mange er kalt, men få er utvalgt - TEORA - Høgskolen i Telemark

slik den blir vurdert fra en vestlig, borgerlig-kulturell synsvinkel. For Becker
har både høykultur og populærkultur – både konsekrert kunst og folkekunst –
stor forskningsmessig interesse. Han studerer således kunstmiljøene ”utenfra”,
omtrent på samme kulturrelative måte han ville gjort om han skulle studert
hvilket som helst annet sosialt felt (utdanningssystemet, helsesektoren). Men
han studerer også kunstfeltet ”innenfra”, i den forstand at han går inn i feltet
som kvalitativ forsker og gjør fortolkninger av dets egne verdisystemer og
strukturer fra aktørenes synsvinkel. 34
Men denne typen forskning om kunst er en problematisk og ofte omstridd geskjeft,
ikke minst sett fra mange humanistiske akademikeres synsvinkel. 35 Pierre
Bourdieu (1992b:55) har gitt følgende, lett ironiske beskrivelse av motsetningen
mellom sosiologi og kunst:
32
Sociologi och konst trivs inte bra ihop. Det beror på att konsten och
konstnärna inte tål att den föreställning de har om sig själva kränks.
Konstens värld är en trons värld; man tror på begåvning, på den unika
skaparen som ingen har skapat och när sociologen, som vill förstå, förklara
och begripliggöra, kommer instörtande är skandalen ett faktum. Han bryter
förtrollningen, utöver reduktionism, han är kort sagt oanständig eller, vilket
är samma sak, kättersk.
Slik opplever ofte aktører på kunstfeltet samfunnsforskningens inntog som en
form for kjetteri – en profanering av det hellige.
Mange samfunnsvitenskapelig orienterte kulturforskere nærmer seg dessuten i
dag kunstfeltet ut ifra et sosialkonstruktivistisk perspektiv, i tråd med det forannevnte
kulturrelative perspektivet. Det innebærer at de tar avstand fra essensialistiske
forståelsesmåter, for eksempel i vurderingen av kjønn, rase og kulturell
identitet. Til forskjell fra essensialistene betrakter de ikke slike kategorier som
stabile og universelle, men heller som ”sosiale konstruksjoner”. Det samme
gjelder forestillingen om at det fins en særskilt kunstnerisk kanon som forvalter
universelle estetiske verdier. Verdisystemer og forståelsesmåter (også på kunstområdet)
blir langt på vei sett på som ”sosiale konstruksjoner” – som sosialt
betingete og historisk relative. I en innføringsbok i ”cultural studies” skriver
således Chris Barker (2000:393) at: ”Constructionism, of which cultural studies
34 At Becker selv også har en fortid som utøvende musiker og amatørfotograf, bidrar antakelig til å styrke
denne ”deltakende observasjonen” ytterligere.
35 Et norsk eksempel på en sterkt polemisk drøfting av en kunstsosiologisk teori har Otto Christensen (1995)
gitt i en artikkel om Bourdieus hovedverk ”La Distinction” (1979).