaneviCis, g. leoniZis<br />

werilebi. aris agreTve cnoba – firosmanze monografias amzadebs ti-<br />

cian tabiZe – wigni (dasuraTebuli) Semodgomis damlevs gamovao. ratomRac<br />

es monografia ar gamosula. dabeWdilia agreTve oqmi qarTvel xelovanTa<br />

sazogadoebis krebisa 1916 wlis 15.11, romelmac ganixila „sakiTxi mxatvris<br />

niko firosmanaSvilis naxatebis gamoZebna-SeZenis, misi binadrobis aRmoCenisa<br />

da cnobebis Sekrebisa“.<br />

12. К. Зданевич. Нико Пиросманашвили. Тбилиси, 1965, с.24.<br />

13. iqve, gv. 30.<br />

14. iqve, gv. 40.<br />

15. mose ToiZe. niko firosmanaSvili da misi naxatebi: gaz: „saxalxo fur-<br />

celi“, 1916, 579, 21.V.<br />

16. d. kakabaZe. xelovneba da sivrce. parizi, 1924–25 wlebi, parizi, 1926,<br />

gv. 24. ufro adre msgavsi azri d. SevardnaZemac gamoTqva: „aRsaniSnavia, rom<br />

qarTuli akademiuri mxatvroba gulcivad Sexvda mas da texnika dauwuna. Cemi<br />

azriT ki igi iyo erTaderTi mxatvari, romelmac namdvili xalxuri gadmoce-<br />

mis sicxoveliT mogvca mTeli me-19 saukunis qarTuli yofa-cxovreba“: gaz.<br />

„baxtrioni“, 1922, 28. VIII, 8.<br />

17. wesdeba qarTvel xelovanTa sazogadoebisa. Tb., 1916, gv. 3.<br />

18. am krebis Sesaxeb bevri ram aris dawerili: ix. d. SevardnaZis zemoT<br />

xsenebuli „saubari“ („baxtrioni“, 1922, #8), k. zdaneviCis wignSi, gv. 39 da<br />

Semdeg; l. gudiaSvili. niko firosmanaSvili: Jurn. „droSa“, 1964, 3, gv. 11; 4,<br />

gv. 6. aq naambobia agreTve l. gudiaSvilisa da firosmanis Sexvedrebis Sesaxeb.<br />

19. g. leoniZe. cxovreba firosmanisa: „mnaTobi“, 1931, 3, gv. 217.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!