Slutrapport Begåvningsstödjande hjälpmedel inom ... - Katrineholm

More documents

Recommendations

Info

Sida | 15 Personer med kognitiv nedsättning får ofta svårt med att ta ett beslut kring hur en aktivitet ska utföras. Det gör att de är beroende av personalen för att få hjälp med att ta beslut. Alla människor som arbetar i handikappomsorgen har egna erfarenheter av vardagsaktiviteter och har egna metoder för hur de ska utföras. Det finns många åsikter om vad som är rätt eller fel eller i vilken ordning man ska utföra olika aktiviteter. Därför är det av stor vikt att de som stödjer brukaren kommer överens om hur de ska göra, så att alla har samma förhållningssätt. Det kan bli förvirrande för brukaren om alla gör på sitt sätt och om det inte finns en gemensam plan för hur uppgiften ska lösas. Brukarens motivation påverkas av egna och andras förväntningar och genom att få möjlighet att lyckas med en aktivitet. Därför ska vi göra en noggrann kartläggning med en tydlig struktur som talar om när, var och hur en ny aktivitet ska genomföras. Detta för att underlätta för brukaren och möjliggöra ”ett steg i taget”. All personal måste följa planeringen och dokumentera för att se om något behöver ändras eller om man är på rätt väg. Många av kommentarerna från personalen var ”Du menar att vi ska vara robotar”. Ett exempel från projektet är en brukare som ville få lära sig att koka sin havregrynsgröt på morgonen. Detta framkom när en personal som vanligt stod och kokade hans gröt. Genom att då ställa frågan ”Skulle du vilja lära dig att koka din gröt själv?” När jag besökte boendet strålade brukaren av lycka när han visade mig sin kastrull och pekade på spisen. När personalen efter en tid diskuterade hur det kan ta så lång tid att lära sig koka gröt framkom det lika många sätt att koka gröt på som det fanns personal. En tog 2 dl havregryn en annan bara 1 dl. Vattnet först eller sist, med eller utan salt och hur och med vad rör man? Det här visar på vardagsaktiviteternas dilemma – alla kan koka havregrynsgröt på sitt sätt – det rätta. För att öka brukarnas möjlighet att lyckas måste vi enas om ett arbetssätt för hur aktiviteten ska utföras. En av svårigheten vid kognitiv funktionsnedsättning är att lära sig nya saker, utnyttja sina tidiga erfarenheter och lösa problem. Om personalen inte gör på samma sätt under inlärningen av en aktivitet blir de en hindrande faktor istället för att vara det stöd som krävs. Precis som i många andra yrkesutövningar finns det en norm eller mall för vissa arbetsuppgifter och hur de ska utföras, som arbetstagare är jag skyldig att följa denna anvisning i dessa situationer. Det är skönt om piloten följer säkerhetsföreskrifterna när vi flyger. Meningen med begåvningsstöd • Att bättre förstå vad som händer • Att känna trygghet med vad som ska hända • Att få fatta beslut själv • Att kunna utföra vardagliga aktiviteter mer självständigt • Att få möjlighet att nå ett större socialt kontaktnät
• Att vara mer delaktig i beslut rörande den egna personen • Att få information på ett begripligt sätt. Sida | 16 Hjälpmedel som underlättar i vardagen och ökar brukarens delaktighet och aktivitet måste alltid anpassas individuellt. Många hjälpmedel kan man göra själv som struktur i vardagen, rutiner, checklistor och olika steg-för-steg instruktioner t.ex. recept. Det är viktigt att det får ta tid att prova och lära sig produkterna och att det sker i den miljön där hjälpmedlet ska fungera (Hjälpmedelsinstitutet 2008). Vi har arbetat enligt modellen prova - utvärdera – förändra – bibehålla eller ta bort. Det har också varit viktigt att personalen har kommit överens om ett gemensamt förhållningssätt och struktur för att underlätta för brukaren. Omgivningens inställning till hjälpmedlet har också visat sig ha avgörandekonsekvenser för den enskilde brukaren (Göransson 2004). Hjälpmedel som underlättar i vardagen och ökar brukarens delaktighet och aktivitet måste alltid anpassas individuellt. Många hjälpmedel kan man göra själv som struktur i vardagen, rutiner, checklistor och olika steg-för-steg instruktioner t.ex. recept. Det är viktigt att det får ta tid att prova och lära sig produkterna och att det sker i den miljön där hjälpmedlet ska fungera (Hjälpmedelsinstitutet 2008). • Hjälpmedlet ska ha så få delmoment som möjligt = kort handlingskedja • Det ska vara enkelt och lättöverskådligt • Inga luddiga begrepp t.ex. lagom • Tydligt, oömt och tillförlitligt • Klart samband orsak – verkan • Det ska vara enkelt och lättöverskådligt • Kompensera och stödja minnet. Alla enheter har haft ett pedagogombud som områdescheferna utsett och delat in dem i sex olika grupper. Dessa grupper träffades varje månad på pedagogombudsträffar på 3 timmar varje gång. På dessa träffar gav man varandra tips och diskuterade olika svårigheter. Jag gjorde olika skattningsverktyg för att ta reda på vilken abstraktionsnivå brukaren var på för att veta vilket hjälpmedel som behövdes och kunde fungera. Hjälpmedel är allt från små förändringar i vardagen som att markera något med färgad tejp till avancerade tekniska hjälpmedel men innefattar också personalens förhållningssätt. För att riktigt komma igång med arbetet hade vi en ”Kickoff” den 1 december 2011 med alla pedagogombud. För att ombuden skulle uppleva hur det är att vara utan tidshjälpmedel fick de ta av sina klockor och inte använda mobiltelefonen. Pedagogombuden fick också prova på att kommunicera med varandra utan tal och utföra olika uppgifter genom att försöka tyda krångliga meddelande. Vi tittade på filmen ”Makt över livet” och reflekterade över hur man kan öka självständigheten genom rätt stöd. Två verksamheter som sedan tidigare var i full gång med olika hjälpmedel till sina brukare visade och berättade om dessa och Lena Adem visade vad datagruppen på Hasselbacken kan vara behjälplig
Page 1 and 2: Vård- och omsorgsnämndens handlin
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Sida | 2 TIL
Page 5 and 6: Förord Sida | 4 Projektet begåvni
Page 7 and 8: Sida | 6 mer kunskap men även lyck
Page 9 and 10: Sida | 8 Inom Katrineholms handikap
Page 11 and 12: • Att kunna utföra vardagliga ak
Page 13 and 14: 1. Intervju/observation - kartlägg
Page 15: Projektets genomförande Sida | 14
Page 19 and 20: Sida | 18 förbrukningsmaterial fö
Page 21 and 22: Sida | 20 Personalen visade också
Page 23 and 24: Projektavslutning på Safiren den 2
Page 25 and 26: Förväntningar på projektet 8 per
Page 27 and 28: 12 personer kunde ej svara 3 person
Page 29 and 30: Utvärdering januari 2011 en samman
Page 31 and 32: Sida | 30 Som projektledare har de
Page 33 and 34: Referenser Sida | 32 Kyhlén G (197

Slutrapport Begåvningsstödjande hjälpmedel inom ... - Katrineholm

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?